Fall 16 KappAhl Industriell marknadsföring & Supply chain management Kurskod 722A29 Grupp 8 Martina Andresen, Maran987 Li Palmqvist, Lipa621 Sanne Rönningen, Sanro368 Sofie Spehar, 920408, Sofsp177 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion 1.1 Företagshistorisk 1.2 Syfte och problemformulering 3 3 3 2.0 Metod 2.1 Urval 2.2 Metodkritik 4 4 4 3.0 Teoretisk referensram 4.1 Externa faktorer 4.3.1 Porters branschanalys 4.3.2 SWOT-analys 4.2 Interna faktorer 4.2.1 Porters generiska strategier 4.2.2 Segmentering 4.3.3 Marknadsmixen 4.3.4 Kanomodellen 4.3.5 Buying Center 5 5 5 6 6 6 6 6 8 8 5.0 Empiri 5.1 Företagsstruktur 5.2 Strategi och hållbarhetstänk 5.3 Produkt 5.4 Det logistiska flödet 5.5 Tillväxt och försäljning 5.6 Marknadsföring 5.7 Omvärld 5.7.1 Branschutmaningar 5.7.2 Konkurrenter och substitut 5.7.3 Kunder 5.7.4 Leverantörsrelationer 5.8 Intervjuer 9 9 9 10 10 12 13 13 13 13 14 14 14 6.0 Analys 5.1 Extern analys 5.1.1 Möjligheter 5.1.2 Hot 5.2 Intern analys 5.2.1 Styrkor 5.2.2 Svagheter 15 15 15 15 16 16 18 7.0 Diskussion 19 8.0 Slutsats 20 9.0 Källor 9.1 Elektroniska källor 9.2 Litterära källor 9.3 Vetenskapliga artiklar 9.4 Föreläsningar 20 20 21 22 22 10.0 Bilagor 10.1 Bilaga 1 10.2 Bilaga 2 23 23 24 1.0 Introduktion Modeintresset har växt enormt sedan tidigt 50-tal, något som entreprenörerna tagit fasta på genom åren, vilket resulterade i att framväxten av ett antal svenska modekedjor tog fart (Butiksbanken, 2015). Modeföretaget KappAhl startades för att fylla ett identifierat behov om kvalitetssäkrade kappor till ett pris som passar alla (Kappahl, 2015 b). Att idag starta ett modemärke som fyller ett behov kan innebära en del hinder, då dagens marknad är breddad med olika typer av kläder, accessoarer etc. För att särskilja sig och sticka ut från mängden och få kunder att besöka just din affär behöver man göra just det – sticka ut. (Sydsvenskan, 2015). KappAhl kan och bör utnyttja faktumet att de är ett etablerat märke på den svenska marknaden, men har ändå lyckats hamna någonstans mittemellan de traditionella modemärkena. Den otydliga positionen kan innebära ett extra moment som KappAhl måste kämpa mot, vilket leder till att KappAhls fokusering blir felriktad och resurser läggs på aktiviteter som primärt inte är deras huvudfokus. 1.1 Företagshistorisk KappAhl fick sitt namn av grundaren Per-Olof Ahl då han till en början endast sålde kappor, vilket resulterade i smeknamnet Kapp-Ahl. Per-Olof började sin karriär som handelsresande och det var här han fick inspiration till sin affärsidé som innebar att erbjuda eleganta kappor till billiga priser. Grunden till denna affärsidé var att allt för många kvinnor gick runt i gamla och omoderna kappor, då de inte hade råd att köpa nya. Genom att producera stora volymer som genererar låga kostnader i kombination med att erbjuda en, enligt KappAhl, unik kunderservice blev företaget snabbt konkurrenskraftigt på marknaden. Per-Olof hade en stark vision att ingen kappa skulle vara för dyr oavsett hur elegant den var. Denna strategi blev snabbt en succé och förändrade en hel bransch. KappAhl öppnade sin första butik år 1953 och har därefter fortsatt att expandera och har i dagsläget uppemot 400 butiker. Idag är KappAhl en av Nordens största modekedjor och fortsätter att expandera samt utöka sitt sortiment utifrån kundernas behov. (KappAhl, 2015 a) Viktiga milstolpar i KappAhls historia framgår i figur 1 nedanför. Figur 1. Milstolpar i KappAhls historia 1.2 Syfte och problemformulering Klädindustrin är till bredden fylld med olika aktörer på marknaden. Det är således viktigare för företag att hitta rätt i marknadsdjungeln och att segmenteringen uppfyller den positionering som man vill åstadkomma. Erbjudandet behöver vara mycket väldefinierat och tydligt för de kunder som besöker butikerna. Fokus bör inte vara på att hitta nya målgrupper, utan vikten ligger i att kommunicera rätt med befintlig målgrupp (Nyhetsbyrån Direkt, 2015). Utifrån det vill vi undersöka om KappAhl har en hållbar positionering på marknaden. Generellt kan man anse att de varken tillhör den unga målgruppen, där vi anser att bland annat H&M och Gina Tricot ingår, men inte heller den äldre målgruppen där butikerna Flash och Axelsson har sin positionering. Utifrån ovanstående problematisering har vi formulerat följande frågeställningar: 1. Kan det vara så att KappAhl har hamnat i kläm med deras nuvarande segmentering? 2. Har de i nuläget ett identifieringsproblem? 2.0 Metod Metodavsnittet beskriver hur vi ska besvara vår problemfördelning samt vilka metoder vi använt oss av. Därefter kommer vi att förklara det urval vi gjort i intervjuerna samt varför vi anser att det var lämpligt studien. Till sist kommer metodavsnittet bestå av metodkritik där det framgår hur intervjuerna samt det empiriska materialet samlats in. Här kommer vi även förklara de begränsningar som uppkommit på grund av de metoder vi använt oss av samt det urval vi har gjort. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod eftersom syftet är att skapa en större förståelse kring KappAhls segmentering samt identitet. Men för att få en bredare förståelse kring KappAhls upp- och nedgångar samt styrka kvalitativ data har vi även en del insamlad numerisk data. (Bryman, 2011). Teorikapitlet består av relevant artiklar och teorier som vi diskuterat och bearbetat i kursen Industriell marknadsföring & Supply chain management samt material som vi tillhandahållits i tidigare kurser som berör ämnet. Empirin är vald att primärt tillhandahållas av forskningsrapporter publicerade i ämnet marknad och företagspositionering. Ytterligare för att få en översiktlig bild av KappAhls historia samt stödja kvalitativ fakta har vi sett över KappAhls årsredovisningar 10år tillbaka. Primär data har vi att inhämtat från kvalitativa intervjuer där vi vill ställa en mothypotes till KappAhls officiella segmentering. 2.1 Urval För att undersöka den generella uppfattningen av KappAhl upprättade vi kvalitativa intervjuer. Intervjuerna riktade in sig på 10 stycken kvinnor i två olika geografiska områden, stora samt mindre städer. Åldersspannet på de intervjuade var mellan 40 och 60 år vilket dels berodde på att vi ville undersöka eventuella samband och/eller skillnader mellan åsikterna hos de intervjuade personerna som befinner sig inom spannet för KappAhls segmentering. Vi önskar även undersöka hur de kunderna ser KappAhls uttalade segmentering, som är 30 till 50 år. (KappAhl, 2015 b). Orsaken till att 10 personer valdes ut är på grund av att vi vill få en bredd i vår uppfattning från respondenterna, vilket endast kan uppstå genom kvalitativa intervjuer där det finns möjlighet till en djupare konversation. Valet av 10 personer grundar sig även i att kvalitativa intervjuer är tidskrävande vilket leder till att fokus läggs på de 10 respondenterna för att få ut så mycket relevant information som möjligt (Bryman & Bell, 2011). 2.2 Metodkritik Vi som har genomfört studien tillhör inte KappAhl målgrupp och anser inte att sortimentet är attraktivt. Då vi inte har positiva associationer till varumärket finns det en risk att vi har en negativ inställning till företag. Däremot har vi under studien har haft en objektiv syn och enbart använt oss av trovärdig empiri samt kvalitativa intervjuerna som grund för projektet. En del av insamlad empiri är inhämtat från KappAhls hemsida samt deras årsredovisningar. Då det är KappAhl som har publicerat informationen finns det en risk att företaget har förskönat den fakta som framgår. För att studien inte ska vinklas till KappAhls fördel har vi även använt oss av forskningsrapporter inom ämnet samt andra trovärdiga källor. En stor del av studien grundar sig på 10 stycken kvalitativa intervjuer. En risk med detta är att antal intervjuade är för få och att det därmed inte ger en rättvisande bild. Däremot för att ge en bredare bild och inte enbart intervjua personer i ens närhet har vi gjort ett demografiskt urval och intervjuat personer från olika städer (Bryman & Bell, 2011). 3.0 Teoretisk referensram I följande avsnitt redovisas den teoretiska referensramen som ligger till grund för att kunna besvara vår problemformulering. De faktorer vi anser är relevanta kommer att kopplas till efterföljande empiri i avsnittet Analys. 4.1 Externa faktorer 4.3.1 Porters branschanalys Modellen beskriver hur attraktiv en bransch är att verka i och vilken strategi ett företag bör ha för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. Det är ett enkelt verktyg som beskriver företagets nuvarande position då den förklarar företaget styrkor, svagheter samt möjligheter till ompositionering. Modellen består av att identifiera fem externa konkurrenskraftstyrkor (Porter, 1980). I ett senare skede har även en sjätte kraft identifierats, vilket är komplement. (Grant, 2013). Kundernas förhandlingsstyrka Kundernas förhandlingsstyrka beror på vad det är för typ av produkt eller tjänst samt antal aktörer som kan erbjuda produkten eller tjänsten. En marknad med många aktörer som erbjuder standardiserade produkter ökar kundernas förhandlingsstyrka. (Porter, 1980). Leverantörernas förhandlingsstyrka Leverantörernas förhandlingsstyrka beror på antal leverantörer som agerar på marknaden, substitut för ersättningsprodukter samt köparnas krav på insatsprodukten och deras arbetspolicy. En marknad med ett fåtal leverantörer som kan leverera den efterfrågande resursen eller produkten ökar leverantörernas förhandlingsförmåga. (Porter, 1980). Konkurrens från nya aktörer Hot av nya aktörer på marknaden styrs av marknadens inträdesbarriärer. Stordriftsfördelar är också ett bra verktyg för att skydda sig mot nya aktörer. Genom att vara ett stort väletablerat företag kan man köpa in stora partier till en lägre kostnad än mindre aktörer och kan därmed skapa konkurrensfördelar genom att sätta lägre priser på sina produkter. (Porter, 1980) Konkurrens mellan befintliga aktörer Konkurrens mellan befintliga aktörer beror på antal aktörer som erbjuder liknande produkten, branschens tillväxt, fasta investeringskostnader och kundernas inställning till att byta till en konkurrent. Teorin menar att en marknad med en låg tillväxttakt leder till en hårdare kamp om marknadsandelar. Det här innebär att det blir priskrig mellan de befintliga aktörerna, vilket i sin tur leder till att priserna sjunker. (Porter, 1980). Hot från substitut Hot av substitut uppstår när det finns likartade produkter eller tjänster på marknaden. Det är kundens inställning till substitut som är den avgörande faktorn om produkten eller tjänsten är utbytbar. En produkt eller tjänst som har ett starkt varumärke, genererar högt kundvärde och inte är särskilt priskänslig minskar hot från substitut. (Porter, 1980). Komplement Komplementvaror som tidigare bidragit till en merförsäljning kan ta över inköpet för originalvaran. Blir således efterfrågan på komplementvaran större än originalvaran så kan inköpet för originalvaran uteslutas helt eller delvis, vilket är negativt. Däremot bidrar en komplementvara oftast till att öka produkten värde, till skillnad från ett substitut som minskar produktens värde. (Grant, 2013). 4.3.2 SWOT-analys SWOT står för Strengths, Weaknesses, Oportunities och Threats, alltså Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Det är ett analysverktyg som uppfanns av av Albert S Humphrey på 1960-talet. Modellen ger en tydlig och enkel bild över hur en verksamhet bör utforma sin strategi för att uppnå dess uppsatta mål. Verktyget kan delas in i interna- (styrkor och svagheter) och externa faktorer (möjligheter och hot). Verksamhetens styrkor är interna faktorer som gynnar verksamheten och som därmed är värda att satsa på. Detta skulle kunna vara goda distributionskanaler eller ett väletablerat varumärke. Verksamhetens svagheter är tvärtemot styrkorna, interna faktorer som inte gynnar verksamheten, utan snarare skadliga, och som därmed bör ses över om de kan vändas till en styrka eller elimineras som svaghet på annat vis. Exempel på detta kan vara en föråldrad ledning, produkt eller utrustning. Möjligheter syftar till de externa faktorer i omgivningen som skulle kunna gynna verksamheten. Nya marknader (både nationellt och internationellt), nya marknadsföringskanaler eller brist på konkurrenter kan vara exempel på sådana. Hot är de externa faktorer i omgivningen som kan ses som skadliga för verksamheten, exempelvis nya konkurrenter eller lågprismarknader. (SVID, 2016). 4.2 Interna faktorer 4.2.1 Porters generiska strategier För att upprätta konkurrensfördelar menar Porter att man behöver följa en lågkostnadsstrategi eller differentieringsstrategi. En lågkostnadsstrategi innebär att företaget ska erbjuda kunden lågt pris genom att exempelvis hantera stora volymer där marginalkostnaderna ska var låga per enskild produkt. Ett företag med en differentieringsstrategi vill vara unika med sina produkter och kan på så sätt ta ut ett högre pris. Differentieringen innebär även att man skapar ett mervärde för kunden, utöver själva produkten. Porter (1980) menar att företag och organisationer som försöker positionera sig med båda strategierna hamnar i ett mellanläge som benämns som stuck in the middle (Grant, 2013). Ifall man hamnar i detta mellanläge så menar Porter (1980) att man varken kommer bli framgångsrik eller erhålla en bra lönsamhet. 4.2.2 Segmentering En segmentering har för syfte att identifiera viktiga baser för att sedan utveckla segmenteringsprofiler. En segmentering används generellt för att sätta upp gränser i erbjudandet till kund då man inte har möjlighet att inkludera hela marknaden i sin profil (Yankelovich & Meer, 2006). Företaget kan då dela upp den riktade profilen utifrån exempelvis behov och/eller karaktärer. Geografiskt, demografiskt och exempelvis beteendeinriktad profil är förslag på hur profilindelningen kan utformas. Syftet med segmenteringen är alltså att samla en grupp potentiella kunder som svarar ungefär likadant mot ett företags erbjudande, för att på så vis kunna dra fördel av interaktionen mellan företaget och kund. (Kotler & Armstrong, 2012). 4.3.3 Marknadsmixen Marknadsföringsmixen är ett vanligt verktyg som företag använder sig av för att särskiljas mot sina konkurrenter. Modellen beskriver företagets strategiska position och består av fyra konkurrensmedel, de så kallade fyra P:na och består av produkt, pris, plats och påverkan. De nämnda konkurrensmedlen behandlar ett företags externa arbeten som de måste ta hänsyn till för att vara konkurrenskraftiga på marknaden. För tjänsteföretag har det tillkommit tre konkurrensmedel som tar hänsyn till de interna arbetena och består av personal, process och fysiska bevis. (Jobber & Fahy, 2012). Produkt Enligt teorin är en produkt indelad i tre kategorier, vilka är kärnprodukt, påtaglig produkt och utökad produkt. Kärnprodukten är anledningen till varför kunden vill köpa produkten, det vill säga den produkten som uppfyller kundens behov. Den påtagliga produkten inkluderar val av färg, utseende, kvalitét, design och specifika funktioner. Den utökade produkten består av komplementerande tilläggsfaktorer i termer av garantier samt leverans- och servicevillkor. (Jobber & Fahy, 2012). Pris Priset är en primär faktor då det utgör ett företags vinst samt förutsättningar för en hållbar lönsamhet. Priset sätts utifrån den strategi företaget har och kan exempelvis baseras på framställningkostnaden, konkurrenternas prissättning eller värdet kunden upplever. (Jobber & Fahy, 2012). Påverkan Ett företag använder sig av olika aktivitet för att kommunicera sitt erbjudande till utvald målgrupp. Exempel på aktiviteter är reklam, annosering, internet och appar. Syftet med dessa aktiviteter är att de ska bidra till att konsumenterna tar ett gynnsamt köpbeslut. (Jobber & Fahy, 2012). Plats Plats är det konkurrensmedel som förklarar den tillgänglighet kunden har till att konsumera varan eller tjänsten. Här ser man över vilka distributionskanaler ett företag använder sig av och var varan exponeras mot kund. (Jobber & Fahy, 2012). Personal Hög kunnighet inom personalen utgör ett relevant konkurrensmedel då det leder till bättre leveransservice och högre kundvärde. (Jobber & Fahy, 2012). Process Konkurrensmedlet syftar till leveransprocessens struktur och hur verksamheten ska leverera varan eller tjänsten i form av personalens rutiner och ledtider. Effektiva ledtider och lätta processer leder till en ökad kundnöjdhet. (Jobber & Fahy, 2012). Fysiska bevis De fysiska bevisen utgör ett företags image och skapar en känsla hos kunderna, ett exempel kan vara lokaler. (Jobber & Fahy, 2012). 4.3.3 Varumärkeskapital och dess betydelse Enligt Keller (2008) innebär varumärkeskapital de extra pengar som en kund är villig att betala för ett specifikt märke jämfört med andra. Teorin delar in varumärkeskapital i två kategorier: varumärkeskännedom och varumärkesimage. Varumärkeskännedom är i sin tur indelat i varumärkesigenkännande och varumärkesihågkommande. Varumärkesigenkännande syftar till att kunden mentalt har registrerat och känner igen varumärket. Varumärkesihågkommande handlar om kundens förmåga att komma ihåg varumärket i olika situationer. För att uppnå en hög grad av varumärkesigenkännande måste företag utsätta kunden för repetitiv påverkan, vilket kan ske genom reklam eller annan typ av marknadsföring. För ett starkt varumärkeskapital krävs en stark varumärkesimage, vilket skapas när kunder associerar varumärket med någonting positivt. Keller (2008). Det kan kopplas till de olika nivåerna av behovstillfredsställelse som beskrivs i Kanomodellen nedan. 4.3.4 Kanomodellen Kanomodellen är ett verktyg för att mäta kunders behov. Den delar in behoven i tre olika typer: basbehov, uttalade behov och omedvetna behov. Basbehoven är graden av nödvändig kvalitet. Om de inte uppfylls kommer kunden bli missnöjd och anses produkten inte vara värd det priset som kunden betalat. Det uttalade behovet innebär den kvalitet kunden förväntar sig. Här uppfyller produkten kundens uttalade behov. Beroende på hur bra företag lyckas tillfredsställa dessa behov, desto mer konkurrenskraftiga kan de bli. Det omedvetna behovet är det behov som kunden inte visste att de behöver, något de inte kan sätta ord på. Här överstiger produkten kundens förväntningar och de uppnår en mycket nöjd köpupplevelse. (Bokföringstips, 2010) Figur 1: Kanomodellen 4.3.5 Buying Center Webster och Wind (1972) diskuterar interaktionen mellan företaget och deras motparter och analyserar påverkan av faktorer som avgör det slutgiltiga beslutet hos beslutsfattaren. Trots att generellt företags motivation i grunden ligger i att kunden ska vara det beslutsfattande organet, så kan man inte ignorera det faktum att beslutet för inköp ligger internt inom företaget, framförallt i organisationer där produktionen är outsourcad och på så sätt mindre flexibel. Webster och Wind (1972) hänvisar till att ett köpbeteende hos en konsument dels baserar sig på omgivningfaktorer som plockas upp av organisationen. Genom teorin vill vi klargöra vem som är initieraren för vilka köp som bör göras inom KappAhl (Webster & Wind, 1972). Buying center baserar sig på fem olika roller; användarna, influerarna, beslutsfattarna, köparna och väktarna. De olika rollerna innefattas av olika karaktärer och har mer eller mindre olika stora mandat för att ta beslut i en köpprocess. Beroende på vilket företag som vill attrahera vilken av de olika rollerna, och tror sig veta vilken av dem som är den som har det slutliga beslutet gällande om ett inköp ska genomföras eller inte, behöver man veta vilka attribut som tilltalar vilken av rollerna. Användarna är de som brukar produkten, influerarna är de som påverkar konsumenten, indirekt eller direkt, beslutsfattaren är således den som tar beslutet för om varan ska inhandlas eller inte, köparna är de som faktiskt betalar för produkten. Gällande väktarna så menar Webster och Wind (1972) att de filtrerar vilken information som är relevant att föra vidare inom organisationen. ör om varan ska inhandlas eller inte, köparna är de som faktiskt betalar för produkten. Gällande väktarna så menar Webster och Wind (1972) att de filtrerar vilken information som är relevant att föra vidare inom organisationen. 5.0 Empiri I empiriavsnittet redogörs utvald empiri som anses relevant för vår problemformulering. 5.1 Företagsstruktur KappAhl är ett publikt aktiebolag som är noterat på Nasdaq Stockholm, vilket kräver att man följer vissa riktlinjer för att uppfylla de åtaganden man har. För att följa de riktlinjer och den praxis som är uppsatt agerar de efter “Koden”, en bestämmelse för bolag styrning i Sverige. (KappAhl, 2015 b). Koncernledningen har som ansvar att driva den operativa verksamheten i det dagliga arbetet och består av representanter från olika områden inom organisationen, exempelvis HR och försäljning. Vidare ska KappAhls styrelse ha en objektiv översyn av bolaget och ansvarar för bolagets angelägenheter och organisation. Till skillnad från koncernledningens representanter kan styrelsens ledamöter vara externt tillsatta, för att förstärka en objektiv styrning. Styrelsen består av en ordinär styrelse parallellt med ett revisionsutskott, ett ersättningsutskott och ett erbjudandeutskott. Styrelsen utses av bolagsstämman som är bolagets högsta beslutande organ och som, i sin tur, beslutas utifrån aktieägarnas deltagande vid framröstning av bolagsstämman. (KappAhl, 2015 b). På grund av den organisatoriska uppställningen hade styrelsen möjlighet att vidta åtgärder och avskeda företagets VD i juni 2015, då han inte uppfyllde och nådde de uppsatta målen (Affärsvärlden, 2015). Danny Feltmann Espersen tillträdde som ny VD och har för avsikt att göra gradvisa förändringar för att förbättra och förtydliga KappAhls position på marknaden (Dagen industri, 2015). KappAhl har ungefär 76 miljoner aktier som ägs av sammanlagt 16 769 aktieägare. Värdet på aktierna är jämt fördelat och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Mellby Gård, ett risk- och investmentbolag, äger 20,01 % av dessa och har således den största enskilda ägardelen. 47,4 % består av övriga ägare. (KappAhl, 2015 b). 5.2 Strategi och hållbarhetstänk KappAhls strategi är att erbjuda prisvärt mode för många människor. Det innebär att det ska finnas kläder för hela familjen även då deras primära kundgrupp är kvinnan mitt i livet. Historiskt har KappAhls strategi varit att hålla en lågkostnadsstrategi där fokus varit att tillhandahålla kläder till ett lågt pris. Samma principiella lågkostandsfokus ligger kvar men är nu omformulerad på att upprätthålla en kundnöjdhet där sortimentet ska vara prisvärt. (KappAhl, 2015 b). För att nå en önskad kundnöjdhet integreras hållbarhet som en hörnsten i strategin och är något som ska genomsyra allt de gör. Redan 1999 blev KappAhl den första butiken i hela världen som blev miljöcertifierad utifrån deras arbete mot att ha ett hållbart ansvar. I strävan mot en starkare hållbarhetsstrategi har de utvecklat tre huvudgrupper; future, friendly och fashion. Kategorierna definieras som tre instrument för att åstadkomma långsiktiga relationer till sina leverantörer, kunder och medarbetare. De vill värna om planetens framtid och se till att deras prisvärda mode produceras på ett ansvarsfullt sätt. För att maximera tillväxten och skapa en bra slutprodukt använder sig KappAhl av ett brett team med olika kompetenser och yrkesroller. KappAhls inköpare och designers bestämmer kostnad, kvantitet, design och kvalité på material och slutligen levereras den färdiga produkten av deras leverantörer. (KappAhl, 2015 b). Idag består 24 % av KappAhls sortiment av miljömärkt mode. För att sätta KappAhls hållbarhetsstrategi i en kontext kan man jämföra med H&M som under 2014 använde 21,2 % miljöcertifierat bomull i sitt sortiment. (H&M, 2015 & KappAhl, 2015 b). För att ytterligare bearbeta miljöaspekten, inom konsumtionen mot kund, har KappAhl infört en textilinsamling där kunderna kan hjälpa till att återlämna använda kläder i butikerna och spara på jordens resurser. (Aktiespararna, 2015). KappAhl ger sina kunder en värdecheck på 50 kr för att de är med och deltar. För varje insamlat kilo kläder skänker KappAhl dels pengar till välgörande ändamål och dels så delas kläderna upp i om de kan återanvändas, återvinnas eller energiåtervinnas. (KappAhl, 2015 c). 5.3 Produkt Enligt KappAhl förknippas deras varumärke med “prisvärt mode, design och kvalitet” (Kappahl.com, 2016 d). Deras vision är att tillhandahålla kläder för den många människan, framför allt kvinnan mitt i livet, men även män och barn. De säljer kläder både för vardagen och festen “oavsett ålder, storlek, form och personlighet”. (KappAhl.com, 2016 e). KappAhl strävar efter att erbjuda attraktiva kollektioner och inspirerande köpupplevelser för att på så sätt möta kundernas behov och efterfrågan. Ett antal attraktiva kollektioner har lanserats genom åren, exempel på dessa är den hållbara kollektionen ”Dreams through a Lean” fotad av Mary Mccartney, babykoncepten Newbie och den framgångsfulla kollektionen Hampton Republic 27 som har en stark tillväxt. Då babykonceptet Newbie har varit en stor succé sedan straten år 2010, lanserade KappAhl år 2014 deras första fristående butik Newbie store med enbart babykonceptet. Vid år 2015 utökades konceptet med inredning för barnsortimentet. Kollektionen består av 100 % bomull och har en tidlös designs som uppskattas av en bred målgrupp. (KappAhl, 2015 a). 5.4 Det logistiska flödet Huvudkontoret är beläget i Mölndal, där även det centrala distributionslagret finns. Från det centrala distributionslagret levereras varor direkt till de 368 butikerna och vidare ut mot kund. KappAhl har försäljning i Norge, Finland och Polen där tre kontor även upprättats, som har för avsikt att se till att den löpande verksamheten för försäljning fortlöper. Produktionen är placerad i fyra produktionsländer och har även dem ett varsitt produktionskontor (Indien, Turkiet, Bangladesh och Kina) vilka har för ansvar att upprätthålla goda relationer och säkerställa fungerande produktion med deras 200 underleverantörer. (KappAhl, 2015 b). Figur 2. Det logistiska flödet KappAhls inköpsavdelning skapar 10 000 artiklar varje år och fördelning per produktavdelning av andel nettoomsättning är följande: 48% dam, 41% barn och 11% herr. Logistiken kännetecknas av deras högeffektiva varuflöde från produktion till kund. I nuläget är produktionen belägrad i Indien, Turkiet, Kina och Bangladesh, där fabrikerna generellt är geografiskt strategiskt placerade med en direkt eller indirekt koppling till sjöfartsvägar. Positioneringen minskar på så sätt transporten från fabrikerna till den outsourcade transporten som ska ta varorna från fabriksländerna till centrallagret i Mölndal. Det är en strategisk positionering med tanke på den väl fungerade hamnen som är belägen i Göteborg samt smidigheten att ta sig ut både på E20 och E4, för att vidare kunna transportera varorna till övriga Sverige, Norge, Finland och Polen. KappAhl transporterar primärt sina varor med färjor och resterande fraktas med flyg (0,8%), med lastbilar (0,6%) och med tåg (0,5%). (KappAhl, 2015 b). Timing är något som KappAhl värderar högt, men det vill också ta ansvar för det utsläpp som de utsätter planeten för. Ett steg mot deras medvetenhet om klimatpåverkan är deras medverkan i Clean Shipping Index som främjar för att vara medveten i val man gör gällande klimatutsläpp relaterat till transport. (Trafikverket, 2012). Tillsammans med deras outsourcade underleverantörer behövs det ett välfungerade varuflöde, både för att kunna leverera i tid, med 3-5 leveranser till butiker per vecka, men också för att upprätthålla deras marginaler i form av volymer, utan att utsätta miljön för mer påverkan än vad den redan utsätts för. (KappAhl, 2015 b). Figur 3: finansiell tillväxt Historiskt sett har KappAhls avkastning på totalt kapital fluktuerat en del med en tydlig minskning under verksamhetsår 2011/2012. Som kan utläsas i graferna ovan har KappAhl hållit en relativt jämn kapitalomsättningshastighet genom åren samtidigt som deras vinstmarginal rört sig relativt mer. Fluktuationerna i räntabiliteten på totalt kapital kan således härledas till vinstmarginalernas fluktuationer. Nedgången under 2011/2012 kan förklaras av ett antal olika faktorer, se figur 3. KappAhl hade fler butiker än vanligt, vilket innebar en högre nivå av totala tillgångar, en något högre skuldsättningsgrad samt en nedgång i omsättning. Detta gör att kostnaderna relativt intäkterna blir större och sålunda sjönk räntabiliteten. Efterföljande år minskade antalet butiker, vilket generellt sett kan förklaras av att butikerna inte varit lönsamma, se figur 3. Även KappAhls aktie har haft en del upp- och nedgångar. Under 2008 och 2009 skedde en nedgång, tätt följt av en uppgång, för att sedan minska i värde igen. Denna nedgång bör förklaras av den finanskris som rådde då. Efter finanskrisen hade KappAhls aktie ett högre värde för att sedan tappa värde under 2011 och 2012 till följd av de dåliga siffror KappAhl hade under detta verksamhetsår, och har sedan dess inte stigit nämnvärt. Således har KappAhls aktie gått från en högsta kurs på 258,38 SEK (2010-03-16) till slutkursen 2015-1210 på 27,70 SEK (Borsdata.se, 2015). 5.5 Tillväxt och försäljning Som tidigare nämnt har KappAhl under sin etablerade tid på marknaden upplevt både uppoch nedgångar, se figur 3. Planen för att åstadkomma en ökad försäljning är enligt KappAhls årsredovisning; expansion av butiksnät där butikerna kontinuerligt ska vara uppdaterade, likt ombyggnation av befintliga butiker. Enligt kalkyleringar av KappAhls tillväxt har antal butiker ökat men de har även avvecklat butiker som inte har genererat en hållbar lönsamhet, se figur 4. Butikerna i Polen har exempelvis misslyckats, och KappAhl har därför valt att efter år 2008/2009 aktivt avvecklat butiker inom hela koncernen, för att möta nettoomsättningens försämring (KappAhl, 2015 b). Ett konkret exempel på ett företag som har lyckats väldigt bra med att öka sin lönsamhet genom expandering av butiker är H&M. H&Ms strategi för att öka sin tillväxt är att öka utbudet av butiker med 10-15% varje år, vilket de har gjort de senaste 10 åren (H&M, 2015). Diagrammen nedanför visar att H&Ms bruttomarginal ökar i linje med deras expanderingstakt i butiker, medans KappAhls bruttomarginal inte ligger i linje med ökad tillväxt i butiker. KappAhL H&M Figur 4: KappAhl och H&M tillväxt i butik i relation till tillväxt i bruttomarginal KappAhls primära fokus i dagsläget är att koncentrera sig på befintliga butiker och de interna varumärken som är lönsamma. Exempel på interna varumärken är Newbie och Hamptons Republic 27 (KappAlh, 2015 b). De nya varumärkenas butiker öppnades nyligen i Sveriges största köpcenter Mall of Scandinavia. KappAhls tidigare VD påpekar även i en intervju i Dagens Handel att de kommer fortsätta att utveckla sortimentet och organisationen samtidigt som de kommer satsa på att hålla ner produktionskostnaderna. (Dagens handel, 2015). De kommer fortsätta med att expandera butiker på nya marknader, men det blir främst aktuellt när de uppnått målet om 10 % rörelsemarginal. (Dagens industri, 2015). 5.6 Marknadsföring Under hösten 2015 lanserades KappAhls senaste marknadsföringssatsning “the Look” där de tillsammans med popbandet Roxette tagit fram en omgjord version av Roxettes hit “the Look” (Roxette, 2015). I nedanstående figur kan man se ett longitudinellt perspektiv på hur KappAhl över tid använt sig av kända profiler för att skapa en relation till kunden. I modellen framgår även övriga marknadsföringssatsningar KappAhl använt sig av för att förstärka varumärket. (KappAhl, 2015 b). Figur 5: Strategiska val inom marknadsföring (figur ska göras om) Noterbart är att Amelia Adamo år 2005 blev invald i KappAhls styrelse på grund av sin breda kunskap om konsumtionsmönster och KappAhls kundsegmentering. Hon har bland annat grundat tidskrifterna Amelia, Tara och M-magasin, tidskrifter som preciserar sig inom samma kundsegment som KappAhl, kvinnor 25-50 år. Under år 2015 valde Amelia att sälja av hela sitt aktieinnehav i KappAhl och avslutade sitt engagemang i styrelsen. (Svenska Dagbladet, 2012 a). 5.7 Omvärld 5.7.1 Branschutmaningar KappAhl ser stora förändringar på marknaden, allt ifrån nya konsumtionsmönster till högre krav inom miljö och etiska aspekter inom värdekedjan. En ökad världsekonomi bidrar generellt till flera valmöjligheter, ny teknologi, ökad konkurrens samt högre krav på hållbarhet och arbetsvillkor. De är exempel på faktorer som i framtiden kan påverka konsumenternas köpbeslut och därmed företagets lönsamhet. (Europeiska kommissionen, 2014). Ytterligare en faktor som KappAhl står inför är att det på lång sikt kan bli svårt att leva upp till de hållbarhetskrav som ställs. Som tidigare nämnt är tillgången av kompetenta leverantörer och medarbetare, som lever upp till företagets förväntningar, något som kan förändras över tiden. KappAhl poängterar i deras årsredovisningar att det är viktigt att ha interna effektiva processer, strikt kostnadskontroll och att ständigt använda sig av förnyad teknologi för att möta dessa utmaningar. (KappAhl, 2015 b). 5.7.2 Konkurrenter och substitut KappAhl befinner sig på en marknad med många aktörer som kan erbjuda likartade produkter. Deras främsta konkurrenter är de företag som erbjuder ett likartat sortiment och som ligger i linje med deras prisklass och kvalité. Konkurrenterna är allt från globala stora företag till mindre lokala verksamheter. (Svenska Dagbladet, 2012 b). KappAhls inställning till dagens svåra konkurrenssituation är att de måste erbjuda deras kunder något unikt. I och med att KappAhl har ett antal konkurrenter som erbjuder ett likartat sortiment i samma prisklass är hotet från substitut stort. (Dagens industri, 2015). 5.7.3 Kunder KappAhl poängtera i deras årsredovisningar att nöjda kunder är något de lägger fokus på och är grunden för att skapa en lönsam verksamhet. De erbjuder ett brett sortiment som tilltalar en stor kundgrupp och följer trender och miljöaspekter för att möta kundens behov. (KappAhl, 2015 b). KappAhl vill skapa en tydlighet gentemot deras kunder och har därför gjort en stor satsning i att förnya sortimentet och butikkonceptet. (Nyhetsbyrån Direkt, 2015). Ett nytt butikskoncept infördes exempelvis år 2014 och går under namnet ”for you”. ”For you” innefattar allt KappAhl står för gentemot deras kunder. (KappAhl, 2015 b). De vill skapa positiva associationer när de når ut till deras kundgrupp. För att göra det krävs det att KappAhl bidrar till inspiration och överträffar kundernas förväntningar. (Dagens industri, 2015). 5.7.4 Leverantörsrelationer KappAhls produkter produceras i stora volymer och det finns flera leverantörer som kan erbjuda likartade produkter. KappAhl har idag 200 leverantörer och deras ambition är att skapa långsiktiga och hållbara relationer med de befintliga leverantörerna. KappAhl ställer höga krav på sina leverantörer i termer om arbetsvillkor och restriktioner om kvalité och hållbarhet. Varje år gör KappAhl stickprov i deras fabriker för att se om de uppfyller kraven. (KappAhl, 2015 b). 5.8 Intervjuer Shoppingvanorna bland de olika geografiska grupperna varierade, men en sammanflätad variabel var att tillgänglighet var av vikt. En välplacerad tillgänglighet för KappAhls butiker var således något som lyftes fram som en viktig aspekt för att besöka butiker överhuvudtaget. Kunderna lyfte även fram att de har en möjlighet att handla hos en konkurrerande kedja och KappAhl är inte ett av respondenternas förstahandsval. Vidare är identifierade associationer att respondenterna från mindre städer anser att KappAhl innehar en bra kvalitet och är prisvärda. Motsvarande anser respondenterna från större städer att företaget har sämre kvalitet men instämmer om att prisvärdheten och att man vet vad man får när man handlar hos dem. Respondenterna nämner även att sortimentet är udda med många färgkombinationer samt att de har ett osäkert sortiment. Sortimentet uppfattas som brett och otydligt från båda sidor där även barnsortimentet lyfts fram som en positiv aspekt från båda håll. Vi kan även utläsa att kunderna generellt gått från att vara kostnadsorienterade till att ta större hänsyn till mjuka värden, såsom hållbarhet och kvalitet. Samtliga är överens om att åldersgruppen är inriktad mot 25 till 50 år med fokus på kvinnor och barnfamiljer. Sammanfattningsvis kan nedanstående likheter och skillnader utläsas utifrån de åsikter som identifierades i de upprättade intervjuerna, se figur 6. Figur 6: Likheter och skillnader från intervjuinsamling 6.0 Analys Utifrån publicerad information (KappAhl, 2015 b) som vi konkretiserat mot teoretiska grunder kommer vi i analysdelen att besvara vår problemformulering. För att på ett mer fördjupat plan förstå de olika faktorerna som KappAhl påverkats av har vi valt att använda oss av SWOT- modellen. Upplägget på analysen kommer att börja ur ett makroperspektiv som leder oss vidare till att på ett mikroperspektiv analysera KappAhls varumärkesposition. 5.1 Extern analys 5.1.1 Möjligheter 5.1.1.1 Konkurrens mellan befintliga aktörer Som tidigare nämnts i Empirin finns det många befintliga aktörer som konkurrerar på den här trendkänsliga marknaden. Konkurrenterna är allt från globala storföretag till mindre lokala verksamheter. (Svenska Dagbladet, 2012 b) För att det här ska ses som en möjlighet måste företag enligt Porter (1980) få kunden att välja deras sortiment framför liknande konkurrenters. Detta är något KappAhl historiskt sett alltid försökt göra genom att använda sig av riktad reklam med profiler som matchar deras målgrupp. KappAhl har även valt att lägga fokus på ett lojalitetsprogram med syftet att upprätthålla ett repetitivt beteende hos sina kunder. (KappAhl, 2015 a) Vidare är den tillgänglighet kund har att konsumera varan eller tjänsten ett sätt för ett företag att urskilja sig gentemot konkurrenter (Porter, 1980). Som tidigare nämnt påpekar KappAhl vikten av att vara tillgängliga för sina kunder. KappAhls försäljningskanaler vilka innefattar existerande butiker där direktförsäljning till kund sker (KappAhl, 2015 a). Genom att ha utökat sin försäljning till att innefatta e-handel täcker de också in ytterligare en mötesplats mellan företaget och kunden som inte kräver en fysisk närvaro i butik. Utifrån insamlad data kan vi utläsa att under de senaste 10 åren har antal KappAhl-butiker ökat, men samtidigt har ett flertal avvecklats (Bilaga 1). KappAhl har inte lyckats upprätthålla en hållbar lönsamhet i alla butiker. Däremot anser vi att detta är ett problem som KappAhl har uppmärksammat då de har avvecklat butiker som inte varit lönsamma, något som även går att utläsa vid en jämförelse av räntabilitet på totalt kapital och antal butiker. 5.1.1.2 Leverantörernas förhandlingsförmåga Ytterligare en möjlighet som kan diskuteras är leverantörers förhandlingsförmåga. KappAhl agerar på en marknad med många leverantörer som kan erbjuda likartade produkter (Svenska Dagbladet, 2012 b), vilket är en indikator på att leverantörernas förhandlingsstyrka kan ses som låg (Porter, 1980) Utifrån beräknat tidsintervall kan man utläsa att KappAhl har sedan år 2000 reducerat antalet leverantörer från 800 till 200 stycken (Bilaga 1). En anledning till reduceringen var att KappAhl under åren infört striktare krav avseende arbetspolicy om arbetsvillkor och andra restriktioner. Bortfallen var således ett steg i företagets hållbarhetsstrategi. (KappAhl, 2015 b) 5.1.1.3 Branschutmaningar Här ska fakta om branschutmaningar analyseras, vilket kan ses både som en möjlighet och ett hot. 5.1.2 Hot 5.1.2.1 Kunderna förhandlingsförmåga Som tidigare nämnt befinner sig KappAhl på en marknad med många aktörer som erbjuder likartade produkter. (Svenska dagbladet, 2012 b) Hög konkurrens på en befintlig marknad kan ses som ett hot för ett företag, då det generellt bidrar till flera valmöjligheter för kunderna vid val av inköpsställe (Europeiska kommissionen ÅR?). Enligt Porter (1980) är det här faktorer som ger KappAhls kunder en ökad förhandlingsstyrka. Ytterligare en faktor som enligt Porter (1980) bidrar till kundernas förhandlingsstyrka är det digitaliserade samhälle vi lever i idag. I dagens samhälle kan kunderna snabbt och enkelt inhämta information, vilket ger dem möjlighet att utvärdera flera alternativ. Däremot kan ett ökat digitaliserat samhälle även ses som en möjlighet för ett företag, då KappAhl kan nå ut till sina kunder genom flera kanaler. (Porter, 1980) Med stöd av Porter (1980) anser vi att en hög förhandlingsstyrka hos kund kan ses som ett hot, då kunderna kan vända sig till liknande konkurrenter som erbjuder likartade produkter. 5.1.2.2 Substitut Vid hög konkurrens mellan olika företag, uppstår det även konkurrens i form av substitut- och komplementvaror. Det finns många butiker som erbjuder ett likartat sortiment, vilket enligt Porter (1980) är en indikation på att hotet av substitut är stort. I och med att KappAhl erbjuder ett brett sortiment kan man tänka sig att hot av substitut är större inom vissa kategorier. KappAhls herrsortiment består endast av 11 % av nettoomsättningen (KappAhl, 2015 b), vilket vi anser kan ses som tecken på att manliga konsumenter väljer substitut i form av konkurrenter när de handlar kläder. Frågan är dock om KappAhls tanke är att männen själva är de som skall handla herrkläder på KappAhl, eller om detta sortiment är tänkt att tilltala deras kvinnliga partners, KappAhls målgrupp. Det går även att diskutera ifall avvecklingen av butiker i Polen är på grund av närliggande substitut eller om den geografiska placeringen helt enkelt var fel från början och att efterfrågan aldrig fanns. 5.2 Intern analys 5.2.1 Styrkor 5.2.1.1 Strategi KappAhls målgrupp, kvinnan mitt i livet, kan tolkas som att det är kvinnan som är beslutsfattaren vad gäller inköp hos KappAhl (KappAhl, 2015 b). De olika rollerna som ingår i en inköpsprocess, vilket beskrivs i teorin av Webster och Wind (1972), utesluter inte helt andra karaktärer som kan påverka processen, utan behandlar de primära karaktärerna. I teorin framgår även att de olika karaktärerna har varierande inblandning beroende på vilket inköp som görs. I KappAhls fall så är det uteslutande kvinnan som tar beslutet vad som ska inhandlas eller inte. Det är också kvinnan som blir influerad, eller influerar andra, dels på grund av att de ansvarar för inköpet av barn- och herrkläder. KappAhl har således förstått vilken kund de ska påverka och anpassar tydligt sina beslut därefter. 5.2.1.2 Väletablerat varumärke Dynamiken inom klädindustrin gör att det ständigt kommer försvinna och etableras nya företag. Vissa blir starka varumärken och vissa är bara varaktiga under en period. Enligt Porter (1980) kan etableringar av nya modeföretag både vara en fördel och nackdel för KappAhl. Vi anser med stöd av Porter (1980) att detta kan ses som en styrka för KappAhl då företaget är ett stort väletablerat företag som kan därmed utnyttja sina stordriftsfördelar och har sålunda konkurrensfördelar gentemot nya aktörer. För att stärka och bygga sitt varumärke ingår KappAhl kontinuerligt nya samarbeten med modeller och kända profiler. Ett exempel är KappAhls samarbete med Roxette där de lät ta fram en ny version av “the Look”. Låten förekommer konsekvent i KappAhls marknadsföring och är ett exempel på repetitiv påverkan som enligt Keller (2008) är ett sätt att förstärka varumärkeskännedomen. Samma sak gäller de reklamer som de marknadsför sig med i olika kanaler. KappAhl har gjort stora marknadsföringssatsningar där de använt sig av kända profiler för att på så sätt stärka sitt varumärke. Flera av respondenterna i vår undersökning nämnde att de uppmärksammat modellerna i KappAhls reklamer, vilket kan ses som ett tecken på att KappAhl lyckats stärka sitt varumärkeskapital då deras reklamer genererat en ökad varumärkeskännedom. Enligt Keller (2008) skapas en stark varumärkesimage när kunder associerar varumärket med någonting positivt (Keller, 2008). Samarbetet med Richard Gere och Goldie Hawn kan ses som exempel på detta. Att välja in Amelia Adamo i styrelsen och som en profil för KappAhl är också ett sätt att stärka företagets varumärkesimage. Amelia är en stark frontfigur för tidskrifter riktade till samma målgrupp som KappAhl (Svenska dagbladet, 2012 a), det är därför inte helt omöjligt att många av KappAhls kunder även är läsare av Amelias tidskrifter. När Amelia väljer att sälja hela sitt innehav i KappAhl och avsluta sitt engagemang i styrelsen, kan detta ses som en indikator på att det inte går särskilt väl för KappAhl. Amelia Adamo är ett varumärke i sig, något hon troligtvis värnar om. Som tidigare nämnt och med stöd av Keller (2008) är positiva associationer till varumärket av vikt för en stark varumärkesimage. Att bli associerad med ett företag som inte är framgångsrikt anser vi därmed snarare kan ses som negativt för Amelias varumärkesimage. 5.2.1.3 Prisvärda Det viktigaste för KappAhl är att deras produkter är prisvärda för deras kunder. KappAhl nämner bland annat att deras huvudsakliga fokus ska ligga på att öka snittantalet produkter per kund, för att på så sätt öka försäljningen utan att höja priserna. (KappAhl, 2015 a) Genom att producera stora volymer kan KappAhl sänka sina produktionskostnader och därmed dra nytta av skalfördelar, detta ligger i linje med Porters teori (1980) om kostnadsmedvetenhet. Med stöd från intervjuerna kan vi konstatera att både kunder från storstäder och småstäder uppfattar KappAhls kläder som prisvärda, vilket ligger i linje med KappAhls vision om prisvärt mode för många människor. Bör dock de facto att många av våra respondenter inte handlar på KappAhl, och att detta kan bero på att de inte tycker att deras design är värt priset, has i beaktning. 5.2.1.4 Hållbarhetstänk och kundens behov KappAhl har infört en hållbarstrategi där hållbarhetstänk är ett genomgående tema som de vill signalera ut till sina konsumenter. För att nå en önskad kundnöjdhet integreras hållbarhet som en hörnsten i strategin och är något som ska genomsyra allt de gör. Syftet med hållbarhetsstrategin är att den ska främja långsiktiga relationer med leverantörer, kunder och medarbetare. (KappAhl, 2015 a) För att skapa hållbara relationer är det viktigt att veta kundernas behov Noriaki Kano (1980). Enligt Noriaki (1980) delas kundernas behov in i tre olika typer: basbehov, uttalande behov och omedvetna behov. Utifrån våra intervjuer undersökning och med stöd av Noriaki Kano (1980) anser vi att KappAhl uppfyller kundens basbehov vad gäller kvalité. Intervjuerna visar att samtliga deltagare anser att den nödvändiga kvaliteten stämmer överens med det pris produkterna har. Däremot när det gäller det uttalade behovet, dvs om kvaliteten var vad de förväntat sig vid köp av deras produkter, skiljer som sig åsikterna åt mellan respondenter från storstäder och småstäder. Genom att använda sig av profiler som Richard Gere och Goldie Hawn, lyckas de även ta sig närmare det omedvetna behovet. Deras kunder visste inte att de “behövde” KappAhls kläder förrän profiler som dessa figurerade i deras reklamkampanjer och skapar en högre grad av behovstillfredsställelse. Detta anser vi kan vara ett effektivt sätt att locka till sig fler kunder på. 5.2.1.5 Placering och tillgänglighet Porter (1980) menar också att ett led i att vara konkurrenskraftiga är att lägga resurser på service och personal. Dels innefattas det av att kunden ska uppskatta att besöka butikerna. KappAhl har ständiga internutbildningar dels för att alla ska ha samma standard och även för en kontinuerlig kännedom och aktiviteter inom organisationen (KappAhl, 2015 b). För att skapa ett högt kundvärde är det viktigt att upprätthålla en kontinuitet i personalens bemötande, oavsett vilken butik man besöker. Ett avvikande beteende kan därmed leda till en negativ upplevelse, vilket således skulle kunna skada KappAhls varumärke. Det är även viktigt att ha återkommande fysiska bevis (Porter, 1980), i form av en butiksexponering som följer samma mönster. Detta för att skapa en igenkänningsfaktor när kunden besöker butiken. Det bör vara rent och snyggt i butikerna och enkelt för kunderna att hitta de klädesplagg de söker. Här ligger KappAhls problematik i att deras butiksstruktur uppfattas som “otydlig” och “rörig” enligt våra intervjuer. Däremot framgår det i KappAhls årsredovisning (2015 a) att de i framtiden ska lägga mer resurser på exponering och renovering av butiker för att öka kundvärdet och skapa ett välsorterat utbud. 5.2.2 Svagheter 5.2.2.1 Strategi KappAhl har sedan start utgått från att vara ett lågkostnadsföretag. Däremot vill KappAhl primärt inte identifiera sig som ett lågkostnadsmärke, men deras mode ska vara prisvärt och tilltala många människor. (KappAhl, 2015 b). Detta indikerar att fokus ska vara dels på priset för att passa många plånböcker, men det får samtidigt inte försumma mervärdet kunden ska få av att handla kläder på KappAhl. Enligt Porter (1980) bör ett företag antingen ha en lågkostnadsstrategi som tilltalar en större målgrupp, eller en strategi där företaget differentierar sig med fokus på ett mindre segment som sålunda tillåter dem att sätta ett högre pris. KappAhls vision är att sälja prisvärda kläder till den många människan och kan således tolkas som en lågkostnadsstrategi. Vi anser att KappAhl utåt sett har en tydlig strategi om att de vill tillhandahålla mode för många människor. Dock kan vi utifrån insamlad empiri konstatera att KappAhl inte är konsumenternas förstahandsval då det finns andra butiker som de anser är mer tilltalande. Detta har alltså inte något att göra med det pris KappAhl har på sina produkter utan snarare produkterna de erbjuder samt upplevelsen kunden får i deras butiker. För att vinna konkurrensfördelar måste man som företag vara ledande i sin kategori (Porter, 1980). Vi anser med stöd av Porter (1980) att om KappAhl vill öka sin försäljning bör de sålunda antingen sänka sina priser till den nivå där någon vill köpa deras design eller se över sin design. 5.2.2.2 Segmentering Då KappAhls segmentering är förhållandevis bred kan det enligt Yankelovich och Meer (2006) vara svårt att uppfylla gruppens gemensamma ställningstagande mot företagets erbjudande. Vi anser också med stöd av författarna Yankelovich & Meer (2006) att det således är svårt för KappAhl att utforma ett erbjudande som tilltalar hela målgruppen. Utifrån de intervjuerna kan vi antyda att kunderna uppfattar KappAhls sortiment som otydligt. En del av de intervjuade uppfattade kläderna som ”tantiga”, medan andra ansåg att kläderna är designade till en yngre målgrupp. KappAhl bör ha en tydligare uppdelning i sitt damsortiment för att tydliggöra de olika segmenten deras målgrupp innefattar. Lyckade försök till detta kan ses i kollektioner som Hampton Republic 27 och Newbie som öppnat fler butiker under åren (KappAhl, 2015 a) 5.2.2.3 Produkt KappAhls kostnadsfokus kan enligt Porter (1980) klassificeras som deras kärnprodukt. Kärnprodukten utgör anledningen till varför kunden väljer produkten och med stöd från intervjuerna anser vi att priset är en avgörande faktor vid konsumtion på KappAhl. Däremot är det också viktigt att produkten utgör mervärde till kund i termer av specifika funktioner, garantier och servicevillkor. (Porter, 1980) KappAhl försöker att upprätthålla mervärdet via olika kanaler så som ett varierat utbud där sortimentet ska rikta sig till många människor. Utifrån intervjuerna framgår det att respondenterna uppfattar sortimentet som brett. Däremot anser flera respondenter att sortimentet är otydligt vilket grundar sig i att det periodvis kan vara fel färgkombination, fel kvalitet eller fel attiraljer. “En jeansjacka ska vara en jeansjacka utan några ”krussiduller” och “jag ville ha en vanlig grå t-shirt, inte i kombination med konstiga färger och märkliga mönster”, är citat från en utav intervjuerna som styrker detta ytterligare. Att kunderna upplever ett otydligt sortiment när de besöker KappAhls butiker anser vi kan vara en relevant anledning till att konsumenter väljer en annan aktör där de vet vad som erbjuds. 7.0 Diskussion Först vill vi kommentera den faktorn att större delen av inhämtad information kommer från KappAhls egna publiceringar i form av årsredovisningar och hemsida. Det gör att officiell information bör vara vinklad till företagets fördel, men vi anser att det inte är ett problem för att svara på vår frågeställning. Globaliseringen gör att företag och konsumenter idag har en större valmöjlighet där hela världen är ens marknad. Ett företag har således fler konkurrenter, fler potentiella leverantörer och konsumenten kan enkelt få tag på substitut. Därför är det viktigt för ett företag att kunna erbjuda kunden något som särskiljer dem, något som gör att kunder väljer KappAhls varumärke framför något annat. Den fallande aktiekursen är en indikation på att KappAhl infinner sig i en obalans just nu. Lågkostnadsstrategin att behöva hantera stora volymer kan avspeglas av att KappAhl önskade ha många butiker där volymerna skulle kunna nå fler konsumenter. Problematiken uppstod då konsumenten inte såg någon anledning till att besöka butikerna. Samtidigt som det finns många butiker är konceptet också att butikerna ska omfattas av stora produktvolymer. Det uppstår således en effekt av dubbelvolymisering där vi anser att det både försökt vara tillgänglig till för många med ett allt för stort utbud att det skapar en förvirring av vad varumärket egentligen erbjuder. I en mer tillgänglig världsmarknad behöver företag på något plan differentiera sig mot kund. I KappAhls fall så har de försökt att skapa en relation med kund genom olika marknadskampanjer. Även om det framgår att varumärkeskännedomen stärkts så är det fortfarande en barriär till att konsumenten ska ta steget och verkligen genomföra ett köp hos KappAhl. Det är också svårt att undgå att deras nuvarande målgrupp innefattas av ett stort spann av åldrar där skillnaderna mellan vad de olika konsumenterna värdesätter är markanta. För att nå en mer specifik kundgrupp har fokus lagts på inhouse varumärken som Newbie och Hampton Republic 27. Strategiska val som har lyckats. Kanske med tanke på att de är väldigt inriktade på en specifik målgrupp som direkt kan identifiera sig med utbudet. En indikation på att KappAhl är på rätt väg och samtidigt framgångsfaktorer som gör att konsumenten faktiskt besöker butikerna. Det bör vidare leda till merköp på andra märken inom KappAhl. Hållbarhetstänk är en viktig del i hela KappAhls organisation men är också en kategori som inte kommuniceras ut fullständigt till konsumenterna. Som ledande företag att tidigt värdesätta ett hållbarhetstänk bör man ha kunnat underhålla och tagit mer nytta av det, än vad de gjort. Det hade kunnat vara en differentiering som stuckit ut, men som nu endast kan anses bli tomma ord som inte riktigt betyder något för konsumenterna. Danny Feltmann Espersen som är tillsatt ny VD meddelar att en ny strategi måste sättas upp för KappAhls överlevnad. Frågan är vilka medel och eventuella investeringar och omstruktureringar som krävs för att det ska uppnås. Exempelvis kan man inte redan nu veta skörden av frukterna i de stora satsningarna i ombyggnationen i butikerna. Vi anser att problematiken inte primärt ligger där och undrar huruvida det kommer bli lönsamt eller inte. Det vi anser vara intressant ligger i vilka investeringar som företaget måste satsa på. Om inte ombyggnation av butiker är lösningen på problemet så bör företaget kanske lägga resurser på exempelvis en mer aggressiv marknadsföring eller att utveckla kollektioner och samarbeten som tilltalar mer specifika målgrupperna och på så sätt få konsumenter att besöka butikerna. 8.0 Slutsats 9.0 Källor 9.1 Elektroniska källor Affärsvärlden. Publicerad 2015-10-06. Kappahls VD tvingas bort. Hämtad 2015-11-17 <http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3918069.ece> Aktiespararna. Publicerad 2015-01-20. KappAhl: Textilinsamling i KappAhls butiker. Hämtad 2016-01-03 <http://www.aktiespararna.se/analysguiden/HittaBolag/Konsumtionsvaror/KappAhl/Pressmeddelanden/2015/KappAhl-Textilinsamling-iKappAhls-butiker/> Bokföringstips. Publicerad 2010-02-09. Vad är kanomodellen? (ekonomistyrning). Hämtad 2015-11-26 <http://www.bokforingstips.se/artikel/ekonomistyrning/kanomodellen.aspx> Butiksbanken. 2016. Detaljhandelns historik. Hämtad 2016-01-03 <http://www.butiksbanken.se/artik_detaljhist.shtml> Dagens handel. Publicerad 2015-10-08. KappAhl: “Ett utmanande år”. Hämtad 2015-01-03 <http://www.dagenshandel.se/nyheter/kappahl-ett-utmanande-ar/> Dagens industri. Publicerad 2015-11-03. KappAhls tillträdande VD vill se över kunderbjudandet. Hämtad 2015-12-09. <http://www.di.se/artiklar/2015/11/3/kappahlstilltradande-vd-vill-se-over-kunderbjudanden/> Europeiska kommissionen. Publicerad 2014-03-05. Hållbar tillväxt. Hämtad 2016-01-03 <http://ec.europa.eu/europe2020/europe-2020-in-a-nutshell/priorities/sustainablegrowth/index_sv.htm> H&M. Årsredovisningar. Hämtad 2015-11-17 <http://about.hm.com/en/About/Investor-Relations/Financial-Reports/AnnualReports.html#cm-menu> KappAhl. 2015 a. Om KappAhl. Hämtad 2015-11-18 <http://www.kappahl.com/sv-SE/omkappahl/om-kappahl/> KappAhl. 2015 b. Rapporter och presentationer - årsredovisningar. Hämtad 2015-11-18 <http://www.kappahl.com/sv-SE/om-kappahl/finansiell-information/rapporter-presentationer/> KappAhl. 2015 c. Textilinsamling. Hämtad 2015-11-18. <http://www.kappahl.com/svSE/om-kappahl/vart-ansvar/produktansvar/textilinsamling/> Kappahl.com. 2016 d. Det här är KappAhl - KappAhl. Hämtad 2016-01-05 <http://www.kappahl.com/sv-SE/om-kappahl/om-kappahl/det-har-ar-kappahl/> Kappahl.com. 2016 e. Produktpolicy - KappAhl. Hämtad 2016- 01-05 <http://www.kappahl.com/sv-SE/om-kappahl/vart-ansvar/produktansvar/hallbaramaterial/produktpolicy/> Nyhetsbyrån Direkt. Publicerad 2015-11-03. Kappahls nya vd: Måste bli tydligare. Avanza. Hämtad 2015-11-26 <https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2015/11/03/kappahls-nyavd-maste-bli-tydligare.html> Roxette. Publicerad 2015-06-29. The Look Remake 2015. Hämtad 2016-0130 <http://www.roxette.se/index.php?news_id=144> Svenska Dagbladet a. Publicerad 2012-10-06. Tidskriftsdrottning i krisande Kappahl. Hämtad 2015-11-26 <http://www.svd.se/tidskriftsdrottning-ikrisande-kappahl> Svenska Dagbladet b. Publicerad 2012-04-24. Kappahl ska hitta tillbaka till kunden. Hämtad 2015-12-10 <http://www.svd.se/kappahl-ska-hitta-tillbaka-till-kunden/om/naringsliv> SVID. 2016. SWOT-analys. Hämtad 2016-01-04 <http://www.svid.se/svdesignprojektguiden/1-forberedelse/verksamhet/swotanalys/> Sydsvenskan. Publicerad 2014-11-03. Hård konkurrens på växande marknad. Hämtad 201501-03 <http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/hard-konkurrens-pa-vaxande-marknad/> Trafikverket. Publicerad 2012-02-22. KappAhl. Hämtad 2015-11-18. <http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/planera-person--ochgodstransporter/Planera-godstransporter/Godstransportrad/Godstransportradet-Skane-ochBlekinge/Kombisyd/Goda-exempel---transporter/Kappahl/> 9.2 Litterära källor Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 2:1. Oxford: Oxford university press. Grant, R-M. 2013. Contemporary Strategy Analysis. Eight edition. Published by Edinburgh Napier University (CAPDM). Fahy, J & Jobber, D. (2012), Foundations of marketing, McGraw-Hill Education UK Limited, New York Keller, K.L. (2008). Strategic Brand Management: Building, Measuring, and Managing Brand Equity. Third edition. Upper Saddle River: Prentice Hall Kotler, P. Armstrong, G. (2012). Principles of marketing. Pearson Prentice Hall Parment, A. 2006. Premium-, volym- eller budgetmärke? Lär känna ditt varumärkes potential. Malmö : Liber AB. 9.3 Vetenskapliga artiklar Abrahamsson, M och Brege, S. 2004. "Dynamic Effectiveness: Improved Industrial Distribution from Interaction Between Marketing and Logistics Strategies”. Journal of Marketing Channels, Vol. 12, Iss 2. Grönroos, C. 1993. A Service Quality Model and its Marketing Implications. European Journal of Marketing, Volume 18, Number 4 pp. 36-44, Emerald Group Publishing Ltd. Johnston, W-J., and T-V. Bonoma. 1981. The Buying Center: Structure and Interaction Patterns. Journal of Marketing 45 (3). American Marketing Association: 143–56. Kraljic, P. 1983. Purchasing Must Become Supply Management. Harvard Business Review. Porter, M.E. 1980. Competitive Strategy: Techniques for analyzing industries and competitors. New York: The Free Press. Webster, F-E., and Yoram Wind. 1972. A General Model for Understanding Organizational Buying Behavior. Journal of Marketing 36 (2). American Marketing Association: 12–19. Yankelovich, D., and Meer, D. 2006. Rediscovering Market Segmentation. Hardard Business Review. 9.4 Föreläsningar Karin Ljungmark Malmström. 2015-12-01. Varumärkespositionering. Gästföreläsning i kursen Industriell marknadsföring och supply chain management, kurskod 722a29. 10.0 Bilagor 10.1 Bilaga 1 10.2 Bilaga 2