Lathund för tipsare
Vill du lämna information till media?
Läs det här först för att få koll på läget.
1
Först
1.1 Vill du vara anonym?
→→ Den journalist eller redaktion du kontaktar är enligt lag skyldig att
skydda din identitet. Men du bör vidta åtgärder för att skydda din
anonymitet så att du inte avslöjar dig själv.
→→ För dem som jobbar i offentlig verksamhet gäller meddelarskydd och
arbetsgivaren får inte efterforska vem källan är. Men för personal vid
exempelvis skolor och omsorg som drivs privat har skyddet urholkats. Frågan om stärkt meddelarskydd är under beredning.
1.2 Är det mycket känslig information?
→→ Information om enskilda personer eller omfattande uppgifter om
företag, organisationer eller myndigheter kan utsätta dig och andra
för risker om du som tipsar blir avslöjad.
→→ Att läcka företagshemligheter är straffbart och exempelvis information som klassas som hot mot rikets säkerhet bryter mot enligt svensk
lag och utgör undantag från meddelarskyddet.
1.3 Vem har tillgång till informationen?
→→ Tänk på att om ett fåtal personer har tillgång till den information du
vill lämna till media så kommer du automatiskt vara en av de som
misstänks för att ha läckt informationen.
1.4 Bygg en hotbild
→→ Om du läcker information, vem kan förlora något på det? Vilka kan
känna sig hotade av möjligheten att informationen kommer ut?
→→ Om du kan räkna ut det, vet du mer om dessas möjligheter att avslöja
dig och också hur långt de skulle vara beredda att gå för att hindra
dig i förväg eller utgöra en fara i efterskott.
2
1.5 Tänk på dina vanor
→→ Din mobil visar var du varit och vilka du samtal du haft. Din dator
och mobil visar var du kopplat upp dig, vilka sidor du besökt
och många andra spår som du lämnar på nätverken.
→→ Surfa inte med din jobbdator, och helst inte med din hemdator heller, till sajter som handlar om att läcka information till media eller till
enskilda journalisters kontaktuppgifter. Det gäller även i mobilen.
1.6 Säkra apparaterna
→→ Åtgärd nummer ett är att lösenordskydda alla dina apparater. Allra
bäst är det om du även krypterar kontaktinformation och viktiga dokument i själva apparaten.
→→ Vissa produkter har kryptering inbyggt, du måste bara aktivera funktionen och välja en lösenkod eller ett längre lösenord som inte ska
kunna gå att gissa sig till.
→→ I annat fall får du installera en app eller ett program som sköter krypteringen. Sök på nätet efter encryption och namnet på din apparat
och läs på.
1.7 Radera mera
→→ Ta bort din surfhistorik i webbläsare och kasta eventuell e-post och
dokument som kan innehålla ledtrådar till att du funderar på att
läcka information till media.
1.8 Håll klaffen
→→
Prata inte med någon om det som du avser att göra. Ett förfluget ord
till fel person kan rasera alla hinder mot efterforskning av din identitet.
3
Sedan
2.1 Aldrig på arbetet
→→ Använd aldrig någonsin din jobbdator eller mobil för att kontakta
media för att lämna information. Din identitet kan enkelt bli röjd,
även om du inte befinner på själva arbetsplatsen
2.2 Avvakta kontakt
→→ Tro inte på redaktioner och journalister som via sociala medier och
webbplatser ber dig kontakta dem med löftet att du kan vara anonym. Det stämmer helt enkelt inte och du kan lätt bli avslöjad om du
kontaktar dem via vanlig e-post, Facebook och Twitter.
2.3 Registrera skräpkonton
→→ Använd någon av de populära gratis webbmejltjänsterna, helst efter
att du skaffat VPN och Tor, och registrera ett par webbmejlkonton
med anonyma e-postadresser.
2.4 Skydda din kommunikation!
(Se rutan ”Lär dig mer!”)
→→ Koppla inte upp dig på utan att skydda dig med en VPN-tjänst (Virtuellt Privat Nätverk) som krypterar din kommunikation och döljer
din ip-adress.
4
→→ Använd ett skräpkonto när du registrerar din VPN-tjänst, som i de
allra flesta fallen är en kommersiell tjänst som kostar några tior i
månaden.
→→ Sätt igång med Tor som möjliggör anonym surfning till webbplatser
och nättjänster.
→→ Börja kryptera din e-post. Det är enklare än du tror.
2.5 Gör research
→→ Beroende på vilkens sorts information du vill meddela media behöver
du kolla upp vilken redaktion och journalist som är bäst lämpade för
att förstå och vara intresserade av informationen.
2.6 Prioritera de som krypterar
→→ De redaktioner och journalister som visar att de kan ta emot krypterade meddelanden och/eller erbjuder en säker dokumentöverföringstjänst är att föredra före de som inte gör det.
5
2.7 Kopiera information
→→ Om du tänker göra kopior på filer, exempelvis till ett usb-minne, tänk
på att kontorsnätverk kan ha övervakningssystem som registrerar vilka filer som kopieras till en extern enhet eller mejlas ut från nätverket.
→→ Ofta är det en bra metod att ta en bild med en kamera eller en smart­
phone av dokument eller skärm. Idealt är det om kameran eller mobilen
inte enkelt kan spåras till dig.
2.8 Förrädiska filformat
→→ Bilder, filer och dokument innehåller osynlig information om vem
som skapat dem och ofta även exakt var de skapades. De osynliga
koderna kallas meta-information.
→→ Sök på remove meta-tag programs, till exempel, på nätet för att finna
program som med vars hjälp du kan ta bort meta-informationen från
bilder eller dokument som du vill skicka vidare till media.
2.9 Hårdkopior kan spåras
→→ Ibland är det ingen dum idé att lämna över riktiga utskrifter och eller
kopior på dokument och bilder. Tänk på att skrivare och kopiatorer har
minnen som kan avslöja när, var och även vem som gjorde kopiorna.
Utskrifter och kopierande bör därför ske på en neutral plats.
→→ Om du tänker skicka något med den så kallade snigelposten: tänk
på att inte sätta dina fingeravtryck på dokument och kuvert samt att
inte posta försändelsen nära där du bor eller arbetar.
6
Slutligen
3.1 Välj kontaktväg
→→ I det här läget bör du bestämma dig för vilken metod, eller vilka metoder, som är bäst för dig: kontakt via nätet, på telefon, fysiskt möte
eller med den traditionella postgången.
3.2 Skaffa engångsapparater
→→ Tänker du ringa en redaktion eller en specifik journalist och vill var
anonym så är ett par superbilliga och begagnade mobiler bra att ha
ihop med kontantkort. Köp dessa kontant där du inte lätt blir igenkänd.
3.3 Lämna hemma
→→ Din vanliga mobil och dator lämnar du hemma eller på jobbet när du ska
skicka något till media via internet. De kan avslöja var du befinner dig
och när. Detsamma gäller om du tänker träffa en journalist någonstans.
7
3.4 Stäm träff
→→ Om du vill träffa en journalist och berätta något så finns det två valmöjligheter: försvinna i mängden eller på en väldigt ödslig plats. Det
viktigaste är att du eller journalisten inte enkelt blir igenkända.
3.5 Göm prylarna
→→ De hjälpmedel du använder för att kontakta media bör du gömma
mycket, mycket väl om du tänker använda dem flera gånger. Helst på
en plats som inte är hemma hos dig. Och aldrig, aldrig på ditt jobb.
3.6 Gör och förstör
→→ Tänk ut flera sätt att förstöra och göra dig av med bevis på att du läckt
information, exempelvis begagnade mobiler, dokument med mera.
Släng aldrig produkter, delar eller dokument i dina egna hushållssopor.
Viktigt!
Lär dig mer.
Läs Internetguiden ”Digitalt självförsvar – en
introduktion” för att lära dig vilka spår du
lämnar efter dig på nätverken och hur du kan
kommunicera säkrare. Till guiden medföljer
även handfasta instruktioner om hur du kommer igång med Tor och krypterad e-post.
Är du nyfiken på hur journalister bör jobba
med att skydda källor i den digitala domänen
kan du även läsa ”Digitalt källskydd – en introduktion”. Guiderna finns att läsa eller ladda
ned kostnadsfritt på www.iis.se/guider
Datorn
Verktygen du behöver
→→VPN
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anonymitetstjänst
→→Tor
https://www.torproject.org
→→Tails
https://tails.boum.org
→→PGP
https://www.mailvelope.com
https://www.gnupg.org
Mobilen
Verktygen du behöver
→→Signal/Textsecure/Redphone
https://whispersystems.org
→→Tor for Android
https://www.torproject.org
.SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) vill på olika sätt främja en positiv
utveckling av internet i Sverige. En av våra viktigaste målsättningar är
att alla ska kunna ta tillvara på nätets möjligheter. Därför publicerar
vi lärorika Internetguider inom olika spännande ämnen. Det finns
praktiska guider för dig som vill börja blogga, teknikguider för dig som
undrar hur mejlen du skickar når fram till rätt mottagare och guider
som förklarar vem som egentligen bestämmer på nätet.
Du läser dem alla på www.iis.se/guider.
.SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur)
Box 7399, 103 91 Stockholm
Tel 08-452 35 00, Fax 08-452 35 02
Org. nr 802405-0190, www.iis.se
10
