Larsmo kommuns PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Larsmo kommuns
PLAN
FÖR
SMÅBARNSFOSTRAN
Larsmo kommun
1
INNEHÅLL
1
Inledning
1
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
Verksamhetsformer
Daghem
Familjedagvård
Gruppfamiljedaghem
Morgon- och eftermiddagsvård
Specialdagvård
Öppet daghem
2
2
2
3
3
3
3
3
3.1
3.2
Värdegrund och mål
Värdegrund
Mål
4
4
5
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
Genomförande av småbarnsfostran
Fostrarens roll
Inlärningsmiljö
Fostringsgemenskap
Språkets betydelse
Barnets lek
Barnet utforskar
6
6
7
7
7
8
8
5
Barn med olika språk och kulturbakgrund
10
6
Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd
11
7
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
Temaområden inom småbarnsfostran
Matematik
Natur och miljö
Historia och samhälle
Fysisk fostran
Konst
Religion och etik
12
12
13
13
13
13
14
8
8.1
8.2
15
15
8.3
Samarbete
Principer för uppgörande av barnets individuella plan för småbarnsfostran
Skapande av samarbete och kontinuitet mellan småbarnsfostran,
förskoleundervisning och grundläggande utbildning
Samarbete inom olika nätverk
9
9.1
9.2
Utvärdering, utveckling och uppföljning av småbarnsfostran
Utvärdering
Utveckling och uppföljning
17
17
18
10
Avslutning
19
2
16
16
Bilaga 1: Tillämpning av Larsmo kommuns plan för småbarnsfostran inom
enheten
Bilaga 2: Individuell läroplan inom småbarnsfostran i Larsmo kommun
Bilaga 3: Bästa föräldrar
Bilaga 4: Minneslista för personalen
3
1 Inledning
Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes, 30.09.2003) är det första riksomfattande
dokumentet som ger riktlinjer för hur verksamheten inom småbarnsfostran bör uppbyggas.
Syftet med dessa riktlinjer är att forma småbarnsfostran så att den sker på samma grunder i
hela landet, att styra den innehållsmässiga utvecklingen och att utveckla kvaliteten på
småbarnsfostran.
Grunderna för planen för småbarnsfostran styr alla verksamhetsformer som den offentliga
sektorn erbjuder och övervakar inom småbarnsfostran. Utgående från denna plan uppgör varje
kommun en egen läroplan för småbarnsfostran som gäller barn i åldern 0-6 år. I Larsmo
tillsattes hösten 2004 en arbetsgruppbestående av sju representanter för dagvårdens olika
områden. Arbetsgruppens uppgift har varit att utarbeta en kommunspecifik läroplan utgående
från den riksomfattande planen. Planen uppdaterades i november månad 2010.
Tanken är att öka de yrkesinriktade kunskaperna hos personalen, att göra föräldrarna mer
delaktiga i de dagvårdstjänster som erbjuds i kommunen och att fördjupa det
mångprofessionella samarbetet mellan olika serviceformer som stöder barnet och familjen
innan barnet blir läropliktigt.
Grunderna för planen för småbarnsfostran, Grunderna för förskoleundervisningens läroplan
2000 samt Läroplanen för den grundläggande undervisningen bildar tillsammans en helhet
som främjar barnets välbefinnande, tillväxt och utveckling.
4
2 Verksamhetsformer
Larsmo är en trivsam skärgårdskommun som erbjuder ett differentierat utbud av dagvård för
barn i alla åldrar och som stöder barn med speciella behov i ett tidigt skede. Dagvårdsplats
erbjuds åt alla som är i behov av dagvård i enlighet med lagen om barndagvård. Föräldrarna
erbjuds i mån av möjlighet valmöjligheter mellan olika dagvårdsalternativ, hemvårdstöd och
stöd för privat vård. Dagvården ordnas i daghem, gruppfamiljedaghem, i familjedagvårdarens
hem eller vid speciella fall i barnets eget hem. Utgående från familjens behov erbjuder
dagvården en kvalitativ och mångsidig småbarnsfostran på barnets eget modersmål
(svenska/finska).
Larsmo är en barnrik kommun med många stora familjer, 30 % av befolkningen är under 15
år. I ett flertal familjer väljer föräldrarna att vårda sina barn hemma och kan då erhålla
hemvårdsstöd tills det yngsta barnet är 3 år.
Daghemsverksamheten i Larsmo är en av de äldsta i de svenska kommunerna i Österbotten.
Den inleddes i och med att Larsmo barnträdgård startade i Holm 1965 som en
halvdagsavdelning. Bosund barnträdgård inledde verksamheten 1971, Furuholmens daghem
1975 och Eugmo daghem 1977.
År 1973 trädde Barndagvårdslagen i kraft. Barnträdgårdarna fick då benämningen daghem.
Barndagvårdslagen ålade kommunerna att ordna ledd och övervakad dagvård. De första
kommunala familjedagvårdarna blev anställda 1974. Gruppfamiljedaghem har senare inrättats
i kommunen då efterfrågan på dagvårdsplatser ökat.
I januari 1992 fick Larsmo sin första heldagsavdelning vid Furuholmens daghem och i
augusti 2003 inleddes verksamheten vid Grev daghem med två heldagsavdelningar.
01.08.2000 övergick halvdagsavdelningarna till bildningssektorn och fick benämningen
förskolor. Fr.o.m. 1.1 2009 har dagvården i Larsmo en egen avdelning, avdelningen för
barnomsorg. Dagvården sorterar under nämnden för barnomsorg och bildning.
2.1 Daghem
I Larsmo finns det tre daghem, Furuholmens daghem, Grev daghem och Daghemmet
Solrosen.
Daghemmen erbjuder vård för barn under skolåldern i regel mellan kl. 6.30 och 16.30. I
Furuholmens daghem finns en daghemsgrupp för barn i åldern 1-3 år 12 platser samt en
daghemsgrupp för barn 3-5 år med 21 platser. I Grev daghem finns en daghemsgrupp för barn
under 3 år med 8 platser. I daghemsgruppen för barn i åldern 3-5 år finns det 21 platser.
Solrosen har en syskongrupp på barn 1.5 år. Personalen utgörs av barnträdgårdslärare,
barnskötare samt assistenter då sådant behov föreligger.
I kommunen finns även dagvårdsavdelningen Kotten för barn i åldern 4-5 år som är behov av
extra stöd inför förskoleåret. Verksamheten fungerar 4 dagar per vecka, 4 timmar per dag.
5
2.2 Familjedagvård
Larsmo erbjuder familjedagvård i vårdarens eget hem, i gruppfamiljedaghem eller vissa
speciella fall i barnets eget hem. Familjedagvård är en lämplig dagvårdsform för de minsta
barnen eftersom den erbjuder dagvård i en liten grupp i en hemlik miljö. Enligt
barndagvårdslagen kan en familjedagvårdare samtidigt ha högst fyra barn under skolåldern i
dagvård.
Dagvård i barnets eget hem kan ordnas om familjen har tre barn under skolåldern eller om
speciella behov föreligger.
2.3 Gruppfamiljedaghem
I Larsmo finns det för närvarande 3 ordinarie gruppfamiljedaghem, Rödluvan, Ekorren och
Rönnebo samt tillfälligt gruppfamiljedaghemmet Saltkråkan vardera med 8 platser för barn i
åldern 1-5 år. Denna dagvårdsform är ett alternativ till familjedagvård i familjedagvårdarens
eller barnets hem och daghem. Vårdbehovet styr öppethållningstiderna. Personalen inom
gruppfamiljedaghemmen består av barnskötare och familjedagvårdare. Om behov av kvällsnatt och/eller helgvård uppstår ordnas denna typ av verksamhet vid Rödluvan.
2.4 Morgon- och eftermiddagsvård/dagvård
Kommunen erbjuder morgon- och eftermiddagsvård för förskolebarn som behöver dagvård
före och efter förskolan. I samma grupp erbjuds även skolbarn morgon- och
eftermiddagsverksamhet i enlighet med skolan verksamhetsdagar.
2.5 Specialdagvård
I Larsmo finns en ambulerande specialbarnträdgårdslärare som ger individuell undervisning
för barn i behov av särskilt stöd i barnets hem, inom familjedagvården, i gruppfamiljedaghemmen, i daghemmen, i förskolorna och i församlingens dagklubbar. Specialbarnträdgårdsläraren stöder barn vars utveckling oroar barnets föräldrar, personalen eller andra sakkunniga.
2.6 Parkverksamhet
I kommunen ordnas parkverksamhet 3 dagar i veckan vid Furuholmens fritidsgård samt i Näs.
Parkverksamheten riktar sig till barn i åldern 1-5 år som inte använder sig av annan
kommunal dagvård. Utöver parkverksamheten ordnas även familjecafé vid Fritidsgården i
Holm på torsdag förmiddag.
6
3 Värdegrund och mål
Syftet med småbarnsfostran är i främsta hand att främja barnets välbefinnande. Barndomen
har ett värde i sig och det är viktigt att stödja barnet i utvecklingen till en trygg och harmonisk
människa.
Barnet har rätt till en bra barndom där det själv har möjligheter att fungera som en aktiv aktör.
Barnet vägleds och stöds att aktivt delta i planeringen och genomförandet av verksamheten på
ett sätt som är anpassat till utvecklingsnivån.
3.1 Värdegrund
En god barndom är början på ett bra liv. I konventionen om barns rättigheter som tryggar
barnets uppväxt och utveckling ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till
detta grundläggande värde anges fyra allmänna principer:
-
barnets bästa
-
barnets rätt att leva och utvecklas harmoniskt
-
hänsyn till barnets åsikt
-
förbud mot diskriminering och ett krav på att barnen skall behandlas jämlikt
Småbarnsfostran i Larsmo kommun betonar:
-
barnets rätt till barndom
Detta uppnås genom följande värden:
-
trygghet
-
en lugn och avstressande miljö
-
respekt och omtanke om andra människor och naturen
-
tolerans
Centrala internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga
styrdokument på området formar värdegrunden för småbarnsfostran i Larsmo. När barnet mår
bra har det de bästa förutsättningar att växa, lära sig och utvecklas. Barnet njuter av att umgås
med andra barn och vuxna. Det känner glädje då det ger sig hän i olika aktiviteter i en lugn
och trygg atmosfär. Barnet intresserar sig för sin omgivning genom att inrikta sin energi på att
leka, att lära sig och att möta utmaningar i anslutning till vardagliga sysslor.
7
Småbarnsfostran verkställs utgående från den nya barnsynen om det kompetenta barnet som
en helhet i vilken vård, fostran och undervisning binds samman. Det kompetenta barnet är en
individ som har sitt eget sätt att se på omvärlden utifrån sin erfarenhet. Genom att lära om
barnets erfarenheter och kunskaper kan de vuxna stödja, stimulera och skapa förutsättningar
för barnets utveckling. Begreppet ”det kompetenta barnet” innebär en möjlighet för alla barn
att erövra kompetens utifrån sina egna förutsättningar. En trygg och god vård utgör grunden
för all verksamhet inom småbarnsfostran.
3.2 Mål
Målet för småbarnsfostran är att utgående från det enskilda barnet främja barnets utveckling
och välbefinnande. Genom att utveckla och stödja fostrarnas yrkesmässiga kunnande
fördjupas deras förståelse för vilken inverkan deras eget agerande har i arbetet som
småbarnsfostrare.
Larsmo kommun har fastställt följande mål:
-
God kvalitet i barndagvården
-
Tillgodose den enskilda familjens behov
-
Planen för småbarnsfostran tillämpas inom dagvården
8
4 Genomförande av småbarnsfostran
Larsmo kommuns plan för småbarnsfostran grundar sig på de av Stakes utgivna Grunderna
för planen för småbarnsfostran (30.09.2003).
Utgående från Larsmo kommuns plan för småbarnsfostran utarbetar varje enhet som ger
småbarnsfostran en egen plan i vilken följande delområden ingår:
-
enhetens verksamhetsidé
-
beskrivning av enhetens inlärningsmiljö
-
fostringsgemenskap
-
barnets individuella plan för småbarnsfostran
-
enhetens vård, fostran och undervisning
-
samarbete och nätverksbildning
-
säkerhetsplan
-
utvärdering
-
dokumentering och uppföljning
Tillämpning av Larsmo kommuns plan för småbarnsfostran inom enheten. (Bilaga 1)
4.1 Fostrarens roll
Inom fostringsgemenskapen arbetar man med ett medvetet engagemang och ett gemensamt
agerande för att stödja barnets uppväxt, utveckling och inlärning. En syn som omfattar vård,
fostran och undervisning som en helhet, vägleder fostraren i fostringsarbetet.
Personalen inom småbarnsfostran bildar en mångprofessionell fostringsgemenskap vars verksamhet grundar sig på värderingar och verksamhetssätt som dels är gemensamma för
respektive enhet, dels har formulerats i olika lagar och förordningar. Det är viktigt att
fostraren är medveten om sitt eget yrkesmässiga kunnande, sin egen fostrarroll, sina
värderingar och de etiska principer som fostrarrollen bygger på.
Fostraren skall stödja inlärningen och handleda barnet så att det blir medvetet om hur det lär
sig och hur det kan påverka sitt eget lärande. Lärandet innebär att barnet i samverkan med
vuxna och andra barn löser problem genom aktivt utforskande. Verksamheten skall formas av
lek och utgå från barnets behov och utvecklingsnivå.
Att dokumentera, utvärdera och utveckla det egna arbetet hjälper fostraren att medvetet stödja
barnets helhetsutveckling. En fostrare förutsätts ha engagemang, lyhördhet och förmåga att
9
reagera på barnets behov och känslor. Det är den vuxnas roll att systematiskt och medvetet
iaktta barnets utveckling och att beakta iakttagelserna då verksamheten planeras.
4.2 Inlärningsmiljö
Uppväxtmiljöns kvalitet, speciellt känsloklimatet och de sociala förhållandena spelar en
central roll i barnuppfostran. Dessa förverkligas både i barnens inbördes umgänge, i
växelverkan mellan barnen och de vuxna och i de sociala situationerna mellan de vuxna.
En positiv och trygg atmosfär befrämjar barnets utveckling. I en välplanerad inlärningsmiljö
gynnas små grupper där var och en har möjlighet att delta i diskussioner och aktiviteter. I en
god pedagogisk miljö väcks barnets nyfikenhet, intresse och lust att lära. Genom att
arbetsredskap och material finns inom räckhåll för barnen, stöds deras egen aktivitet och
självständighet. Miljön skall uppmuntra till lek och motion men också till lugn och ro.
4.3 Fostringsgemenskap
Fostringsgemenskap innebär att föräldrar och personal tillsammans engagerar sig i och stöder
barnets fostran, utveckling och inlärning. En gemensam syn på vård, fostran och inlärning
som en helhet styr verksamheten och skapar grunden för en högklassig verksamhetskultur och
fostringsgemenskap. Samarbete mellan föräldrar och personal förutsätter ömsesidig tillit och
respekt.
Hösten 2010 genomgår daghemspersonalen i kommunen en utbildning i egenvårdarmodellen.
Detta innebär att daghemmen tar i bruk egenvårdarmodellen inom daghemsverksamheten.
Personalen blir bl.a. egenvårdare för en mindre grupp barn i daghemmet samt gör hembesök i
barnets hem innan dagvården inleds. Kontakten mellan föräldrarna, barnet och personalen blir
så också tätare. Modellen bottnar i en stark förståelse och forskning om
• Det lilla barnets psykiska utveckling
• Om anknytningens betydelse
• Om förutsättningar för hjärnans utveckling
• Om betydelsen av att ta barnets individualitet i beaktande
Fostrarna och föräldrarna möjliggör tillsammans ett gott samarbetsklimat mellan barn och
vuxna där barnen känner tillhörighet och trygghet. I en trygg omgivning respekterar man
varandra. Utgående från barnets individuella läroplan samarbetar föräldrarna och personalen.
4.4 Språkets betydelse
Barnets språkinlärning är en skapande och personlig process med inslag av upprepning.
Ramsor och nonsensord hjälper barnet att få grepp om språkets formbundenhet. I den tidiga
barndomen har leken och sagorna en speciell betydelse för barnets språkutveckling. Barnet
behöver en stimulerande och aktiverande uppväxtmiljö som stöder språkets utveckling både
genom talspråk och skriftspråk. Ett litet barn behöver fostrare som känner till barnets
individuella sätt att kommunicera. Fostraren lever sig in i och reagerar på barnets
10
kontaktinitiativ och uppmuntrar barnets vilja till växelverkan, vilket stärker barnets positiva
jagbild, språk och interaktion.
För att kunna använda språket kommunikativt måste man kunna uttrycka sig så att
omgivningen förstår. Då barnets språkliga medvetenhet utvecklas växer också barnets vilja,
mod och förmåga att uttrycka sig själv, sina känslor och tankar. Språklig medvetenhet är ett
begrepp som hör samman med förundran, glädje, nyfikenhet och uppmärksamhet. Barn har en
inneboende livsglädje som också yttrar sig som språkglädje. Genom att kunna sätta ord på
upplevelser och erfarenheter strukturerar barnet sitt tänkande och sin verklighet. Det är det
som språket används till som är det viktiga, nämligen kommunikationen.
Det är viktigt att alla barn utvecklar ett fungerande kommunikationsmedel, talspråk,
teckenspråk, tecken som stöd eller andra alternativa kommunkationsmedel. Språket är också
ett redskap för kunskapsinhämtande. Språkutveckling och kunskapsutveckling går hand i
hand med tankeutveckling.
Dagvårdens uppgift är att skapa en miljö som ger barn möjligheter att tillägna sig språket. För
många barn i Larsmo är dialekten det trygga fungerande kommunikationsmedlet. Alla barn
bör ges möjlighet och uppmuntras till att vilja uttrycka sig.
I Larsmo finns också barn som har finska som modersmål. Ifall föräldrarna väljer
svenskspråkig dagvård behöver barnet stöd för att ta till sig det nya språket och för att lära sig
använda det. I dagvården får barnet i naturliga situationer lära sig svenska.
4.5 Barnets lek
För barn är leken ett självändamål och de njuter av att leka. Lek är utveckling. Lekens
betydelse är leken själv - någon egentlig produkt blir inte kvar.
Barnet leker inte för att lära sig utan lär sig medan det leker. Barn behöver tid och möjlighet
att leka. Barnets spontana lek är ett naturligt sätt att lära sig olika saker som ansluter sig till
barnets fysiska, emotionella, sociala och intellektuella utveckling. Genom lek utvecklar barn
fantasi och kreativitet. De lär sig att själva lösa problem och konflikter. Leken skapar en
känsla av sammanhang och begriplighet för barnet.
I leken gestaltar barnet världen. Det lär sig att förstå olika situationer, upplever olika känslor
djupt och äkta, såväl rädslor som glädje och lär sig att hantera dem.
Leken ger barnet möjligheter att skapa relationer till omvärlden. Via leken prövar barnet sina
gränser, tränar sina sociala färdigheter, lär sig samarbete, vänjer sig med olika moralregler
och samhällets normer. Den spontana leken är fri från stress.
Den vuxna har en viktig roll då det gäller att utveckla leken på det pedagogiska planet, skapa
ramar för miljön och stöda barnets verksamhet.
Barnets lekvärld är helgjuten, den förenar både kunskapsområden och konstformer.
Verklighet och fantasi skapar tillsammans förutsättningar för en lustfylld inlärning.
11
4.6 Barnet utforskar
Redan i den tidiga barndomen utvecklas en utforskande nyfikenhet. Erfarenhet av försök och
misstag och av aha-upplevelser upprätthåller och stärker barnets glädje över att lära sig. Den
grundläggande nyfikenheten, viljan att lära sig nytt, viljan att växa och ta till sig nya saker,
kunskaper och färdigheter finns hos barnen själva.
Varseblivning är en viktig egenskap som utvecklas i den tidiga barndomen. Ju större
varseblivning ett barn utvecklar dessto mera varseblir det och förundrar sig över.
Genom att undersöka och upptäcka tillsammans med barnet kan fostrarna vägleda och
stimulera det. Vad barnet lär sig och hur det hanterar sina observationer beror på hurudana
möjligheter det erbjuds för sitt utforskande. I en mångsidig och flexibel inlärningsmiljö får
barnet möjlighet att använda alla sina sinnen och hela sin kropp som medel för att utforska
omvärlden och bygga upp sin egen världsbild. Barn är till sin natur nyfikna och tycker om att
lära sig. Barnets inlärning är oberoende av tid och plats. Var och en har sitt eget individuella
sätt att skaffa sig kunskap på. Kunskapssökning är förenad med känslor, upplevelser, fantasi,
försök och misstag samt reflektioner och dispyter.
5 Barn med olika språk och kulturbakgrund
Barn har rätt till småbarnsfostran på sitt modersmål. Larsmo är en enspråkig svensk kommun.
Vid behov anställs finskspråkig personal eller köps finskspråkiga tjänster från Jakobstad.
Barn som hör till en minoritetskultur skall ges möjlighet att växa upp i ett mångkulturellt
samhälle så att de har möjlighet att bli medlemmar både i sin egen kulturkrets och i det
finländska samhället.
Barnen inkluderas i barngruppen där de sociala kontakterna understöds. Målsättningen är att
bygga upp och stärka barnets identitet och självkänsla.
Den vuxnas lyhördhet i förhållande till barnet är en förutsättning för att barnet skall kunna
påverka sin egen vardag. Barn för fram sina tankar i interaktion genom sagor, berättelser och
lek.
Barnet behöver stöd av en vuxen då det anstränger sig och gör sitt bästa, prövar nya saker och
utvecklas, för att det skall uppleva glädjen att lyckas och lära sig.
6 Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt
stöd
Varje barn har rätt att vara sig själv. Barn utvecklas olika och har ibland svårigheter att lära
sig i samma takt som sina jämnåriga kamrater. Specialdagvårdens mål är att stöda en fostran
och utveckling som utgår från barnets och familjens egna behov. Det behöver inte alltid vara
12
fråga om stora problem för att man skall kunna kontakta specialbarnträdgårdsläraren.
Observation av inlärningssvårigheter i ett tidigt skede och en tidigt inledd habilitering är av
grundläggande betydelse för att förebygga svårigheter.
Barn med särskilda behov får träning i hemmet redan från spädbarnsåldern, vilket är mycket
viktigt för att utvecklingen skall komma igång. Föräldrarna får stöd och specialpedagogisk
handledning. Specialbarnträdgårdsläraren upprätthåller ett lekotek, där föräldrarna kan låna
specialpedagogiskt material. I Larsmo ordnas vård, fostran och undervisning för barn med
behov av särskilt stöd enligt inklusionsprincipen vilket innebär en strävan efter att i så stor
omfattning som möjligt ordna vård, fostran och undervisning tillsammans med andra barn.
Specialbarnträdgårdsläraren ansvarar för att en habiliteringsplan görs upp tillsammans med
föräldrarna, personal inom småbarnsfostran, socialbyrån och handikappservicen samt andra
sakkunniga. En habiliteringsmapp uppgörs i två exemplar vilket underlättar vid information
till övriga instanser, som har med barnets habilitering att göra.
Specialbarnträdgårdslärarens arbetsområde omfattar förutom daghem, familjedagvård,
gruppfamiljedaghem, församlingens dagklubbar och förskolorna. I förskolorna är det i första
hand skolmognaden hos 6-åringarna som kartläggs.
Specialbarnträdgårdsläraren deltar i barnhabiliteringsgruppens möten inom Malmska hälsooch sjukvårdsområdets samkommun. Samarbete med Kårkulla samkommun sker regelbundet.
7 Temaområden inom småbarnsfostran
Målsättningen för småbarnsfostran i Larsmo är att genom god omvårdnad, lek och pedagogisk
verksamhet bidra till att barnen får goda uppväxtvillkor. Småbarnsfostran i Larsmo är en
planlagd och målinriktad växelverkan mellan barn och vuxna där barnets lek har en viktig
funktion. Utgångspunkten är ett helhetsbetonat betraktelsesätt angående barnets tillväxt,
utveckling och inlärning som är förankrat i tvärvetenskapliga kunskaper och forskning på
fördjupad nivå inom småbarnspedagogiken.
En dag i dagvård innebär många olika former av verksamhet. I leken utvecklar barnet
färdigheter och lär sig regler för livet. I den dagliga verksamheten har barnet möjligheter att
utveckla sina praktiska färdigheter, sitt tänkande, sin skapande utrycksförmåga, sina känslor
och sina språkliga färdigheter. Tillsammans med andra barn deltar barnet i de dagliga
sysslorna och lär sig genom dem att förstå arbetets betydelse.
Det centrala innehållet i småbarnsfostran bygger på en helhet där följande temaområden
ingår:
-
språk
-
matematik
-
natur och miljö
-
historia. och samhälle
13
-
fysisk fostran
-
konst
-
religion och etik
7.1 Språk
Målet är att stödja barnets språkutveckling så att barnet genom samtal, sånger och lekar lär sig
att sätta ord på sina känslor och upplevelser och att kommunicera med andra. Barn
strukturerar sin vardag och omgivning med hjälp av de ord och begrepp de lär sig. Den
vuxnes roll är att skapa en språkligt stimulerande miljö där barnets språkliga medvetenhet kan
utvecklas så att barnet uppövar en förmåga att uttrycka sig, lyssna, ställa frågor och svara på
frågor. Genom de dagliga rutinerna lär sig barnet kommunikationsmodeller i kontakten med
både barn och vuxna. Genom rim, ramsor och sånger får barnet ett grepp om språkets form.
Sagostunderna erbjuder berättelser av olika slag och barnets förmåga att lyssna, fantisera och
koncentrera sig övas.
7.2 Matematik
Målet är att barnet lär sig förstå matematiska begrepp och symboler (antal, former, tidsbegrepp, motsatser m.m.) vilket är en förutsättning för den fortsatta matematiska utvecklingen.
I småbarnsfostran förstärks barnets matematikiska tänkande. Lekar, berättelser, rörelser,
sånger, spel och riklig konkretisering befrämjar barnens upplevelse av matematiken som
intressant och meningsfull. Genom att ta tillvara de naturliga och de dagliga situationerna i
verksamheten förankras matematiken i vardagen. Den vuxnas roll är att skapa en pedagogisk
miljö som stöder och utvecklar det matematiska tänkandet och bidrar till en positiv attityd till
ämnet.
7.2 Natur och miljö
Målet är att barnet utvecklar förståelse och uppskattning för naturen och miljön, olika
människor och kulturer samt förståelse för hur de egna handlingarna påverkar närmiljön.
Barnet får möjlighet att i sin egen verksamhet beakta variationer i naturen, trivsel och
estetiska aspekter i Larsmos skärgårdsmiljö. Närheten till havet ger barnen möjlighet att följa
med naturens växlingar.
Genom egna upplevelser lär sig barnet förstå olika företeelser i miljön. Det är viktigt att
barnet kan röra sig tryggt i näromgivningen. Trafikfostran inriktas på vardagliga situationer
som kan uppstå då barnet rör sig i trafiken.
14
7.4 Historia och samhälle
Målet är att barnet får bekanta sig med det förflutna med hjälp av föremål och dokument,
utfärder till historiska objekt i omnejden, lära sig lokala seder, lekar och sånger samt ta till
vara mor- och farföräldrarnas erfarenheter.
I Larsmo med omnejd finns det ett rikt utbud på historiska sevärdheter och kulturella
evenamang som barnet kan ta del av. Naturen och skärgården med närhet till båtar och fiske
erbjuder många upplevelser i närmiljön.
7.5 Fysisk fostran
Målet är att genom daglig fysisk aktivitet öka barnets välbefinnande och lägga grunden för en
sund tillväxt. I de dagliga rutinerna utvecklas barnets grov- och finmotorik. Fysisk aktivitet
stimulerar barnets tankeverksamhet och barnet upplever glädje, uttrycker sina känslor och
känner gemenskap med andra. Att röra på sig är ett naturligt sätt för ett barn att lära känna sig
själv, andra människor och sin omgivning.
En god inlärningsmiljö stöder barnets naturliga behov att röra sig, väcker vilja att lära sig nya
saker och sporrar till att utveckla färdigheter. Den omgivande naturens och närmiljöns
möjligheter tas till vara i den dagliga verksamheten.
7.6 Konst
Målet är att barnet utvecklar känslighet för sinnesupplevelser, iakttagelseförmåga och
gestaltningsförmåga. Konstupplevelser där man kan känna glädje över att vara tillsammans,
improvisera och uttrycka sig spelar en viktig roll för utvecklingen av barnets känsloliv,
kunskaper och färdigheter. En betydande del av barnets personlighetsutveckling sker via
upplevelser, erfarenheter och inlärning som har anknytning till olika konstområden.
Alla tankar och känslor kan uttryckas genom musik, dans, rytmik, rörelse, ord och bild. Den
vuxnas uppgift är att skapa förutsättningar för konstnärligt skapande. Genom en trygg
omgivning, inspirerande och kunnig handledning utvecklas barnens kreativitet och
problemlösningförmåga. I konsten förenas det abstrakta tänkandet och tillämpning av
kunskap och färdigheter på ett naturligt sätt.
7.7 Religion och etik
Målet är att barnet lär sig att acceptera sig själv och andra. Genom att stödja utvecklingen av
hänsyn, inlevelse och ansvar lär sig barnet att respektera andra människor. I en trygg miljö
ges möjlighet att uppleva stillhet och andakt.
Barnen får undervisning i kristendom. Det är viktigt för barnen att lära känna det kristna
kyrkoårets helger och att förstå deras betydelse. Vid julen och påsken har barnen möjlighet att
delta i barngudstjänsterna för de minsta i Larsmo kyrka. Barnens och familjernas livssyn och
övertygelse tas givetvis i beaktande.
15
8 Samarbete
Personalen inom småbarnsfostran stöder föräldraskapet och hemmets fostringsarbete och
hänvisar vid behov till användning av service- och stödsystem samt informerar om
verksamheten. Personalen samarbetar med det nätverk som betjänar barnet och familjen.
8.1 Principer för uppgörande av barnets individuella plan för
småbarnsfostran
Då ett barn börjar i dagvård gör den ansvariga personalen tillsammans med föräldrarna upp en
individuell läroplan för barnet. I denna plan beskrivs barnets starka sidor, individuella behov
och intressen. Denna plan utgör diskussionsunderlag för de fostringssamtal som personalen
regelbundet för tillsammans med barnets föräldrar. Utgångspunkt är att se det enskilda barnet
och att personalen har en positiv inställning till att utveckla samarbetet med föräldrarna.
Syftet är att stöda barnets helhetsutveckling. Genom att i ett så tidigt skede som möjligt
upptäcka barnets individuella behov av stöd finns det möjligheter att förebygga svårigheter i
anslutning till utveckling och inlärning.
Under verksamhetsåret dokumenteras händelser barnet varit med om och barnets eget
tillverkade material samlas i en portfolio. Barnets portfolio är en mapp, vars innehåll
beskriver barnets uppväxt, utveckling och inlärning. Den utgår alltid från barnet. I portfolion
samlas barnets arbeten och tankar som barnet själv fått vara med och välja. Portfolion stärker
barnets jaguppfattning och självkänsla och fungerar som ett stöd för barnets minne. Den är
viktig både för barnet, föräldrarna och personalen.
Individuell läroplan inom småbarnsfostran i Larsmo. (Bilaga 2)
Bästa föräldrar. (Bilaga 3)
Minneslista för personalen. (Bilaga 4)
8.2 Skapande av samarbete och kontinuitet mellan
småbarnsfostran, förskoleundervisning och grundläggande
utbildning
Småbarnsfostran bör vara intimt knuten både till förskole- och nybörjarundervisningen.
Samarbetet mellan dessa är viktigt för att barnets inlärning och utveckling skall bilda en
fungerande helhet. Kontinuitet mellan småbarnsfostran och förskoleundervisning och
uppföljning av utvecklingen på individnivå eftersträvas med hjälp av den individuella planen
för småbarnsfostran. Den görs upp på individnivå för varje barn inom den kommunala
dagvården i samarbete mellan vårdnadshavare och persoanlen inom småbarnsfostran.
Den avsändande parten ansvarar för att planen följer med barnet till förskoleundervisningen
eller till en ny dagvårdsgrupp. Föräldrarna bör alltid informeras om sådant som berör deras
barn. All personal inom den kommunala dagvården i Larsmo har tystnadsplikt.
16
Dagvårdspersonalen och förskolepersonalen som skall ta emot barnet träffas till ett möte i maj
för att diskutera överföringen från dagvård till förskola. Målet är att överföra väsentlig
information mellan stadierna.
8.3 Samarbete inom olika nätverk
I Larsmo kommun samarbetar dagvårdssektorn med bl.a bildnings-, social-, kultur-,
idrottssektorn, hälsovården, församlingar och organisationer. Genom ett gott samarbete
skapas en kontinuitet i fostran och undervisning.
Samarbete med social- och hälsovårdspersonalen sker bl.a genom KEHU-projektet som
omfattar en kartläggning av alla femåringars utveckling. Bland de femåringar som är i
kommunalt daghem görs en del av granskningen av gruppens barnträdgårdslärare och en del
av hälsovårdare och läkare. Bland femåringar inom kommunal familjedagvård utförs en del av
granskningen av specialbarnträdgårdsläraren och en del av hälsovårdare och läkare.
Dagvårdssektorn har en nära kontakt med bildningsväsendet. Dagvård och skola samarbetar
bl.a. genom Kelpo-projektet där målet är att öka den förebyggande verksamheten redan från
att barnet börjar dagvård. Tack vare Kelpo-projektet kan egenvårdarutbildningen ordnas i
kommunen.
Barnen träffas också under besök och gemensamma idrottsevenemang, teaterföreställningar
och fester. Biblioteken erbjuder utställningar och sagostunder för barnen. Överföringen från
dagvård till bildningen går till så att förskolläraren besöker daghemmen och träffar barnen. De
blivande förskolbarnen gör besök i förskolorna. Den individuella planen för småbarnsfostran
och KEHU följer med barnet till förskolan, vilket används som grund för förskolbarnets
undervisningsplan.
Samarbetet med Larsmo församling sker i samband med gudstjänsterna vid påsken och julen
då barn från dagvården medverkar i gudstjänsterna.
Samarbete sker också med Åbo Akademi samt de övriga kommunerna i regionen genom
fortbildningsprojektet Se Barnet.
9 Utvärdering, utveckling och uppföljning av
småbarnsfostran
Barnets uppväxt och utveckling förutsätter en kontinuerlig och målinriktad utvärdering av
småbarnsfostran. Utgående från utvärderingen utvecklas de värden, mål, innehåll och metoder
som finns inskrivna i planen för småbarnsfostran.
17
9.1 Utvärdering av barnets individuella läroplan
Genom att utvärdera utvecklas personalen inom småbarnsfostran i sitt yrke. Vid sidan av
utvärderingen av planen för småbarnsfostran och av de enskilda enheternas verksamhet är det
också viktigt att utvärdera den enskilda anställdas arbete. Barnets individuella läroplan
utvärderas årligen gemensamt med föräldrarna.
9.2 Kvalitetsutvärdering
Kvalitetsutvärdering utförs kontinuerligt genom kundenkät. Viktiga faktorer för god kvalitet i
dagvården är personalens yrkesmässiga kunnande, en väl fungerande arbetsgemenskap samt
ledningens engagemang. Larsmo kommun erbjuder personalen arbetshandledning. Genom
sakkunnig handledning får personalen stöd i sitt arbete och möjlighet att utvecklas i sin
yrkesroll.
Då det gäller utvärdera och utveckla den enskilda anställdas arbete spelar de årliga
utvecklingssamtalen med den närmaste förmannen en viktig roll. Utvecklingssamtalen är en
del av ledarskapet och syftet med dem är att komma överens om mål för arbetet, utvärdera
resultaten och säkerställa kompetensutveckligen. Utvecklingssamtalen gagnar individens,
arbetsenhetens och sålunda hela organisationens verksamhet och välmående. Larsmo
kommun har som mål att utvecklingssamtalen mellan förmän och medarbetare årligen
genomförs till 100 %.
18
9.3 Utveckling och uppföljning
Den kontinuerliga utvecklingsprocessen inom småbarnsfostran grundar sig på Läroplanen för
småbarnsfostran, på enheternas egna läroplaner och på fullmäktiges bindande mål.
Uppföljningen av småbarnsfostran i Larsmo kommun åskådliggörs nedan.
-Utvärdering av
höstterminen och
planering av
vårterminen
-Kommunens budget
-Strategiplan
-Utvärdering av den
individuella planen
-Under verksamhetsåret
kontinuerlig observation och
dokumentation
-Utvecklingsdiskussioner och
samarbete
-Dagvårdsenheterna träffas
regelbundet
-Dagvårdsenheterna träffas
DAGVÅRDENS
KONTINUERLIGA
UTVECKLINGSPROCESS I
LARSMO
-Årlig utvärdering av
planen för
småbarnsfostran
-Besök i daghemsgrupperna av
förskolepersonalen.
-palaver dagvårdspersonal och
förskolepersonal inför följande
läseår
-Barnens individuella planer
görs upp
-Fortbilning för personalen
-Enheternas årsplaner
- kontinuerligt samarbete med
rådgivningspersonal, socialarbetare
och dagklubbspersonal, KEHU
-Kundenkät för utvärdering
-Utvärdering av egna och enhetens
gemensamma mål
19
10 Avslutning
I Larsmo kommuns egen plan för småbarnsfostran konkretiseras innehållet, verksamhetssättet
och de olika verksamhetsformerna. Den nu uppgjorda planen är ett styrredskap för kommunen
och ett viktigt arbetsredskap för personalen inom småbarnsfostran. Inom planens ramar
uppgör varje enhet en egen läroplan.
Avsikten är att kommunen utgående från planen skall kunna utvärdera hur servicen inom
småbarnsfostran utfallit. Det är viktigt att kunna se de starka sidorna i verksamheten och att
kunna fokusera på utvecklingsbehoven. Därför är regelbunden dokumentering och
utvärdering nödvändig. Planen för småbarnsfostran bör kontinuerligt utvärderas och vid
behov omformuleras så att den motsvarar en väl genomtänkt pedagogisk verksamhet samt
önskemål, krav och behov som uppstår i samhället också då det gäller småbarnsfostran.
All pedagogisk verksamhet kräver pedagogisk planering, vilket innebär väl genomtänkta val
av mål, innehåll och arbetssätt. Förhoppningen är att Planen för småbarnsfostran skall utgöra
ett verktyg med vars hjälp dagvården i Larsmo också framledes kan erbjuda högklassig
småbarnsfostran för kommunens barn så att de får möjlighet växa upp i en trygg barndom.
20