Sveriges styrelseskick
- demokrati, makt och politik
Åk 6 och 7
Nästa område vi ska arbeta med i So:n är hur Sverige styrs. Vi kommer att utgå
ifrån begreppet demokrati. Vi kommer att titta på både det historiska och
nuvarande perspektivet. Vad kännetecknar att leva i en demokrati? Samtidigt känns
det också naturligt att titta på vad det innebär att inte leva i en demokrati, utan i en
diktatur.
På många håll i världen finns människor som lever i diktaturer. I en diktatur har
bara en eller några få personer makter och hindrar befolkningen från att tycka och
tro som de vill. Människorna får inte kritisera eller granska dem som styr.
Befolkningen får inte heller rösta på andra partier eller se tv-sändningar som
kritiserar regimen.
Eftersom vi i Sverige lever i en demokrati kan vi ha svårt att föreställa oss hur det
är att leva i en diktatur. Det finns många frågor att fundera kring. Vad är det för
skillnad mellan en demokrati och en diktatur? Hur kan vi använda våra
demokratiska rättigheter? Har det alltid varit demokrati i Sverige? Vilken betydelse
har du själv för att demokratin ska fungera?
Varje dag fattas det massor av beslut i Sverige. En del av dessa påverkar dig direkt,
medan du knappast märker av andra. Utan de här besluten skulle vårt land inte
fungera. Det skulle inte finnas några skolor och sjukhus, inga vägar eller
idrottsplatser. Men vilka är det som ligger bakom besluten? Kan du påverka de
olika besluten?
Framtiden berör oss alla på flera olika plan och det är kort sagt vi som är framtiden.
Hur kan vi vara med och påverka den? Under detta arbetsområde arbetar vi
inledningsvis med demokrati och diktatur. Sedan arbetar vi vidare med ytterligare
två moment där den första delen handlar om kommunen. Vad är en kommun? Vad
har kommunen ansvar för? Hur ser vår kommun ut? Den andra delen i detta
arbetsområde kommer att fokusera på hur Sverige styrs. Vad är riksdag och
regering? Vilket arbete har kungen egentligen? Vem bestämmer i Sverige?
Sveriges Riksdag
Den tredje söndagen i september 2013 kommer det svenska folket att gå till
valurnorna.
DEMOKRATI
Ordet demokrati kommer från grekiskan. Demos betyder folk och Kreatin betyder
styre. Demokrati betyder alltså att det är folket som bestämmer hur man vill att landet
ska styras, folkstyre.
Demokratin föddes i Grekland för ungefär 2500 år sedan i Greklands nuvarande
huvudstad Aten.
Motsatsen till demokrati är diktatur. Med diktatur menas att en grupp, en person eller
ett parti har all makt i landet. Nordkorea, Kina, Syrien och Burma är några länder som
är världens minst demokratiska länder och styrs av ett parti eller en diktator.
Demokratin i Aten
Aten var den största av de grekiska stadsstaterna och på 400-talet f.Kr
utvecklades ett nytt sätt att styra. Statdsstaten hade inte någon kung utan till
stor del styrdes stadsstaten av medborgarna själva.
Folkförsamlingen (de fria männen) samlades 40 gånger om året på torg för att
tillsammans besluta om de viktigaste frågorna. 18 000 personer hade plats att
sitta och lyssna på talare och delta i diskussionerna. Men för att en omröstning
skulle gå igenom krävdes oftast 6000 i folkförsamlingen.
Beslut fattades genom omröstning.
Egentligen var det inget folkstyre eftersom inte hela befolkningen fick vara
med och bestämma. Det var bara medborgarna (de som var med i armén)
som fick vara med vid omröstningarna.
För att vara med i armén måste man vara fri man och ha föräldrar som båda
var födda i staden. Så kvinnor, invandrare och slavar räknades inte som
medborgare. Därför var det endast 1 person av 10 som fick rösta.
Demokratin var något nytt på den tiden. I andra kulturer var befolkningen
undersåtar till mäktiga kungar. Kungarna frågade aldrig sina undersåtar om
någonting. Undersåtarna skulle bara lyda.
De grekiska medborgarna fick lära sig att tänka själva och argumentera för
sina åsikter.
Utmärkande drag för världens första demokrati
En folkförsamling (stiftade alla lagar och fattade viktiga beslut). Röstade om
viktiga frågor. Endast fria män över 20 år hade rösträtt och var tvungna att ha
atenska föräldrar.
Kvinnor och slavar ingen rösträtt.
Rådet - (de femhudrades råd). Det var 500 män som utsågs genom lottning till
att förbereda frågor till folkförsamlingen. De byttes ut varje år.
Strategerna - Generaler/ledare för armén. Valdes varje år, men kunde bli
omvalda av folkförsamlingen.
I Aten använde man sig av Direkt demokrati (se nedan).
Direkt demokrati
Alla får säga sin mening. Alla får rösta om allt som ska bestämmas. Man gör som
majoriteten (de flesta) vill.
Representativ demokrati
I Sverige har vi representativ demokrati. Det betyder att folket väljer ett visst antal
människor (representanter) som får bestämma åt alla dvs. riksdagen.
Att självständigt få tänka och att folket skulle vara med och bestämma började i Aten
ca. 500 e.Kr, men efter Atens fall kom det att dröja många 100-tals år igen innan
folket skulle få vara med och bestämma igen.
Inte förrän på 1700-talet började återigen olika länder och människor att eftersträva
mer demokrati åt folket. Under den franska revolutionen protesterade folket mot
orättvisor i samhället. I det franska samhället var det några få, (kungen/adeln/präster)
som var mer privilegierade (hade fler rättigheter) än andra såsom bönderna.
Bönderna tröttnade på orättvisorna och ville vara med att bestämma och den franska
revolutionen utbröt.
Revolutionen (upproret) kom att leda till att alla människor skulle vara:
- lika inför lagen
- betala skatt
- alla skulle kunna söka alla tjänster/arbeten
1789 tecknades också den första förklaringen om de mänskliga fri och rättigheterna i
världen. Rättigheter som skulle gälla alla människor i samhället.
-
människorna är från födseln lika och jämställda.
Politisk-, tryck- och yttrandefrihet åt folket.
Efter franska revolutionen spreds tankarna om de mänskliga rättigheterna och
folkbestämmande till olika delar av världen. Sverige var ett land som tog till sig vissa
av dessa delar, men inte förrän 1921 kan vi säga att Sverige blev en fullt uttalad
demokrati då även kvinnorna i Sverige fick rösträtt.
I EN DEMOKRATI…
…är alla människor lika mycket värda.
…har alla rätt att få vara med och bestämma.
…har alla samma rättigheter, till exempel att få gå i skolan.
…har alla samma skyldigheter, till exempel att betala skatt.
…får alla tycka som de vill.
…får ingen diskrimineras, det vill säga behandlas sämre, på grund av sin hudfärg,
sitt språk, sin religion, om man är pojke eller flicka eller av någon annan
anledning.
…får alla skriva vad de vill i böcker och tidningar, spela vilken musik de vill, måla
vilka tavlor de vill och göra film och teater om de vill.
I EN DIKTATUR…
… är all makt ofta samlad hos en enda diktator.
… har inte alla rätt att få vara med och bestämma. Kanske bara män, eller att en
del av befolkningen får fler röster.
… finns inte allmänna val, folk kan tvingas att rösta eller att hindras att rösta.
Ofta finns det endast ett parti att rösta på.
… förföljs ofta människor för sina politiska åsikter eller sin religion om den inte
tilltalar de styrandes åsikter.
… styr ofta staten alla tv- och radiokanaler och alla tidningar i landet.
Censurerar vad som sägs och kontrollerar att massmedierna inte kritiserar
diktatorerna.
… är klyftorna mellan rika och fattiga ofta mycket stora.
… finns ingen jämlikhet.
… finns ingen rättsäkerhet. Oskyldiga kan hamna i fängelse under lång tid eller
till och med straffas med döden om man har annorlunda åsikter än diktatorn.
Censur
Statsmakter som förhandsgranskar och
förbjuder eller förändrar massmediers
information. En demokrati tillåter inte
censur!
SVERIGE
Sverige är ett demokratiskt land, vilket betyder att alla svenskar över 18 år får rösta
om hur landet ska styras. I Stockholm finns vår riksdag och regering. Där arbetar
våra politiker med att bestämma hur vi ska ha det i Sverige.
I regeringen arbetar vår statsminister, Fredrik Reinfeldt och hans ministrar.
Regeringens uppdrag är att se till att riksdagens beslut genomförs. Regeringen leder
även försvaret dvs. att om Sverige angrips så beslutar regeringen om inkallandet av
soldater. Ministrarna som sitter i regeringen tillhör de borgerliga partierna
Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna.
Statsminister Fredrik Reinfeldt
I riksdagen arbetar politiker från alla partier. Där finns också politiker ifrån andra stora
partier som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Sverige är också en monarki. När ett land har en kung eller drottning som statschef
så bor man i en monarki. Sverige är en av världens äldsta monarkier och monarkin är
en tusenårig tradition. I Sverige har vi haft mer än 70 olika män vid kungatronen. Idag
har inte vår monark (kung) någon direkt makt utan det är folket och riksdagen som
beslutar om hur landet ska styras.
Kungen (statschef) Carl den XVI Gustaf
Varför är Sverige ett demokratiskt land?
Vart fjärde år den 3:e söndagen i september hålls det allmänna val i Sverige. Nästa
val är i september 2014. Då får alla som är svenska medborgare och som fyllt 18 år
rösta.
Kommunfullmäktige väljer en kommunstyrelse som fungerar som
kommunens regering (de som bestämmer i kommunen, Lerums kommun).
Sverige har 289 kommuner
Landstinget är de som bestämmer i länet (Västra Götalands län).
Landstingets huvudsakliga uppgift är att sköta sjukvården. I Sverige har vi 21
landsting.
Riksdagen (de som bestämmer i hela landet). I riksdagen sitter 349 valda
representanter.
Riksdagens viktigaste uppgifter är att:
- stifta lagar
- besluta om statens finanser
- kontrollera regeringen
- Riksdagen utser en statsminister som får bilda regering.
Europaparlamentet
Var 5:e år väljs även representanter till Europaparlamentet i Sverige. I
Europaparlamentet finns representanter från alla EU-länder. De har inte lika
stor bestämmande rätt som riksdagen i Sverige, men har en viss lagstiftande
makt och ska godkänna EU:s budget.
Sveriges 4 grundlagar
I Sverige har vi 4 grundlagar. Grundlagarna är till för att skydda demokratin
* Regeringsformen - allmän och lika rösträtt. I regeringsformens (RF) inledning
uttrycks den svenska demokratin på följande sätt:
All offentlig makt utgår ifrån folket. Den svenska
folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på lika
och allmän rösträtt. Den förverkligas genom ett
representativt och parlamentariskt statsskick och
genom kommunalt självstyre. Den offentliga makten
utövas genom lagarna.
* Successionsordningen - handlar om hur tronen ska tronen ska ärvas. Tidigare
hade endast sönerna i kungafamiljen möjligheter att ärva kungatronen idag är det
äldsta barnet som får ärva tronen dvs. Kronprinsessan Viktoria.
* Tryckfrihetsförordningen - 1766 fick Sverige den här förordningen. Nu hade man
rätt att offentligt säga sin mening i tryckt form. Det fria ordet i tryckt form.
* Yttrandefrihetsgrundlagen - på1990-talet fick Sverige den här grundlagen. Den
handlar om Radio, TV, film och andra ljudfiler. Den betyder även förbud mot censur.
Demokrati begrepp - viktiga begrepp att kunna (skriv i din So-skrivbok)
Demokrati
Monarki
Diktatur
Republik
Censur
Representativ demokrati
Successionsordningen
Direkt demokrati
Tryckfrihetsförordningen
Politiker
Regeringsformen
Representant
Yttrandefrihetsgrundlagen
Allmän rösträtt
Privilegier
Mänskliga rättigheter
Revolution
Europaparlamentet
Riksdagen
Parti
Statsminister
Statschef
Stat
regering
Besvara frågorna nedan i ditt skrivhäfte!
1. Vad betyder ordet demokrati?
2. Varför säger man att Aten var världens första demokrati?
3. Kan du nämna några saker som gör att man inte kan säga att Aten var en
fullt utvecklad demokrati?
4. Hur länge har både män och kvinnor fått rösta i Sverige?
5. Vad innebär: A) direkt demokrati B) representativ demokrati
6. Vad menas med allmän och lika rösträtt?
7. Vad är skillnaden mellan riksdag och regering?
8. Vad är skillnaden mellan statschef och statsminister?
9. Vad kännetecknar en diktatur?
10. Förklara med egna ord hur det kan vara att leva i en diktatur tror du?
11. Varför är Sverige en demokrati?
12. Vad tycker du är bra och dåligt med demokrati?
