Riktlinjer för arbetet med etik och gränsdragning

Dnr 181, 2014, 04
2014–09-17
Riktlinjer för arbetet med etik och gränsdragning
Fastställda av Folkbildningsrådets styrelse 2014-09-17.
Folkbildningsrådets styrelse har beslutat att förstärka arbetet med etik- och
gränsdragningsfrågor i folkhögskolor och studieförbund. Arbetet har för folkhögskolor
påbörjats under 2013 och för studieförbunden under 2014.
Utgångspunkterna för arbetet med etik och gränsdragning vilar på följande:
 Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen
 Riktlinjerna från medlemsorganisationerna till Folkbildningsrådet
 Regeringens årliga riktlinjer till Folkbildningsrådet
 Statsbidragsvillkor för studieförbund och folkhögskolor1
 Folkbildningens Vägval & Vilja2
Etik- och gränsdragning är en viktig del i Folkbildningsrådets förebyggande arbete.
Folkbildningsrådets modell från 1991 bygger på att folkhögskolor och studieförbund
upprätthåller kvalitén och säkerställer att verksamheten lever upp till statens syften.
Folkbildningsrådet vill genom dialog och samspel med folkhögskolor och studieförbund
bidra till att etiska frågor behandlas och att gränsdragningen för bidragsanvändningen kan
upprätthållas.
Syfte och mål
Det är av stor vikt för folkbildningen att värna om god kvalitet och hög etik samt att de
statliga medel som finansierar verksamheten används på ett ändamålsenligt sätt. Etik- och
gränsdragning handlar både om att främja verksamhet som uppfyller statens syften och
folkbildningens egna uppsatta mål som att motverka verksamhet som strider mot detsamma.
Arbetet är förebyggande och handlar om att utveckla gemensamma förhållningssätt i etiska
frågor och att stärka legitimiteten för och kunskapen om statsbidragets användning.
Ansvar
Folkhögskolor och studieförbund har ansvar för att den verksamhet som bedrivs inom den
egna organisationen och som finansieras med statsbidrag är i överensstämmelse med statens
syften och statsbidragsvillkoren. Folkhögskolor och studieförbund har ett ansvar för
fortlöpande dialog om etiska vägval och gränsdragningar i folkbildningsarbetet. Etikdialogen
behöver föras på alla nivåer, nationellt, regionalt, lokalt. Inom ramen för Folkbildningsrådets
rådgivande grupper för etik och gränsdragningsfrågor aktualiseras för sektorn angelägna
frågor. Rådgivande gruppernas arbete ska både vara ett stöd till Folkbildningsrådet och till
den lokala verksamheten.
1
2
Statsbidrag till studieförbund. Villkor, kriterier och fördelning. Fastställs årligen.
Statsbidrag till folkhögskolor. Kriterier och fördelningsprinciper. Fastställs årligen.
Om studieförbundens och folkhögskolornas roll och uppgifter i dagens och morgondagens
samhälle, 2013.
Folkbildningsrådet arbetar med etik- och gränsdragning på en övergripande nationell nivå och
ska stimulera till samtal och bidra till etiska ställningstaganden. Etik- och gränsdragningsarbetet
berör Folkbildningsrådets uppdrag såväl inom bidragsfördelning som uppföljning.
Till Folkbildningsrådets stöd i etik- och gränsdragningsarbetet finns det, rådgivande grupper,
en för studieförbunden och en för folkhögskolorna. Exempel på uppgifter för rådgivande
grupperna är att fånga upp frågor från verksamheten, lämna synpunkter vid
Folkbildningsrådets hantering av utredningar samt vara rådgivare vid uppdatering av
statsbidragsvillkor. Rådgivande gruppen är inget beslutande organ. Folkbildningsförbundet
utser ledamöter till rådgivande gruppen för studieförbunden och RIO och SKL utser
ledamöter till rådgivande gruppen för folkhögskolorna. Ledamöterna utses under en
mandattid på två år. Sammansättning för folkhögskolorna är fyra representanter från SKL
och sex representanter från RIO. För studieförbunden gäller att samtliga studieförbund är
representerade med en representant. Folkbildningsrådet är sammankallande för de rådgivande
grupperna som träffas fyra till fem gånger per år.
Genomförande och arbetsgång
Frågor som kan bli föremål för hantering kan komma från Folkbildningsrådets egna
iakttagelser, från folkhögskolornas och studieförbundens verksamheter samt från
allmänheten, media, myndigheter, kommuner eller annan aktör.
Arbetssätt
Former för att öka dialog och kunskap och stärka etik- och gränsdragningsarbetet kan vara:
- Rådgivande grupperna
- Möten med folkhögskolor och studieförbund
- Kontakter med andra organisationer eller myndigheter
- Kartläggning/belysning av specifik frågeställning/-område
- Fokus-/referensgrupper
Vid de rådgivande gruppernas möten kan frågeställningar som rör etik och gränsdragning
hanteras och behandlas. Varje fråga behandlas enligt någon eller några av nedanstående
tillvägagångssätt:
 Frågan behandlas klart vid sittande möte.
 Frågan behandlas vidare av studieförbund, folkhögskolor och deras organisationer.
 Frågan kan leda till att Folkbildningsrådet initierar en utredning för berörda
folkhögskolor/studieförbund.
 Frågeställningen kan ingå i eller leda till en vidare kartläggning av en specifik fråga
eller ett större område, där mer underlag behövs inhämtas.
 Frågan kan behandlas vidare och ingå i den årliga uppdateringen av
statsbidragsvillkor och kriterier för studieförbund respektive folkhögskolor.
 Frågan kan behandlas vidare i en statsbidragsöversyn.
 Frågan kan bli en del av Folkbildningsrådets nationella utvärderingar.
Kommunikation
Arbetet med etik- och gränsdragningsfrågor ska synliggöras och förankras inom såväl
Folkbildningsrådets organisation som inom folkhögskolor och studieförbund:
- Folkbildningsrådets ledning ska meddelas vilka frågor som avhandlas genom
minnesanteckningar efter möten med rådgivande grupperna.
- Folkbildningsrådets styrelse ska två gånger per år erhålla rapport om verksamheten i och
med styrelsesammanträdena i maj och december.
- Ledamöterna i de rådgivande grupperna svarar för att frågorna förs vidare till respektive
intresseorganisation.
Arbetet med etik och gränsdragning ska lyftas fram i Folkbildningsrådets olika kanaler och
våra interna målgrupper, studieförbund och folkhögskolor ska ha god kännedom om
verksamheten. Kommunikationen sker i enlighet med Folkbildningsrådets
kommunikationsstrategi.
2