Makedonien
Grupp 46, NEGA01
Matias Vidal Lira 931226-1572
Sanel Dzanic 921115-1817
Emir Maglic 911115-1776
1
Innehållsförteckning
Makedonien .......................................................................................................... Error! Bookmark not defined.
Inledning ................................................................................................................ Error! Bookmark not defined.
Sammanfattning .................................................................................................................................................................3
Historia ...................................................................................................................................................................................4
Makedoniens ekonomi idag ...........................................................................................................................................8
Orsaker och lösningar till Makedoniens fattigdom ........................................................................................... 11
Referenslista ..................................................................................................................................................................... 17
2
Inledning
Syftet med arbetet är att analysera och studera Makedoniens ekonomiska situation med
hjälp utifrån våra nationalekonomiska kunskaper. Vi har valt att titta i och studera det vi
ansåg som mest relevant för att skapa en så bra överblick av landet som möjligt.
Sammanfattning
Efter att vi gjort arbetet har vi sett att Makedonien är ett land som fortfarande idag år
2013 står relativt stilla i jämförelse med tidigare U-länder. Ett land som fortfarande
präglas utav folktillhörigheter, etniska konflikter och en utebliven sammanhållning.
Landet som fortfarande lider hårt av både fattigdom och korruption. Ett land som
fortfarande kämpar dag in och dag ut för att få medlemskap hos både EU och NATO. Ett
utav få länder i Europa som har en sådan hög fattigdom och så få människor i
arbetslivet. Makedonien drabbades hårt utav det forna Jugoslaviska kriget år 1991 och
är ett utav få länder från Balkanområdet som har en sämre ekonomisk situation idag än
för 20 år sedan.
Makedonien som idag saknar både modern infrastruktur och kust såg vi som en viktig
och negativ anledning till varför landet inte fått en snabbare ekonomisk tillväxt. Att
landet saknar ”viktiga” råvaror och är tvungna att importera dyrare råvaror för att
producera deras egna billigare råvaror driver inte heller landet framåt.
I arbetet tas viktiga faktorer upp till varför Makedonien är drabbat av fattigdom och vad
landet bör göra åt problemet. Arbetet tar upp historiska moment som har haft inverkan
på ekonomin idag, och även hur situationen ser ut idag.
3
Historia
Ett land med av millennier av erövranden och maktstyre från romare, turkar, bulgarer,
greker och serber kom Makedonien att fördelas mellan Grekland, Serbien och Bulgarien
efter Balkankrigen år 1912-1913. Den serbiska delen av Makedonien hörde till
serbernas, kroaternas och slovenernas land, som fick namnet Jugoslavien. År 1946
ingick Makedonien som en av sex republiker i Republiken Jugoslavien. I relation med
kommunismens fall och Jugoslaviens upplösning uttalade sig Makedonien den 8e
september år 1991 som ett självständigt land. Namnet skulle vara Republiken
Makedonien. Det orsakade starka protester från Grekland. Grekerna menade att namnet
Republiken Makedonien medförde att man stjäl namnet från den delen av Grekland som
också kallas för Makedonien. År 1993 röstades Makedonien in till FN som den 181
medlemmen under namnet FYROM (former Yugoslav Republic of Macedonia).
Makedonien erkändes av ett stort antal stater, varav alla EG-länder förutom Grekland
(Utrikesdepartementet 2012).
Efter sönderfallet av Jugoslavien år 1991, mötte Makedonien, svåra ekonomiska
utmaningar. En övergång till en marknadsekonomi och den svåra regionala situationen
som var på den tiden. Landet påverkades av sönderfallet då landet berövades på viktiga
skyddade marknader och stora transfereringar från den centrala jugoslaviska
regeringen. Ett krig i närbelägna Bosnien Hercegovina, de internationella sanktionerna
mot Serbien, och Kosovo krisen gav sina negativa effekter till Makedoniens
handelsberoende ekonomi. Makedonien var i första hand negativt påverkat av den
grekiska handelsembargo som infördes år1994 i en tvist över landets namn, flagga och
konstitution, samt de internationella handelssanktioner mot Serbien. Resultatet av dessa
två händelser blev att gränsen stängdes, och år 1995, så minskade landets BNP till 41 %
av 1989 års nivå (History Central 2005).
Åtgärder mot dessa problem och som drivit landet till en ambitiös stabiliserings- och
reformprogram efter självständigheten. Även om omständigheterna inte var dem bästa,
så gav programmet positiva resultat under år 1998 och berömdes av Internationella
valutafonden (IMF) och Världsbanken. Landets ekonomiska tillväxt fick lida i dess första
fem år av självständighet. Landet hade en tillväxt på 3,4 % under 1998. Året därefter
4
kom krisen i Kosovo (History Central 2005).
År 1999
Makedonien visades vara det ekonomiskt mest utsatta landet av Kosovos alla
grannländer utav Kosovokonflikten. Landet tog emot mer än 350,000 kosovoalbanska
flyktingar vilket hade sin negativa effekt på ekonomin. De utländska
direktinvesteringarna, som redan var lägst i hela regionen, blev ännu färre eftersom
investerare hade svårt för att se sina investeringar bli framgångsrika. Med en
arbetslöshet runt 33 %, förvärrades krisen till en ekonomisk misär. Innan Kosovokrisen,
var Makedoniens ekonomi upp till 70 % beroende av dåvarande Jugoslavien. Allt från
insatsvaror till exportvaror eller transport genom Jugoslavien. När krisen var som värst
hade den totala exporten sjunkit med 75 % av 1998 års nivå. Exporten till Jugoslavien
sjönk med 80 % (History Central 2005).
Även om Kosovokrisen hade sin negativa påverkan på Makedoniens ekonomi, så hittade
landet nya marknader som man utnyttjade och marknaden i Kosovo öppnades under
sommaren. En ekonomisk återhämtning och en tillväxt på 2,7 % blev resultatet för
landet under detta år (History Central 2005).
Makedonien försköt sina amorteringar till Parisklubben år 1995 genom ett avtal som
sade att landet hade 5 års återbetalningstid. Anledningen till detta var förståelsen för
Kosovo krisens negativa effekter på landet. 93 miljoner dollar av skulden, var räntor och
skulder till USA (History Central 2005).
År 2001
I början av året, såg Makedoniens ekonomiska situation ut som att den var på god väg
mot förbättring. Situationen förändrades negativt fort, då etniska albaner skapade
uppror i landet.
I februari började små beväpnade albanska grupper under namnet Nationalistiska
Liberala Armén (NLA) ett uppror i norra delen av landet, precis innanför gränsen mot
Kosovo. Det blev en kortvarig konflikt som följd till detta och som avslutades i augusti
samma år. I staden Ohrid kom EU, USA, OSSE och NATO med ett fredsavtal med hjälp av
dessa organisationer. Ohrid-avtalet orsakade stora förändringar i landets lagstiftning.
5
Ändringarna såg till att landet skulle förbättra sin ställning mot minoriteterna och
användandet av minoritetsspråk (Utrikesdepartementet 2012).
Upproret hade sin negativa påverkan på det reala BNP i landet. Real BNP sjönk med 4,5
%. Produktionen försämrades i flera branscher och inflationen ökade med 5,5 % i
genomsnitt.
Från januari det året till september, förlade landet ca 200 miljoner dollar av sina
valutareserver. Utländska direkta investeringar, krediter, bidrag och donationer sjönk
när upproret började. Det blev en lägre internationell efterfrågan på landets produkter.
Kontrakt blev uppsagda inom textil-, järn- och stålindustrin. Denna brist på
produkternas efterfråga resulterade i att landet hade negativa tillväxtsutsikter och en
försämrad utrikeshandel. Makedonien hade planer på att dra sig ur International
Development Association (IDA). Det stoppade inte Världsbanken från att hjälpa landet
ekonomiskt med ett bidrag på 15 miljoner dollar, för att hjälpa till att finansiera viktiga
importer till den privata sektorn (History Central 2005).
År 2002
Real BNP växte med 0,3 %, trots en dämpad inflation. Konsumentprisindex- baserade
inflationen låg på 1,8 % samma år. Importen ökade kraftigt med 16,3 %, medan
exporten sjönk med 3,7 %. Utrikeshandeln påverkades negativt på grund av en fallande
industriproduktion. Världsbanken och Europeiska kommissionen höll en konferens i
Bryssel som handlade om att hjälpa Makedonien. En ekonomisk finansiering där givare
lovade 275 miljoner dollar till landets budget, så att landet kunde fullfölja sin planerade
ekonomiska budget för detta år. De skulle också implementera reformer ramavtal.
Ytterliggare 244 miljoner dollar utlovades för att hjälpa till för en ökad ekonomisk
utveckling (History Central 2005).
År 2003
Detta år kom Makedonien att belönas för en god disciplinerad finanspolitik och en stabil
penningpolitik av givare. IMF tecknade ett avtal med landets regering värt 27 miljoner
dollar. BNP ökade med 3,1 % det året. Landets export gav förmånliga priser på
världsmarknaden vilket var en av anledningarna till ett ökat BNP. Konsumentprisindexbaserade inflationen var fortsatt låg med runt 1,2 %. Arbetslösheten steg till 36,7 %
samma år. Trots att exporten ökade fortare än importen i jämförelse med föregående år,
6
så var handelsunderskottet fortfarande hög på 20,3% av BNP. Underskottet i
bytesbalansen stabiliserades på 6 % av BNP. Skulden till utlandet låg på 38,4% av
landets BNP. Makedonien var ett land som var fast beslutade till medlemskap i
europeiska och globala ekonomiska strukturer. Makedonien blev officiellt accepterade
till att få medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) i oktober år 2002.
Makedonska parlamentet godkände ett avtal i januari 2003 och blev officiellt
medlemmar i mars år 2003. Landet hade ett samarbetsavtal med Europeiska Unionen
(EU) som gällde ända sen år 1997. Därefter skrevs ett stabiliserings- och
associeringsavtal med EU i april år 2001, som gav Makedonien möjlighet att komma in
tullfritt på europeiska marknader. Avtalet gick inte i kraft tills parlamenten i alla EUländer accepterade avtalet under år 2004 (History Central 2005).
Enligt handelsstatistiken exporten till USA 2,4 % av den totala importen i Makedonien.
Landet undertecknade ett frihandelsavtal med Albanien, Bosnien och Hercegovina,
Serbien, Montenegro, Bulgarien, Kroatien, Ukraina, Slovenien, Turkiet, samt Eftaländerna (History Central 2005).
År 2004 - 2009
År 2004 uppgick den reala tillväxten till 4 % med en inflation på upp till 2,8 %. USA gav
sitt stöd för Makedoniens övergång till ett demokratiskt, tryggt, marknadsinriktat
samhälle med stora mängder bistånd. Detta år sökte Makedonien EU-medlemskap. I och
med fredsavtalet förutsattes också en genomgripande kommunindelningsreform. En
decentralisering av resurser och kompetens från central till kommunal nivå realiserades
sedan under våren året därpå (Utrikesdepartementet 2012).
År 2005 beslutade det Europeiska rådet att ge Makedonien status som kandidatland
(History Central 2005). Makedonien fick en tillsägelse av EU ta tag i ett av landets
största problem inför anslutningsförhandlingarna. Tillsägelsen handlade om att
bekämpa korruptionen (BBC 2012). Samma år blev Makedonien medlem i Natosamarbetet Partnership For Peace (Utrikesdepartementet 2012).
År 2008 accepterades en lag om talandet och användandet av minoritetsspråk
(Utrikesdepartementet 2012). Under samma år förenades NATO: s ledare att bjuda in
7
Albanien och Kroatien att gå med i NATO. Makedonien fick sin inbjudan blockerad av
Grekland på grund av tvisten om landets namn. I december år 2008 bestämde
Makedonien att ta upp problemet om sitt namn till den Internationella domstolen i Haag.
Internationella domstolen beslutade att Grekland gjorde fel i att blockera Makedoniens
från att gå med i NATO, på grund av landets namn. Beslutet var en stor seger för
Makedonien, även om domstolen inte tog upp den ömsesidiga tvisten om namnet (BBC
2012).
EU-kommissionen gav sina rekommendationer i sin undersökningsrapport för år 2009
att Makedonien skulle få börja förhandlingarna om EU-medlemskap. Makedonska
medborgare fick sin rätt till att resa inom Schengenområdet utan visum i slutet av år
2009. Det var ett stort steg för landet. Ett steg närmare mot EU (BBC 2012).
Makedoniens ekonomi idag
Makedonien, ett utav Europas fattigaste länder idag. Landet hamnade på 72a plats enligt
UNDP utvecklingsindex (Sveriges ambassad 2010). Förändringen från planekonomi till
marknadsekonomi har inte vart positiv för landets ekonomi. Efter sin ändring når
Makedonien idag upp mot skrämmande siffror i sin arbetslöshet, som år 2011,
beräknades ligga på omkring 30 %. Arbetslösheten beräknades nästan till det dubbla
bland landets ungdomar. Landets ekonomi är hårt drabbad och det beror dels på bristen
utav utländska investeringar. Makedonien har trots allt negativt, haft en relativ god
utveckling på omkring 4-5 %. Man klarade sig bra när finanskrisen slog till som rådde år
2009. Man hade endast en minskning på 0,7 % i BNP. I jämförelse med Sverige klarade
man sig bra, eftersom Sverige drabbades hårdare på en minskning runt 1,5 %.
Dagens BNP - År 2011 låg Makedoniens BNP på 9118 miljoner dollar jämförelsevis med
Sveriges 458 004 miljoner dollar. BNP per capita låg samma år på 4912 dollar
jämförelsevis med Sveriges 58228 dollar per capita.
Ett land som Makedonien som lider utav stor arbetslöshet, bör vara ett ypperligt tillfälle
för stora företag att producera i. Arbetskraften är hög och lönerna är väldigt låga. En
anledningen till varför företag inte väljer att flytta produktion till Makedonien är dels
8
p.g.a. korruption inom tullen. Det är dock inte den största anledningen. Om man jämför
Makedonien med exempelvis grannlandet Bulgarien, som har en liknande situation där
arbetskraften är billig och arbetslösheten är hög. Bulgarien har en mycket bättre
infrastruktur i landet, vilket gör det enklare för företagen att transportera varor och
detta gäller inte bara tåg och flyg. Den största anledningen är att Bulgarien har kust
tillskillnad från Makedonien, och det här är en väldigt stor anledning till varför
Makedonien uteblir som arbetskraft. Att Bulgarien är med i EU är också till varför
företagen väljer att jobba där istället.
Handel
Makedoniens handel består mestadels utav jordbruk och man har naturtillgångar som
textil, järn, stål och tobak som redogör den större delen utav deras export. Trots att man
ser Makedonien som ett jord och skogsbruksland, så består den större delen utav BNP
närmare 60 % utav tjänster. Jordbruket ligger på approximativt 20 % utav BNP. Trots
att landet är fattigt, så är överraskande nog importen större än exporten. Varorna som
importeras är "dyrare" varor, som exempelvis olja, vilket påverkar landets ekonomi
negativt. Man importerar och exporter mest inom Europa, där 45 % av landets export
och import är inom Europa. De länder som import/export sker mest mellan är Tyskland,
Ryssland, men även grannlandet Serbien. Direktinvesteringarna i Makedonien är också
väldigt låga, särskilt om man jämför med grannländerna. Medellivslängden i
Makedonien ligger på runt 74 år (Sveriges ambassad 2010).
Styrelseskick Makedonien
I Makedonien råder demokrati. Skillnaden jämfört med Sverige är att i Makedonien så
väljer man parlament vart fjärde år och kommunvalen sker också vart fjärde år, medan
presidentvalet sker varje femte år. Partierna i Makedonien är väldigt etniskt homogena,
vilket även speglas utav den dåliga sammanhållningen mellan de olika folkslagen. De
mest dominanta folkgrupperna är de etniska makedonierna och albanerna. Det råder
inte bara konflikter mellan de olika folkgrupperna. Men också bland anhängarna till de
två största albanska partierna. Det visade sig den 5 juli år 2006, då valkampanjen
präglades utav våldsamheter främst bland anhängarna. Situationen kunde då lösas
genom att Nato och EU-företrädare hotade med att landets framtida medlemskap skulle
sättas på spel. Även fast Makedonien är ett demokratiskt land så har det inte alltid vart
9
friktionsfritt. År 2008 lämnade det albanska regeringspartiet DPA koalitionen då man
kände missnöje för landets minoritet. Främst lämnade man för missnöjet då den
makedonska regeringen inte erkände Kosovos självständighet. Landet leds idag utav
center-höger partiet VRMO-DPMNE i koalition med det albanska partiet DUI. Nikola
Guevski är landets premiärminister och leder det största partiet VRMO-DPMNE
(Sveriges ambassad 2010).
Utrikespolitik
Ur det ekonomiska perspektivet är det väldigt viktigt att ett U-land som Makedonien får
medlemskap hos NATO och EU. Detta har lett till att regeringen kämpar hårt och har
som högsta prioritering att det ska bli ett faktum. Detta skulle innebära stor stabilitet för
landet. Makedonien vars land med mycket stolthet kämpar hårt ,för att bli ett accepterat
land, speciellt med namnet Makedonien. Anledningen till varför man inte släpptes in i
NATO vid förhandlingarna 2008 under försvarsalliansens toppmöte i Bukarest var den
olösta namnfrågan med Grekland. Grekland som NATO-medlemsland satte alltså stopp
då man ansåg att namnet Makedonien inkräktar och försvårar handeln med den
Grekiske provinsen vid samma namn. Konsekvensen med detta har lett till att stor del
utav Makedoniens utrikespolitik har handlat om att få ett erkännande och acceptans
som egen stat (Sveriges ambassad 2010).
Korruption
Makedonien är ett utav de länder som fortfarande präglas utav korruption i Europa.
Eftersom vi tidigare nämnt att Makedonien är indelat i många olika folkgrupper och
minoriteter, så är det ganska naturligt att det fortfarande råder mycket korruption. De
vanligaste bland korruptionen sker hos polis, tjänstemän och tullen. Trots att det
ledande paritet VRMO-DPMNE prioriterar att få bukt på korruptionen, så har fler
människor straffats för korruption, vilket kan tolkas som att landet jobbar hårdare än
någonsin för att bli av med den. Den stora problematiken ligger i ett bristfälligt
rättssystem, då det är känt att polisen ofta bryter mot de grundlagar som råder. Landet
har ett liknande system som i Sverige, som säger att man endast får häkta en person
under 24 timmar och som sedan ska ha rätt till en advokat. Skillnaderna är dock att
detta inte följs lika bra i Makedonien. Polisens problem har även riktats mot den
brutalitet som använts mot folket, i synnerhet mot minoriteterna. Landet har även fått
10
skarp kritik från FN för de dåliga förhållandena som råder på olika anstalter och även
inom psykvården. Ett utav de största problemen för folket och för den ekonomiska
utvecklingen ligger hos den undermåliga lagstiftningen som råder i landet. Landet
drabbas även hårt utav de dåliga institutioner och den omoderna kompetens, samt
bristen på materiella resurser. Dem låga lönerna är också ett stort problem vilket gör att
det leder till korruption. Folket har en väldigt låg tilltro på landets rättsliga institutioner.
Det värsta korruptionen sett till landets ekonomi sker mest inom statlig förvaltning och
sker oftast vid dem offentliga upphandlingarna. Exempel på det är utföranden utav
licenser och koncessioner, där beslutsfattarna bedömer utifrån individ till individ utan
några gällande lagar. Precis som i många utav de fattigare länderna, sker mycket
korruption hos vanlig befolkning. Mutning hos myndigheter, polis, tull och även sjukvård
sker konstant. Som Arne Bigsten nämnde på föreläsningen den 13/5 - 13, då han
nämnde om varför IKEA hade svårt för att ha en del utav sin produktion på Tanzania var
p.g.a. av att korruption finns inom tullen. Att ha en korrupt tull kan leda till förseningar
vid leverans och kostnader som företagen inte räknat med. Detta leder ju självklart till
att företagen har en passiv inställning till att flytta sina produktioner till dessa länder.
Makedonien, landet där en tredjedel av befolkningen enligt Världsbanken
betecknas som fattiga. Vad kan orsakerna vara? Vilka lösningar finns för att
bekämpa fattigdomen?
Den kända nationalekonomen Adam Smith visade med sitt arbete att fattiga länder är
fattiga på grund av att de har en låg arbetsproduktivitet och tillräckligt få absoluta
fördelar i att producera vissa råvaror som landet har genom resurser från ”naturen”.
Adam Smith tyckte att dessa länder inte hade mycket förmåner av att använda sig av
internationellt handelsutbyte för att öka sin välfärd1. Smiths teori passar väldigt bra i
liknelse till Makedoniens fall. Man måste poängtera att det Smith kom fram till inte alltid
gäller. I Makedoniens fall gäller det eftersom deras största import i dagsläget är olja,
något många kallar för ”flytande guld” eftersom det är dyrt att köpa. Om landet ska ha en
tillräcklig ekonomi nog för att köpa oljan behöver de se till att öka sin export eller ha
många råvaror för att skapa en högre ekonomisk tillväxt för att kunna betala de
1
Karl-Markus Modén, föreläsare Karlstad universitet, Föreläsning 2013-04-26
11
oljeexporterande länder med pengar eller andra varor som ger dem mer nytta än oljan.
Vore nu fallet att Makedonien hade absoluta fördelar i olja, så hade de kunnat ha ett
underskott av internationell handel, men ändå haft det bra ställt i landet på grund av att
olja är av så högt värde. En lösning till att minska fattigdomen inom landet är att ett land
bör flytta över resurser från lågproduktiva sektorer till högproduktiva sektorer.
I det vardagliga samhället är det många länder som utnyttjar sina råvaror maximalt. Det
handlar inte bara om hur duktiga länderna är på att maximera sina vinster genom att
förnya maskiner m.m. Länder behöver även "tur" att ha vissa specifika råvaror som är
högt värde i dagens samhälle. Om vi tar Norge som exempel, så är de ett av de rikaste
länderna på grund av deras oljefynd. Men hade de istället hittat någon mindre betydlig
råvara så hade de inte varit så rika som de är i dagsläget.
Såhär har det varit med många länder inom människans evolution att de som hittar rätt
råvaror är av högt värde får mycket bättre förutsättningar att skapa en bra ekonomi. Det
är därför länder som idag är fattiga kan ha varit rika förr i tiden. En anledning kan vara
att den råvaran landet hade en gång i tiden var endast viktig då, men inte idag.
I dagsläget drivs mycket på fossila bränslen, och för att tillverka fossila bränslen behövs
olja. Men vad händer om vi hittar andra sätt att driva våra fordon på? Eftersom att oljan
bidrar till en sämre miljö? Hur går det för dessa länder då? Det är då andra länder som
idag inte är de rikaste kan komma ikapp de länder som idag har olja eftersom att oljan
då kommer vara obetydlig.
När Makedonien tänker på sin utveckling, så kan de inte hoppas på att de ska hitta olja
för att få en bättre ekonomi. Det som de måste göra är att maximera sina råvaror och
industrier som de har idag för att maximera sin vinst => Mer pengar till landet, fler jobb,
bättre välfärd. Något av det som tillför mest BNP till landet är jordbruket, och det är
viktigt att de kan gå med i EU för att lättare kunna exportera. Bönder som håller på med
jordbruk kan då söka en hel del bidrag från EU. Detta gör att bönderna får en bättre
finansiering och kan exempelvis då köpa nya redskap som gör att de kan öka sin
produktion, ska högre vinst och det leder i sin tur till att fler vill specialisera sig inom
jordbruket. Något annat de bör göra är att försöka specialisera sig på vissa råvaror, och
12
försöka få en komparativ fördel inom dessa. Detta gör att deras export kan komma öka
och att de kommer få högre finansiering till att kunna importera mer.
Komparativ fördel bygger enligt David Ricardos teori på att du specialiserar dig på en
vara istället för att lägga tid på varor som man är inte kan vara lika effektiv med. Detta
gör att man hinner tillverka mer varor på samma tid och då kan man sedan byta bort
överskottet som man inte behöver mot andra varor som man kan ha mer nytta för
(Wikipedia 2013).
Korruptionens hinder för utveckling
Landet har länge lidit av korruption, men det positiva i Makedoniens fall är att deras
styrelsesätt är något som gör att folket får vara med och bestämma. Detta gör att folket
blir mer medvetna om att vad som händer och kan bidra till samhället. En bra och
fungerande demokrati tar tid att få i ett land, men tiden brukar vara ett lands bästa vän
under detta styrelseskick, eftersom korruptionen försvinner sakta med tiden.
Ett sätt till att bekämpa korruptionen är genom att en ha politiker som är beredda på att
rubba denna "jämvikt" som landet har med korruptionen. Någon eller några som kan
tjäna på att det inte finns korruption. Det finns alltid en politiker som kan ta sig långt
genom att ha en bra idé som folket kan följa. Senare leder detta till att personer vill lägga
sin röst på denna politikern. Exempelvis om en politiker ställer upp i ett val och denne
har hög prioritering mot korruptionen, så måste han vinna folks förtroende. Det
politikern kan göra är att driva jobbfrågan framåt och lova fler jobb som får folket att
rösta på denne och om denne vinner blir säkerligen jobbmöjligheterna större. Detta
vinner både folket och politikern på. Det finns även många andra sätt. Skulle man införa
mer civil information kan man enklare ha koll på vad egentligen pengarna inom landet
används till och detta skulle leda till minskad korruption. Desto mer tiden går desto
bättre brukar det bli. Det gäller att de har tålamod, Rom byggdes inte på en dag och
Makedoniens korruption försvinner inte på en dag heller.
13
Utländska investeringar, skulder och människors välfärd i utvecklingen
Då Makedonien har väldigt stora skulder, så har landet inte haft de bästa
förutsättningarna och möjligheterna för att kunna investera utomlands. Detta är
förståeligt, då det viktigaste är att fixa landets egna skulder och problem innan man
använder pengar för investeringar. De har mer och mer börjat stå på sina egna ben.
Landet väntar på att bli medlemmar i EU, och har snart uppfyllt kriterierna. Deras
budget har förbättrats och tillslut kommer de att kunna börja investera. Men eftersom
investeringar kan gå både bra och dåligt, så ska man använda pengar som man har ”råd”
att förlora, något Makedonien i dagsläget inte har. Med tiden kommer de att ha en bättre
ekonomi och detta leder till att de kommer att kunna investera i framtiden.
Som vi sagt tidigare, så är större delen av problemen inom landet, hatet mellan de olika
etniska folkgrupperna. Dessa folkgrupper kan i princip inte se ett liv med varandra. Alla
dessa människor bor i samma land, men vägrar samarbeta, även fast dem jobbar för
samma sak i slutändan, välfärden för sig själva som individer och som land. Att få en bra
välfärd handlar inte bara om alla de pengar du tjänar via ett jobb, som du privat kan
använda för att konsumera och överleva med. Utan också allt runtomkring. Gatorna du
kör på med bilen, sjukhusen, skolorna etc. Detta kan enkelt sammanfattas som
levnadsförhållanden för en människa. Mycket av landets välfärd kommer ifrån skatterna
som arbetarna betalar. Att kunna maximera skatteintäkterna krävs det att folk jobbar.
Ett problem med de olika etniska folkgrupper är att de hatet är stort mot varandra och
kan leda till att arbetandet inte maximeras och i sin tur sätter stopp för utvecklingen.
Säg exempelvis att du själv har ett företag inom IT. I detta fall hör du till den albanska
folkgruppen och du behöver en duktig programmerare för dina program som du
tillverkar. I fallet så finns det en jätteduktig programmerare som söker jobb, men som är
av det makedonska folkslaget. Detta göra att han inte får jobbet och du för då istället
anlita en annan programmerare som kan tyvärr vara sämre. Man tänka att det inte
spelar någon roll eftersom företaget ändå fick en programmerare tillslut, men i själva
verket kan denna situation upprepas på grund av hatet mellan folkgrupperna. Och vad
är följderna till att de vägrar samarbeta i detta fall?
14
Företaget hade kunnat anlitat den duktigaste programmeraren och det hade i sin tur lett
till att företaget hade ökat sin arbetsproduktivitet. Det hade blivit en mindre
marginalkostnad för varje program som tillverkas, eftersom den duktiga
programmeraren jobbar effektivare. Företaget hade då börjat maximera vinsten och
företaget hade gått bättre som med tiden hade lett till att de anställda och ägaren får
högre inkomster. Detta hade i sin tur ökat statens skatteintäkter och arbetarna hade haft
mer pengar för sin privata välfärd.
Med exemplet vill man säga att samarbete är något positivt. I dagsläget har Makedonien
ett begränsat samarbete. Man kan dra en parallell med detta och Adam Smiths teori som
Karl-Markus Modén berättade om under föreläsningen2. Om vi i detta exempel ser de
båda folkgrupperna som två länder. De kan välja mellan att bara bry sig om sig själva
och inte bry sig om varandra, eller så kan de samarbeta. Om de samarbetar får de ut
mycket mer tack vare samarbetet än om de bara skulle vara för sig själva som i en
”autarki”.
Det hade varit positivt för människornas utveckling och även landet om de kunde
komma överens. Dessa intriger brukar ta tid att lösa och landet är på god väg. Man
påbörjat lösningar med detta med olika slags projekt. Detta är inte första gången
människor har haft intriger inom ett land. Det som måste hända är att människorna
måste förstå att det inte lönar sig. Desto mer tiden går så ändras generationerna. I varje
generation som födds kommer värderingarna från barnens föräldrar bestå av mindre
och mindre hat mot de olika grupperna.
Man kan dra en parallell med forna Tyskland och judarna. Efter att Hitlers tid var över
började tyskarna mer och mer bli neutrala mot judarna, eftersom att de insåg att de inte
finns något att ha emot dem. Varje generation lär sig från tidigare generationers misstag.
Att kriga med varandra ger aldrig någon lösning. För vissa personer, så är krig och
konflikter det enda dem vet och har svårt för att hantera problem på bättre sätt. En
person som växer upp i Gaza-området kan inget annat än att hata israeler, för att
palestinierna där lever i förskräckliga förhållanden. I Makedoniens fall, så har dem tur
2
Karl-Markus Modén, föreläsare KAU, Föreläsningen 2013-04-26
15
att krig inte utbryter och att konflikter inte förstoras. Med hjälp av EU och NATO så
hindras dessa, för att landet ska gå framåt i utvecklingen och inte bakåt.
16
Referenslista
BBC (2012). Macedonia country profile. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/country_profiles/1067125.stm [2012-01-24]
Utrikesdepartementet (2012). Makedonien. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/43788 [2012-07-02]
History Central (2005). Economy. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.historycentral.com/nationbynation/Macedonia/Economy.html [2012-07-02]
Sveriges ambassad (2010). Allmänna fakta. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/37/88/1d72af5a.pdf [2010-08-20]
Regeringskansliet (2010). Mänskliga rättigheter i Makedonien 2007. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080326/48f1ed4fff7636441dd5ab0310a
37240/Makedonien.pdf [2007]
Wikipedia (2013). Ricardianska modellen. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ricardianska_modellen [2013]
17
