Bruksanvisning
KOM I GÅNG BESKRIVNING
AKK Startbok
Mina första ord
Art. nr: 463840
Innehåll
1
Kom i gång med startboken.................................................................................. 3
1.1
Bakgrund och syftet med startboken ................................................................ 3
1.2
Startboken – en del av en språklig miljö .......................................................... 3
1.3
Vad följer med startboken? .............................................................................. 3
1.4
Tillbehör Boardmaker och Programsnickaren ................................................. 4
1.5
Lycka till! ......................................................................................................... 4
2 Forskning och teori om Alternativ och Kompletterande Kommunikation
(AKK) ............................................................................................................................. 5
2.1
När ska man starta med AKK? ........................................................................ 5
2.2
Språkutveckling................................................................................................ 5
2.3
Var rollmodell för ditt barn .............................................................................. 5
2.4
Stödja och främja kommunikation och språkutveckling ................................. 6
2.5
Introduktion av grafiska bilder/symboler......................................................... 6
2.6
Grafisk språkmiljö............................................................................................ 7
2.7
Begreppsföståelse vid användning av grafiska bilder/symboler i
rutinsituationer ................................................................................................. 8
2.8
Lek- och samspel ............................................................................................. 9
2.9
Utvidga ordförrådet – ställa frågor, välja, berätta… ........................................ 9
2.10 Organisering av ordförrådet, kommunikationsbok/pärm ............................... 10
2.11 Vidareutveckling av barnets alternativ och kompletterande kommunikation 10
2.12 Symbolerna .................................................................................................... 11
2.13 Länkar till aktuella hemesidor........................................................................ 14
Sid 2
1 Kom i gång med startboken
1.1 Bakgrund och syftet med startboken
Syftet med startboken är att föräldrarna och andra personer i närheten till de barn som har
behov för alternativ och kompletterade kommunikation, ska ha ett färdigt material att starta
med, när de skall börja att använda grafiska bilder/symboler i kommunikation med barnet. För
att underlätta och komma igång med vid introduktionen av grafiska bilder/symboler i ett tidigt
skede.
I en studie vid Høgskolen i Vestfold på Alternativ og supplerende kommunikasjonsstudiet
(ASK2) av (Mjøen,T. 2006), kom det fram att föräldrarna till barn med Cerebral Pares (CP)
upplevde de tidigt saknades tillgång till ett grafiskt ordförråd till sina barn. Det är tidkrävande
att göra bilder själv och behovet för ett färdigt och tillgängligt grafiskt ordförråd är därför
stort.
De grafiska bilder/symboler som följer med i startboken har sin utgångspunkt i de första 400
orden som man antar att (svenska) barn förstår och använder. Vi har hämtat inspiration till
valet av vokabuläret från MacArthur – Bates Communicative Development Inventories (CDI)
som är översatt till norska av Lars Smith och fått beteckningen ”Hovedfortegnelsen over
kommunikativ utvikling, Ord og gester.” Det är utöver detta lagt till några ord och symboler
som kommer vara aktuella för barn som använder olika hjälpmedel. Det är viktigt att
precisera att den här startboken ska betraktas som en starthjälp, inte som ett färdigt material.
Tanken är att den här startboken ska utvecklas, utvidgas och kompletteras med nya
bilder/symboler i takt med barnets behov och utveckling.
1.2 Startboken – en del av en språklig miljö
Att kommunicera genom att använda grafiska bilder/symboler är ett annat sätt att
kommunicera på än vad de flesta av oss är vana vid. Det kan kännas onaturligt och
tungarbetat i början och föräldrar kommer att behöva vägledning och hjälp med hur man
bygger upp en språklig miljö för sina barn. Föräldrar kan vända sig till habiliteringscenter,
resurscenter och personer med kunskap i närmiljön för att få hjälp i det här arbetet.
Vi har i samarbete med Tone Mjøen (Habiliteringssenteret i Vestfold) utarbetat ett häfte med
några tankar om hur man kan starta arbetet med att introducera grafiska bilder/symboler i
barnets miljö. Häftet innehåller tips och råd till föräldrarna om hur de kan vara rollförebilder
vid användningen av grafiske bilder/symboler för sina barn.
1.3 Vad följer med startboken?
I startboken följer det med en pärm med 400 grafiska bilder/symboler som är färdig
tryckta på 6x6 cm kort. På baksidan av varje bild/symbol är det kardborre fastklistrat
så att bilden/symbolen kan flyttas och fästas på olika platser. Bakom symbolerna står
namnet på symbolen, så att man lätt ska kunna se vad som eventuellt saknas eller var
symbolerna hör hemma.
En kommunikationstärning, kommunikationstrekant och en kommunikationsfolder i
kardborrematerial följer med. På de här kan man fästa grafiska bilder/symboler med
kardborre, hämtat från pärmen med alla bilderna/symbolerna. Tanken är att man kan använda
de här i språkliga aktiviteter med barnet. Aktuella bilder/symboler för en aktivitet fästas på
plattan under aktiviteten och om man byter aktivitet så sätter man tillbaka de grafiska
bilderna/tecknen man har använt i pärmen och man tar ut nya bilder/symboler till den nya
Sid 3
aktiviteten. Utöver det här medföljer en ögonpekningstavla med plastfickor för att lägga
symbolerna i.
1.4 Tillbehör Boardmaker och Progamsnickaren
Programmet Boardmaker innehåller en symbolbas på ca 10 000 PCS symboler och är ett
program för att göra pektavlor och kommunikationsmaterial på en snabbt och enkelt sätt.
Man behöver detta program för att komplettera startboken och ändra bilder/symboler. Hur
man kan ändra bilder/symboler (text, bilder, storlek, färger) och komplettera med nya
symboler, står beskrivet i bruksanvisningen. Kom igång häftet följer med som inspiration till
hur man kan bygga upp en språklig miljö med grafiska bilder/symboler.
Programsnickaren är ett intuitivt och flexibelt innehållsprogram för kommunikation.
Programsnickaren ger en unik möjlighet till att anpassa brukarens personliga hjälpmedel.
Programsnickaren kommer både med färdiga brukarprogram/ramverk som gör det enklet att
komma igång och lösningar som gör det enkelt att anpassa Programsnickaren till den
enskildes behov och önskemål.
Det följer med två CD med alla de grafiska bilderna/symbolerna som används i den här
startboken. Bilderna kan skrivas ut till en kommunikationsbok/pekbok eller enkla pektavlor
om det är användbart.
För att kunna öppna CD’n som är märkt Boardmaker och hämta fram dessa bilder/symboler
eller spara nytt material, måste man ha programmet Boardmaker installerad i sin dator.
Fö att kunna öppan CD´n som är märkt Programsnickaren och hämta fram dessa
bilder/symboler eller spara nytt material, måste man ha programmet Programsnickaren
installerad på sin dator.
Programsnickaren kan man köpa från Abilia AB, www.abilia.se
1.5 Lycka till!
Vi på Abilia hoppas att det här kan vara en god starthjälp för föräldrar och andra personer i
barnets närhet som behöver alternativ och kompletterande sätt för att kommunicera på. Tag
gärna kontakt med oss vid frågor och support! Vi har kontaktpersoner för varje län runt om i
landet och kan vara behjälpliga med utbildning, kurs och information.
Sid 4
2 Forskning och teori om Alternativ och kompletterande
Kommunikation (AKK)
Stora kommunikationssvårigheter påverkar barnets utveckling på alla områden i livet.
Möjligheten till att kommunicera är mycket viktigt och hör samman med att känna
självrespekt och självständighet.
2.1 När ska man starta med AKK?
En del barn kommer av olika anledningar vara i riskzonen för att få en försenad
kommunikations- och språkutveckling. En del kommer aldrig att kunna ha tal som sin
huvudsakliga kommunikationsform. Tidigt, under det första levnadsåret, kommer det ofta
vara svårt att med säkerhet veta hur det kommer att gå med det specifika barnets möjligheter
till att prata. För de barn där kunnigt folk inom området ser att ett barn är i riskzonen för att få
en begränsad språkutveckling är det viktigt att man börjar diskutera alternativ kommunikation
redan när barnet är några månader gammalt, skriver von Tetzchner og Martinsen (2002). En
av grunderna till att det är viktigt att komma igång så tidigt som möjligt, är att det är lättare
för förskolebarnet att lära sig språk än det är för ett äldre barn eller en vuxen. Det här gäller
även för alternativ kommunikation.
2.2 Språkutveckling
Nyfödda kommunicerar med vuxna, de kan imitera ett ansiktsuttryck och kroppsrörelser redan
minuterna efter födseln. Ett 20 månader gammalt barn kan säga runt 100 ord, men de förstår
tre till fyra gånger så mycket säger Janne von Koss Torkildsen, (Bardersheim, N. 2006).
Många barn kan till följd av talsvårigheter få sin språkutveckling begränsad i den här fasen.
Man ser att barn i åldern 8 till 36 månader har en betydande ökning i den generella
språkutvecklingen för att uttrycka sig. Ordförrådet ökar till 200-300 ord. (Hayes, E. 2005).
Det här kan därför betraktas som en kritisk fas i den språkliga utvecklingen för små barn, då
de vanligtvis tar till sig 6-9 nya ord per dag.
2.3 Var en rollförebild för ditt barn
Syftet med att utveckla en ”startbok för grafisk kommunikation” är att ge föräldrarna till små
barn lättare tillgång till de grafiska bilderna/symbolerna och material som de behöver för att
tidigt kunna ge barnet en tillrättalagd grafisk språkmiljö. Barn lär sig språk i en språkmiljö,
det betyder att barnet lär sig språk genom kommunikation med personerna i den närmaste
omgivningen som använder språket i det dagliga livet. För barn som inte har tal som sin
huvudsakliga kommunikationsform, betyder det att föräldrar och andra personer i barnets
nätverk också behöver använda barnets alternativa kommunikationsform, till exempel
grafiska bilder/symboler. Föräldrarna och andra är rollförebiler i kommunikation för barnen,
och genom att införa grafiska bilder/symboler i kommunikation med barnen är de förebilder
för hur man kommunicerar med bilder/symboler. Genom att prata med barnet och samtidigt
visa grafiska bilder/symboler som komplement till talet, kommer barnet uppleva att få
information både genom hörsel- och synsinnena.
Det finns olika kommunikationsformer, manuella symboler/tecken (handtecken), materiella
bilder/symboler/tecken och grafiska bilder/symboler/tecken (läs mer; www.isaac.no). Valet av
kommunikationsform bör göras i samarbete med kunnig och erfaren personal inom området.
För barn med fysiska svårigheter, kommer användningen av grafiska bilder/symboler som
PCS eller Pictogram vara aktuella kommunikationsformer.
Sid 5
Exempel på PCS symboler:
Exempel på Pictogram:
2.4 Stötta och främja kommunikation och språkutveckling
Det är grundläggande för språkutvecklingen att kunna leda andras uppmärksamhet och att
kunna följa andras uppmärksamhet. Barn föds med förmågan att interagera/rikta sig mot
andra människor och få andra människor att rikta sig mot dem. Gemensam uppmärksamhet är
grundläggande för kommunikation. För att kunna kommunicera måste vi försäkra oss om att
barnet och samtalspartnern har gemensam uppmärksamhet så att man pratar om samma sak.
För barn med försenad kommunikationsutveckling kan det vara svårt att leda andras
uppmärksamhet. Det betyder att personerna i närmaste omgivningen måste vara extra lyhörda
och se efter små tecken som kan ge en signal om vad barnet är intresserat av. Ser barnet i
någon riktning mot något, kan det här tolkas som att barnet pekar med ögonen (ögonpekning)
eller om barnet riktar kroppen mot en plats där någon leker, så kan det tolkas som en
uppmärksamhetsriktning mot den aktiviteten. Sådana möjliga kroppliga uttryck bekräftas av
personer i närmiljön genom till exempel att ta barnet dit de ser eller hålla upp den leksaken
barnet riktar sig mot. Grafiska bilder/symboler hålls också upp för barnet i sådana
sammanhang som ett språkligt stöd för att benämna det som barnet är uppmärksam på.
2.5 Introduktion av grafiska bilder/symboler
När vi introducerar grafiska bilder/symboler i kommunikation, kommer den bilden/symbolen
kräva uppmärksamhet från barnet. Uppmärksamheten till barnet kommer i början att växla
mellan samtalspartnern och bilden/symbolen. Det här betyder att barnet kommer att behöva
mycket tid till att uppfatta det tredje elementet i samspelet. Tid är därför en central faktor i all
grafisk kommunikation. För barn som har fysiska problem är det viktigt att man förbereder så
att barnet klarar av att vrida på huvudet för att se på bilden/symbolen och inte minst klarar av
att se och uppfatta bilden/symbolen. Alternativ och kompletterande kommunikation kräver
längre tid än vanlig kommunikation mellan talande människor.
När barnet växlar sin uppmärksamhet mellan en samtalspartner och till exempel händelser och
saker i miljön, kan föräldrarna prova att sätta namn på det som barnet ser på genom att visa
barnet en grafisk bild/symbol. Genom att använda olika strategier för att härma tar man en
utgångspunkt i det som barnet redan är intresserad av och på det sättet stödjer man barnets
språkutveckling.
Sid 6
Exempel: Barnet retter oppmerksomhet mot et akvarium med fisk i. Moren ser dette og viser
barnet symbol for fisk og sier ”Se, fisk?”. Deretter løfter hun barnet med seg bort til akvariet.
De ser på fiskene og moren viser flere ganger symbolet for fisk til barnet, benevner fisk og
peker på fiskene.
En annan strategi är att föräldrarna försöker få barnet är intresserad av en aktivitet. De
försöker leda barnets uppmärksamhet till något de själva är uppmärksamma på. Detta är mer
krävande för barnet och ställer högre krav på den vuxna att se till att barn och samtalspartnern
har uppnått gemensam uppmärksamhet och samförstånd.
2.6 Grafisk språkmiljö
Alternativ och kompletterade kommunikation ska användas och förstås av andra i barnets
miljö och barnet skall kunna utveckla sig själv tillsammans med det. Det är en utmaning att
säkra tillgängligheten till kommunikation. Med kommunikativ tillgänglighet menas att barnet
måste få tillgång till ett kommunikationssystem som det själv kan använda. I början
presenteras en bild/symbol för barnet, när det upplevs naturligt att kombinera två eller fler ord
i samtalet med barnet är det viktigt att också presentera två eller flera grafiska
bilder/symboler.
Tavlor med flera grafiska bilder/symboler görs tillgängliga för barnet och samtalspartnern på
olika platser i hemmet och i olika aktiviteter i vardagen.
Det här förbereds genom att hänga upp bilder/symboler på planscher på väggen som då är
synliga för barnet i de dagliga aktiviteterna, placeras i enkla böcker eller ligger tillgängliga i
närheten av barnet. Olika lösningar med de grafiska bilderna/symbolerna som kan användas
för placering finns att beställa/ansökas som hjälpmedel genom en förskrivare och
hjälpmedelscentralen eller beställas direkt från Abilia AB, www.abilia.se.
Man kan också göra dessa lösningar själv.
Exempel på en pektavla för att välja en aktivitet:
De grafiska bilderna/symbolerna måste användas i vardagen för att utse det som sker med och
runt barnet. Rutiner bör formas i hemmet för att ömsesidig kommunikation ska få plats i
vardagen. I en sådan process behöver familjen stöd och vägledning. De måste få kunskap om
hur viktigt det är att de följer upp aktiviteterna och att resultaten kommer bli värd insatsen,
säger von Tetzchner og Martinsen (2002).
Sid 7
2.7 Begreppsförståelse vid användning av grafiske bilder/symboler i
rutinsituationer
Barnet och personerna i den närmaste omgivningen kommunicerar om meningsfulla
situationer i vardagen och det här ger en grund för att skapa gemenskap. Genom att händelser
och saker i omgivningen benämns med grafiska bilder/symboler, kommer barnet få begrepp
och kommer på så sätt att kunna börja kategorisera världen. Språket utvecklas genom social
delaktighet, där samtalspartnerna anpassar sig till varandra och barnet lär sig sociala
spelregler. Att använda grafiska bilder/symboler är annorlunda och kommer till en början att
kännas onaturligt och tungrott för de flesta. För att få upplevelsen av att lyckas med att
använda grafisk kommunikation, kan det vara klokt att till en början utgå ifrån de enkla
vardagssituationerna.
Exempel: Om man ska gå till badrummet för att byta en bölja, visar man barnet symbolen för
att byta blöja och berätta vad som ska ske innan man bär med sig barnet till badrummet och
genomföra blöjbytet. På det här sättet kan man informera barnet om vad som ska ske både
genom tal och grafiska bilder/symboler.
Anpassningen av grafisk kommunikation är lättast i rutinsituationer för att de är kända
situationer både för barnet och personerna i den närmsta omgivningen. Fördelarna är att där
vet man vad som ska hända i situationen för att detta sker återkommande och dagligen och
aktuellt ordförråd är därför relativt enkelt och förutsägbart. Rutinsituationer är därför bra
situationer att börja med, när man skall introducera grafiska bilder/symboler i
kommunikationen med barnet.
Man tänker på förhand igenom vilket ordförråd som kommer att vara aktuellt för den givna
situationen. Till exempel kommer ord som ”blöja, tvätta, bada, torka, klä av och på, vatten,
ligga, smörja, varmt, kallt, kiss, bajs, namn på olika kläder, kroppsdelar” osv. vara aktuella
bilder/symboler att ha tillgängliga vid blöjbyte. När ordförrådet har plockats ut, tänker man
igenom hur aktiviteten ser ut, så att de grafiska bilderna/symbolerna/pektavlan placeras så att
de är lätt tillgängliga både för föräldrarna och barnet.
Exempel på pektavla för blöjbyte: Hängs över skötbordet så att barnet kan se den när man
byter blöja, klär av/på och gör iordning barnet. Bilderna/symbolerna används i
kommunikation med barnet i aktiviteten.
Sid 8
2.8 Lek- och samsel
Redan tidigt under första levnadsåret kommer barnet att visa vad de gillar och inte gillar med
kroppsliga uttryck, mimik och ljud. Föräldrarna lär sig och hittar lek- och samspelsaktiviteter
som barnet trivs med.
För att ge barnen en språkmiljö även i dessa situationer, kan man anpassa för att använda
grafiska bilder/symboler. Även här är det nödvändigt att tänka igenom vad man tänker göra,
vad man tänker säga och vilka objekt som används i leken. Grafiska bilder/symboler för detta
plockas ut och görs tillgängliga för barnet och personerna i barnets närmsta omgivning.
Några föräldrar har ritualiserat leken, regler etc. som de ofta använder i vardagssituationer.
Sånger och regler med grafiska bilder/symboler kommer att stötta barnets möjligheter till
deltagande i sådana ritualer.
Exempel på stativ och tärning för att fästa symboler på under lek och samspel:
2.9
Utvidga ordförrådet – ställa frågor, välja, berätta…
Barn som behöver grafiska kommunikationsformer bör också få möjlighet till att ställa frågor,
som ”vad är det?” och ”vem är det?”. De bör få välja mellan olika saker som aktiviteter och
kläder, få möjligheter till att prata om händelser och berätta vad de har upplevt. Allt det här
kommer kräva anpassning/iordningsställande av en grafisk miljö.
Exempel på kombinering av symbol och talapparat:
Det kan vara användningsbart och nödvändigt att använda talapparater för att påkalla
uppmärksamhet. Man kan ha enkla talapparater med inlästa meddelanden på, som ”vad är
det?” till aktiviteter som exempelvis att läsa i en bok med bilder i.
Sid 9
Pektavlor bör ha olika innehåll: Någon bör vara gjord för att välja exempelvis leksaker,
kläder och matvaror. Andra tavlor kan skapas för att barnet ska kunna kommunicera medan
man läser en bok, pratar om händelser och gör aktiviteter.
2.10 Organisering av ordförrådet, kommunikationsbok/pärm
Allt eftersom ordförrådet blir större blir det viktigt att nå fram till användningsbara sätt att
organisera ordförrådet på, så att man på enklast möjliga sätt kommer fram till aktuella ord. .
Mer information och beskrivningar om hur man kan göra det här kan man finna på olika
ställen exempelvis på hemsidan till Isaac Norge: www.isaac.no
2.11 Vidareutveckling av barnets alternativa och kompletterande
kommunikation
”AKK Startbok – mina första ord” är inte tänkt att vara det enda kommunikationssystemet för
någon, men en hjälp för att komma igång när barnet är litet. Hur fort man har ett behov att
komplettera med nya bilder/symboler och eventuellt gå över till att använda andra system i
kommunikation, kommer att variera från barn till barn. Verktygsprogram som används för att
skapa grafiskt kommunikationsmaterial kan ansökas som hjälpmedel via en förskrivare och
hjälpmedelscentralen.
Enkla talapparater med inläst meddelande, talapparater med många meddelanden och
databaserade kommunikationshjälpmedel är också hjälpmedel. Utifrån individuella
värderingar kan de ansökas som ett personligt hjälpmedel för barnets kommunikation via en
förskrivare och hjälpmedelscentralen. Användningen av dessa hjälpmedel kräver utbildning
för personerna i barnets närmsta omgivning.
Sid 10
2.12 Symbolerna
Beskrivande ord
Blå
Frusen
Gott
Liten
Mörk
Rädd
Smutsig
Stor
Taskig
Trött
Varning
Borta / titt ut
Gammal
Hungrig
Lycklig
Ont
Röd
Snabb
Sönder
Tom
Törstig
Våt
Dum
Glad
Hård
Mjuk
Ren
Sjuk
Snygg
Söt
Torr
Varm
Djurnamn
Anka
Djur
Fluga
Gris
Häst
Kattunge
Lejon
Rådjur
Uggla
Apa
Elefant
Fågel
Groda
Höna
Ko
Mus
Sköldpadda
Valp
Bi
Ekorre
Får
Gås
Kanin
Kyckling
Pingvin
Teddybjörn
Åsna
Björn
Fisk
Giraff
Hund
Katt
Lamm
Ponny
Tiger
Dra
Ge
Kasta
Köra
Mata
Simma
Sparka
Stå
Tvätta golv
Öppna
Dammsuga
Gråta
Kittla
Leka
Plaska
Sitta
Springa
Suga
Tycka om
Dricka
Gå
Knacka
Ligga ned
Pussa
Sitta i knä
Stanna
Ta
Visa mej
Handlingsord
Blåsa
Förstå
Hjälpa
Krama
Läsa
Ramla
Sjunga
Stänga
Torka
Äta
Hjälpmedel
Dropp
Fotspjäle
Kommunikationsapparat
Ligga på boll
Rullator
Elektrisk rullstol
Huvudstöd
Kommunikationsbok
Manöverkontakt
Rullstol
Sid 11
Transportmedel
Barnvagn
Brandbil
Båt
Flyg
Motorcykel
Bil
Buss
Cykel
Lastbil
Tåg
Kläder
Blixtlås
Haklapp
Klänning
Shorts
Strumpor
Törja
Blöja
Halsband
Knapp
Skjorta
Stövlar
Underställ
Byxor
Jacka
Pärlhalsband
Sko
Trosor
Ytterkläder
Kroppsdelar
Ansikte
Fot
Kind
Navel
Tår
Arm
Hand
Knä
Näsa
Öga
Ben
Huvud
Mage
Tand
Öra
Finger
Hår
Mun
Tunga
En
Mer
Ingen
Samma
Inte
Bok
Hink
Såpbubblor
Boll
Klossar
Penna
Brandbil
Lego
Kvantitets uttryck
Alla
Lite
Leksaker
Ballonger
Docka
Leksaker
Leksaker och rutiner
Bada
Baka kaka
Inte
Middag
Snälla
Tyst
Borta – titt ut
Hej
Ja
Natt
Sova
Vill
Frukost
Hej då
Lunch
Nej
Tack
Vänta
Ljudeffekter och djurläten
Bää bää
Mjau
Atjo
Tuff tuff
Mu
Brr (billjud)
Kuckilliku
Aj
Voff voff
Sid 12
Grr/nöff nöff
Kvack kvack
Nam nam
Mat och dryck
Apelsin
Fisk
Juice
Korv
Mjölk
Ost
Pizze
Smör
Äpple
Banan
Glass
Kaffe
Lite att dricka
Morot
Pizza
Potatis
Vatten
Ärtor
Bröd
Gods
Kex
Makaroner
Ost
Pølse
Russin
Våfflor
Bullar
Gröt
Knäckebröd
Mat
Pannkaka
Potet
Saft
Ägg
Barn
Kvinna
Morfar / farfar
Pappa
(Bild av barnet)
Mamma
Mormor / farmor
Pojke
Bror
Man
Moster / faster
Syster
Människor
Baby
Flicka
Morbror / farbror
Människor
Möbler och rum
Bad
Garage
Soffa
Trapp
Badkar
Kylskåp
Sovrum
TV
Bord
Kök
Spis
Vardagsrum
Dörr
Låda
Stol
Ugn
Fönster
Potta
Säng
Ord om tid
Dag
Morgon
I dag
Natt
I morgon
Nu
Kväll
Tidigare/före
Prepositioner och platser
Av
Ner
Bakom
På
Där
Under
I
Upp
Inuti
Utanför
Den här
Hennes
Det
Jag
Din
Mig/min/mitt
Du
Pronomen
Den
Hans
Små hushållsartiklar
Assiett
Glas
Klocka
Ljus
Pengar
Skål
Borste
Glasögon
Kniv
Matta
Planta / växt
Tallrik
Dammsugare
Hammare
Kopp
Medicin
Radio
Tavla
Fat
Handduk
Krona
Mugg
Sax
Telefon
Flaska
Kam
Kudde
Nyckel
Sopborste
Tvål
Frågeord
Hur
Varför
Vad
Vem
Var
När
Sid 13
Gaffel
Kartong
Lampa
Papper
Sked
Väska
Strategier
Jag vill ställa en
fråga
Det tycker jag inte
om
Jag vill ha något
Jeg vill göra något
Något är fel
Jag vill säga något
till dig
Klä ut sig
Jeg tycker om det
Gå någonstans
Nästan som
Jag förstår inte
En gång till
Saker ute och platser att gå till
Affär
Gungor
Kana
Regn
Stjärna
Bassäng
Hem
Kalas
Sol
Strand
Blomma
Himmel
Kyrka
Snö
Träd
Djurpark / zoo
Hus
Måne
Spade
Ute
Förskola
Jobb
Park
Sten
Vatten
Uttryck
Byta bölja
Gapa
Imse vimse spindel
Klappa händerna
Res dig upp
Stå stilla
Var försiktig
Duktig flicka
Ge till mamma
Jag vill ha
Mamma är hemma
Rör inte
Spotta ut
Var tyst
Få en kram
Gör inte så
Kasta bollen
Nu ska du lägga dig
Skall vi åka
Sätt dig ned
Är du hungrig?
2.13 Länk till Högskolan i Vestfold
Høgskolen i Vestfold; www.hive-lu.hive.no/videreutdanning/ask
Sid 14
Få en puss
Hämta -----Kom hit
Nu säger vi hej då
Sluta / stanna
Titta / titta hit
Är du trött?
Referenser
Bardersheim, N. (2006) Se, han forstår! Nyfødte babyer hører forskjell på alle verdens språk.
Hjerneforskning på spedbarn vider at d er langt mer avanserte enn vi hittil har trodd.
Dagbladet 18.03.2006
Hayes, LA (2004) The impact of augmentative and alternative communication intervention
on semantic language development: Case study of a young child with Down Syndrome who
uses augmentative and alternative communication. Unpublished mater´ s thesis. The
Pennsylvania State University, PA
Mjøen,T. (2006) Hvordan kan de fylkesvise habiliteringstjenestene bidra til at barn med CP
og alvorlige kommunikasjonsvansker tidlig får tilgang til alternativ og supplerende
kommunikasjon (ASK)? Prosjektoppgave fra Alternativ og supplerende kommunikasjon del 2,
Høgskolen i Vestfold
Tetzchner & Martinsen,( 2002) Alternativ og supplerende kommunikasjon ”En innføring i
tegnspråkopplæring og bruk av kommunikasjonshjelpemidler for mennesker med språk- og
kommunikasjonsvansker”
Version Januari 2010
Sid 15
Abilia AB, Kung Hans väg 3, Sollentuna, Box 92, 191 22 Sollentuna, Sweden
Phone +46 (0)8-594 694 00 | Fax +46 (0)8-594 694 19 | [email protected] | www.abilia.se
Sid 16
