Livet med bröstcancer

Livet
med
bröstcancer
En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Emelie Gustafsson Ivemon & Ida Johansson
HANDLEDARE: Margereth Björklund
JÖNKÖPING: 2017 Juni
Sammanfattning
Nyckelord: Familjefokuserad, Identitet, Kvinnor, Sexualitet, Självbild
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och att
drabbas av bröstcancer väcker många känslor. Genom behandling av bröstcancer
uppkommer biverkningar som påverkar olika aspekter i livet och vardagen. Vid
strålbehandling och cytostatikabehandling är biverkningar såsom håravfall,
aptitlöshet, illamående och trötthet vanliga. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var
att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i samband med behandling av
bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och kvalitativ design
har gjorts som grundats på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL,
Pubmed/Medline och PsykInfo har använts. Resultat: Fem huvudkategorier kunde
urskiljas: en förändrad fysisk ”kropp”, psykisk påverkan/förändrade emotionella
känslor, existentiell påverkan, förväntningar från omgivningen samt påverkan på
relationer och sexuell hälsa. Diskussion: Oförmågan att arbeta lyftes fram som en
utav de största förändringarna i vardagen, vilket bidrog till en känsla av utanförskap.
Den drabbade kvinnan ställdes inför en förändrad roll i vardagen, detta var även något
som en partner och övriga familjemedlemmar kunde uppleva. Slutsats: Det var inte
enbart sjukdomen i sig samt de biverkningar som följde utav behandling som den
drabbade kvinnan upplevde som jobbiga och svåra att hantera, utan de konsekvenser
som uppstod som en följd av detta upplevdes som minst lika svårhanterliga.
Life with breast cancer. Summary.
Keywords: Family focused, Identity, Women, Sexuality, Self-image
Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women and
breast cancer causes many negative feelings. Through the alternative therapies, side
effects occur that affect different aspects of life and everyday life. In radiation therapy
and cytostatics, side effects such as hair loss, loss of appetite, nausea and tiredness are
common. Purpose: The purpose of the literature review was to describe women's
experiences of everyday life in connection with breast cancer treatment. Method: A
literature review with inductive approach and qualitative design was made based on
nine scientific articles. Databases CINAHL, Pubmed/Medline and PsychInfo have been
used. Results: Five main categories could be distinguished: a changed physical body,
mental influence/changed emotional feelings, existential influence, expectations from
the environment and influence on relationships and sexual health. Discussion: The
inability to work was highlighted as one of the biggest changes in everyday life, which
contributed to a sense of exclusion. The affected woman was facing a changed role in
everyday life, this was also something a partner and other family members could
experience. Conclusion: It was not only the diseases that occur, and the side effects
that result from treatment that the affected woman experienced as difficult and
difficult to handle, but the consequences that arised of this perceived as at least as
difficult.
Innehållsförteckning
Inledning ......................................................................................................................................... 1
Bakgrund ......................................................................................................................................... 1
Bröstcancer ............................................................................................................................................................................................... 1
Behandling och biverkningar ................................................................................................................................................................. 1
Familjefokuserad omvårdnad och sjuksköterskans roll .................................................................................................................... 3
Sexualitet och relationer ......................................................................................................................................................................... 4
Ekonomi och arbetsliv ............................................................................................................................................................................ 6
Syfte ................................................................................................................................................. 7
Material och metod ....................................................................................................................... 8
Design ....................................................................................................................................................................................................... 8
Datainsamling .......................................................................................................................................................................................... 8
Inklusionskriterier och exklusionskriterier .......................................................................................................................................... 8
Urvalsprocess ........................................................................................................................................................................................... 9
Dataanalys ................................................................................................................................................................................................ 9
Etiska överväganden..............................................................................................................................................................................11
Resultat ......................................................................................................................................... 12
En förändrad fysisk ”kropp” ...............................................................................................................................................................12
Fysiska förändringar och biverkningar .................................................................................................................................................... 12
Påverkan på vardagsliv ................................................................................................................................................................................. 13
Psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor .........................................................................................................................13
Chock, oro och rädsla.................................................................................................................................................................................. 13
Ilska, sorg och depression ........................................................................................................................................................................... 13
Stress och anpassningssvårigheter ............................................................................................................................................................. 14
Coping ............................................................................................................................................................................................................. 14
Existentiell påverkan .............................................................................................................................................................................14
Förändrade roller i vardagen ...................................................................................................................................................................... 14
Oro över framtiden ...................................................................................................................................................................................... 15
Förväntningar från omgivningen ........................................................................................................................................................16
Relationer med familj och vänner ............................................................................................................................................................ 16
Relationer med arbete/fritidsaktiviteter ................................................................................................................................................ 16
Påverkan på relationer och sexuell hälsa ............................................................................................................................................17
Förändringar i relationen till en partner ................................................................................................................................................. 17
Förändringar i samlivet ............................................................................................................................................................................... 17
Diskussion .................................................................................................................................... 18
Metoddiskussion ...................................................................................................................................................................................18
Resultatdiskussion.................................................................................................................................................................................19
Slutsatser ....................................................................................................................................... 22
Kliniska implikationer ..........................................................................................................................................................................23
Referenser ..................................................................................................................................... 24
Bilagor ............................................................................................................................................. 1
Bilaga 1 ........................................................................................................................................................................................................
Bilaga 2 ........................................................................................................................................................................................................
Bilaga 3 ........................................................................................................................................................................................................
Inledning
Bröstcancer är idag den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och utgör cirka 30
procent av alla cancerdiagnoserna. Den årliga incidensen 2015 var 9382 kvinnor som
fick diagnosen bröstcancer i Sverige och 2012 levde ca 97 000 kvinnor i Sverige som
antingen hade eller hade haft diagnosen. Incidensen för insjuknande i bröstcancer har
varit konstant i över tio år och ökat med cirka 200-300 personer per år. (Bergman,
Fredholm, Jacobson, Jaresand & Johansson, 2016; Socialstyrelsen, 2017).
Att drabbas av bröstcancer innebär en förändring i livet både psykiskt och fysiskt vilket
kan leda till att den drabbade får en förändrad kroppsbild och självbild samt sexuell
funktion (Fobair et al, 2006). Då forskningsfokus i stor omfattning läggs på den
patologiska delen av att leva med cancer blir frågeställningen i litteraturöversikten hur
andra aspekter av livet förändras eller påverkas hos den drabbade kvinnan.
Bakgrund
Bröstcancer
Genom screening kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. I Sverige finns
screeningprogram där kvinnor i åldrarna 40-74 blir kallade regelbundet för att
genomgå mammografi (Socialstyrelsen, 2014).
Tidigare forskning visar på att bland de personer som får en cancerdiagnos upplever
många en minskad livskvalitét samt depressiva symtom och ångest till följd av sin
sjukdom, behandling och osäkra framtid (Bicego et al, 2009; Golden-Kreutz &
Andersen, 2004; Mosher & Danoff-Burg, 2005).
Behandling och biverkningar
Den primära behandlingen vid bröstcancer är bröstkirurgi men även behandling med
cytostatika, strålning, hormonsänkande behandling samt antikroppsbehandling
används. Möjligheter till rekonstruktion av bröstet/brösten finns och kan ske antingen
i direkt anslutning till mastektomin eller en tid efter (Ingvar, 2012; Silverstein et al,
1991). Bröstrekonstruktion bidrar till att förbättra livskvalitén markant för de kvinnor
som förlorat hela eller delar av bröstet (Agarwal, Agarwal, Pappas, & Neumayer, 2012).
1
Den mentala påfrestningen över avsaknaden av en kroppsdel
uppfattas vara
omfattande för många kvinnor (Hill & White, 2008).
De olika behandlingsformerna orsakar ofta flertalet biverkningar som är påfrestande
för patienten. I anslutning till behandling kan personen drabbas av biverkningar såsom
trötthet/fatigue,
illamående,
smakförändringar,
aptitförändringar,
ofrivillig
viktförändring, håravfall, hudförändringar, smärta och nedsatt sexuell lust. Dessa
symtom kan även finnas kvar och påverka den drabbade efter att behandling avslutats
(Heinze & Williams, 2015; Lôbo, Carvalho Fernandes, de Almeida, de Lima Carvalho
& Sawada, 2014).
Håravfall är en vanlig biverkning vid behandling med cytostatika som drabbar många.
Håret är en del av en persons identitet och hos kvinnor speglar det bland annat
femininitet, attraktivitet och kan vara en viktig aspekt för en kvinnas självbild (Cash,
2001; Freedman, 1994). Att tappa håret under behandling uppfattas som psykiskt
påfrestande för många kvinnor vilket kan leda till känslor av ångest, lägre självkänsla
och livskvalité (Batchelor, 2001; Choi et al, 2014; McGarvey, Baum, Pinkerton &
Rogers, 2001; Rosman, 2004).
Håravfall förekommer inte bara på huvudet utan även på andra delar av kroppen
såsom ögonbryn, ögonfransar, armhår och pubishår. Efter avslutad behandling växer
normalt håret ut igen men det kan ta lång tid (Batchelor, 2001; Davidhizar & Bartlett,
1993; McGarvey et al, 2001). En del patienter som drabbas av håravfall väljer att
använda peruk för att känna sig tillfreds med sitt utseende medan andra inte vill dölja
sin sjukdom och hårförlusten den orsakat (Hurk Van Den, Breed & Nortier, 2012).
En
teknik
som
används
för
att
förhindra
eller
minska
håravfall
vid
cytostatikabehandling är nedkylning av hårbottnen i form av en kylmössa. Denna
metod används mest då den anses vara mest effektiv (Breed, Hurk Van Den &
Peerbooms, 2011; Cigler et al, 2015). Den kalla temperaturen från kylmössan bidrar till
kärlsammandragning och begränsar därmed det cellulära upptaget av cytotoxiska
medel, samt minskar den metaboliska aktiviteten vilket gör att effekten av cytostatika
minskar på follikulära celler (Betticher et al, 2013).
Vid strålbehandling upplever många kvinnor hudproblem såsom rodnad, torrhet,
fjällning och sårbildning som en akut biverkning av behandlingen. Detta kan leda till
att kvinnan känner ett fysiskt obehag och även kroppslig oro och psykiskt lidande (Cox,
2
Stetz & Pajak, 1995; Harper, Franklin, Jenrette & Aguero, 2004; Schnur, Ouellette,
Bovbjerg & Montgomery, 2009). Fatigue är också vanligt vid strålbehandling, 60-80
procent av personerna upplever det och det är en av de biverkningar som finns kvar
under lång tid efter behandling. De personer som upplever fatigue påverkas fysiskt i
form av att de inte längre orkar med vardagliga aktiviteter, samt psykiskt och socialt
genom att de inte längre har ork till att umgås med vänner och/eller familj (Ahlberg,
Ekman & Gaston-Johansson, 2005; Barsevick, Dudley & Beck, 2006; Browall et al,
2008; Dodd, Cho, Cooper, & Miaskowski, 2010; Escalante 2003; Hoffman et al, 2009;
Knobf & Sun, 2005; Miaskowski et al, 2006; Poirier, 2007; Pud et al, 2008; Seifert,
2010; Sjövall, Strömbeck, Löfgren, Bendahl & Gunnars, 2010; Suwisith et al, 2008;
Thanaslip & Kongsaktrakul, 2005).
Kvinnor som genomgår cancerbehandling kan senare drabbas av infertilitet, vilket
bidrar till stor emotionell stress för många kvinnor (Goossens et al, 2014; Peate,
Meiser, Hickey & Friedlander, 2009; Schover, Brey, Lichtin, Lipshultz & Jeha, 2002;
Tschudin & Bitzer, 2009). Både cytostatikabehandling och strålbehandling kan
framkalla skador på de organ som behövs för att en kvinna ska kunna bli gravid och
behålla en graviditet, samt göra att kvinnan går in i en för tidig menopaus (Critchley &
Wallace, 2005; Kort, Eisenberg, Millheiser & Westphal, 2014; Perz, Ussher & Gilbert,
2014). Innan cancerbehandling inleds är det viktigt att personen får information om
infertilitet och om vilka alternativ som finns för att kunna få barn i framtiden. De
alternativ som finns är bland annat nedfrysning av embryo, nedfrysning av ägg och
nedfrysning av äggstocksvävnad (Del Mastro et al, 2014; Dolmans, Luyckx, Donnez,
Andersen & Greve 2013; Donnez & Dolmans, 2015; Knopman & Noyes, 2012; Kort,
Eisenberg, Millheiser & Westphal, 2014; Lange, Tait & Matthews, 2013).
Familjefokuserad omvårdnad och sjuksköterskans roll
Patienter
med
bröstcancer
bör
få
en
kontaktsjuksköterska
utsedd.
Hos
kontaktsjuksköterskan knyter patienten en kontakt som följer med under hela
vårdförloppet. Kontaktsjuksköterskan fyller även en funktion att medla mellan olika
vårdgivare. Som en följ av detta blir vården mer individ- och personcentrerad med
bättre kommunikationsvägar och fler möjligheter till kontinuerlig uppföljning. Detta
leder till en mer tillfredsställande vård för patienten.
3
Kontaktsjuksköterskan fyller även en viktig funktion som psykosocialt stöd dit
patienten kan vända sig med frågor och funderingar (Socialstyrelsen, 2014).
I familjefokuserad omvårdnad är det viktigt att som sjuksköterska och övrig
vårdpersonal inte utesluta familjen runt omkring den som drabbats av en sjukdom, då
även övriga familjemedlemmars hälsa och välbefinnande rubbas och känslor av rädsla
och oro kan uppkomma (Ohlson-Nevo, Andershed, Nilsson & Anderzén-Carlsson,
2012; Olsson, Strang, & Persson, 2011). Omvårdnaden ska ske i interaktion mellan den
drabbade och dess familjemedlemmar för att främja hälsa och lindra lidande.
Barn till en förälder med bröstcancer uttrycker ofta ett behov av information och stöd,
den främsta oron och frågeställningen som väcks är oftast huruvida föräldern kommer
att överleva samt hur prognosen ser ut. Det är en viktig aspekt för den närstående att
ha tillgång till professionell och kunnig vårdpersonal som kan uppfylla behovet av
kontinuerlig information samt svara på frågor som kan uppkomma under
sjukdomsförloppet (Kristjanson, Chalmers & Woodgate, 2004).
Sjuksköterskans roll är att gå in med ett öppet sinne där det finns plats för hela familjen
att få stöd och samtala kring sjukdomen. Sjuksköterskan ska tillsammans med familjen
som en enhet hitta styrkor för att främja familjeläkning (Salonen, Rantanen,
Kellokumpo-Lehtinen, Huhtala & Kaunonen, 2014). Som sjuksköterska är det av stor
vikt att ge information vid rätt tidpunkt, i den takt och på det sätt som är bäst anpassat
efter den närstående. Sjuksköterskans färdigheter och förmåga till en god
kommunikation är avgörande för hur informationen kommer att tas emot.
Stödgrupper finns att tillgå men närstående kan uppleva sina tankar som för privata
att dela med sig av i en större grupp (Kristjanson, Chalmers & Woodgate, 2004).
Sexualitet och relationer
Kvinnans bröst förknippas ofta med femininitet och sexualitet. Tidigare forskning
kring ämnet visar på att bröstcancer ofta förknippas med förändrade känslor kring den
levda kroppen, den drabbade upplever förändrade känslor kring sitt kroppsideal och
sin kroppsbild samt bilden av sig själv (Frierson, Thiel & Anderson, 2006).
Kroppsbild är ett mångdimensionellt uttryck som används för att beskriva den mentala
bilden av sin egen kropp. Tankar och känslor kring sin fysiska kropp, känslan av att
känna sig attraktiv/oattraktiv samt den sexuella hälsan kan vävas in i detta begrepp
(Fobair et al, 2006).
4
Vid kemoterapi-behandling sker kroppsliga förändringar såsom håravfall vilket kan
förändra synen på sin identitet (Batchelor, 2001; Cash, 2001; Choi et al, 2014;
Freedman, 1994; McGarvey et al, 2001; Rosman, 2004).
Förändring av den egna kroppen påverkar inte bara självbilden och det egna
kroppsidealet utan kan även gå ut över relationer och samliv. När behandling sker med
bröstkirurgi innebär det ofta en förändring i relationen gentemot en partner, kvinnor
upplever sig själva som mindre attraktiva och vissa känner ett obehag inför att visa sin
kropp (Andrzejczak, Markocka-Mączka & Lewandowski, 2013).
Kroppsbilden hos kvinnor som drabbats av bröstcancer kan förändras, en väsentlig del
utav kvinnorna som drabbas upplever problem med kroppsbilden efter behandling
med bröstkirurgi och det kan ha en negativ påverkan på den sexuella hälsan.
Svårigheter med sexualiteten är vanligt förekommande efter att ha drabbats av
bröstcancer och dessa svårigheter måste bemötas på ett professionellt sätt för att
bibehålla den psykiska och sexuella hälsan (Fobair et al, 2006).
Med ett fokus på mannens perspektiv och upplevelse av hur vardagen förändras när
ens partner drabbas av bröstcancer framgår att en del män känner en sorgsenhet över
sin partners kroppsliga och mentala förändringar vilket kan leda till svåra
känslomässiga reaktioner. En del män upplever det utmanande att prata med sin
partner om förändringar och upplever en avsaknad av strategier till att stötta och
stödja sin partner vilket i sin tur kan leda till dålig kommunikation, konflikter och
nedsatt psykisk hälsa hos både partnern och den drabbade (Rowland & Metcalfe,
2014).
För yngre kvinnor som drabbas av cancer är oro över fertiliteten vanligt
förekommande. Cancerbehandling bidrar till fertilitetsproblem vilket kan innebära att
kvinnor inte alltid får möjligheten att skaffa biologiska barn efter avslutad behandling.
De kvinnor där fertiliteten påverkas på grund av cancerbehandling upplever ofta
negativa känslomässiga reaktioner. Även relationen till en partner kan påverkas
negativt av den påverkade fertiliteten och leda till att paret möter problem i relationen
(Penrose, Beatty, Mattiske & Koczwara, 2013). Att som ung kvinna få beskedet att det
kanske inte går att få biologiska barn kan väcka starka negativa känslor och leda till
depression. Att drabbas av problem med fertiliteten i samband med en
cancerbehandling upplevs ofta som ett trauma i sig och kan för den drabbade vara lika
5
smärtsamt och ångestfyllt som själva sjukdomen. Det blir ett dubbelt trauma för den
drabbade, att först diagnostiseras med bröstcancer och som en följd av behandling
även drabbas av infertilitet. Det är därför viktigt att unga kvinnor får information om
vilka alternativ som finns innan behandling påbörjas, för att i framtiden ha möjlighet
att få barn (Perz et al, 2014).
Ekonomi och arbetsliv
Diagnos och behandling av bröstcancer påverkar alla aspekter av den drabbades liv,
förmågan att arbeta är en av de livsaspekter som påverkas negativt. Symtom relaterade
till behandling resulterar ofta i svårigheter att utföra arbetsuppgifter samt att arbeta
nödvändigt antal timmar. Den emotionella stressen är ytterligare en faktor som
påverkar förmågan till arbete och även de oönskade förändringar av utseendet som
förlust av hår och naglar som kan leda till att den drabbade upplever sig obekväm med
de sociala interaktionerna på arbetsplatsen.
Att kunna fortsätta utföra sitt arbete kan även ge positiva känslor för den drabbade,
förutom den ekonomiska aspekten kan en bibehållen arbetsförmåga bidra till att den
drabbade upplever känslor av normalitet, känslor av ansvar samt att den sociala
aspekten av livet blir tillgodosedd (Sun et al, 2016). Huaglann, Benth, Fosså och Dahl
(2012) diskuterar den ekonomiska aspekten av att drabbas utav bröstcancer. Dels ger
bröstcancer en tillfällig reducerad inkomst relaterat till den nedsatta förmågan till att
utföra ett arbete och dels påverkas ekonomin på ett längre perspektiv genom att
inkomsten från den allmänna pensionen minskar.
6
Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i
samband med behandling av bröstcancer.
7
Material och metod
Design
En litteraturöversikt har gjorts för att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i
samband med behandling av bröstcancer. En litteraturöversikt kan göras för att skapa
en bild över det aktuella forskningsläget (Rosén, 2014). I litteraturöversikten har det
genomförts en granskning av artiklar med kvalitativ design och dessa beskriver
tolkningar av känslor och upplevelser hos deltagarna i de artiklar som valts ut. En
induktiv ansats har använts vilket innebär att ingen förbestämd teori eller
utgångspunkt har använts (Henricson, 2014).
Datainsamling
Med syftet som utgångspunkt har en elektronisk datainsamling gjorts via databaserna
PsykInfo, CINAHL, PubMed och Medline. Sökord: Breast cancer användes som
sökord i kombination med family nursing, impact on relationships, nursing care,
dealing with breastcancer, interpersonal relationships, sexuality, womens concerns,
psychological side effects och life concerns. Ingen trunkering användes (Bilaga 1).
Artikelsökning begränsades till artiklar publicerade mellan 2007-2017. Sökningen
begränsades till artiklar av kvalitativ design samt att studien skulle vara
engelskspråkig.
Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån basala kvalitetskriterier för studier med
kvalitativ metod som framtagits vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i
Jönköping (Bilaga 2).
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Studier inkluderades där deltagarna var över 18 år och genomgått behandling i
samband med bröstcancer. Deltagarna skulle vara av kvinnligt kön. Artiklar som
belyste bröstcancer utifrån den drabbade kvinnans perspektiv och hennes upplevelse
av hur bröstcancerbehandling har påverkat livet och vardagen inkluderades. Ingen
fokus valdes att läggas vid deltagarnas nationalitet eller utbildningsnivå.
Artiklar som fokuserade på närståendes perspektiv, diagnostisering och specifika
behandlingsmetoder exkluderades.
8
Urvalsprocess
Urvalet bör göras utifrån lämplighet och relaterat till syftet. Vid en litteraturöversikt
kan artiklar användas som underlag och urvalet av artiklar görs då relaterade till syftet
och kriterier för litteraturöversikten (Danielson, 2014).
Sökningen via elektroniska databaser resulterade i sammanlagt 253 träffar. För att de
artiklar som var relevanta för syftet skulle kunna väljas ut gjordes först en grovsållning
utifrån titlar och abstract. De artiklar som genom denna grovsållning inte ansågs svara
mot syftet exkluderades. De artiklar som upplevdes som relevanta för syftet lästes först
igenom enskilt för att skapa en helhetsbild över innehållet och granskades därefter
gemensamt. De artiklar som efter noggrannare granskning inte uppfyllde
inklusionskriterierna eller föll för långt ifrån syftet exkluderades (Rosén, 2014). Efter
egen artikelgranskning valdes tolv artiklar ut och kvalitetsgranskades utifrån protokoll
för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod som är framtaget vid
Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 2). Protokollet är
indelat i del ett och del två, samtliga kriterier under del ett ska vara uppfyllda för att
artikeln ska fortsättas granskas under del två. Av de tolv artiklarna valdes till en början
samtliga ut för att användas i litteraturöversikten, men i efterhand exkluderades tre
artiklar då syftet för litteraturöversikten justerades och de då inte längre upplevdes
som relevanta (Bilaga 2).
Dataanalys
Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2012).
Det första steget i analysen var att utvalda artiklar lästes igenom för att skapa en
helhetsbild och förståelse över innehållet samt bidra till att en röd tråd hittades. I steg
två valdes nyckelfynd relaterade till syftet ut. I steg tre genomfördes en översikt över
varje artikels resultat samt att samtliga artiklars resultat sammanställdes i en tabell
(Tabell 1). Därefter diskuterades innehållet i artiklarna och likheter/skillnader mellan
utvalda artiklar lyftes fram, vilket bidrog till att underkategorier och huvudkategorier
växte fram. Analysen av artiklar resulterade i framväxandet av underkategorier som
delades vidare
in i fem huvudkategorier: En förändrad fysisk ”kropp”, psykisk
påverkan/förändrade emotionella känslor, existentiell påverkan, förväntningar från
omgivningen samt påverkan på relationer och sexuell hälsa (Tabell 1). Det sista steget
9
i analysen var att sammanställa de underkategorier/huvudkategorier som hittades i ett
resultat.
Tabell 1. Utdrag ur dataanalysen av artiklar som visar nyckelfynd som leder till bildandet av
underkategorier/huvudkategorier.
Nyckelfynd
Underkategori
Huvudkategori
Fysisk påverkan, många
Påverkan på
En förändrad
kvinnor beskrev utmattning
vardagsliv
fysisk kropp
Biverkningar från behandling
Fysiska
En förändrad
som fatigue, insomnia,
förändringar och fysisk kropp
domningar, smärta,
biverkningar
och en känsla av svaghet som
påverkade vardagen
illamående, kräkningar,
diarré, malnutrition och
smakförändringar
Förändringar i relationer
Förändringar i
Påverkan på
genom olika typer av stöd
relationen till en
relationer och
eller bristande stöd
partner
sexuell hälsa
Intimitetsproblem, kvinnor
Förändringar i
Påverkan på
beskriver problem som
samlivet
relationer och
vaginal torrhet från för tidig
sexuell hälsa
menopaus och påverkan på
sexlust
10
Etiska överväganden
Vid kvalitetsgranskning av utvalda artiklar enligt kvalitetsprotokoll framtaget vid
Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, finns en punkt i protokollet
som tar upp ifall artiklar har ett etiskt förhållningssätt/ställningstagande beskrivet. Vid
urval av artiklar har det etiska förhållningssättet tagits hänsyn till. Utöver ovan
nämnda punkt i kvalitetsprotokollet har hänsyn tagits till om artiklar uppfyller de
forskningsetiska principerna. För att de forskningsetiska principerna ska uppfyllas
krävs
att
fyra
huvudkrav
uppfylls:
informationskravet,
samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vid etisk
granskning av de artiklar som saknar ett specifikt beskrivet etiskt resonemang har ett
ställningstagande gjort kring huruvida artikeln följt de forskningsetiska principerna.
Samtliga artiklar som valts ut till litteraturöversikten uppfyller de fyra forskningsetiska
principerna (Vetenskapsrådet, 2002), vilket innebär att deltagarna har blivit
informerade om syftet, har gett sitt samtycke till att medverka samt att
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet uppfyllts.
11
Resultat
Tabell 2. Redovisning av huvudkategorier samt underkategorier i resultat.
Huvudkategorier
Underkategorier
En förändrad fysisk kropp
Fysiska förändringar och biverkningar
Påverkan på vardagsliv
Psykisk påverkan/förändrade
Chock, oro och rädsla
emotionella känslor
Ilska, sorg och depression
Stress och anpassningssvårigheter
Coping
Existentiell påverkan
Förändrade roller i vardagen
Oro över framtiden
Förväntningar från omgivningen
Relationer med familj och vänner
Relationer med arbete/fritidsaktiviteter
Påverkan på relationer och sexuell hälsa
Förändringar i relationen till en partner
Förändringar i samlivet
En förändrad fysisk ”kropp”
Fysiska förändringar och biverkningar
Bröstcancer-diagnos och behandling gav en påverkan på den drabbade kvinnans
fysiska hälsa. Många kvinnor upplevde en fysisk utmattning och som åtföljd av
illamående
gav
en
svaghetskänsla.
Drabbade
12
kvinnor
beskrev
en
rad
behandlingsrelaterade bieffekter som negativt påverkade livskvaliteten och vardagen.
Fatigue, insomnia, domningar, smärta, illamående, kräkningar, diarré, malnutrition
och smakförändringar lyftes fram som vanliga biverkningar i samband med
behandling. De drabbade kvinnorna beskrev biverkningarna av kemoterapi som totalt
oväntade och skrämmande, kvinnorna var inte förberedda på den effekt kemoterapi
skulle ha på det fysiska välmåendet (Banning & Tanzeem, 2013; Beatty, Oxlad,
Koczwara & Wade, 2008; Coyne & Borbasi, 2009; Mosher et al, 2013; Oxlad, Wade,
Hallsworth & Koczwara, 2008).
Påverkan på vardagsliv
Påverkan på den fysiska hälsan bidrog till en negativ påverkan på det dagliga livet där
den drabbade kvinnan upplevde att hon inte längre klarade av de uppgifter som hör
vardagen till, som att till exempel sköta hushållet, se efter familjen eller arbeta. En del
av kvinnorna beskrev oförmågan till att arbeta som den största förändringen av de
dagliga rutinerna. De drabbade kvinnorna upplevde energiförlust som något som
påverkade deras dagliga liv samt uttryckte en önskan att nå upp till sina tidigare
energinivåer (Banning & Tanzeem, 2013; Beatty et al, 2008; Mosher et al, 2013; Oxlad
et al, 2008).
Psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor
Chock, oro och rädsla
Kvinnor drabbade av bröstcancer beskrev hur de överväldigades av känslor direkt
åtföljt av diagnos. Diagnosen bröstcancer kom som en chock för de drabbade
kvinnorna med känslor av misstro och en period med frågeställningar som ´´varför
just jag?´´. Under behandling var vanligt förekommande upplevelser känslor av
rädsla, hjälplöshet och förlorad kontroll (Beatty et al, 2008; Coyne & Borbasi, 2009;
Mosher et al, 2013; Sprung, Janotha & Steckel, 2011).
Ilska, sorg och depression
En del kvinnor reagerade på sin diagnos med ilska och hade tankar och frågeställningar
kring vad som gjorts fel för att förtjäna det här. En del andra reagerade med att klandra
sig själva och gick istället med tankeställningar kring saker som kunde gjorts
annorlunda i livet. Kvinnorna upplevde sorg över plötsligt förlorade livsambitioner
13
samt känslor av förlorad kontroll över sin livssituation. Upplevelse av depression var
även vanligt (Beatty et al, 2008).
Stress och anpassningssvårigheter
Stress och anpassningssvårigheter identifierades relaterade till sjukdom och
behandling. Även om kvinnorna var omringade av familj upplevde de känslor av
ensamhet, de var ensamma i sjukdomen och fick gå igenom sjukdom och behandling
ensamma. Mycket på grund av att de ville hålla familjekonstellationen så normal som
möjligt (Beatty et al, 2008; Coyne & Borbasi, 2009).
Coping
Kvinnor drabbade utav bröstcancer hade olika sätt att hantera den starka psykiska
påverkan som sjukdomen innebar. Kvinnor beskrev hur de använde sig utav
spiritualitet, optimism och humor för att hantera sin situation. Andra beskrev hur de
fokuserade på egenvård, överlevnad och en vilja att behålla kontrollen över sin
sjukdom och dess påverkan på det dagliga livet (Sprung et al, 2011).
Existentiell påverkan
Förändrade roller i vardagen
Bröstcancer upplevdes som ett hot mot självständigheten och många kvinnor upplevde
sjukdomen som ett hot mot deras roll som den ”starka” i familjen (Sprung et al, 2011).
Att drabbas av bröstcancer innebar en utmaning i att finna sitt nya ”jag” och drabbade
kvinnor uttryckte hur deras identitet förändrades under sjukdom och behandling på
både ett fysiskt, personligt och socialt plan. Förändringar som avsaknaden av ett bröst,
håravfall och viktförändringar upplevdes som utmanande för den drabbade kvinnans
självbild vilket bidrog till en känsla av att känna sig oattraktiv. Även det faktum att
förmågan att kunna fullfölja sina vanliga plikter kunde försämras avsevärt bidrog till
en förändrad roll för den drabbade kvinnan (Beatty et al, 2008).
De drabbade kvinnorna upplevde en förändrad självbild relaterad till sin sjukdom då
de ställdes inför kroppsliga förändringar. Bröstet, som en symbol för kvinnlighet och
femininitet, innebar vid eventuell kirurgi en stor uppoffring för de flesta drabbade
kvinnor. Ett förändrat utseende av bröstet, lymfödem, hårförlust och viktförändringar
identifierades av kvinnor som en konstant faktor att bli stämplade som
cancerpatienter. Avsaknaden av ett bröst beskrevs som att upplevelsen av att vara
14
feminin och känslan av att tillhöra det kvinnliga könet påverkades negativt. Ärret på
bröstet beskrevs som en attack mot femininiteten och en ständig påminnelse om sin
bröstcancer vid synen av sig själv i spegeln. Att acceptera utseendeförändringar
relaterade till sjukdom och behandling var ofta en daglig utmaning för de drabbade
kvinnorna (Krigel, Myers, Befort, Krebill & Klemp, 2014; Mosher et al, 2013; Remmers,
Holtgräve & Pinkert, 2010).
Oro över framtiden
Drabbade kvinnor uttryckte en rädsla och ovisshet kring behandlingsresultat, ´´har
behandlingen varit lyckad?´´ samt en oro över framtiden, ´´kommer cancern att
komma tillbaka?´´. Ovisshet kunde leda till känslor av rädsla, att behöva vänta in
provsvar, att inte veta om behandlingen varit lyckad etcetera lämnade den drabbade
kvinnan i ovisshet och frambringade känslor av rädsla.
Att inte veta vilken ytterligare behandling som kommer att vara nödvändig eller
när/om sitt gamla liv kunde återfås var påfrestande för de drabbade kvinnorna
(Remmers et al, 2010; Stephens, Osowski, Fidale & Spagnoli, 2008).
Ovisshet framkom i flera olika aspekter och bristande information upplevdes kring
sjukdomen, behandlingsalternativen samt vilka biverkningar som kunde förväntas i
samband med behandlingen (Krigel et al, 2014).
En del kvinnor beskrev sjukdomens möjliga påverkan på ett långt liv och såg den
tänkbara möjligheten att deras liv kunde tänkas bli kortare än vad de själva hade
önskat. Risken att inte längre kunna få barn upplevde en del kvinnor som att deras
framtidsplaner rycktes ifrån dem (Banning & Tanzeem, 2013; Beatty et al, 2008;
Mosher et al, 2013).
Känsla av förlorad kontroll över livet och rädsla över framtida sjukdomsutveckling var
vanliga orosmoment. Kvinnor upplevde en ovisshet kring deras prognos samt möjliga
död. Kvinnor indikerade att bristen på ett avslut vid avslutad behandling var svår att
hantera med det faktum att det saknas ett avslutande test för att bekräfta att cancern
är helt och hållet borta. I nära anslutning till avslutad behandling uttryckte kvinnor en
rädsla över återinsjuknande (Beatty et al, 2008; Mosher et al, 2013; Oxlad et al, 2008).
För de kvinnor som återinsjuknat i bröstcancer har dessa reaktioner yttrat sig ännu
starkare. Att få diagnosen bröstcancer ännu en gång beskrevs som svårare att hantera
än första gången, första gången fanns ett hopp om ett fullständigt tillfrisknande som
förlorades vid återinsjuknandet (Mosher et al, 2013).
15
Förväntningar från omgivningen
Relationer med familj och vänner
För den drabbade kvinnan var det svårt att hantera och bemöta den sociala
omgivningen. Att hantera förväntningar, tro och känslor från familj och vänner var
svårhanterligt, en del kvinnor upplevde att den sociala omgivningen hade svårt att
hantera deras cancerdiagnos. Detta ledde till att den drabbade kvinnan kunde känna
ett behov av att upprätthålla en stark fasad vilket i sin tur ledde till ett bristande socialt
stöd. Sociala begränsningar var en vanligt förekommande upplevelse i samband med
bröstcancer. Den drabbade kvinnan upplevde förnekelse från familj och vänner, en
upplevelse av att de hade svårt att acceptera hennes diagnos. Att familj och vänner
upplevdes som undvikande och obekväma i situationen var vanligt (Beatty et al, 2008;
Mosher et al, 2013).
Många kvinnor upplevde en oro över sin partner och sina barn då de utsattes för stress
och andra svårigheter genom hennes sjukdom. Det fanns en rädsla för att överbelasta
familjen med detaljerad information kring sin sjukdom samt en rädsla att bli till en
börda för familjen som en effekt av sin sjukdom. Kvinnor beskrev hur de kände sig
tvingade att vara starka för familjens skull och uthärda sin sjukdom på egen hand, detta
på grund av en stark önskan att hålla familjeliv och rutiner så normala som möjligt
(Beatty et al, 2008; Remmers et al, 2010).
Sjukdomen bidrog till att rollerna i familjen förändrades och kvinnor upplevde en
känsla av ombytta roller då de plötsligt behövde ta emot hjälp från sina barn.
Relationen till familj och vänner förändrades och kommunikationen beskrevs som en
svår aspekt. En konstant avvägning gjordes av den drabbade kvinnan kring vem hon
kunde dela med sig av olika typer av information till (Krigel et al, 2014).
Relationer med arbete/fritidsaktiviteter
Den sociala identiteten förändrades genom att den drabbade inte längre orkade eller
klarade av att delta i sociala aktiviteter som till exempel arbete eller fritidsaktiviteter
(Coyne & Borbasi, 2009). En förändrad arbetsförmåga innebar att den drabbade
kvinnan upplevde en förändrad roll i livet med känslor av förlust och frustration (Krigel
et al, 2014).
16
Påverkan på relationer och sexuell hälsa
Förändringar i relationen till en partner
De flesta utav de drabbade kvinnorna upplevde någon grad av negativ inverkan på
relationen till en partner. Flera av kvinnorna beskrev känslor av distansering och
känslor av övergivenhet i relationen. De svårigheter sjukdomen orsakade i relationen
till en partner beskrevs av flera kvinnor som värre än sjukdomen i sig (Sprung et al,
2011).
Även om sjukdom ofta bidrog till någon typ av förändring i relationen till en partner
upplevde många kvinnor att partnern fungerade som ett stöd när det gällde att hantera
sin bröstcancer. De flesta av de drabbade kvinnorna upplevde att partnern visade
omtanke och samarbetsvilja. Olika typer av stöd eller bristande stöd från en partner
kunde bidra till förändringar i relationen (Banning & Tanzeem, 2013; Krigel et al,
2014).
Förändringar i samlivet
Upplevelsen av för tidig menopaus och dess påverkan på sexlusten identifierades som
svårhanterlig för de drabbade kvinnorna. Även känslan av att känna sig attraktiv och
förmågan att kunna genomföra ett samlag identifierades som svårigheter för den
drabbade kvinnan. För de kvinnor som saknade partner under sjukdomsförloppet
identifierades en rädsla för att kunna forma en intim relation i framtiden, denna rädsla
var kopplad till fysiska förändringar av kroppen relaterade till sjukdom och behandling
(Oxlad et al, 2008).
Flera kvinnor beskrev intimitets problem i relationen. Utöver problem med för tidig
menopaus och negativ påverkan på sexlusten beskrev kvinnor även problem med
vaginal torrhet som negativt påverkade förmågan att upprätthålla intima relationer till
en partner (Beatty et al, 2008; Krigel et al, 2014).
17
Diskussion
Metoddiskussion
En litteraturöversikt valdes att genomföras för att skapa en bild över forskningsläget
inom det valda området (Rosén, 2014).
Valet av databas ska ske utifrån syftet och dess natur (Rosén, 2014). Databaserna
ansågs lämpliga att använda vid artikelsökning då de har fokus på omvårdnad.
Sökordet breast cancer användes i kombination med family nursing, impact on
relationships, nursing care, dealing with breast cancer, interpersonal relationships,
sexuality, womens concerns, psychological side effects och life concerns (Bilaga 1).
Problem var under processens gång att hitta lämpliga sökord för litteraturöversiktens
syfte. Vid sökning med trunkering resulterade detta i att ett för stort antal artiklar
presenterades vilket tidsbegränsningen för uppsatsen inte gav utrymme till att hinna
gå igenom, dessutom resulterade detta i ett stort antal artiklar som inte var relevanta
för syftet. Därför valdes att genomföra artikelsökning utan trunkering. Trunkering kan
resultera i att sökningen ger ett för brett resultat med för många träffar (Karlsson,
2014).
Inklusionskriterierna gjorde att artikelsökningen blev mer specifik och relevant till
syftet. Eftersom att syftet enbart skulle riktas mot kvinnors upplevelser valdes artiklar
innehållande närståendes perspektiv att exkluderas.
Att tidsbestämma årtal för när artiklarna skulle vara publicerade gjordes för att
resultatet skulle bli så aktuellt som möjligt. Inga artiklar valdes att exkluderas på grund
av de deltagande kvinnornas nationalitet eller utbildningsnivå, då utbudet av
kvalitativa artiklar som skulle svara mot syftet redan var något magert och det hade då
resulterat i ett för litet utbud användbara artiklar.
Ett poängsystem användes vid kvalitetsgranskning för att bedöma kvaliteten på
artiklarna, där varje punkt i protokollet motsvarade ett poäng. Maxpoäng för
kvalitetsbedömning var tolv poäng, varav fyra poäng på del ett som behövdes för vidare
granskning av del två. För att artiklar skulle bedömas som hög kvalitet krävdes att
minst tio poäng uppnåddes vid kvalitetsgranskning, samtliga nio artiklar som
användes i resultatet bedömdes som hög kvalitet.
18
Syftet med litteraturöversikten var från början att belysa både den drabbade kvinnans
och hennes partners perspektiv på sjukdom och behandling, dock framkom insikten i
att detta syfte var alldeles för stort och brett och därför valdes istället att enbart lägga
fokus vid den drabbade kvinnans upplevelser av vardagen i samband med behandling
av bröstcancer. Det justerade syftet resulterade i att tre utvalda artiklar efterhand
exkluderades då de inte längre svarade mot syftet. Därför blev det ursprungliga antalet
på tolv kvalitetsgranskade och godkända antalet artiklar minskat till nio artiklar.
För att kvalitetssäkra litteraturöversiktens resultat har begreppet trovärdighet
beaktats. Hela processen har tänkts igenom med avseende på syfte, design, urval,
datainsamling, dataanalys samt presentation av resultatet. En självmedvetenhet samt
ett kritiskt synsätt på den egna förkunskapen samt egna värderingar har genomsyrat
processens gång (Danielson, 2014). Genom att artiklar har granskats gemensamt samt
att analys av artiklar och sammanställning av resultatet har framställts gemensamt
anses detta minska risken för att någon artikel har misstolkats eller att egna
värderingar har påverkat resultatet.
Resultatet från denna litteraturöversikt anses vara överförbart även till patientgrupper
med andra typer av cancerdiagnoser. Hänsyn bör dock tas till att ett litet urval av
artiklar har använts, ett större urval av artiklar hade resulterat i ett mer tillförlitligt
resultat.
Resultatdiskussion
Litteraturöversikten visar på att den drabbade kvinnan ställs inför en rad dagliga
utmaningar i samband med sin bröstcancer. Bröstcancer påverkar alla aspekter av den
drabbade kvinnans liv. Resultatet visar på både fysisk påverkan, psykisk påverkan,
existentiell påverkan, social påverkan samt en påverkan på relationer och sexualitet.
Drabbade kvinnor beskriver en rad biverkningar av behandling som negativt påverkar
den fysiska hälsan och har en direkt påverkan på vardagen. I likhet med denna
litteraturöversikt framkommer i en tidigare studie hur symtom från behandling
innebär en begränsning i vardagen för den drabbade kvinnan. Biverkningar som
fatigue, smärta, illamående och lymfödem beskrivs av kvinnorna i studien ha en
19
negativ inverkan på hälsa och innebär en begränsning i funktionsförmåga och
delaktighet i det dagliga livet (Lewis, Yee, Kilbreath & Willis, 2015).
Den nedsatta fysiska hälsan bidrar till en upplevelse av att inte längre klara av
vardagsrutiner och uppgifter som att sköta hushållet, se efter familjen eller arbeta.
Oförmågan att arbeta relaterat till den nedsatta fysiska hälsan beskrivs som den största
förändringen av vardagen. Detta resultat kan jämföras med resultatet från Sun et al
(2016) som i sin studie beskriver hur biverkningar utav behandling resulterar i att den
drabbade kvinnan upplever svårigheter med att fortsätta arbeta som tidigare. Att inte
längre kunna vara aktiv i arbetslivet beskrivs i tidigare forskning som ett avbrott i livet
med känslor av förlust. Känsla av att inte längre kunna upprätthålla ett normalt liv är
vanligt. Kvinnor drabbade av bröstcancer beskriver en stark önskan om att kunna
återvända till sitt arbete. Att på grund av sin sjukdom inte längre ha förmåga att arbeta
beskrivs av kvinnor som en upplevelse av att inte längre vara en fullvärdig medlem i
samhället med känslor av exklusion och minskad struktur i livet (Tiedtke, Dierckz de
Casterlé, De Rijk, Christiaens & Donceel, 2011).
På ett existentiellt plan framkommer det hur den drabbade kvinnan genomgår en
förändring av sin roll i vardagen samt en förändring av sin upplevda identitet.
I resultatet framkommer upplevelsen av bröstcancer som ett hot mot rollen som den
”starka” i familjen. Fergus och Gray (2009) beskriver hur den drabbade kvinnan
kämpar med det faktum att hon tvingas bli mer beroende av familjen vilket kan
relateras till resultatet från denna litteraturöversikt där kvinnan kämpar för att
anpassa sig till sin nya roll i familjen. Det finns dock tidigare forskning inom ämnet där
en förändrad identitet beskrivs som något positivt. I en studie från 2016 där patienter
med bröst-, prostata-, eller lungcancer inkluderades beskriver deltagarna hur cancer
innebär en permanent känsla av förändrad identitet. Denna förändring beskrivs som
en positiv konsekvens, deltagarna beskriver hur de reflekterar mer över livet, fokuserar
mer på familjen än tidigare, har ändrat prioriteringar i livet samt hur de inte längre
stressar upp sig över ”obetydliga” saker som hushållssysslor (Baker et al, 2016).
Förändrade roller drabbar även övriga familjemedlemmar. I en studie från 2008
undersöks vuxna döttrars upplevelser av sina mödrars bröstcancer där döttrarna
beskriver hur de tvingas anpassa sig efter de förändringar som mödrarnas bröstcancer
innebär för dem. En upplevelse av ombytta roller framkommer i studien där döttrarna
20
hamnar i en inre konflikt mellan att tillgodose mödrarnas behov eller tillgodose sina
egna behov (Stifler, Barada, Hosei & Haase, 2008).
Från en partners perspektiv beskriver Duggleby et al (2012) hur männen till kvinnor
drabbade utav bröstcancer måste acceptera en plötslig förändring i livet åtföljt av sin
partners bröstcancerdiagnos. Männen beskriver hur de gör sitt bästa för att fungera
som ett stöd för sin partner. Till skillnad från barnens tidigare nämnda inre konflikt
mellan att tillgodose sina mödrars eller sina egna behov, beskriver männen vikten av
att ta hand om sig själva för att finna en balans i tillvaron.
Bröstcancer har även en påverkan på relationen till en partner samt sexualiteten.
Känsla av att känna sig oattraktiv är vanligt och förmågan att genomföra ett samlag
försämras genom en negativ påverkan på sexlusten samt problem med vaginal torrhet.
Ussher, Perz och Gilbert (2012) beskriver hur bröstcancer påverkar den sexuella hälsan
hos kvinnor, i enlighet med resultatet från denna litteraturöversikt framkommer det
att bröstcancer kan frambringa en känsla av att känna sig oattraktiv samt ge vaginal
torrhet vilket påverkar den sexuella hälsan. Dessutom framkommer att ytterligare
biverkningar av behandling som till exempel trötthet har en negativ inverkan på
sexualiteten. En intressant aspekt som lyfts fram av Walsh et al (2005) är att trots
problem med intimitet och sexualitet i relationen till sin partner upplever majoriteten
av kvinnorna i denna studie att de utvecklat en närmare relation till sin partner i
samband med sin bröstcancer.
21
Slutsatser
Bröstcancer och behandling innebär för den drabbade kvinnan en rad förändringar i
livet, både på ett fysiskt plan, ett psykiskt plan, ett existentiellt plan, relationer till
omgivningen samt en påverkan på relationer och sexualitet. Biverkningar av
behandling ger den drabbade kvinnan en förändrad fysisk hälsa med svårigheter att
orka med de dagliga aktiviteter som hon vanligtvis gör, till exempel förmågan att arbeta
påverkas negativt i samband med behandling av bröstcancer. På ett psykiskt och
känslomässigt plan innebär bröstcancer och behandling starka emotionella reaktioner
för den drabbade kvinnan. Känslor som chock, oro och rädsla samt ilska, sorg och
depression
är
vanligt
förekommande.
Även
känslor
av
stress
och
anpassningssvårigheter är vanligt. För att hantera sin sjukdom använder sig kvinnor
av olika copingstrategier som exempelvis spiritualism och humor.
Att leva med bröstcancer innebär även en påverkan på den existentiella hälsan. Den
drabbade kvinnan tvingas kämpa med det faktum att hon står inför en ny, förändrad
roll i livet. Förutom den förändrade kroppsbild som bröstcancer kan innebära blir det
en existentiell kris för den drabbade kvinnan när hon under sin bröstcancer kanske
inte längre klarar av att fortsätta sitt liv som tidigare, detta kan väcka känslor av att
inte längre veta vem man är och innebär att kvinnan tvingas anpassa sig efter en ny roll
i vardagen. Även oro över framtiden och vad som finns att vänta är vanligt. Att leva
med bröstcancer väcker tankar och funderingar kring framtiden som till exempel hur
sjukdomen kommer att utveckla sig samt om behandlingen varit lyckad.
Att leva med bröstcancer påverkar även kvinnans relationer till omgivningen,
förväntningar från vänner och familj kan vara svåra att bemöta och det är vanligt att
den drabbade kvinnan upplever en förändrad social identitet då hon inte längre kan
delta i aktiviteter i samma utsträckning som tidigare. Den nedsatta förmågan att delta
i sociala aktiviteter och utföra ett arbete kan leda till att den drabbade kvinnan hamnar
utanför samhället med en känsla av exklusion.
Även relationen till en partner förändras för den kvinna som lever med bröstcancer och
den sexuella hälsan påverkas negativt genom biverkningar som till exempel vaginal
torrhet samt en känsla av att känna sig oattraktiv relaterat till de kroppsliga
förändringar kvinnan tvingas genomgå.
Slutsatsen kan dras att det inte enbart är behandling och biverkningar som upplevs
som påfrestande för den drabbade kvinnan utan de konsekvenser som detta kan leda
22
till upplevs som minst lika svåra att hantera. Som exempel kan en biverkning som
trötthet leda till att den drabbade kvinnan inte längre klarar av att utföra ett arbete,
vilket i sin tur leder till att hon mister den sociala kontakten med kollegor, hon kan
även få en känsla av att inte längre bidra till samhället och uppleva ett utanförskap i
samhället. Det fysiska symtomet blir i det här fallet inte det symtom som den drabbade
kvinnan upplever som jobbigast utan den påverkan den leder till på det psykiska,
sociala och existentiella planet kan upplevas som minst lika påfrestande och svåra att
hantera. Den drabbade kvinnan borde ses i sin helhet, med en förståelse över hur alla
aspekter i hennes liv har inflytande och påverkan över varandra.
Kliniska implikationer
Litteraturöversikten förväntas ge en inblick i hur bröstcancer och behandling upplevs
utav den drabbade kvinnan. Förhoppning finns att litteraturöversikten kan ge
vårdpersonal en ökad förståelse i vad bröstcancer innebär samt hur alla aspekter av
den drabbade kvinnans liv påverkas.
Hur den drabbade kvinnan inte bara tvingas genomgå en svår behandling med svåra
biverkningar utan hur hon även tvingas kämpa med det faktum att livet och hennes
roll i detta förändras. Finns kunskap och förståelse kring hur bröstcancer kan påverka
alla aspekter av den drabbade kvinnans liv kan vårdpersonal inte bara ge ett bättre
bemötande utan kan även arbeta aktivt med att förbereda kvinnan på vad hon kan
förvänta sig samt erbjuda ett bättre stöd. Vid behandling av bröstcancer borde mer vikt
finnas vid den psykologiska aspekten av sjukdom och behandling och alla drabbade
borde erbjudas utbildning, stöd och information.
23
Referenser
Agarwal, J., Agarwal, S., Pappas, L., & Neumayer, L. (2012). A Population-Based Study
of Breast Cancer-Specific Survival Following Mastectomy and Immediate or EarlyDelayed
Breast
Reconstruction.
The
Breast
journal,18(3),
226-232.
doi:
10.1111/j.1524-4741.2012.01235.x
Ahlberg, K., Ekman, T., & Gaston-Johansson, F. (2005). Fatigue, psychological
distress, coping resources, and functional status during radiotherapy for uterine
cancer. Oncology Nursing Forum, 32(3), 633–640. doi: 10.1188/05.ONF.633-640
Andrzejczak, E., Markocka-Mączka, K., & Lewandowski, A. (2013). Partner
relationships after mastectomy in women not offered breast reconstruction.
Psychooncology, 22(7), 1653-1670. doi: 10.1002/pon.3197.
Baker, P., Beesley, H., Fletcher, I., Ablett, J., Holcombe, C., & Salmon, P. (2016).
‘Getting back to normal’ or ‘a new type of normal’? A qualitative study of patients'
responses to the existential threat of cancer. European Journal of Cancer Care, 25(1),
180-189. doi: 10.1111/ecc.12274.
Banning, M., & Tanzeem, T. (2013). Managing the illness experience of women with
advanced breast cancer: hopes and fears of cancer-related insecurity. European
Journal of Cancer Care, 22(2) 253-260. doi: 10.1111/ecc.12026.
Barsevick,
A.M.,
Dudley,
W.N.,
&
Beck,
S.L.
(2006).
Cancer-related
fatigue, depressive symptoms, and functional status: A mediation model. Nursing
Research, 55 (5), 366–372. doi:10.1097/00006199-200609000-00009
Bachelor, D. (2001) Hair and cancer chemotherapy: Consequences and nursing care-a literature study. European Journal of Cancer Care, 10(3), 147-163.
doi: 10.1046/j.1365-2354.2001.00272.x
Beatty, L., Oxlad, M., Koczwara, B., & Wade, T. (2008). The psychosocial concerns and
needs of women recently diagnosed with breast cancer: a qualitative study of patient,
24
nurse and volunteer perspectives. Health Expectations, 11(4), 331-342. doi:
10.1111/j.1369-7625.2008.00512.x.
Bergman, O., Fredholm, L., Jacobson, L., Jaresand, M., & Johansson, E. (2016).
Cancerfondsrapporten
2016.
Hämtad
16
Februari,
2017,
från
https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://res.cloudinary.com
/cancerfonden/image/upload/v1458226058/documents/cancerfondsrapporten2016.pdf&ved=0ahUKEwiNsp3lqZTSAhWDFiwKHZmcDUEQFghqMAY&usg=AFQj
CNFBy0YG3wAcWLLmVf7PaV6LnL2t3g&sig2=Ev0SStjuHdHQjgOQn0QHuQ
Betticher, D.C., Delmore, G., Breitenstein, U., Anchisi, S., Zimmerli-Schwab, B.,
Müller, A., von Moos, R., Hügli-Dayer, A.M., Schefer, H., Bodenmann, S., Bühler, V.,
& Trueb, R.R. (2013) Efficacy and tolerability of two scalp cooling systems for the
prevention of alopecia associated with docetaxel treatment.
Support Care Cancer, 21(9), 2565–2573. doi: 10.1007/ s00520-013-1804-9
Bicego, D., Brown, D., Ruddick, M., Storey, D., Wong, C., & Harris, S. (2009). Effects
of exercise on quality of life in women living with breast cancer: a systematic review.
The Breast Journal, 15(1), 45-51. doi: 10.1111/j.1524-4741.2008.00670.x
Breed, W., Hurk Van Den, C., & Peerbooms, M. (2011) Presentation, impact and
prevention of chemotherapy-induced hair loss: scalp cooling potentials and
limitations. Expert Review of Dermatology, 6(1):109-125 doi:10.1586/edm.10.76
Browall, M., Ahlberg, K., Karlsson, P., Danielson, E., Persson, L.O., &
Gaston-Johansson, F. (2008). Health-related quality of life during adjuvant treatment
for breast cancer among postmenopausal women. European Journal of Oncology
Nursing, 12(3), 180–189. doi:10.1016/j.ejon.2008.01.005
Cash T.F. (2001). The psychology of hair loss and its implications for patient care.
Clinics in Dermatology, 19(2),161–166. doi: 10.1016/S0738-081X(00)00127-9
Choi, E.K., Kim, I.R., Chang, O., Kang, D., Nam, S.J., Lee, J.E., Lee, S.K., Im, Y.H.,
Park, Y.H., Yang, J.H., & Cho, J. (2014). Impact of chemotherapy-induced alopecia
25
distress on body image, psychosocial wellbeing, and depression in breast cancer
patients.
Psychooncology,
23(10):
1103–1110.
doi:
10.1002/pon.3531
Cigler, T., Isseroff, D., Fiederlein, B., Schneider, S., Chuang, E., Vahdat, L., & Moore,
A. (2015). Efficacy of scalp cooling in preventing chemotherapy-induced alopecia in
breast cancer patients receiving adjuvant docetaxel and cyclophosphamide
chemotherapy.
Clinical
Breast
Cancer,
15(5),
332–340.
doi:
10.1016/j.clbc.2015.01.003
Coyne, E., & Borbasi, S. (2009). Living the experience of breast cancer treatment: The
younger women´s perspective. Australian Journal of Advanced Nursing 26(4), 6-13.
Hämtad från
http://www.ajan.com.au
Cox J.D., Stetz J., & Pajak T.F. (1995). Toxicity criteria of the Radiation Therapy
Oncology Group (RTOG) and the European Organization for Research and Treatment
of Cancer (EORTC). International Journal of Radiation Oncology Biology Physics,
31(5), 1341–1346. doi: 10.1016/0360-3016(95)00060-C
Crawshaw, M.A., Glaser, A.W., Hale, J.P., & Sloper, P. (2009). Male and female
experiences of having fertility matters raised alongside a cancer diagnosis during the
teenage and young adult years. European Journal of Cancer Care, 18(4), 381–390.
doi:10.1111/j.1365-2354.2008.01003.x
Critchley, H.O.D., & Wallace, W.H.B. (2005). Impact of cancer treatment on uterine
function. Journal of the National Cancer Institute. Monographs, 2005(34), 64–68.
doi:10.1093/jncimonographs/lgi022
Danielson, E. (2014). Kapitel 19, Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
studentlitteratur AB.
Del Mastro, L., Ceppi, M., Poggio, F., Bighin, C., Peccatori, F., Demeestere, I., & Bruzzi,
P. (2014). Gonadotropin-releasing hormone analogues for the prevention of
26
chemotherapy-induced premature ovarian failure in cancer women: Systematic review
and metaanalysis of randomized trials. Cancer Treatment Reviews, 40(5), 675–683.
doi:10.1016/j.ctrv.2013.12.001
Dodd,
J.J.,
effect
of
Cho,
M.H.,
symptom
Cooper,
clusters
on
B.A.,
&
functional
Miaskowski,
status
and
C.
(2010).
quality
of
The
life
in women with breast cancer. European Journal of Oncology Nursing,
14(2), 101–110. doi:10.1016/j.ejon.2009.09.005
Dolmans, M.M., Luyckx, V., Donnez, J., Andersen, C.Y., & Greve, T. (2013).
Risk of transferring malignant cells with transplanted frozen-thawed ovarian tissue.
Fertility and Sterility, 99(6), 1514–1522. doi:10.1016/j.fertnstert.2013.03.027
Donnez, J., & Dolmans, M.M. (2015). Ovarian cortex transplantation: 60 reported live
births brings the success and worldwide expansion of the technique towards routine
clinical practice. Journal of Assisted Reproduction and Genetics, 32(8), 1167–1170.
10.1007/s10815-015-0544-9
Duggleby, W., Bally, J., Cooper, D., Doell, H., & Thomas, R. (2012). Engaging Hope:
The Experiences of Male Spouses of Women With Breast Cancer. Oncology Nursing
Forum, 39(4), 400-406. doi: 10.1188/12.ONF.400-406.
Escalante C.P (2003) Treatment of cancer-related fatigue: an update. Supportive
Care in Cancer, 11(2), 79–83. doi: 10.1007/s00520-002-0406-8
Fergus, K.D., & Gray, R.E. (2009). Relationship vulnerabilities during breast cancer:
patient and partner perspectives. Psychooncology, 18(12), 1311-1322.
doi: 10.1002/pon.1555
Fobair, P., Stewart., S.L., Chang, S., D’onofrio, C., Banks, P.J., & Bloom, J.R. (2006).
Body image and sexual problems in young women with breast cancer. Psychooncology,
15(7), 579-594. doi:10.1002/pon.991.
27
Freedman, T. (1994). Social and cultural dimensions of hair loss in women treated for
breast cancer. Cancer Nursing, 17(4), 334-341. Hämtad från
http://journals.lww.com/cancernursingonline/Pages/default.aspx?PAPNotFound=tr
ue
Friberg, F. (red). (2012). Dags för uppsats – en vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.
Frierson, G.M., Thiel, D.L., & Anderson, B.L. (2006). Body change stress for women
with breast cancer: The breast-impact of treatment scale. Annals of Behavioral
Medicine, 32(1), 77–81. doi: 10.1207/s15324796abm3201_9
Golden-Kreutz, D.M., & Andersen, B.L. (2004). Depressive symptoms after breast
cancer surgery: relationships with global, cancer-related, and life event stress.
Psychooncology, 13(3), 211-220. doi: 10.1002/pon.736
Gonzales, L.O., & Lengacher, C.A. (2007). Coping with breast cancer: A qualitative
analysis of reflective journals. Issues in Mental Health Nursing 28(5), 489-510.
doi: 10.1080/01612840701344472
Goossens, J., Delbaere, I., Van Lancker, A., Beeckman, D., Verhaeghe, S., & Van Heck,
A. (2014). Cancer patients’ and professional caregivers’ needs, preferences and factors
associated with receiving and providing fertility-related information: A mixedmethods systematic review. International Journal of Nursing Studies, 51(2), 300–319.
doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.06.015
Harper J.L., Franklin L.E., Jenrette J.M., & Aguero E.G. (2004). Skin toxicity during
breast irradiation: Pathophysiology and management. Southern Medical Journal
97(10), 989–993. doi: 10.1097/01.SMJ.0000140866.97278.87
Hauglann, B., Benth, J.S., Fosså, S.D., & Dahl, A.A. (2012). A cohort study of
permanently reduced work ability in breast cancer patients. Journal of Cancer
Survivorship, 6(3), 345-356. doi: 10.1007/s11764-012-0215-0.
28
Heinze, S.B., & Williams, P.D. (2015). Symptom Alleviation and Self-Care Among
Breast Cancer Survivors After Treatment Completion. Clinical Journal of Oncology
Nursing, 19(3) 343-349. doi: 10.1188/15.CJON.343-349.
Henricson, M. (2014). Kapitel 2, Forskningsprocessen: problem, syfte och
inledning/bakgrund. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod, från idé till
examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Hill, O., & White, K. (2008). Exploring women's experiences of TRAM flap breast
reconstruction after mastectomy for breast cancer. Oncology nursing forum, 35(1), 8188 doi: 10.1188/08.ONF.81-88
Hoffman,
A.J.,
von
Eye,
A.,
Gift,
A.G.,
Given,
B.A.,
Given,
C.W.,
&
Rothert, M. (2009). Testing a Theoretical Model of Perceived Self-Efficacy for CancerRelated Fatigue Self-Management and Optimal Physical Functional Status. Nursing
Research, 58(1), 32–41. doi:10.1097/NNR.0b013e3181903d7b
Hurk van den, C.J., Breed, W.P., Nortier, J.W., 2012. Short post-infusion scalp cooling
time in the prevention of docetaxel-induced alopecia. Supportive Care in Cancer,
20(12), 3255-3260. doi: 10.1007/s00520-012-1465-0.
Ingvar, C. (2012). Bröstkirurgi. I Andersson, R., Jeppson, B., & Rydholm, A. (red.).
Kirurgiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, E.K. (2014). Informationssökning. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori
och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Krigel, S., Myers, J., Befort, C., Krebill, H., & Klemp, J. (2014). 'Cancer changes
everything!' Exploring the lived experiences of women with metastatic breast cancer.
International Journal of Palliative Nursing, 20(7), 334-342.
doi: 10.12968/ijpn.2014.20.7.334.
29
Knobf, M.T., & Sun, Y. (2005). A longitudinal study of symptoms and self-care
activities in women treated with primary radiotherapy for breast cancer. Cancer
Nursing, 28(3), 210–218. doi:10.1097/00002820-200505000-00010
Kort, J.D., Eisenberg, M.L., Millheiser, L.S., & Westphal, L.M. (2014). Fertility issues
in cancer survivorship. CA: A Cancer Journal for Clinicians, 64(2), 118–134.
doi: 10.3322/caac.21205
Kristjanson, L.J., Chalmers, K.I., & Woodgate, R. (2004). Information and Support
Needs of Adolescent Children of Women With Breast Cancer. Oncology nursing
forum, 31(1), 111-119. doi: 10.1188/04.ONF.111-119.
Lange, S., Tait, D., & Matthews, M. (2013). Oncofertility: An emerging discipline in
obstetrics and gynecology. Obstetrical and Gynecological Survey, 68(8), 582–593.
doi:10.1097/OGX.0b013e31829d460d
Lewis, S., Yee, J., Kilbreath, S., & Willis, K. (2015). A qualitative study of women's
experiences of healthcare, treatment and support for metastatic breast cancer. The
Breast, 24(3), 242-247. doi: 10.1016/j.breast.2015.02.025
Lôbo, S.A., Carvalho-Fernandes, A.F., de Almeida, P.C., de Lima Carvalho, C.M., &
Sawada, N.O. (2014). Quality of life in women with breast cancer undergoing
chemotherapy. Acta Paulista De Enfermagem, 27(6), 554-559. doi:10.1590/19820194201400090
McGarvey, E.L., Baum, L.D., Pinkerton, R.C., & Rogers, L.M. (2001). Psychological
sequelae and alopecia among women with cancer. Cancer Practice, 9(6), 283–289.
doi: 10.1111/j.1523-5394.2001.96007.pp.x.
Miaskowski, C., Cooper, B.A., Paul, S.M., Dodd, M., Lee, K., Aouizerat,
B.E., Bank, A. (2006). Subgroups of patients with cancer with different symptom
experiences and quality-of-life outcomes: A cluster analysis. Oncology Nursing
Forum, 33(5), 79–89. doi:10.1188/06.ONF.E79-E89
30
Mosher C.E., & Danoff-Burg S. (2006). A review of age differences in psychological
adjustment to breast cancer. Psychooncology, 23(2-3), 101-114.
doi: 10.1300/J077v23n02_07
Mosher, C.E., Johnson, C., Dickler, M., Norton, L., Massie, M.J., & DuHamel, K.
(2013). Living with Metastatic Breast Cancer: A Qualitative Analysis of Physical,
Psychological,
and
Social
Sequelae.
The
Breast
Journal, 19(3),
285-292.
doi:10.1111/tbj.12107.
Nystrand,
A.
(2016).
Bröstcancer.
Hämtad
6
Oktober,
2016,
från:
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/brostcancer.
Ohlsson-Nevo, E., Andershed, B., Nilsson, U., & Anderzén-Carlsson, A. (2012). Life is
back to normal and yet not - partners' and patient's experiences of life of the first year
after colorectal cancer surgery. Journal Of Clinical Nursing, 21(3-4), 555-563.
doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03830.x
Olson K. (2007). A new way of thinking about fatigue: a reconceptualization.
Oncology Nursing Forum, 34(1), 93–99. doi: 10.1188/07.ONF.93-99
Olsson Ozanne, A., Strang, S., & Persson, L. (2011). Quality of life, anxiety and
depression in ALS patients and their next of kin. Journal of Clinical Nursing, 20(1-2),
283-291. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03509.x
Oxlad, M., Wade, T-D., Hallsworth, L., & Koczwara, B. (2008). 'I'm living with a
chronic illness, not . . . dying with cancer': a qualitative study of Australian women's
self-identified concerns and needs following primary treatment for breast cancer.
European
Journal
of
Cancer
Care,
17(2),
157-166.
doi:
10.1111/j.1365-
2354.2007.00828.x
Peate, M., Meiser, B., Hickey, M., & Friedlander, M. (2009). The fertility-related
concerns, needs and preferences of younger women with breast cancer: A systematic
review. Breast Cancer Research and Treatment, 116(2), 215–223.
doi:10.1007/s10549-009-0401-6
31
Penrose, R., Beatty, L., Mattiske, J., & Koczwara, B. (2013). The Psychosocial Impact
of Cancer-Related Infertility on Women: A Review and Comparison. Clinical Journal
of Oncology Nursing, 17(2), 188-93. doi: 10.1188/13.CJON.188-193
Perz, J., Ussher, J., & Gilbert, E. (2014). Loss, uncertainty, or acceptance: subjective
experience of changes to fertility after breast cancer. European Journal of Cancer
Care, 23(4), 514-522. doi: 10.1111/ecc.12165.
Poirier, P. (2007). Factors affecting performance of usual activities during radiation
therapy. Oncology Nursing Forum, 34(4), 827–834. doi:10.1188/07.ONF.827-834
Pud, D., Ben-Ami, S., Cooper, B.A., Aouizerat, B.E., Cohen, D., Radiano, R., Naveh, P.,
Nikkhou-Abeles, R., Hagbi, V., Kachta, O., Yaffe, A., & Miaskowski, C. (2008). The
symptom experience of oncology outpatients has a different impact on quality-of-life
outcomes. Journal of Pain and Symptom Management, 35(2), 162–170.
doi:10.1016/j.jpainsymman.2007.03.010
Remmers, H., Holtgräve, M., & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of
women with breast cancer during primary treatment: A qualitative study. European
Journal of Oncology Nursing, 14(1), 11-16. doi: 10.1016/j.ejon.2009.07.002
Rosman, S. (2004). Cancer and stigma: experience of patients with chemotherapyinduced alopecia. Patient Education and Counselling, 52(3), 333–339.
doi: 10.1016/S0738-3991(03)00040-5
Rosén, M. (2014). Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig
teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur
AB.
Rowland E., & Metcalfe, A. (2014). A systematic review of men’s experiences of their
partner’s mastectomy: coping with altered bodies. Psycho-Oncology, 23(9), 963–974.
doi:10.1002/pon.3556
32
Salonen, P., Rantanen, A., Kellokumpo-Lehtinen, P-L., Huhtala, H., & Kaunonen M.
(2014). The quality of life and social support in significant others of patients with breast
cancer – a longitudinal study. European Journal of Cancer Care, 23(2), 274-283.
doi: 10.1111/ecc.12153.
Sandberg, M. (2012). Kapitel 8, Omvårdnad av patienter med bröstcancer. I Lindwall,
L. (red.) Omvårdnad vid kirurgiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.
Schnur JB., Ouellette SC., Bovbjerg DH., & Montgomery GH. (2009). Breast cancer
patients’ experience of external-beam radiotherapy. Qualitative Health Research,
19(5), 668–676. doi: 10.1177/1049732309334097
Schover, L.R., Brey, K., Lichtin, A., Lipshultz, L.I., & Jeha, S. (2002). Knowledge and
experience regarding cancer, infertility, and sperm banking in younger male survivors.
Journal of Clinical Oncology, 20(7), 1880–1889. doi:10.1200/JCO.2002.07.175
Seifert, M.L. (2010). Fatigue, pain, and functional status during outpatient
chemotherapy. Oncology Nursing Forum, 37(2), 114–123. doi:10.1188/10.ONF.114123
Silverstein, M.J., Murphy, G.P., Bostwick, J., Byrd, B.F., Snyderman, R.K., &
Weber, W.E. (1991). Breast reconstruction: State-of-the-art for the 1990s.
Cancer, 68(5), 1180–1181.
doi: 10.1002/1097-0142(19910901)68:5+<1180::AID-CNCR2820681312>3.0.CO;2-T
Sjövall, K., Strömbeck, G., Löfgren, A., Bendahl, P., & Gunnars, B. (2010). Adjuvant
radiotherapy of women with breast cancer - information, support and side-effects.
European
Journal
Of
Oncology
Nursing,
14(2),
147-153.
doi:10.1016/j.ejon.2009.09.002
Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och
ändtarmscancervård - Stöd för styrning och ledning. Hämtad 9 Februari, 2017, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-42.pdf.
33
Socialstyrelsen.
(2014). Screening för
bröstcancer
-
Rekommendation
och
bedömningsunderlag - Remissversion. Hämtad 9 Februari, 2017, från
https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.socialstyrelsen
.se/SiteCollectionDocuments/nr-screening-brostcancerrekommendation.pdf&ved=0ahUKEwi1wOvR1bPAhXoA5oKHaStD3gQFggsMAI&usg=AFQjCNG_PW3nFl93Ev8u8e20sZr1tBivLw
&sig2=mz6UF-AK5BbyK88XqBRdUw
Socialstyrelsen. (2017). Statistik om cancer. Hämtad 9 Februari, 2017, från
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/cancer.
Sprung, B.R., Janotha, B.L., & Steckel A.J. (2011). The lived experience of breast cancer
patients and couple distress. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 23(11), 619-627. doi: 10.1111/j.1745-7599.2011.00653.x
Stephens, P.A., Osowski, M., Fidale, M.S., & Spagnoli, C. (2008). Identifying the
Educational Needs and Concerns of Newly Diagnosed Patients With Breast Cancer
After Surgery. Clinical Journal of Oncology Nursing, 12(2), 619-627.
doi: 10.1188/08.CJON.253-258
Stiffler, D., Barada, B., Hosei, B., & Haase, J. (2008). When mom has breast cancer:
Adolescent daughters' experiences of being parented. Oncology nursing forum 35(6),
933-940. doi: 10.1188/08.ONF.933-940.
Sun, W., Chen, K., Terhaar, A., Wiegmann, D.A., Heidrich, S.M., Tevaarwerk, A.J.,
Sesto, M.E. (2016). Work-related barriers, facilitators, and strategies of breast cancer
survivors working during curative treatment. Work, 55(4) 783-795.
doi:10.3233/WOR-162449
Suwisith, N., Hanucharunkul, S., Dodd, M., Vorapongsathorn, T., Pongthavorakamol,
K., & Asavametha, N. (2008). Symptom clusters and functional status of women with
breast cancer. Thai Journal of Nursing Research, 12(3), 153–164. Hämtad från
http://www.tci-thaijo.org/index.php/PRIJNR/article/view/5869/5073
34
Tiedtke, C., Dierckz de Casterlé, B., De Rijk, A., Christiaens, M-R., Donceel, P. (2011).
Breast cancer treatment and work disability: Patient perspectives. The Breast 20(6),
534-538. doi: 10.1016/j.breast.2011.06.002.
Tschudin, S., & Bitzer, J. (2009). Psychological aspects of fertility preservation in men
and women affected by cancer and other life-threatening diseases. Human
Reproduction Update, 15(5), 587–597. doi:10.1093/humupd/dmp015
Ussher, J-M., Perz, J., & Gilbert, E. (2012). Changes to sexual well-being and intimacy
after breast cancer. Cancer nursing, 35(6), 456-465.
doi: 10.1097/NCC.0b013e3182395401.
Vetenskapsrådet.
(2002).
Forskningsetiska
principer
inom
humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 5 februari,
2017, från Http://www.codex.vr.se.
Walsh, S.R., Manuel, J.C., Avis, N.E., Mcdaniel, S.H., & Campell, T.L. (2005). The
Impact of Breast Cancer on Younger Women's Relationships With Their Partner and
Children. Families, systems, & Health 23(1), 80-93. doi: 10.1037/1091-7527.23.1.80.
35
Bilagor
Bilaga 1
Matris över artikelsökning.
Databas
Datu
m
Sökord
N=
totalt
antal
träffa
r
146
CINAHL
16101
6
PubMed/Medli
ne
16101
7
PsycINFO
17030
4
Breast
cancer AND
´´life
concerns´´
AND
´´dealing
with breast
cancer´´
AND ´´
womens
concerns´´
AND
´´sexuality´´
AND
´´impact on
relationships
´´
Breast
125
cancer AND
´´womens
concerns´´
AND
´´impact on
relationships
´´ AND
´´nursing
care´´ AND
´´family
nursing´´
Breast
26
cancer AND
psychologic
al side
effects
Läst Genomläs
a
ta abstract
titlar
Gransknin n=Artikl
g av
ar till
resultaten resultat
146
60
22
7
125
30
9
2
26
6
2
0
Bilaga 2
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel:
Författare:
Årtal:
Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning?
Ja
Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är
beskrivet?
Ja
Nej
Är syftet relevant till ert examensarbete?
Ja
Nej
Är urvalet beskrivet?
Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del
II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod?
Ja
Nej
Hänger metod och syfte ihop?
(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Ja
Nej
Beskrivs datainsamlingen?
Ja
Nej
Beskrivs dataanalysen?
Ja
Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/
ställningstagande?
Ja
Nej
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen?
Ja
Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja
Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
diskussionen?
Ja
Nej
Är resultatet relevant för ert syfte?
Om ja, beskriv:
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………………………………………………………….
…………………………………………………………
Deltagarkarakteristiska
Antal……………………
Ålder…………………....
Man/Kvinna…………….
Granskare sign: ……………………………………………….
Bilaga 3
Artikelöversikt.
Publikati Titel
onsår
Land &
Författare
Artikel 1 Managing
the illness
Banning, experienc
M.,
& e
of
Tanzeem, women
T.
with
advanced
2013
breast
cancer:
Pakistan
hopes and
fears of
cancerrelated
insecurity
Syfte
Metod/Urva
l
Slutsats/Tema
Syftet
med
studien var att
undersöka
den
psykologiska
påverkan
bröstcancer har
på kvinnor
Kvalitativ
studie. 21
kvinnor med
bröstcancer
intervjuades
med semistrukturerad
e intervjuer.
Tema:
Hög kvalitet
insecurity
of
health,
resistance
to
cancer, marital
relationships
och impact on
physical
and
emotional wellbeing.
Artikel 2
Syftet
med
studien var att
identifiera
bekymmer och
behov
hos
kvinnor nyligen
diagnotiserade
med bröstcancer
The
psychoso
Beatty,
cial
L., Oxlad, concerns
M.,
and needs
Koczwara of women
, B., & recently
Wade, T. diagnosed
with
2008
breast
cancer: a
Australie qualitativ
n
e study of
patient,
nurse and
volunteer
perspectiv
es
Kvalitetsgran
skning
Kvinnor
behöver få mer
utbildning
kring symptom
och hur de ska
känna
igen
dessa för att
söka sjukvård i
god tid.
Tema: Coping Hög kvalitet
with
side
effects, dealing
with
selfconcept
change, stress
and adjustment
reactions,
having
to
manage others
unhelpful
beliefs,
expectations
and emotions
och issues with
survival
and
growth.
Kvalitativ
studie.
3
fokusgruppe
r användes i
studien,
kvinnor
drabbade
utav
bröstcancer,
sjukskötersk
or
samt
volontärer.
Totalt
34
personer
deltog, 33
kvinnor
samt
1
manlig
sjukskötersk Den
närmsta
a
tiden efter en
bröstcancerdiag
nos är en tid där
Artikel 3
Living the
experienc
Coyne,
e of breast
E.,
& cancer
Borbasi,
treatment:
S.
The
younger
2009
women´s
perspectiv
Australie e
n
Syftet
med
studien var att
undersöka
upplevelser
av
bröstcancer
i
unga kvinnors liv
Kvalitativ
studie med
en tolkande
ansats.
6
kvinnor med
bröstcancer
deltog
i
studien
kvinnor
upplever flera
bekymmer och
en rad olika
behov. Dessa
behov kräver
åtgärder under
den
akuta
behandlingsper
ioden för att
kvinnor
ska
uppleva
att
deras
behov
och
problem
blir förstådda
och
accepterade.
Tema:
Hög kvalitet
Diagnosis as a
state
of
disbelief and
concern,
surrounded by
family
yet
´´going
it
alone´´
och
´´ups
and
downs´´,
the
treatment
effect.
Upplevelsen
utav
bröstcancer
skiljer sig för
yngre kvinnor
jämfört
med
äldre. De anser
sig vara för
ynga för att ta
på
sig
”sjukrollen”.
Med rätt slags
stöd kan unga
kvinnor
och
deras familjer
få hjälp att
hantera diagnos
och behadling.
Artikel 4
'Cancer
changes
Krigel, S., everythin
Myers, J., g!'
Befort,
Exploring
C.,
the lived
Krebill,
experienc
H.,
& es
of
Klemp, J. women
with
2014
metastatic
breast
USA
cancer
Syftet
med
studien var att
vidare undersöka
den
levda
upplevelsen/erfar
enheten
hos
kvinnor
med
metastatisk
bröstcancer
Kvalitativ
design. Data
analyserade
s med hjälp
av
en
kvalitativ
innehålls
analys.
4
semistruktur
erade
grupper
sammansatt
es. Totalt 15
kvinnor
fullföljde
studien.
Tema:
Role Hög kvalitet
function,
relationships
and
communication
, self-image och
dealing
with
uncertainty.
Kvinnor med
metastatisk
bröstcancer
måste hantera
dramatiska
förändringar
inom
alla
aspekter i deras
liv.
Åtgärder
behövs för att
hjälpa kvinnor
att
hantera
dessa
förändringar.
En
tvärvetenskapli
g ansats borde
användas för att
bemöta
praktiska och
existentiella
bekymmer.
Artikel 5 Living
Syftet
med En
Tema: Quality- Hög kvalitet
with
studien var att kvalitativ
of-life
Mosher,
Metastati undersöka
analys.
concerns,
C-E.,
c Breast bekymmer hos Totalt
44 experiencing
Johnson, Cancer: A kvinnor
med kvinnor
social
C.,
Qualitativ metastatisk
slutförde
constraints,
Dickler,
e
bröstcancer på ett samtliga
existential
M.,
Analysis
fysisk
och sessioner.
issues.
Norton,
of
emotionellt plan
L.,
Physical, samt
social
Mer
uppsikt
Massie,
Psycholo funktion
och
borde
hållas
M-J., & gical, and existentiella
över
det
DuHamel Social
problem
psykiska
, K.
Sequelae
välmåendet hos
kvinnor
med
2013
bröstcancer och
psykosocialt
USA
stöd erbjudas.
Utbildning
Artikel 6
'I'm living
with
a
Oxlad,
chronic
M.,
illness,
Wade, T- not . . .
D.,
dying
Hallswort with
h, L., & cancer': a
Koczwara qualitativ
, B.
e study of
Australia
2008
n
women's
Australie selfn
identified
concerns
and needs
following
primary
treatment
for breast
cancer.
Studiens syfte var
att
identifiera
bekymmer och
behov
hos
kvinnor
som
nyligen slutfört
primär
behandling för
bröstcancer för
att längre fram
kunna utveckla
en arbetsbok
Kvalitativ
ansats.
3
fokusgruppe
r
sammansatt
es. 10 öppna
frågor
utvecklades
för
diskussion i
grupperna.
Totalt
10
kvinnor
deltog.
kring
copingstregier i
hur känslor och
psykiska
sideffekter kan
hanteras borde
erbjudas
alla
patienter.
Tema:
Post- Hög kvalitet
treatment
concerns and
needs, physical
sequelae
of
treatment,
intimacy issues,
fear
of
reccurence,
benefit finding,
optimism
versus
pessimism
about the future
och means of
addressing
post-treatment
concerns and
needs.
I samband med
bröstcancerbeh
andling
behöver
kvinnan
information och
stöd. De som
inom sitt yrke
kommer
i
kontakt
med
dessa kvinnor
behöver
bli
bättre på att
lyfta
och
marknadsföra
de tjänster och
de stöd som
redan finns att
tillgå. En ökad
förståelse
behövs för de
främsta
Artikel 7
Stress and
nursing
Remmers care
,
H., needs of
Holtgräve women
, M., & with
Pinkert,
breast
C.
cancer
during
2010
primary
treatment:
Tyskland A
qualitativ
e study
Syftet
med
studien var att ta
reda
på
de
specifika
belastningar som
påverkar
de
drabbade
kvinnorna under
behandling
av
bröstcancer samt
de behov och
förväntningar
som finns på
sjuksköterskorna.
bekymmer
kvinnorna
upplever och att
personal
har
dessa i åtanke
vid mötet med
kvinnan. Den
drabbade
kvinnan borde
även
uppmuntras att
behålla kontakt
med
sjukvårdsperso
nal
från
behandlingstea
met även efter
avslutad
behandling.
Kvalitativ
Tema:
Hög kvalitet
design.
Immediate
Semistrains
strukturerad regarding the
e intervjuer surgery,
fear
användes.
through
Totalt
42 uncertainty,
kvinnor
change of selfdeltog.
perception, the
strains caused
by the social
environment,
wishes for the
relationship to
the
nurses,
professional
competence
och the external
conditions of
care.
Genom
att
lyssna
kan
sjuksköterskan
fungera som ett
stöd.
Den
drabbade
kvinnan har ett
behov av tydlig
information
samt en känsla
Artikel 8
The lived
experienc
Sprung,
e of breast
B-R.,
cancer
Janotha,
patients
B-L., & and
Steckel , couple
A-J.
distress.
2011
USA
Syftet
med
studien var att
undersöka
den
levda
erfarenheten av
bröstcancer samt
den påverkan en
bröstcancer
diagnos kan ha på
kvinnans
förhållande till en
partner.
Kvalitativ
design,
fenomenolo
gisk studie.
7 kvinnor
ingick i ett
målmedvete
t urval och 5
kvinnor
ingick i en
fokusgrupp.
av att hennes
känslor
blir
accepterade.
Tema: Patient's Hög kvalitet.
self-disclosure
of
emotional
reactions
to
breast cancer
over
time,
Disclosure of
the
spouse's
emotional
reactions
to
breast cancer
over time, The
couple needs to
understand the
possibility of
profound
negative impact
on
their
relationship
over
time,
Healthcare
providers need
to foster the
disclosure of
couple distress
from time of
diagnosis
through
survivorship
och Healthcare
providers need
to
elicit
disclosure of
couple distress
from time of
diagnosis
through
survivorship.
Vårdpersonal
behöver bli mer
uppmärksamm
a och medvetna
om det ”tysta”
lidandet som
bröstcancer kan
innebära
för
många
drabbade och
behöver
metoder för att
identifiera och
bemöta
svårigheter
i
relationen till
en partner.
Artikel 9
Identifyin
g
the
Stephens, Education
P-A.,
al Needs
Osowski, and
M.,
Concerns
Fidale,
of Newly
M-S., & Diagnose
Spagnoli, d Patients
C.
With
Breast
2008
Cancer
After
USA
Surgery.
Syftet
med
studien var att
identifiera
utbildnings
behov
och
bekymmer hos
patienter nyligen
diagnotiserade
med bröstcancer.
Kvalitativ
design.
Beskrivande
och
utforkskand
e
ansats.
Studien
genomförde
s med hjälp
av
telefoninter
vjuer. Totalt
199
patienter
deltog.
Tema: Fear of Hög kvalitet.
recurrence,
anxiety
regarding
postoperative
treatments,
anxiety
regarding the
future, impact
of
diagnosis
and
performance,
impact
of
cancer
on
finances
and
loved ones och
depression.
Studien
demonstrerar
behovet
av
kommunikation
med
en
bröstcancer
specialist.
Sjuksköterskor
behöver
utvärdera
behov
hos
patienter med
bröstcancer
samt erbjuda
utbildning och
rådgivning.