BIPOLÄR SJUKDOM Ewa Bisztyga 2015-05-29 DEPRESSION OCH MANI Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som periodvis förhöjer stämningsläget till MANI eller lindrigare HYPOMANI. Samma individer drabbas vanligen också av allvarliga DEPRESSIONER men symtom på depression kan även förekomma i maniska perioder, alternativt kan episoderna vara blandade med intensiva och snabba växlingar mellan dessa lägen. Patienterna kan vara väsentligen besvärsfria under perioder däremellan. TERMINOLOGI Bipolär sjukdom Bipolar Disorder Bipolärt syndrom Manodepressiv sjukdom Manic Depression bipolär störning bipolär affektiv störning bipolär affektiv sjukdom TERMINOLOGI Psykisk affektiv sjukdom. I DSM och ICD används inte längre termerna affective disorder och affective psychosis. I DSM-5 används termerna bipolär störning och depression som beteckning på två skilda typer av störningar och klassificeras under olika huvudrubriker. bipolär störning Vem har det ? EPIDEMIOLOGI Livstidsprevalens för BD typ 1 - 1,06% BD typ 2 - 1,57% 1 av 100 vuxna , 5,7 miljon i värden Sverige 3-5% av Sveriges vuxna befolkning Män och kvinnor drabbas lika Slutet av tonåren eller tidig vuxen ålder Debuten är en depression Självmedicinering med alkohol och andra droger är vanligt ETIOLOGI Inte känd/ofullständig Ärftlighet - 10 x högre risk Vitsubstansförändringar, samt förändrad morfologi och funktion i frontalloben, paralimbiska, och limbiska strukturer Mekanismer Samverkan mellan psykologisk och endogena faktorer Klockgener - en instabil dygnsrytmreglering Sömnstörningar Stress individens genetiska sårbarhet - största riskfaktorn Andra mekanismer : brist på neurotrof stimulering och störd psykoendokrin reglering (till exempel hyper- och hypokortisolism) NEUROBIOLOGISK MEKANISM AFFEKTIVA SYNDROM Ändrad grundstämning( sinnesstämning) HÖG Mani Hypomani – lägre grad LÅG Depression Dystymi -mild depression AFFEKTIVA SYNDROM UNIPOLÄRT BIPOLÄRT hela tiden svänga antigen enbart upp eller enbart ned omväxlande svänga upp och ned NATURALFÖRLOPP Bipolär sjukdom karaktäriseras framför allt av depressiva episoder som kan vara långdragna och svarbehandlade. PERIOD 53 % friska eutymt läge 47% sjukdomsskov: 32% depression 9% mani /hypomani 6% blandade cyklingstillstånd BIPOLÄRA FASER MANI Sprudlande lycklig Man helt tappar verklighetsuppfattningen Enorma skiftningar i tankeförlopp och känslor Tror sig klara allting Katastrof De maniska perioderna innehåller allt mer irritation och mindre av den rena euforin MANI Psykisk störning bestående i omotiverad och överdriven upprymdhet, optimism, självkänsla, starkt men lätt svalnande engagemang och snabb men lättavledd tankeverksamhet, vårdslöshet och rymligt samvete. Storhetsvansinne och förföljelseidéer förekommer, likaså förstämning och bitterhet vid motgångar. MANIER Ingen tydligt utlösande orsak Gradvis insättande under ett par dagar, duration på ca 3 månader Depression Psykotiska symtom - vanföreställningar och hallucinationer Symptom med duration ≥ 7 dagar THE DIAGNOSTIC CRITERIA FOR MANIA A. A distinct period of abnormally and persistently elevated, expansive, or irritable mood, lasting at least 1 week (or any duration if hospitalisation is necessary) B. During the period of mood disturbance, three (or more) of the following symptoms have persisted (four if the mood is only irritable) and have been present to a significant degree: 1. Inflated self-esteem or grandiosity 2. Decreased need for sleep (e.g. feels rested after only 3 hours of sleep) 3. More talkative than usual or pressure to keep talking 4. Flight of ideas or subjective experience that thoughts are racing 5. Distractibility (i.e. attention too easily drawn to unimportant or irrelevant external stimuli) 6. Increase in goal-directed activity (either socially, at work or school, or sexually) or psychomotor agitation 7. Excessive involvement in pleasurable activities that have a high potential for painful consequences (e.g. engaging in unrestrained buying sprees, sexual indiscretions or foolish business investments) C. The symptoms do not meet criteria for a mixed episode. D. The mood disturbance is sufficiently severe to cause marked impairment in occupational functioning or in usual social activities or relationships with others, or to necessitate hospitalisation to prevent harm to self or others, or there are psychotic features E. The symptoms are not due to the direct physiological effects of a substance (e.g. a drug of abuse, a medication, or other treatment) or a general medical condition (e.g. hyperthyroidism) Criteria for manic episode (DSM-IV) Companion to Psychiatric Studies Eighth Edition Eve C. Johnstone CBE MD FRCP KRITERIER MANISK EPISOD –ENLIGT DSM -IV A. Ihållande och abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en avgränsad period av minst en vecka (eller kortare om sjukhusvård är nödvändig). B. Under sjukdomsperioden har minst tre av följande symtom (fyra om sinnesstämningen bara är irritabel) påtagligt och ihållande funnits med i bilden. Förhöjd självkänsla eller grandiositet. Minskat behov av sömn (t ex känner sig utvilad efter bara tre timmars sömn). Mer pratsam än vanligt eller svårighet att hålla tyst. Tankeflykt eller en upplevelse av att tankarna rusar genom huvudet. Lättdistraherad (dvs uppmärksamheten dras alltför lätt till oviktiga eller irrelevanta yttre stimuli). Ökad målinriktad aktivitet (på arbetet, i skolan, socialt eller sexuellt) eller psykomotorisk agitation. Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter (t ex köpgalenskap, sexuella felsteg, omdömeslösa investeringsprojekt). C. Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression. D. Störningen är så allvarlig att den orsakar påtaglig funktionsförsämring i yrkeslivet eller i vanliga sociala aktiviteter eller mellanmänskliga relationer, eller att sjukhusvård är motiverad för att förhindra att en person själv eller andra kommer till skada, eller att det finns psykotiska drag med i bilden. E. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering eller annan behandling) eller av somatisk sjukdom/skada (t ex hypertyroidism). HYPOMANI Lindrigare form av manisk episod Den tillfälligt förhöjda sinnesstämningen medför inte någon större social eller yrkesmässig funktionsstörning. Samma symtom som vid mani, men med lägre intensitet Duration är mer varierande än vid manins. Duration ≥ 4 dagar HYPOMANI OCH MANI Ihållande förhöjt stämningsläge eller irritabilitet Grandiositet och förhöjd självkänsla Minskat sömnbehov Talträngdhet Lätt distraherbarhet Ökad målinriktad aktivitet Psykomotorisk agitation Hängivelse åt lustbetonade aktiviteter som har potentiellt negativa konsekvenser BIPOLÄR DEPRESSION Hypersomni Blytunga armar och ben Psykomotorisk retardation Psykotiska symtom, patologisk skuld Tidig debut (< 25 år) Många episoder (> 5) Hereditet för bipolär sjukdom Terminologi Beskrivning Bipolär 1 Manisk episod att en person drabbats av minst en manisk episod MDD – Major depressive disorder Blandade episoder Enligt ICD-10 krävs det också att individen drabbats av ytterligare en affektiv episod (mani, depression eller hypomani) för att diagnosen bipolär sjukdom typ I ska ställas Bipolär 2 Hypomani MDD – Major depressive disorder mer än en episod av djup depression Lindriga maniska episoder att en person drabbats av minst en manisk episod Cyklotymi ett låggradigt bipolärt tillstånd där individen har upprepade episoder av hypomani och utöver det episoder av depressivitet, som inte uppnår kriterierna för egentlig depression Rapid cycling ≥ 4 affektiva episoder/år förekommer KLINISK BILD Social och kognitiv funktionsnedsättning Nedsatt: uppmärksamhet, exekutiva funktioner, verbalt minne. ”Antingen är hon manisk och ligger med alla i vår omgivning eller så är hon deprimerad och vill inte ha sex överhuvudtaget”. David Eberhard -psykiater https://www.youtube.com/watch?v=AKV5slCDYs8 • I filmen Mr Jones (1993) har Richard Gere ett bipolärt syndrom. Under en manisk episod besöker han tillsammans med sin ”date” en konsert. KLINISK BILD Albert, 55 år, har tidigare varit psykiskt frisk med undantag för ett par episoder med depression då han även gjort självmordsförsök. Nu har han blivit överaktiv. Han sover bara någon timme på natten men verkar inte trött. Han håller hustrun vaken med långa utläggningar om en uppfinning som han tänker göra sig en förmögenhet på. Han tänker satsa familjens besparingar på projektet. Anhöriga anser detta helt orealistiskt. Tillståndet har gradvis förvärras sedan debuten för en månad sedan. Han har varit hotfull mot hustrun. Talet är påfallande snabbt men sammanhängande. Han upplever sig vara i mycket god form men medger att han kan bli irriterade när de anhöriga bromsar honom. Han vägrar sjukhusvård då han ju inte är sjuk och vill inte heller ta några mediciner. Psykiatriboken. Hans Ottosson, Jan-Otto Ottosson ALBERT Alberts dominerande symtom är tankeflyt, överaktivitet, självöverskattning och nedsatt sömnbehov. Eftersom sjukdomsinsikt saknas är tillståndet av manisk valör. Förloppet är periodiskt(bipolär). Om han vid fortsatta kontakter inte kan övertalas till inläggning eller medicinering är tvångsvård motiverad. DIFFERENTIALDIAGNOSER Schizofreni Substansmissbruk (stimulantia,hallucinogener, opiater) Tyreotoxikos Demens ADHD Anpassningsstörning SJÄLVMORDSRISKEN 15% kommer att ta sitt eget liv Absolut risken för suicid 8 % Ingen könsskillnad Suicid i släkten Högre risk vid bipolär sjukdom typ I Lägre risk hos dem med ett första insjuknande i mani Bipolär sjukdom är en mycket allvarlig sjukdom THE GOLDEN GATE BRIDGE 1 600 hoppat från bron sedan öppnandet 1937 Kurt Donald Cobain, född 20 februari 1967 i, Washington, död 5 april 1994 var en amerikansk gitarrist, låtskrivare och sångare i rockbandet Nirvana. Fluktuerande i sitt humör Arbeta oavbruten eller lat Aggressiv Lynnig Deprimerad Missbrukade droger Kreativitet Självmord anhöriga BEHANDLING Det finns idag ingen behandling som botar sjukdomen ett kroniskt sjukdomstillstånd BEHANDLINGS SYFTE att behandla akuta affektiva episoder att förebygga återfall BEHANDLING 1) Läkemedel – olika typer 2) Psykoterapi och psykopedagogiska program 3) ECT (Electro-Convulsive Treatment) elektrokonvulsiv behandling 4) Egenvård 1.LÄKEMEDELSBEHANDLING Stämningsstabiliserande (Litium, Ergenyl, Lamictal) Antidepressivum Neuroleptikum (Antipsykotikum) Ångestdämpande Sömnmedicin LITIUM äldsta stämningsstabiliserande medel bipolär sjukdom förebyggande effekt mot återkommande perioder av mani och depression Enda läkemedel med dokumenterad effekt mot både den depressiva och maniska sidan av sjukdomen. Enda läkemedel med dokumenterad självmordsförebyggande effekt. Som regel förstahandsmedel för profylax. LITIUM –VANLIGA BIVERKNINGAR Ökad urinmängd Ökad törst Vätskeansamling (ödem) Viktökning – undvik kalorihaltiga drycker Darrhänthet Trötthetskänsla i armar och ben Diarré, illamående och magont – speciellt under de första veckorna Acneliknande utslag EKG-förändringar Påverkan på sköldkörtelfunktionen, till exempel struma Nedsatt koncentrations- och reaktionsförmåga BIVERKNINGAR OCH MUNNEN Lichenoid stomatitis Muntorrhet Ospecifik stomatit En metallisk smak LITIUM OCH ANDRA LÄKEMEDEL icke steroida antiinflammatoriska/anti-reumatiska medel NSAID diklofenak ,ibuprofen, dexibuprofen , naproxen vissa blodtrycks-/hjärtmediciner (enalapril) Litiumikoncentrationen stiga Toxisk i höga koncentrationer DENTIN DECALCIFICATION DURING LITHIUM TREATMENT: CASE REPORT En 30-årig kvinna med bipolär sjukdom, behandlades med litium Omfattande grav karies Prover från sjuk och frisk patienten har tagits (dentin analys av visdomstand) och lämnats till joniska och ultrastrukturanalys. Prover från sjuk patienten uppvisade: oregelbundna ”peritubular walls och mineral crystals were irregularlyarranged in the intertubular dentin”; en minskning av Mg / P / Ca och ett ökning av Zn- koncentrationerna Förändring i dentin struktur -mineral förlust – skiljer sig från förändring vid kariesskador Andra stämningsstabiliserande läkemedel Valproat (Ergenyl, Orfiril, Absenor) Lamotrigin (Lamictal) Återfallsförebyggande mot depression vid bipolär sjukdom Stabiliserande effekt vid cyklotymi. Ofta tilläggsbehandling till litium eller valproat. Risk för hudutslag i början av behandlingen långsam dosupptrappning. Biverkningar :huvudvärk, yrsel, darrning, sömnproblem. LÄKEMEDELSBEHANDLING Antidepressiva- förstahandsmedel vid depression Cipramil, Seroxat, Zoloft, Fontex, Cipralex, Paroxetin, Fluoxetin, Citalopram, Efexor, Cymbalta Neuroleptikum - för akut mani - Quetiapin (Seroquel) , Olanzapin (Zyprexa) Ångestdämpande - Atarax, Sobril Sömnmedicin - Imovane, Stilnoct, Nitrazepam, Propavan 2.PSYKOTERAPI OCH PSYKOPEDAGOGISKA PROGRAM Psykoterapi - kan hjälpa den som har otillräckligt socialt stöd eller behöver hjälp med att hantera kritiska händelser i livet. Psykopedagogiska program (PPI)- som tillägg till läkemedel visat sig minska risken för återfall Kognitiv beteendeterapi (KBT) - syftar till att identifiera faktorer som utlöser och vidmakthåller psykisk ohälsa. Psykodynamisk terapi (PDT) - mål med behandlingen är både symtomförbättring och ökad mognad och insikt. 3.ECT ELEKTROKONVULSIV BEHANDLING ELECTRO-CONVULSIVE TREATMENT Epileptisk aktivitet i hjärnan framkallas genom elektrisk stimulering Snabbt effekt Livsräddande vid djupa depressioner Användning - allvarlig depression, vissa svårbehandlade manitillstånd, vissa psykotiska tillstånd 3.ECT Viktigt att bedöma patientens tandstatus innan ECT –lösa, trasiga tänder pga aspiration risk under behandlingarna. Proteser En bit block mellan tänderna för att skydda både tänderna och tungan 4.EGENVÅRD Regelbunden dygnsrytm – bra sömnrutiner. Undvika alkohol och droger. Kost och motion. Viktigt eftersom vissa mediciner kan öka aptit och vikt. Man behöver återhämtning varje dag. Stressa inte på kvällar. Undvika för många olika saker att göra. TANDVÅRD OCH BIPOLÄR SJUKDOM Konsultera läkare eller psykiater Patientens aktuella mediciner och potentiellt läkemedel interaktioner Graden av effekt av läkemedelsbehandling Aktuell status och psykologisk profil RISKEN Mani Depression Tandborstning flera ggr per dag Borstar aldrig tänderna Tandborstskador Traumatisering av slemhinna ≠ Stor behandlingsbehov RISKEN Farmakoterapi - måttlig till svår muntorrhet, dysfagi Godis och läsk –karies Hög koffeinintag och rökning - förvärra muntorrhet Ökad förekomst av svampinfektioner (Candida)- orsakar angulär cheilit Okontrollerat buckal karies pga antikolinerga läkemedel som litium (nedsatt sekretion i munnen) Lokalbedövning kan vara kortare pga förhindrar den vasokonstriktor effekten av epinefrin FÖREBYGGANDE TANDVÅRD OCH BIPOLÄR SJUKDOM Utbilda och informera Munhygien instruktion Täta återbesöker Fluor profylax – fluorskenor, fluorlackning Kost anpassning Hantera/kontrollera xerostomi Regelbunden undersökning av slemhinnan BEMÖTANDE Möt personen där den befinner sig. En patient som vill tala om sin dödslängtan och sin självmordstankar bör få göra det. Deprimerade patienter kan vara osamarbetsvillig även för enkla rutinprocedurer . Man ska vara lugn och tydlig. Samtidigt kan man behöva sätta gränser för personen då dom är väldigt ”gränslösa” i sin maniska fas. En alltför optimistisk attityd kan upplevas som bagatelliserande. Ofta så har de massor av idéer på diverse saker dom måste göra klart och ifrågasätter man deras idéer så kan dom bli aggressiva. De känner sig friska och tror att de klarar sig utan behandling Aristoteles Nullum magnum ingenium sine mixtura dementiae fuit GRÄNSEN MELLAN GALENSKAP OCH GENIALITET ÄR HÅRFIN. REFERENSER Ottosson H, Ottoson J-O. Psykiatriboken. Stockholm: Liber AB 2007. APA (2013) Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders. (Fifth edition). Washington, DC: American Psychiatric Association. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1388 SBU. Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom. Stockholm 2012. Eberhard D. Normal? Från vansinnesdåd till vardagspsykoser. 2012. Häggström L, Magnil M. Psykiatri, förstämningssyndrom. Läkemedelsverket. Läkemedelsboken 2014. C. Scully. Scully's Medical Problems in Dentistry E-Book, 7th Edition. Elsevier. 2014. Clark DB. Dental care for the patient with bipolar disorder. J Can Dent Assoc. 2003 Jan;69(1):20-4. Edurado Cde P et al. Dentin decalcification during lithium treatment: case report. Spec Care Dentist. 2013 Mar-Apr;33(2):91-5. Andrée Daigneault et. al. Diagnosis of bipolar disorder in primary and secondary care: What have we learned over a 10-year period? Journal of Affective Disorders 174(2015)225–232. Hans Bendz. Litiumbehandlingens biverkningar och säkerhetsrutiner. Läkartidningen .Nr 21–22 2004. Volym 101. Ågren H. Bipolärt syndrom – en psykiatrisk kärnsjukdom. Läkartidningen nr 9–10 2013 volym 110.