vårdhygien och smittskydd

VÅRDHYGIEN
Syftar till att förebygga infektioner i vården
 Som vårdrelaterad infektion räknas
 Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till
följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen
vård
 Oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet
tillförts i samband med vården eller härrör från
patienten själv
 Oavsett om infektionstillståndet yppas under eller
efter vården.
 Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig i arbetet.
Modifierat efter Socialstyrelsen anser 1979:1
Definitioner

Sterilitet
På en miljon enheter får högst finnas en levande
mikroorganism
 Höggradigt rent
På 10 – 1000 enheter får finnas högst en levande
mikroorganism. Inga mikroorganismer som kan
förorsaka infektion får förekomma.
 Desinfektion
Att med fysikaliska eller kemiska medel reducera
antalet vegetativa mikroorganismer på en yta eller
ett föremål så att objektet blir höggradigt rent.
Vårdhygienisk verksamhet 1

Övervakning av infektionsläget
- tidig upptäckt av smittspridning eller av
infektioner som utför stor risk för
smittspridning
- Bevakning av ingreppsrealterade
infektioner
- Övervakning av bakterieekologin inom
sjukvården
Vårdhygienisk verksamhet 2

Kontroll av steriliserings- och
desinfektionsmetoder
 Uppföljning och utveckling av arbetsrutiner
 Rådgivning i samband med bygg- och
inköpsärenden
 Undervisning
 Information
 Litteraturbevakning och utvecklingsarbete
Organisation

Hygienkommitté
 Vårdhygieniker – läkare
 Hygiensjuksköterska
 Hygienlaboaratorium
 Lokala hygienombud
Hur vanliga är de vårdrelaterade
infektionerna?

31,5 av 1000 utskrivna (USA 1984)
 I olika europeiska studier mellan 6 – 10%
 0,7 % orsakar patientens död
 3 % bidrar till patientens död
Amer J Inf Control 1995;23:377-385
Vad kostar de vårdrelaterade
infektionerna?
Ökat antal vårddagar (i snitt 5 – 7 dagar)
Ökad läkemedelskostnad
Ökade sjukskrivningstider
Ökat lidande
 I Sverige beräknades kostnaderna (1992):
Direkta sjukvårdskostnader
890 Mkr
Indirekta kostnader
250 Mkr
Dödsfall
640
Bidragande dödsorsak 1900
 Allt kan inte förebyggas, men ca 2/3!

Viktiga smittämnen ur
vårdhygienisk synvinkel








Grupp A-streptokocker
Staphylococcus aureus (särskilt MRSA)
Gramnegativa tarmbakterier med nedsatt
antibiotikakänslighet
Diarréorsakande bakterier
Vattenkoppor/mässlingen
RS-virus
Diarrévirus (Calicivirus, Rotavirus)
Virala hemorrhagiska febrar
Vad göra för att förhindra smitta 1?

Basala hygienrutiner
- Handrengöring/desinfektion före och efter
varje patientkontakt
- Skyddsrock vid direkt patientkontakt och
då risk finns att arbetsdräkten kan
förorenas av kroppsvätskor, sårsekret eller
annat smittförande.
- Skyddshandskar vid kontakt med avföring,
urin eller blod.
Vad göra för att förhindra smitta 2?

Munskydd vid RS-virusinfektion och
möjligen vid tuberkulos.
 Skyddsglasögon/visir som stänkskydd t ex
vid blodsmitta.
 Mössa och/eller skoskydd fyller sällan
någon funktion.
Vad göra för att förhindra smitta 3?
Vårdrum

Eget rum: Patienter vars utsöndringar förorenar
omgivningen. T ex diarré, infekterade sår med
riklig sekretion, blodsmitta med öppna sår.
 Eget rum med stängd dörr: Patienter med
infektioner som kan spridas luftburet, t ex
infekterade eksem.
 Eget rum med ventilerad sluss: Patienter med stora
brännskador, vattenkoppor eller mässlingen
 Eget rum med kontrollerad lufttillförsel: Patienter
med stor känslighet för infektioner (t ex
neutropena).
Exempel: Smittspridning av S
aureus från patient med sår






Minskning av smittspridning
4 gånger vid flytt från 4-sal till eget rum.
250 gånger om dörren till enkelrumemt hålls
stängd.
1000 gånger om det egna rummet har förrum
(sluss).
25 000 gånger om rummet har ventilerad sluss.
Allt under förutsättning att barriärvård tillämpas.
Smittskydd

Verksamhet som syftar till att förhindra att
smittsamma sjukdomar sprids i samhället.
 Myndighetsfunktion oberoende av
landstinget.
 Finns lag (smittskyddslagen) som
föreskriver vad smittskydd ska arbeta med
och hur smittskyddet ska vara uppbyggt.
Handdesinfektion

Om synlig smuts tvätta med tvål och vatten
 Torka
 Flöda med handsprit. Gnid in denna.
 Tänk på utrymmet mellan fingrarna och
fingertoppar
 Låt lufttorka
Smittskyddslagen








Vilka sjukdomar som omfattas av lagen
Hur smittskyddet ska vara uppbyggt
Smittskyddsläkarens ansvar och åligganden.
Allas skyldighet att söka läkare då man misstänker
att man har smittfarlig sjukdom
Skyldighet att underkasta sig provtagning.
Skyldighet att lämna uppgifter om smittkälla.
Skyldighet att följa behandlande läkares
föreskrifter
Tvångsåtgärder
Allmänfarliga sjukdomar













Campylobacterinfektion
Difteri
Infektion med
enterohemorrhagisk E coli
(EHEC)
Giardiainfektion
Gonorré *
Hepatit A, B, C, D, E
HIV-infektion *
HTLV I/II-infektion
Klamydiainfektion *
Kolera
MRSA-infektion
Mjältbrand
Paratyfoidfeber











Pest
Infektion med pneumokocker
med nedsatt PcG-känslighet
Polio
Rabies
Salmonellainfektion
Shigellainfektion
SARS
Syfilis *
Tuberkulos
Tyfoidfeber
Virala hemorrhagiska febrar
(ej dengue- eller sorkfeber)
Andra anmälningspliktiga sjukdomar












Brucellos
Cryptosporidium-infektion
Denguefeber
Echinokockinfektion
Entamöba histolytica-infektion
Streptococcus pyogenes – invasiv infektion
Haemophilus influenzae – invasiv infektion
Leptospiros
Invasiv pneumokockinfektion
Q-feber (Coxiella burnetii)
Vibrio-infektion (ej kolera)
Meningoencefalit orsakad av virus (t ex TBE)
Andra smittspårningspliktiga
sjukdomar











Botulism
Brucellos
Cryptosporidie-infektion
Echinokockinfektion
Entamoeba histolyticainfektion
Kikhosta
Legionellainfektion
Listeriainfektion
Mässling
Papegojsjuka (ornitos)
Påssjuka





Röda hund
Trikinos
Infektion med vancomycinresistenta enterokocker
Vibrio-infektion (ej kolera)
Yersiniainfektion
Livsmedelslagstiftningen

Särskilda regler vid nyanställning

Särskilda regler vid misstanke om smittsam
sjukdom

Avstängning med ”smittpenning”