Ett litet häfte i historia för åk 9
Kalla kriget
Österledskolan
Anj vt 16
Kapitel 1. Jaltamötet
Den 4 februari 1945 träffades de tre ledarna för de
kommande segrarmakterna i staden Jalta på Krimhalvön i
Sovjet: Franklin Roosevelt från USA, Winston Churchill från
England och Josef Stalin från Sovjet. Detta är ett av de
viktigaste toppmötena i den moderna historien. Här skulle
planerna för freden dras upp.
De tre ledarna satte sig ner för att förhandla med varandra
om hur Europa och världen skulle ”se ut” efter krigets slut.
Frågorna var många: Hur skulle man göra med Tyskland? Hur skulle man göra med de
länder som varit allierade med Tyskland (som Italien)? Hur skulle man göra med de
länder som varit ockuperade av Tyskland?
Olika fredskrav
Sovjet, som hade förlorat otroligt mycket folk (kanske 20 miljoner) och fått mycket av
västra Sovjet skövlat, hade följande ”fredskrav”:
1. Man ville ha krigsskadestånd som ”betalning” för allt som var förstört i Sovjet.
Skadeståndet skulle vara ”in natura” – alltså i form av fabriker, råvaror, direkt
tysk produktion etc.
2. De länder i östra Europa som blivit befriade av Röda Armén skulle vara
Sovjetvänliga kommunistländer, som en ”buffert” om Tyskland skulle anfalla
igen.
3. Man ville dela upp Tyskland i ”kontrollzoner”, en zon som varje segrarland skulle
kontrollera – nu skulle Tyskland inte kunna ”smygrusta” som man gjorde efter
det första världskriget.
USA/England hade följande krav:
1. De västeuropeiska länderna skulle vara USA/England-vänliga demokratier.
2. Kontrollzoner i Tyskland.
3. USA behövde Sovjets hjälp i kriget mot Japan.
Sidan 1 av 18
Förhandlingarnas resultat
Båda sidorna fick alla sina krav tillgodosedda! De västliga ledarna fick kritik för att de
varit för mjuka mot Sovjet, men Sovjet var starkt och hade kommit långt fram i Tyskland
redan och hade kanske kunnat vinna kriget själva.
För Sovjet var det viktigt att man fick ”skyddszoner” mot Tyskland i framtiden. Alltså
att de länder som låg mellan Sovjet och Tyskland var ”sovjetvänliga” och starka nog att
åtminstone bromsa upp ett eventuellt nytt tyskt anfall.
Själva Tyskland skulle delas upp i tre kontrollzoner, en för var segrarmakt. Berlin, som
egentligen låg i Sovjets zon, skulle på samma sätt delas upp i tre zoner. Senare fick även
Frankrike en egen zon – av de zoner som kontrollerades av England och USA.
Mötet följdes upp med ett nytt möte i Potsdam utanför Berlin efter krigets slut.
Frågor:
1. Varför ville Sovjet men inte USA ha krigsskadestånd tror du?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
2. Varför ville Sovjet ha skyddszoner mellan sig och Tyskland?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
3. Varför var det viktigt att dela upp Tyskland i kontrollzoner?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
Sidan 2 av 18
Kapitel 2. Problemet Tyskland
Tyskland delades upp i tre (senare fyra) kontrollzoner vid
krigets slut, en zon för varje segrarmakt (Sovjet, USA,
England och till slut även Frankrike). Även Berlin delades i
fyra zoner, fast staden egentligen låg i Sovjets zon. Åren
efter freden blev det allt svårare för de fyra ockupationsmakterna att samarbeta. Massor av tyskar var på flykt eller
omflyttades. Det mesta av Tyskland låg fortfarande i ruiner, sjukdomar spreds snabbt,
hungersnöd hotade, någon egentlig ekonomi med tyska mynt och sedlar ”fanns” inte.
Trumandoktrinen
I flera västeuropeiska länder fanns det efter kriget starka kommunistiska rörelser
(fackföreningar, politiska partier etc.) som var Sovjetvänliga. Dessa länders regeringar
kände sig hotade av kommunisterna och av att Sovjet kanske skulle få ett stort
inflytande i landet, så USA lovade att hjälpa alla ”fria länder” som hotades av
kommunism. USA:s hjälp bestod av allt möjligt i kampen mot kommunisterna: vapen,
pengar, mord och många andra ”smutsiga trix”. Detta sätt att hjälp till kallades
”Trumandoktrinen” (döpt efter USA:s dåvarande president Harry S Truman).
Marshallplanen
Sommaren 1947 reste USA:s utrikesminister George C Marshall runt i Europa och när
han rapporterade till sin president Truman om läget beslöt USA om ett stort ekonomiskt
stödpaket. Risken var annars att Sovjet skulle öka sitt inflytande i Europa. Det kom att
kallas ”Marshallplanen”, och hjälpen erbjöds alla krigshärjade europeiska länder (och
även Sverige). Sovjet och länderna i Östeuropa tackade nej: de tyckte att hjälpen bara
var ett sätt för USA att öka sina marknadsandelar och sitt politiska inflytande.
Berlinblockaden
Tyskland var fortfarande ett krångligt problem. I mars 1948 beslutade de tre västliga
ockupationsmakterna att slå samman sina tre zoner till en. Sovjet surnade till eftersom
det var ett brott mot Jaltaavtalet. Man införde även en gemensam valuta i väst, och då
gjorde Sovjet samma sak i öst.
I juni 1948 blockerade Sovjet vägarna till Berlin, och
”Berlinblockaden” hade börjat. I Berlin bodde nu två
miljoner människor som på en
sovjetiska
zonen.
För
att
isolerad ö i
hjälpa
de
den
instängda
människorna startade USA en ”luftbro” till Berlin. Man
Sidan 3 av 18
flög in all mat, ved, toalettpapper etc. som folket behövde. Blockaden varade i nio
månader, och totalt gjordes 275 000 flygningar till flygplatsen Tempelhof (i genomsnitt
landade ett amerikanskt plan varannan minut).
Västtyskland och Östtyskland skapas
1949 var delningen av Tyskland total: det fanns nu ett Västtyskland (BRD – Bundesrepubik Deutschland) med Bonn som huvudstad och ett Östtyskland (DDR – Deutsche
Demokratische Republik) med (Öst-)Berlin som huvudstad. Berlin var fortfarande en
delad stad – hälften av staden var ”Västberlin”.
Det kalla kriget
Man kan säga att det är i och med detta som det ”kalla kriget” startade på riktigt – när
segrarmakterna inte längre kunde hålla sams. Det kalla kriget var inget riktigt krig, det
var mer en stark ideologisk konflikt mellan USA och stora delar av västvärlden på den
ena sidan och Sovjetunionen och deras allierade på den andra. ”Kalla kriget” kan
betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till
ett regelrätt krig mellan de två sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt
indirekt
mot
varandra
genom
”ombud”
och
”marionetter”
i
andra
stater
och
gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd. Fanns det en intern konflikt i ett
land i Sydamerika, Afrika eller Asien under den här tiden kunde man nästan alltid märka
att USA stödde den ena sidan medan Sovjet stödde den andra.
Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna strävade efter att
överglänsa varandra och förhärliga sina egna ideologiska system samtidigt som de
svartmålade motståndarens. Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska
olikheter - USA och västvärlden stod för marknadsekonomi och ett demokratiskt
samhällssystem, medan Sovjetunionen höll fast vid en statligt styrd planekonomi och
diktatur.
NATO och Warszawapakten
NATO (North Atlantic Treaty Organization) eller ”Atlantpakten” bildades 1949 av USA
och de västliga demokratierna i Europa och några länder till. Det är en militär
försvarsallians som bl.a. bygger på ett gemensamt försvar där medlemmarna lovat att
hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.
Warszawapakten var Sovjetsidans militära försvarsallians som grundades 1955 av
Sovjetunionen
som
ett
motdrag
mot
NATO.
Warszawapaktens
medlemmar
var
Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland (DDR), Polen, Ungern, Bulgarien och
Rumänien.
Sidan 4 av 18
Warszawapakten upplöstes 1991 medan NATO finns kvar än idag. En del gamla
Waszawapaktsländer är idag medlemmar i NATO – och det gillar inte Ryssland alls.
Sidan 5 av 18
Frågor:
4. Vad var Marshallplanen?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
5. Varför delades Tyskland upp i Östtyskland och Västtyskland?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
6. Beskriv vilken typ av krig som det kalla kriget var.
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
7. Vad var NATO och Warszawapakten?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
Sidan 6 av 18
Vågrätt
3. Kalla kriget var en ??? konflikt
4. Fick en egen zon till slut
5. Ville både Sovjet och USA ha
7. De två sidorna krigade genom ???
10. Huvudstad i BRD
15. USA:s ledare
16. Ville Sovjet ha av Tyskland
17. Hette Truman i förnamn
18. Antal zoner i Tyskland
19. Blockerad stad
21. Medlem i Warszawapakten
Lodrätt
1. Ekonomisystem i Sovjet
2. Sovjets ledare
6. Med denna hjälptes Berlin
8. Truman-???: hjälp mot hotande
kommunism
9. Storbritanniens ledare
11. Nytt möte nära Berlin
12. Ekonomisk plan för Europa
13. Flygplats i Berlin
14. Här hölls ett viktigt möte
20. Militär organisation
Sidan 7 av 18
Skriv korta förklaringar till begreppen
Jaltamötet
Kontrollzoner
Trumandoktrin
Marshallplan
Kalla kriget
Sidan 8 av 18
Kapitel 3. Kubakrisen
Diktatur på Kuba
Kuba
styrdes
vid
1950-talets
slut av en USA-vänlig diktator som
hette Batista som var en riktig
fuling. Olika USA-bolag ägde eller
kontrollerade
mycket
på
Kuba:
bl.a. 75 % av den bördiga marken
(där man odlade sockerrör) och 90 % av turist- och kasinoverksamheterna på ön.
Diktatorn var korrupt och behöll makten med hjälp av militärt våld, mord och
utpressning.
Revolution
Fidel Castro, Che Guevara och en liten grupp revoltörer
lyckades
störta
diktatorn
och
inledde
en
kommunistisk
omvälvning av Kubas ekonomi. Man slängde ut alla USAbolag och förstatligade marken, som man delade ut till fattiga
bönder, och sockerindustrierna. Man fick Sovjets stöd och
skydd.
Grisbukten
Det blev dags för ”Trumandoktrinen”: 1961 försökte USA och CIA störta Castro. Man
utbildade och beväpnade en ”befrielsearmé” bestående av kubaner som hade flytt till
USA undan Castro. I april 1961 skeppades armén över till Grisbukten på Kuba för att
slänga ut Castro. Men allt gick åt skogen och den kubanska armén besegrade lätt
befrielsearmén. Stort nederlag för USA alltså.
De tretton dagarna
För att ytterligare skydda Kuba (och samtidigt
hota USA) beslöt Sovjet att installera missiler
(en
typ
av
raketdrivna
bomber)
med
kärnstridsspetsar på Kuba. Dessa kunde nå USA
på
mycket
kortare
tid
än
de
stora
interkontinentala missilerna man hade hemma i
Sovjet. Den 14 oktober 1962 fotograferade det
amerikanska spionplanet U2 sovjetiska missiler på Kuba. Katastrof för USA – vad skulle
man göra? President Kennedy ville flygbomba – men man kunde ju inte vara säker på att
Sidan 9 av 18
träffa alla missiler – och markanfall skulle säkert provocera Sovjet till åtgärder. Det
tredje världskriget var väldigt nära! Till slut beslöt USA att blockera Kuba – inga fartyg
kunde
lägga
till
i
hamnarna.
Samtidigt
låg
USA:s
armé
i
beredskapsläge
–
atomvapenbestyckade bombplan var ständigt i luften, flottan gjorde sig beredd att
anfalla.
Sovjetiska fartyg som var på väg mot Kuba
vände om och den 28 oktober beslöt Sovjet att
avbryta utplaceringen av kärnvapen på Kuba.
USA lovade å sin sida att inte invadera Kuba.
Det många inte visst var att USA höll precis på
att placera ut liknande missiler i Turkiet som skulle ha hotat Sovjet på samma sätt, men
dess drogs bort. Det som hade varit så skrämmande för USA med missiler på Kuba ville
man inte utsätta Sovjet för med missiler i Turkiet.
Terrorbalans
Detta kallas ”terrorbalans”: varken USA eller Sovjet vågade fullfölja krisen och anfalla
den andre. Det fanns så otroligt mycket kärnvapen på båda sidor – så hur ”lyckat” ett
första anfall än var visste man att motståndaren alltid hade tillräckligt med kärnvapen
kvar för att totalförstöra det andra landet.
Sidan 10 av 18
Frågor:
8. Vad innebar Trumandoktrinen för Kuba?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
9. Varför vad missilerna på Kuba farligare för USA än alla de som fanns i Sovjet?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
10. På vilket sätt var ett tredje världskrig nära under Kubakrisen?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
11. Förklara vad som menas med terrorbalans.
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
Sidan 11 av 18
Kapitel 4. Vietnamkriget
Kolonier som vill bli fria
1954 ärvde USA ett gammalt kolonialt krig i Vietnam. Vietnam var en gammal fransk
koloni som hade ockuperats av Japan under världskriget. Som i många ockuperade
länder fanns det en nationalistisk befrielserörelse i Vietnam. I väntan på att Frankrike
skulle kunna återta kontrollen av sin koloni ockuperade britterna hela Indokina.
Det såg nästan likadant ut i den holländska kolonin Indonesien. Japan hade ockuperat
landet under kriget, England tog över efter kriget i väntan på att Holland kunde ta
kontrollen över sin koloni igen. Inte förrän 1948 kunde Holland skicka egna trupper igen,
men då mullrade USA och hotade att dra in Marshallhjälpen. 1949 erkändes Indonesien
självständighet. Även i Indonesien fanns det en nationalistisk befrielserörelse som hade
kämpat mot Holland, Japan och England. Ledaren hette Sukarno, och han blev landets
förste president.
Kommunism i Vietnam
I Vietnam var det en annan femma kan man säga: befrielserörelsen här var nämligen
både nationalistisk och kommunistisk. När Frankrike väl kunde skicka egna trupper
sponsrade USA dem med massor med pengar och vapen. Men 1954 besegrades
fransmännen slutligen vid slaget vid Dien Bien Phu. Landet delades i två hälfter:
kommunistiskt i norr och ”demokratiskt” i söder med en USA-stödd och korrupt
diktator/president som hette Diem. Eftersom det var kommunism inblandat var det dags
för ”Trumandoktrinen” igen! USA sände ”rådgivare”
och militära experter och tränare för att stödja den
sydvietnamesiska
kommunistiska
armén
i
kampen
befrielserörelsen
mot
FNL
den
(eller
”Vietcong” som den också kallades).
Vietnamkriget
1964
inträffade
Tonkin-incidenten:
en
Nordvietnamesisk patrullbåt besköt ett amerikanskt
krigsskepp i Tonkin-bukten utanför Nordvietnams
kust. Detta var en provokation och USA fick en ursäkt att skicka ännu mer militär
personal till landet. Inom några år hade USA över en halv miljon soldater i Sydvietnam
som krigade mot FNL och den nordvietnamesiska armén. Trots alla soldater kunde inte
USA vinna kriget snabbt. Istället inträffade Tet-offensiven 1968: Vietcong lyckades
samordna en stor offensiv i hela Sydvietnam, till och med USA:s ambassad i Saigon
intogs. Kriget blev blodigare och läbbigare, men till slut kunde inte USA fullfölja: man
Sidan 12 av 18
slogs ju både mot FNL och Nordvietnams reguljära armé (och en stark hemmaopinion
mot kriget). 1975 slöt man ”fred” och överlämnade till Sydvietnam till sitt öde. USA hade
besegrats och flydde i panik. Inom kort besegrades Sydvietnams armé av FNL och
Nordvietnams armé.
58 000 amerikanska soldater hade dött, USA hade släppt mer bomber över u-landet
Vietnam än vad man hade gjort över Tyskland under andra världskriget. Inte en enda
dollar bidrog USA med för återuppbyggnaden av landet, man satte istället in
handelsblockad och diplomatisk blockad i årtionden. Hur många vietnameser som dog är
det ingen som vet – antagligen upp mot två miljoner soldater och civila.
Dominoteori
Varför
var
det
så
viktigt
att
Vietnam
inte
blev
kommunistiskt att USA krigade där i så många år? Jo – man
tänkte sig att om ett land ”förlorades” till kommunismen
skulle det dra med sig sina grannländer in i kommunismen.
Denna
tanke
kallas
”dominoteori”
–
om
man
ställer
dominobrickor i led och puttar omkull den första drar den
med sig alla brickorna i fallet. Om ett land föll drog den med
sig andra länder…
Frågor:
12. Vietnam och Indonesien behandlades väldigt olika av USA – varför?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
13. Varför var världens rikaste land USA taskigt mot u-landet Vietnam?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
14. Förklara vad som menas med ”dominoteorin”.
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
Sidan 13 av 18
____________________________________________________________________
Vågrätt
3. Skäggig Che
5. Rälig diktator i Sydvietnam
6. Land där USA ärvde ett krig
9. Land som besegrades vid Dien Bien Phu
11. Land där Batista styrde
12. Skäggig Fidel
13. USA:s befrielsearmé landsteg här
18. Ockuperade Vietnam under andra
världskriget
19. Raketdrivna bomber
20. Bukt med incident
21. Huvudstad i Nordvietnam
Lodrätt
1. Antal dagar
2. Land som stödde Fidel
4. Rälig diktator på Kuba
5. Teori om att många länder skulle falla
7. Ett annat namn på FNL
8. Offensiv 1968
9. Kommunistisk befrielserörelse
10. Huvudstad i Sydvietnam
14. Indonesiens förste president
15. USA:s spionplan
16. En ny typ av balans
17. President i USA under Kubakrisen
Sidan 14 av 18
Sidan 15 av 18
Skriv korta förklaringar till begreppen
De tretton dagarna
Terrorbalans
Dominoteori
Kortdistansmissiler
Fidel Castro
Sidan 16 av 18
Kapitel 5. Murarna faller
1989 var ett märkligt år! Under hösten föll hela det kommunistiska samhällssystemet
ihop. Stängda gränser öppnades, demokratiska val tilläts äntligen, oblodiga revolutioner
genomfördes, gamla kommunistiska ledare avsattes – och även Berlinmuren revs.
Michail Gorbatjov
Den här utvecklingen hade inletts några år tidigare (1985) när en ny, ung
man hade blivit generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistparti:
Michail
Gorbatjov.
Han
var
charmig,
vältalig,
intelligent,
bildad,
kompromissvillig och inställd på att förändringar behövdes. Han var nästan
mer populär i väst än i öst! Han drog igång stora förnyelseprojekt:
Perestrojka – ombyggnaden (av det sovjetiska ekonomiska systemet)
Glasnost – öppenhet (man fick öppet kritisera bl.a. sovjetsystemets brister).
Planekonomi
Det kommunistiska systemet med planekonomi innebar att myndigheterna bestämde
produktionskvoter för den helt och hållet statligt ägda industrin i femårsplaner.
Jordbruket kollektiviserades – ägdes av staten - och fick också produktionsmål i
femårsplaner. Allting gjordes stort! Man satsade på stora projekt, tung industri, stålverk,
masugnar, kraftverk, traktorfabriker etc. Administrationen svällde upp – många skulle
vara med och bestämma, kontrollera och godkänna allting. Alla medborgare var
garanterade arbete, och lönerna bestämdes av staten. Priserna på de olika varorna
bestämdes också av staten. ”Allt” bestämdes av staten. Folk som protesterade slängdes i
hemska fängelser eller dömdes till arbetsläger i Sibirien – där fanns ett helt system av
läger som kallades Gulag.
Den statligt styrda ekonomin var framgångsrik på vissa speciella områden som rymdoch vapenteknik där Sovjet låg före USA på många sätt.
Planekonomin innehåll även många konstiga grejer: man fuskade och underdrev hur
mycket man kunde tillverka för att få lägre tillverkningsmål nästa gång. Eftersom
tillgången på råmaterial var ryckig hamstrade man i goda tider för att fylla hålen i dåliga.
Statistiken stämde inte – och därmed blev femårsplanerna overkliga. Modernisering
uppmuntrades inte – i princip skulle man ju ändå tillverka samma produkt i fem år
framåt. Man hade inte ”råd” att skydda miljön utan runt fabriker uppstod ekologiska
katastrofzoner…
Sidan 17 av 18
Allt detta ville Gorbatjov ändra på med Perestrojka, och han införde även pressfrihet –
Glasnost - så att tidningar kunde avslöja fusk och andra tokigheter inom systemet.
Revolutionsåret 1989
Det hela började i maj då Ungern började montera ner taggtråd och vakttorn vid
gränsen mot Österrike. Tidigare under det kalla kriget hade Sovjets Röda Armé slagit
ner uppror i både Ungern 1956, i Tjeckoslovakien 1968 och hotade med detta även i
Polen 1981. Det här tänket kallades ”Brezjnevdoktrinen” och var i princip samma sak
som Trumandoktrinen, fast tvärt om kan man säga. Men nu i
maj 1989 ingrep inte Sovjet! Gränsen mellan Ungern och
Österrike var öppen! Framför allt DDR-medborgare passade på
att köra över gränsen in i Österrike och vidare till Västtyskland
med sina små Trabantbilar.
I juni var det val i Polen – och den förbjudna fackföreningsrörelsen Solidarność
(Solidaritet)
vann
och
i
den
nya
regeringen
fick
de
23
ministerposter
–
kommunisterna bara två!
I början av oktober upplöste kommunistpartiet i Ungern sig självt.
Den 8 november avgick den gamla kommunistiska
ledningen i Östtyskland och ersattes med en ny.
Den 9 november meddelades att östtyskar kunde
fritt
resa
till
väst
”så
småningom”.
Detta
”missförstods” genast och samma kväll och natt
utspelades
otroliga
glädjescener
när
östtyskar
vällde över till Västberlin och en stor praktfest bröt
ut. Man började även hugga ner muren redan
samma natt. På några dagar vällde fyra miljoner
östtyskar över gränsen – och de återvände hem till
Öst igen!
Den 24 november avgick kommunistregimen i
Tjeckoslovakien efter ”sammetsrevolten”. Ingen
människa skadades – regimen avgick självmant
efter en veckas fredliga demonstrationer.
I slutet av december avsattes och avrättades den
kommunistiske diktatorn Ceausescu i Rumänien. Men det visade sig senare vara en
statskupp styrd av en annan kommunist.
Sidan 18 av 18
Den andra december 1989 möttes Gorbatjov och USA:s president Bush och skålade
för det demokratiska genombrottet i öst – det kalla kriget var över!
Det andra världskriget avslutas
Den 12 september 1990 avslutades det andra världskriget kan man säga: de fyra
segrarmakterna avstod från de kontrollzoner de haft sedan det andra världskrigets slut.
Den 2 oktober återförenades ett självständigt Tyskland med 80 miljoner medborgare och
med Berlin som huvudstad.
På juldagen 1991 ringde Gorbatjov till USA:s president Bush för att ta farväl –
Sovjetunionen fanns inte längre! De olika sovjetrepublikerna hade valt att gå sina egna
vägar som enskilda nationer: Ryssland, Vitryssland, Estland, Lettland, Litauen, Georgien,
Azerbajdzjan o.s.v.
Sidan 19 av 18
Sidan 20 av 18
Frågor:
15. Beskriv på vilka sätt Gorbatjov var annorlunda än andra sovjetiska ledare.
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
16. Beskriv det ekonomiska systemet i Sovjet.
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
17. Hur gick det till när man rev muren i Berlin?
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________________________
18. Rita en glad gubbe – du är snart klar med häftet!
Sidan 21 av 18
Vågrätt
2. Så kallades revolten i Tjeckoslovakien
3. Ryska för öppenhet
4. Öppnade gränsen mot Österrike
10. Små fula bilar från DDR
13. Område där Sovjet var starka
15. Rälig diktator i Rumänien
17. Sovjetiska fångläger
18. Här fanns Solidarnosc
Lodrätt
1. Stad med mur
5. Den siste ledaren i Sovjet
6. Sovjetiskt ekonomiskt system
7. Land med statskupp 1989
8. Sådan var Gorbatjov
9. Så många år var planerna
11. Månad när muren föll
12. Land som återförenades 1990
13. Stort land som tog över efter Sovjet
14. Land som blev ett eget land igen 1991
16. President i USA 1989
Sidan 22 av 18
T
D Q K N M A S F
O E N F
N T T
I
R T
N A L
A T S O O T A R J
A S L
K O E I
A O C T R E N O Z L
L
L
H I
L
A V U G J
N N M J
A I
Z L
R R H M G A L
L
E P
T
T
J
N
I
A
O U B D G X R A D Y L
U J
U G A Z F
L
Y C I
C M K U S V M T C G Y K V X U U M T W G F
G Z R V U D P
J
A K M A N T
N R T
Q I
T
D Z Ä G T I
E I
V V V I
Y D A B E R L
I
N M J
F
O G I
N J
F
S E A G K R Z P
T
E L
P
T A E
Q O I
H W B A L
U A J
J
U F
A N E K O N O M I
G X E O L
E T X K K L
X P
A A P
U A U S T W P
N E P
F
W H P
B C Q Y G Z T K S O A P
W L
F
Q Z Q F
S U A D N A G A P
BERLIN
GLASNOST
GUEVARA
JALTA
KONTROLLZONER
MARSHALLPLANEN
PLANEKONOMI
SOVJET
TONKIN
VÄSTTYSKLAND
Sidan 23 av 18
R Z N N
O R P S J
T Q D W X E N U B Y
D
S E V N I
U E N M K G Z M N L
B H X J
BATISTA
FIDEL
GRISBUKTEN
IDEOLOGI
KOMMUNISM
LUFTBRO
NATO
PROPAGANDA
TERRORBALANS
VIETNAM
ÖSTTYSKLAND
N O T T L
T H T
O B E D T G P
S L
L
L
U S V O R J
N I
K G F
G W T A K E I
O I
P L
V M T R A R
E
K X Z R T I
P
F
L
P
K V I
X R N O S H O
O F
N Y R U S F
D J
R B
R
G E X J
U B N Q L
F
E R L
A E A E S M R B M U X V Z P V I
R Y
O O M L
A W N Y S R
A W V N L
U H Ö B D D G P
D E O L
J
S R X D I
H O K X Q S B T A T C I
K S A I
D L
S E K B K M G A A
C X S Q J
M Z E T E B E O K K S U E C Z Z L
C I
V U A R T H Q B C N E P
T E R C E H F
B O M D A E D Y
P I
O R T N O K Q D O S
N C W R A R T Z O T U F
S N K G M V T R P
N E O G I
F
R W O L
U E K Q A A U R E Y F
P
Y
L
B D
A B
T T M T G Q
DOMINOTEORI
GORBATJOV
GULAG
KALLAKRIGET
KUBA
MISSILER
POTSDAM
TEMPELHOF
TRUMANDOKTRIN
WARSZAWAPAKTEN
