Repetition
• Ljudvågor kan bara spridas i materia. Därför hörs inga
ljud i rymden.
• Ljud sprids olika snabbt i olika ämnen. Ljudets hastighet
är högre ju högre densitet ämnet har.
• Resonans – Något svänger med i samma takt som
ljudkällan och förstärker ljudet.
• Eko – Ljudvågorna studsar tillbaka när de träffar på ett
hinder.
• Ultraljud – Högre frekvens än vi kan uppfatta. Har många
tekniska tillämpningar.
• Eko + Ultraljud - Används både av fladdermöss och i
tekniska uppfinningar.
Örat
Hur uppfattar vi ljud?
Örats anatomi
Öva gärna genom att gå in på länken webbmagistern örats anatomi
Hur fungerar vårt öra?
1. Ljudvågorna fångas upp av öronmusslan
och fortsätter in i hörselgången.
2. Trumhinnan sätts i svängning.
3. Svängningarna fortplantas vidare via
hörselbenen – hammaren, städet och
stigbygeln till ovala fönstret. Det är en
hinna på hörselsnäckan.
fortsättning
•
•
•
I örat finns också balanssinnet. Det är
båggångarna som ger information till hjärnan
så den kan reglera balansen.
Hörselsnäckan är fylld med vätska. Här
fortplantas ljudvågen till sinnesceller. På dessa
celler finns sinneshår.
I sinnescellerna omvandlas ljudvågorna till
elektriska nervimpulser. De förs till hjärnan via
hörselnerven. När impulsen når hjärnan
uppfattar vi ett ljud.
Örat samlar in ljud
• Ytterörat samlar in ljudvågorna.
• Om man sätter handen bakom örat samlar
man in en större del av ljudvågorna.
• Om ljudet kommer rakt framifrån når
ljudvågorna bägge öronen samtidigt.
• Om vi istället hör ett ljud från t ex vänster
sida uppfattar vi att ljudvågorna kommer
fram till det vänstra örat först och kan då
urskilja vart ljudet kommer ifrån.
Sjukdomar i örat
• Öroninflammation – Bakterier från svalget sprider
sig upp genom örontrumpeten till mellanörat.
• Tinnitus – Allt från pip, tjut, susningar mm. Orsakas
oftast av höga ljud, t ex buller konserter eller hög musik i
hörlurar. Kan även orsakas av hårda slag mot örat eller
dykning.
•
Hörselnedsättning – Kan vara medfödd eller
uppstår senare i livet.
Ljud i miljön
• Ljud med höga frekvenser t ex visslande
eller väsande ljud kan lätt avskärmas och
absorberas.
• Ljud med låga frekvenser t ex åskmuller
och flygplansdån hörs långt.
Samhällets insatser mot buller
• Göra ljudkällan svagare eller helt enkelt
stänga av den. (Exempel: ljuddämpare, mjuka
mattor)
• Isolera så att man minskar ljudledningen.
(Exempel: hörselskydd)
• Minska ekot. (Exempel: akustikplattor i taket)
• Reflektera ljudet i en riktning där det inte
stör. (Exempel: Plank eller höga väggar vid hårt
trafikerade vägar)
