EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
Bryssel den 19.09.2001
KOM(2001) 519 slutlig
2001/0213 (CNS)
Förslag till
5c'(76%(6/87
RPlQGULQJDYUnGHWVEHVOXW(*RP\WWHUOLJDUHPDNURHNRQRPLVNWVW|GWLOOIG
MXJRVODYLVNDUHSXEOLNHQ0DNHGRQLHQ
(framlagt av kommissionen)
027,9(5,1*
%$.*581'
Den 8 november 1999 beslutade Europeiska unionens råd att ge f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien ytterligare makroekonomiskt stöd på upp till 80 miljoner euro, bestående av en
lånedel på 50 miljoner euro och en bidragsdel på upp till 30 miljoner euro (rådets beslut
1999/733/EG).
Beslut om detta stöd fattades i samband med Kosovokrisen och mot bakgrund av de stora
ekonomiska kostnader som denna kris gav upphov till. Syftet med stödet har varit att stödja
betalningsbalansen och att bidra till att öka landets tillgång till extern finansiering, vilket
skulle underlätta genomförandet av strukturreformer och bidra till att avhjälpa de sociala
konsekvenserna av de ekonomiska störningar som Kosovokonflikten givit upphov till. Stödet
är förenat med villkoret att landets anpassnings- och reformprogram genomförs enligt
tidsplanen inom ramen för IMF:s stand-by-avtal.
Genomförandet av stödet försenades till följd av svårigheter med att nå en överenskommelse
om ett nytt stand-by-avtal mellan myndigheterna och IMF. Det godkändes till sist av IMF:s
styrelse i november 2000. Efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén
undertecknades ett samförståndsavtal den 19 december 2000, där de ekonomisk-politiska
villkor som den andra delutbetalningen av stödet är förenad med anges. Den första
delutbetalningen på 30 miljoner euro gjordes i december 2000 (20 miljoner euro i form av
bidrag och 10 miljoner euro i form av lån).
'(16(1$67(7,'(16(.2120,6.$879(&./,1*
Under 2000 var den makroekonomiska utvecklingen i huvudsak tillfredsställande med en
BNP-tillväxt på 5,1 %. Den ekonomiska tillväxten började dock att sjunka under andra
halvåret i fjol. Under 2000 ökade inflationen, mätt med KPI, med 5,8 % på årsbasis (6,1 % i
slutet av perioden), vilket skall jämföras med en minskning av KPI på 1,1 % 1999. De
offentliga finanserna var särskilt starka med ett överskott i de offentliga finanserna på
omkring 3,5 % av BNP, bland annat till följd av betydligt större skatteintäkter än väntat.
Bytesbalansunderskottet uppgick till 3,4 % av BNP (inklusive stöd i form av bidrag), i stort
sett oförändrat jämfört med föregående år. Valutareserven ökade och motsvarade 3,5
månaders import i slutet av 2000, medan den offentliga skulden som andel av BNP också
ökade och uppgick till 45,7 % av BNP.
I början av 2001 fortsatte avmattningen av den ekonomiska aktiviteten och den förvärrades av
att den politiska och säkerhetspolitiska kris som hade brutit ut i landet i februari och som
hängde samman med de väpnade motsättningarna mellan säkerhetsstyrkorna och etniskt
albanska väpnade grupper fördjupades ytterligare. Krisen var en viktig förklaring till den
otillfredsställande makroekonomiska utvecklingen under första halvåret, bland annat till följd
av störningar i utrikeshandeln. Enligt preliminära uppgifter sjönk BNP i reala termer med
3,8 % på årsbasis under första kvartalet 2001.
2
Inflationstrycket avtog under årets fyra första månader och den årliga KPI-inflationen uppgick
till 3,2 % i april. Sedan krisen började har centralbanken vid flera tillfällen ingripit för att
försvara denaren, som är kopplad till den tyska marken/euron. I syfte att förhindra spekulation
mot denaren har banken också stramat upp penningpolitiken för att minska likviditeten.
Försvaret av denarens växelkurs har medfört att valutareserven sjunkit under årets första sex
månader. Å andra sidan gav den nyligen genomförda försäljningen av det statliga
telekommunikationsföretaget till det ungerska företaget MATAV upphov till ett inflöde på i
storleksordningen 320 miljoner US-dollar.
De offentliga finanserna har försämrats markant till följd av krisen och de utgiftsökningar
som skedde i slutet av december 2000. Till följd av krisen i mars 2001 ökade statens utgifter
för "varor och andra tjänster" med 120 % på årsbasis (även om månadsuppgifterna varierar).
Skatteintäkterna påverkades också negativt av krisen och den avmattning i den ekonomiska
aktiviteten som följde i dess spår: i mars hade statens skatteintäkter sjunkit 11 % på årsbasis.
Den tidigare förväntade finanspolitiska omsvängningen från ett betryggande överskott 2000
till ett klart hanterligt underskott på omkring 1,2 % av BNP 2001 kommer inte att inträffa. Det
mesta tyder istället på en omsvängning på i storleksordningen 10 procent av BNP från ett
mycket stort överskott 2000 till ett underskott på ungefär 6 % av BNP 2001.
Både importen och exporten ligger på en betydligt lägre nivå än för ett år sedan. I januari–
april låg exporten 11 % lägre än motsvarande period föregående år, medan importen hade
sjunkit med 28 % jämfört med året innan. Den kraftiga minskningen av importen under årets
första fyra månader jämfört med motsvarande period föregående år kan främst förklaras av att
importen var ovanligt stor under motsvarande månader 2000 innan moms infördes. Importen
sjönk snabbare än exporten och handelsbalansen förbättrades jämfört med motsvarande period
2000. För helåret 2001 förväntas dock handelsbalansen och bytesbalansen försämras jämfört
med 2000. Även om uppskattningarna inte är färdiga angav IMF nyligen att det återstående
externa finansieringsbehovet för 2001 kunde uppgå till i storleksordningen 85 miljoner euro.
Myndigheterna har också fortsatt med de ekonomiska reformerna, även om krisen lett till att
processen går långsammare. En skattereform genomfördes i januari 2001, vilken innebar att
inkomstskattesatserna sänktes. Omdaningen av skatteuppbördssystemet fortgår och är snart
fullbordad. När det gäller reformer av den finansiella sektorn gjordes betydande framsteg,
bland annat genom ökad kontroll av att tillsynsriktlinjerna följs, förstärkning av
banklagstiftningen och åtgärdsprogram för problembanker. Dessutom har åtgärder vidtagits
när det gäller att reformera den offentliga förvaltningen, bland annat antagandet av lagen om
offentliga tjänstemän i maj 2001. På privatiseringsområdet var framstegen blygsammare,
vilket delvis kan förklaras av krissituationen. Myndigheterna är fortfarande fast beslutna att
fortsätta den ekonomiska stabiliseringen och de ekonomiska reformerna och samråder med
IMF och Världsbanken om vilka steg som bör tas härnäst.
)g5/b1*1,1*$9'(15b776/,*$*581'(17,//()7(5
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien kräver fortsatt ekonomiskt stöd för landets
ekonomiska stabiliserings- och reformarbete från gemenskapen och andra bilaterala och
multilaterala givare. Det underliggande rådsbeslutet (1999/733/EG av den 8 november 1999)
tillkom dock i spåren av Kosovokrisen och under antagandet att det inom kort skulle nås en
överenskommelse om ett stand-by-program. Följaktligen anges i artikel 1.3 i rådets beslut att
"bidragsdelen av detta stöd skall uppgå till högst 30 miljoner euro under perioden 19992000", medan en liknande tidsram inte anges för lånedelen.
3
Mot denna bakgrund förefaller det nu nödvändigt att ändra den befintliga rättsliga grunden,
det vill säga rådets beslut 1999/733/EG, så att stödet kan fortsätta att genomföras, och i
synnerhet att den återstående bidragsdelen på 10 miljoner euro kan betalas ut efter år 2000. I
linje med budgetkraven skulle den 31 december 2002 anges som sista utbetalningsdag i ett
ändrat rådsbeslut.
4
2001/0213 (CNS)
Förslag till
5c'(76%(6/87
RPlQGULQJDYUnGHWVEHVOXW(*RP\WWHUOLJDUHPDNURHNRQRPLVNWVW|GWLOOIG
MXJRVODYLVNDUHSXEOLNHQ0DNHGRQLHQ
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 308
i detta,
med beaktande av kommissionens förslag1,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande2, och
av följande skäl:
(1)
Genom rådets beslut 1999/733/EG3 ges ytterligare makroekonomiskt stöd till f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien bestående av en lånedel på högst 50 miljoner
euro och en lånedel på högst 30 miljoner euro.
(2)
Genomförandet av detta stöd försenades på grund av svårigheter med att nå en
överenskommelse om ett nytt stand-by-avtal mellan f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien och Internationella valutafonden.
(3)
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien är fast besluten att fortsätta det ekonomiska
stabiliserings- och reformarbetet och behöver fortsatt externt finansiellt stöd utöver
vad som kan tillhandahållas av de internationella finansiella institutionerna.
(4)
Det befintliga rådsbeslutet 1999/733/EG medger inte beviljande av bidragsmedel efter
år 2000.
(5)
Kommissionen har rådfrågat Ekonomiska och finansiella kommittén innan den lade
fram förslaget.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
(QGDDUWLNHO
Beslut 1999/733/EG skall ändras på följande sätt:
1
2
3
EGT C [...], [...], s. [...].
EGT C [...], [...], s. [...].
EGT L 294, 16.11.1999, s. 31–32.
5
1.
Artikel 1.3 skall ersättas med följande text: "Bidragsdelen i detta stöd skall uppgå till
högst 30 miljoner euro."
2.
En ny artikel 6 skall införas: "Detta beslut upphör att gälla den 31 december 2002."
Utfärdat i Bryssel den […]
3nUnGHWVYlJQDU
2UGI|UDQGH
6
),1$16,(5,1*6g9(56,.7
c7*b5'(16%(7(&.1,1*
Ytterligare makroekonomiskt
Makedonien.
stöd
till
f.d.
jugoslaviska
republiken
%(5g5'%8'*(73267
6W|GHWVELGUDJVGHO
B7-548: Makroekonomiskt stöd till västra Balkanhalvön.
6W|GHWVOnQHGHO
Rubrik B0-211 beträffande Europeiska gemenskapens garanti för
upplåningsprogram som gemenskapen har ingått för att ge ekonomiskt stöd
till tredje länder i Central- och Östeuropa.
5b776/,**581'
Artikel 308 i fördraget.
%(6.5,91,1*$92&+027,9)g5c7*b5'(1
D
%HVNULYQLQJDYnWJlUGHQ
Beviljande av ett gemenskapslån (som skall finansieras genom
gemenskapsupplåning på de internationella kapitalmarknaderna) på upp till
50 miljoner euro och ett bidrag på upp till 30 miljoner euro (som skall
finansieras via den allmänna budgeten) till f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien i syfte att stödja myndigheternas reformansträngningar och att
avhjälpa de sociala konsekvenserna av de ekonomiska störningar som
konflikten i Kosovo orsakat.
En första delbetalning på 20 miljoner euro i form av bidrag och 10 miljoner
euro i form av lån betalades ut redan i december 2000.
E
0RWLYI|UnWJlUGHQ
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien är beroende av externt finansiellt
stöd från officiella källor för att upprätthålla en varaktig balans i sina utrikes
affärer.
7
./$66,),&(5,1*$987*,)7(51$
Bidragsdel: icke-obligatoriska utgifter, differentierad.
Lånedel:
obligatorisk.
7<3$987*,)7(5
Direkta bidrag (100 % subvention) uppdelade på minst två utbetalningar.
Möjligt ianspråktagande av budgetgarantin för den gemenskapsupplåning
som syftar till att finansiera lånet till f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien.
%8'*(7.216(.9(16(5
D
%HUlNQLQJVVlWW
Beräkningen av det stödbelopp som bedömts vara nödvändigt grundar sig på
uppskattningarna av f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens återstående
externa finansieringsbehov.
För stödets lånedel föreslås ett symboliskt anslag eftersom det förväntas att
budgetgarantin inte kommer att tas i anspråk och eftersom belopp och
tidpunkt för eventuella anspråk på denna budgetpost ändå inte kan beräknas i
förväg.
E
cWJlUGHQVHIIHNWSnLQWHUYHQWLRQVNUHGLWHU
Den budgetpost som motsvarar stödets bidragsdel kommer endast att tas i
anspråk under förutsättning att ett antal ekonomisk-politiska villkor som
skall avtalas med f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens myndigheter
uppfylls.
Den budgetpost som motsvarar budgetgarantin för stödets lånedel kommer
endast att tas i anspråk om garantin faktiskt används.
F
)LQDQVLHULQJDYLQWHUYHQWLRQVXWJLIWHU
(i)
Bidrag
–
Finansieringen av utgifterna finns att tillgå under post B7-548.
Följande anslagsfördelning föreslås (i miljoner euro):
8
(ii)
2000
2001
Åtagandebemyndiganden
20
10
Betalningsbemyndiganden
20
10
Om budgetgarantin tas i anspråk gäller följande:
–
Ianspråktagande av den garantifond som upprättas genom rådets
förordning (EG, EURATOM) nr 2728 av den 31 oktober 1994.
–
Om garantifondens medel inte skulle vara tillräckliga kommer
ytterligare medel att tas i anspråk från budgeten genom
överföring
– av eventuellt resterande marginal i garantireserven,
– av eventuella försenade betalningar till gemenskapens budget
för vilka budgetgarantin har tagits i anspråk (enligt artikel
27.3 i budgetförordningen),
– av eventuellt tillgänglig marginal under det maximala
utgiftstaket för kategori 4 i budgetplanen eller genom
omfördelning inom den kategorin.
–
För att fullgöra sina förpliktelser kan kommissionen provisoriskt
säkerställa skuldtjänstbetalningarna genom sina egna likvida
medel. I detta fall gäller artikel 12 i rådets förordning (EEG,
EURATOM) nr 1552/89 av den 29 maj 1989.
%(67b00(/6(520%('5b*(5,%(.b031,1*
Medlen kommer att utbetalas direkt till mottagarlandets centralbank först
efter det att kommissionens enheter, i samråd med Ekonomiska och
finansiella kommittén och i samverkan med IMF:s och Världsbankens
enheter, har kontrollerat att de makroekonomiska åtgärder som genomförs i
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är tillfredsställande och att de
specifika villkor som är knutna till stödet är uppfyllda.
$1$/<6$9.2671$'6())(.7,9,7(7
D
6NlOI|UnWJlUGHQRFKVlUVNLOGDPnO
Genom att detta stöd underlättar det makroekonomiska reformarbetet i f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien och kompletterar den finansiering som
erhålls från det internationella samfundet inom ramen för det IMF-stödda
programmet kommer detta stöd att göra det lättare för landet att erhålla
extern finansiering, förbättra dess tillväxtutsikter och underlätta hanteringen
av de ekonomiska och sociala konsekvenserna av konflikterna i regionen.
9
E
8WYlUGHULQJRFK|YHUYDNQLQJ
Detta stöd är av makroekonomisk karaktär och uppföljning och utvärdering
görs inom ramen för det IMF-stödda anpassnings- och reformprogram som
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien genomför.
Kommissionens enheter kommer att övervaka åtgärden med hjälp av ett
särskilt system med indikatorer för den makroekonomiska och strukturella
politiken, om vilket överenskommelse skall träffas med mottagarlandets
myndigheter. Kommissionen kommer även i fortsättningen att stå i nära
kontakt med IMF och Världsbanken och dra nytta av deras bedömning av
resultaten av f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens reformarbete.
I förslaget till rådsbeslut föreskrivs att det skall tas fram en årlig rapport till
Europaparlamentet och rådet, vilken skall innehålla en utvärdering av
genomförandet av denna åtgärd.
$'0,1,675$7,9$87*,)7(5
Denna åtgärd är av engångskaraktär och kommer inte att innebära någon
ökning av antalet kommissionsanställda.
10
