Ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa och

advertisement
Ungdomars och unga vuxnas
psykiska hälsa och ohälsa
pernilla isaksson
hur skapar vi förutsättningar för
en god psykisk hälsa i halland?
Innehållsförteckning
Sammanfattning............................................................................................................................ 6
Inledning...................................................................................................................................... 7
Uppdrag och genomförande........................................................................................................... 9
Syfte........................................................................................................................................ 9
Mål.......................................................................................................................................... 9
Avgränsning............................................................................................................................. 9
Metod.....................................................................................................................................10
Definitioner.............................................................................................................................10
Hur mår ungdomar och unga vuxna idag?.....................................................................................12
Nationellt................................................................................................................................12
Halland................................................................................................................................... 13
Ungdomar.......................................................................................................................... 13
Unga Vuxna........................................................................................................................ 15
Utvecklingen i samhället – orsaker till psykisk ohälsa.....................................................................16
Individualisering......................................................................................................................16
Krav på prestationer................................................................................................................. 17
Längre ungdomsperiod............................................................................................................18
Svårigheter att få egen bostad..................................................................................................18
Ökad arbetslöshet och otrygga arbetsförhållanden................................................................... 20
Ekonomisk utsatthet................................................................................................................22
Alkoholkonsumtion.................................................................................................................22
Medievanor............................................................................................................................ 24
Mobbning...............................................................................................................................27
Friskfaktorer för psykisk hälsa...................................................................................................... 28
Friskfaktorer - Individnivå........................................................................................................ 28
Emotionell intelligens/emotionell kompetens..................................................................... 28
Familjeförhållanden och nära vänner.................................................................................. 29
Förmåga att hantera problem (coping)............................................................................... 29
Förmåga att värdera problem (appraisal)............................................................................ 29
Förmåga till avslappning.................................................................................................... 29
Kognitiv förmåga............................................................................................................... 29
Levnadsvanor..................................................................................................................... 31
Självkänsla......................................................................................................................... 31
Friskfaktorer - Samhällsnivå...................................................................................................... 31
Arbete och arbetsplatsen..................................................................................................... 31
Boende och närmiljö........................................................................................................... 31
Ekonomi och socialförsäkring..............................................................................................32
Fritid och kultur..................................................................................................................32
Hälso- och sjukvård............................................................................................................34
Skola och utbildning...........................................................................................................34
Socialt kapital, delaktighet och inflytande............................................................................. 35
Hur arbetar olika verksamheter i Halland idag?..............................................................................36
Arbetsförmedlingen.................................................................................................................36
Arbetsmarknadsenheter eller liknande......................................................................................38
Bostadsföretag........................................................................................................................39
Eftergymnasial utbildning....................................................................................................... 40
4
Högskolestudier................................................................................................................ 40
Vuxenutbildning..................................................................................................................43
Fritids- och kulturverksamhet.................................................................................................. 44
Fritidsgårdar och motsvarande........................................................................................... 44
Föreningsverksamhet......................................................................................................... 46
Kulturverksamhet.............................................................................................................. 48
Företagshälsovård.................................................................................................................. 48
Grundskola och gymnasium.................................................................................................... 49
Skolhälsovård..................................................................................................................... 51
Studie- och yrkesvägledning................................................................................................ 53
Hälso- och sjukvård.................................................................................................................54
Närsjukvård........................................................................................................................54
Ungdomsmottagning..........................................................................................................54
Kyrkan.....................................................................................................................................56
Socialtjänst............................................................................................................................. 57
Metoder som främjar psykisk hälsa...............................................................................................59
Evidensbaserade metoder........................................................................................................59
ACT - Acceptance and Commitment Therapy/training...........................................................59
ASTP - Alcohol Skills Training Programme............................................................................59
DISA - Depression in Swedish Adolescents..........................................................................59
Du bestämmer...................................................................................................................61
KBT - Kognitiv Beteendeterapi.............................................................................................61
Mindfulness.......................................................................................................................61
MI - Motivational Interviewing.............................................................................................61
Olweusprogrammet............................................................................................................61
SET - Social och Emotionell Träning.................................................................................... 62
Vägledande samspel.......................................................................................................... 62
ÖPP - Örebro Preventionsprogram..................................................................................... 62
Icke evidensbaserade metoder................................................................................................ 64
EQ - Emotionell Intelligens................................................................................................. 64
Friends kompisstödsmodell............................................................................................... 64
Internetbaserade resurser.................................................................................................. 64
Kasamdialogen.................................................................................................................. 64
Lions Quest........................................................................................................................65
Tjej- och killgrupper............................................................................................................65
Förslag för att främja en god psykisk hälsa i Halland..................................................................... 66
Arbete och arbetsplatsen......................................................................................................... 67
Boende och närmiljö............................................................................................................... 68
Delaktighet och inflytande....................................................................................................... 69
Ekonomi och socialförsäkring.................................................................................................. 69
Fritid och kultur...................................................................................................................... 69
Hälso- och sjukvård................................................................................................................. 71
Skola och utbildning................................................................................................................ 71
Framtidsord................................................................................................................................ 74
Referenser................................................................................................................................... 76
Besöks- och intervjuförteckning.................................................................................................... 82
5
Sammanfattning
Den psykiska hälsan i Sverige och Halland har
försämrats avsevärt de senaste 20 åren, främst
bland ungdomar och unga vuxna. Vad beror
denna ökning på och vilka faktorer påverkar
ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa?
Vilka verksamheter möter ungdomar och unga
vuxna och hur arbetar de? Detta är några av de
frågor som utredningen ger svar på. Utredningens syfte är att på lång sikt medverka till att skapa
samhälleliga förutsättningar för en god psykisk
hälsa hos halländska ungdomar och unga vuxna.
Det övergripande målet är att ta fram förslag
för hur olika verksamheter kan arbeta för att
stärka den psykiska hälsan för denna grupp. Utredningen har avgränsats till ungdomar i åldern
13-17 år och unga vuxna i åldern 18-29 år ur
ett folkhälsoperspektiv. Kunskapsinhämtandet
har skett genom litteratursökningar. Besök, epostkontakt och intervjuer har genomförts med
representanter för olika verksamheter i Halland.
De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige
och Halland mår bra och har en god livssituation.
Studier visar dock att nedsatt psykisk hälsa har
blivit vanligare bland ungdomar och unga vuxna sedan början av 1990-talet. Om den psykiska
ohälsan skulle förklaras av brister i välfärdssystem
skulle den psykiska hälsan i Sverige bland unga
vara påtagligt god. Förändringarna i den psykiska
hälsan under de senaste decennierna kan istället
förklaras av den ökade individualiseringen, att
ungdomsperioden har förlängts, ökade krav på
prestationer, medias påverkan, ökad alkohol- och
drogkonsumtion, mobbning, bostadsbrist, ökad
arbetslöshet och ekonomisk utsatthet.
Hur en individ hanterar olika situationer i livet
beror dels på vilka erfarenheter individen har
och vilka förmågor/kompetenser denne hunnit förvärva. Olika individuella egenskaper och
förmågor (friskfaktorer) är särskilt viktiga för
psykisk hälsa. Flera faktorer på samhällsnivå utgör även viktiga förutsättningar för att främja
psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna.
Dessa faktorer beskrivs i utredningen.
6
Flera verksamheter påverkar eller utvecklar någon eller några av de friskfaktorer som identifierats i utredningen. Verksamheterna har alltså
betydelse för att främja ungdomars och unga
vuxnas psykiska hälsa. Verksamheternas uppdrag och arbete beskrivs närmare i detta avsnitt.
Utredningen beskriver metoder som på olika
sätt främjar psykisk hälsa hos individer. Metoderna som beskrivs bygger på att stärka friskfaktorerna hos ungdomar eller unga vuxna. Metoderna är uppdelade i evidensbaserade metoder
och icke evidensbaserade metoder.
De förslag som ges i utredningen visar på insatser och viktiga perspektiv att beakta med avseende på hur olika verksamheter kan utveckla
arbetet med att stärka den psykiska hälsan. Förslagen är framtagna efter en sammanvägning av
de orsaker till psykisk ohälsa som identifierats,
vilka friskfaktorer som finns på individ- och
samhällsnivå samt vad verksamheter som kontaktats uppgett som förslag till förbättrat arbete
framöver. I samtliga verksamheter kan det främjande arbetet stärkas och med fördel ha stöd i
evidensbaserade metoder. Förslagen har indelats utifrån friskfaktorer på samhällsnivå. Vid
varje friskfaktor finns förslag till olika verksamheter på hur de skulle kunna arbeta.
Inledning
En frisk befolkning är en viktig förutsättning
för regional utveckling. I den regionala utvecklingsstrategin Halland - bästa livsplatsen lyfts befolkningens hälsa som en av de grundläggande
förutsättningarna för att Halland skall utvecklas
(Region Halland 2005). Folkhälsopolicy för Halland
ligger till grund för det halländska folkhälsoarbetet. Policyn har det övergripande målet ”att skapa
samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen” där den psykiska
hälsan är en viktig förutsättning för både social
och fysisk hälsa (Region Halland 2009).
Psykisk hälsa är en tillgång för den enskilde som
gör att denne kan förverkliga sina intellektuella
och emotionella förmågor samt uppfylla sin roll
i det sociala livet, i skolan och i arbetslivet. En
positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende bidrar till vår utveckling. Psykisk hälsa
ökar motståndskraften mot sjukdomar och är
grunden för att vardagen ska fungera, för att
uppleva livskvalitet och balans i livet (Europeiska gemenskapernas kommission 2005). Nedsatt
psykiskt hälsa har tyvärr blivit avsevärt vanligare
bland ungdomar och unga vuxna de senaste decennierna, främst bland kvinnor (SOU 2006).
Unga är en prioriterad målgrupp i samhället vilket bland annat tydliggörs i regeringens
proposition En förnyad folkhälsopolitik där målområde tre handlar om ”barns och ungas uppväxtvillkor”. Även den halländska folkhälsopolicyn betonar denna målgrupp. Vad som också
framhålls i den nya folkhälsopropositionen som
kan kopplas till den psykiska hälsan är tydligare
satsningar på föräldrastöd och suicidprevention
(Regeringen 2007). FN’ s konvention om barnets rättigheter tydliggör barns rätt till bästa
möjliga hälsa och klargör samhällets ansvar för
att via aktiva åtgärder skapa förutsättningar för
att barn och unga ska ha en god psykisk hälsa
(Utrikesdepartementet 1994).
Sveriges kommuner och landsting (SKL) antog
hösten 2008 ett positionspapper för psykisk hälsa
för barn och unga. SKL anser att gemensamma
ansträngningar måste göras från alla berörda
samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och har indelat skriften i 16
punkter utifrån olika preventionsnivåer. De första fem punkterna handlar till exempel om hälsofrämjande insatser och följande tre punkter berör
tidiga insatser till riskgrupper. Punkterna handlar
bland annat om att hälsofrämjande insatser för
psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga, förbättrad
samverkan mellan olika verksamheter och väl utvecklade verksamheter som har kunskap om riskoch friskfaktorer för psykisk hälsa (SKL 2008).
Samhällsekonomiska beräkningar visar att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga
är lönsamma ur flera aspekter och bör få större
utrymme i alla delar av samhället. I detta arbete
behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar
psykisk hälsa och ohälsa. Det finns ett stort antal
aktörer och verksamheter som i sin vardag möter ungdomar och unga vuxna och därmed kan
bidra till att skapa en grund för att den psykiska
hälsan utvecklas positivt. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa bör ingå som en naturlig del
i verksamheter riktade till denna målgrupp och
för att uppnå detta behövs kännedom om olika
metoder eller arbetssätt.
Generella insatser till hela befolkningen av
hälsofrämjande karaktär bör utgöra basen för
att långsiktigt skapa en hållbar grund för psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna i Halland. Samhällets insatser behöver ske genom en
blandning av hälsofrämjande, förebyggande och
specialiserade insatser. Triangeln på nästa sida
(figur 1) visar tre nivåer av verksamheter som
behövs i arbetet med att främja psykisk hälsa,
förebygga och behandla psykisk ohälsa och sjukdom. Ju högre upp i triangeln desto mer individinriktad är verksamheten. Fokus ligger främst
på behandlande och habiliterande insatser och
i viss mån på förebyggande insatser. Den andra
delen i pyramiden omfattar verksamheter som
7
har en uppgift att förebygga och tidigt upptäcka
psykisk ohälsa och att rikta insatser mot riskgrupper som har behov av särskilt stöd. Dessa
verksamheter bör ha kompetens och resurser
att kunna ta hand om psykosociala problem
som inte kräver specialistinsatser. Genom god
tillgänglighet och rätt insatser kan allvarligare
psykisk ohälsa undvikas. I den breda basen i
triangeln återfinns verksamheter som bedriver
hälsofrämjande arbete och som ska rikta sig till
hela befolkningen. På varje enskild nivå behöver
samverkan fungera inom och mellan verksamheter. Det är den samlade kraften av främjande
och förebyggande insatser som kommer att bidra till gynnsam utveckling av halländska ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa.
Figur 1. Preventionspyramiden
8
De senaste decenniernas folkhälsoforskning visar att begränsade insatser för det stora flertalet
ger bättre resultat än riktade insatser till små
högriskgrupper. Detta gör att det finns ett stort
behov av hälsofrämjande insatser som syftar till
att förbättra hälsoläget för hela befolkningen eller grupper i befolkningen (Landstinget i Uppsala län 2002). Vår förhoppning är att denna
utredning kan bidra till att skapa förutsättningar
som kan stärka halländska ungdomars och unga
vuxnas psykiska hälsa. Fokus i denna utredning
är därför på hälsofrämjande verksamheter och
metoder.
Uppdrag och genomförande
Behov av ett fördjupat underlag kring den psykiska hälsan och ohälsan bland ungdomar och unga
vuxna har framkommit från bland annat Landstinget Halland och kommunerna i regionen.
Folkhälsochefen vid Region Halland initierade
diskussioner och undersökte förutsättningarna
för en utredning kring detta. Senare i processen
skrevs en projektansökan fram och i december
2008 beslutade regiondirektören att avsätta medel för att genomföra denna utredning.
Utredningen ska identifiera hur ungdomar och
unga vuxna mår i avseende psykisk hälsa och
ohälsa och vad det finns för bakgrundsfaktorer.
Detta kan leda fram till identifiering av risk- och
friskfaktorer för psykisk (o)hälsa hos målgruppen. Utredningen ska även identifiera exempel
på vad som görs i Halland i dag. Detta skall göras bland annat genom samtal med ett urval av
personer som i sitt yrke möter ungdomar och
unga vuxna. En mindre del av utredningen
ska ge exempel på evidensbaserade metoder som
främjar den psykiska hälsan, både på individoch samhällsnivå.
Sammantaget kan sedan olika förslag ges på hur
olika verksamheter kan stärka eller utveckla
förutsättningarna för att främja en god psykisk
hälsa bland ungdomar och unga vuxna. Förslagen bör uppmuntra till samverkan mellan olika
verksamheter i Halland.
Syfte
Utredningens syfte är att på lång sikt medverka
till att skapa samhälleliga förutsättningar för en
god psykisk hälsa hos halländska ungdomar och
unga vuxna.
Mål
Utredningens övergripande mål är att ta fram
förslag för hur olika verksamheter kan arbeta för
att stärka den psykiska hälsan bland ungdomar
och unga vuxna i Halland.
Frågeställningar:
-- Hur ser ungdomars och unga vuxnas psykiska hälsa ut?
-- Vilka är orsakerna till den ökande psykiska
ohälsan?
-- Vilka faktorer påverkar den psykiska
hälsan?
-- Vilka verksamheter arbetar främjande med
psykisk hälsa i Halland?
-- Vilka metoder finns som främjar psykisk
hälsa?
Avgränsning
De åldersgrupper som idag uppvisar sämre psykisk hälsa än andra grupper är ungdomar och
unga vuxna. I denna utredning avgränsar vi oss
därför till ungdomar i åldern 13-17 år och unga
vuxna i åldern 18-29 år. Utredningen berör
också vuxna i form av att de utgör till exempel
kontaktpersoner, lärare, vårdpersonal och förebilder för ungdomar och unga vuxna.
Denna utredning berör ungdomar och unga
vuxna ur ett folkhälsoperspektiv, vilket innebär
ett brett befolkningsperspektiv där vi inte tittar på särskilt utsatta eller utvalda grupper. I ett
folkhälsoperspektiv uppmärksammas att människors miljö och levnadsvillkor har stort inflytande över deras hälsa och ohälsa. I folkhälsoarbetet ingår att utveckla åtgärder för att tidigt
stödja hälsofrämjande faktorer i omgivningen.
Detta sker i de verksamheter som når den avsedda målgruppen i deras vardag och omfattar
upprättande av så kallade stödjande miljöer. Ur
ett folkhälsoperspektiv pekas inte riskpersoner
ut, utan det finns en strävan efter att öka friskfaktorerna för alla. I utredningen vill vi därför
sätta fokus på vad som påverkar och stärker den
psykiska hälsan.
Utredningen innefattar främst psykisk hälsa,
men ibland även psykisk ohälsa då gränsen mellan dessa begrepp ibland är svår att dra. Psykisk
sjukdom behandlas inte i denna utredning. Detta innebär att utredningen inte heller tar upp
9
verksamheter eller metoder som har fokus på
indikerad prevention (behandling). Vi har även
valt att endast beröra verksamheter och metoder
som påverkar ungdomar och unga vuxna under
det aktuella åldersspannet. Självklart påverkar
uppväxtförhållanden, föräldraförhållanden, förskoleverksamhet, vårdrelationer och så vidare
ungdomen eller den unga vuxna nu och senare
livet, men det finns det andra utredningar och
rapporter som tar upp. Vi garanterar inte heller att utredningen har en heltäckande bild över
samhällets alla verksamheter och metoder.
Metod
Kunskapsinhämtandet har skett genom litteratursökningar och genomläsningar av relevanta rapporter, utredningar och forskningsartiklar. Besök,
e-postkontakt och telefonintervjuer har genomförts med representanter för olika verksamheter i
Halland under tidsperioden 2009-08-18 till 200911-18 (se vidare i besöks- och intervjuförteckning).
Efter sammanställningen har de olika avsnitten
kommunicerats med tjänstemän inom olika professioner på Region Halland samt inom lands-
tingets och kommunernas olika verksamheter.
Dessa har gett synpunkter på innehåll samt
förslag på åtgärder. Docent Sven Bremberg,
ansvarig för barn och ungdomsfrågor vid Statens Folkhälsoinstitut, har även läst igenom och
kommenterat innehållet och det vetenskapliga
materialet.
Definitioner
Bestämningsfaktorer är de faktorer som påverkar hälsan hos individer och grupper. De olika
faktorerna som påverkar hälsan är fördelade på
olika nivåer (se figur 2). Överst finns samhällets
struktur på global nivå. Nästa nivå handlar om
livsvillkoren, de omständigheter som människan
inte direkt kan påverka och som oftast bestäms
genom politiska beslut. Därefter kommer den
nivå som främst handlar om individens livsfaktorer. Närmst den enskilde individen är den nivå
som handlar om sociala nätverk, socialt stöd och
familjen. Faktorer som ålder, kön och arv kan
inte påverkas utan ger endast olika förutsättningar (Region Halland 2009).
MILJÖ
EKONOMISKA
STRATEGIER
JORDBRUK
& LIVSMEDEL
FRITID &
KULTUR
UTBILDNING
MATVANOR
TRAFIK
NARKOTIKA
FÖRSÄKRING
MOTION
BOENDE
SEX &
SAMLEVNAD
SOCIALA NÄTVERK
ALKOHOL
.
LÖSHET
BARNS
TOBAK
SOCIALT
STÖD
AKTER
MILJÖ
ÅLDER
Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer
10
TJÄNST
KÖN
ARV
VANOR
M.M
SJUKVÅRD
M.M
Hälsofrämjande arbete/promotion är den
process som ger människor möjligheter att öka
kontrollen över sin hälsa och att förbättra den.
Hälsa ska ses som en resurs i vardagslivet och
inte som målet i tillvaron. Hälsofrämjande arbete innebär ett arbete som gör det möjligt för
individer, verksamheter och samhället att öka
kontrollen över faktorer som påverkar hälsan
och på så sätt förbättra den och utgå från det
som är friskt (Pellmer & Wramner 2009).
Friskfaktor (skyddsfaktor) avser en faktor som
skyddar och stärker individen. Om en insats syftar till att öka tillgången till en friskfaktor bedrivs ett hälsofrämjande eller promotivt arbete
(Janlert 2000).
Prevention innebär en strävan att förebygga ohälsa eller sjuklighet och kan delas in i olika nivåer:
Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan
hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ
eller grupp väljs ut av något skäl. Interventionen
är tänkt att främja alla oavsett grad av risk.
Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen som
exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda
individer identifieras inte – det är gruppen, inte
individen, som bedöms befinna sig i riskzon.
Indikerad prevention definieras som en intervention (behandling) för individer med identifierade problem (Socialstyrelsen 2008b).
Stress har i den vardagliga diskussionen en vid
innebörd. Att känna sig ansträngd, att inte hinna
med det man tänkt sig, att vara frustrerad, att
vara orolig och att ha svårt att somna beskrivs
som stress, alternativt som tecken på stress.
Kroppsliga symptom, som uppfattas vara konsekvenser av påfrestningar, exempelvis huvudvärk
och magvärk, ingår i denna vardagliga beskrivning av stress (SOU 2006).
Riskfaktor avser en faktor som ökar risken för
ohälsa eller problem hos individen. Om en insats
syftar till att reducera en riskfaktor bedrivs ett förebyggande eller preventivt arbete (Janlert 2000).
Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk
ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan
använda sina resurser, vara delaktiga i samhället
och uppleva att de har förmåga att hantera livets
normala motgångar (SKL 2008).
Psykisk ohälsa är subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär och behöver inte ha samband med psykisk
sjukdom eller psykisk störning, vilka har en
mer klinisk diagnostisering. Psykisk ohälsa är
psykiska besvär som är vanliga men oönskade
och upplevs som negativa och ökar risken för
psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan komma
till uttryck i besvär som nedstämdhet, oro och
sömnsvårigheter - symtom som är plågsamma
men inte så uttalade att de kan klassificeras som
psykisk sjukdom (Socialstyrelsen 2008b).
11
Hur mår ungdomar och unga vuxna idag?
Nationellt
De flesta ungdomar och unga vuxna i Sverige
mår bra och har en god livssituation. I stort ser
ungdomar positivt på sig själva och få identifierar sig helt med påståenden om brister i den
psykiska hälsan. Pojkar ser mer positivt på sig
själva än vad flickor gör (SCB 2007). En stor
majoritet, 80 procent, av de unga uppger att de
ser optimistiskt på sin framtid vilket är oförändrat sedan 2002 (Ungdomsstyrelsen 2007b).
Nedsatt psykisk hälsa har blivit vanligare bland
ungdomar och unga vuxna sedan början av
1990-talet. Det går att utläsa att självrapporterade psykiska besvär har blivit vanligare och att
betydligt fler kvinnor än män har en nedsatt psykisk hälsa. Det är nästan tre gånger fler flickor
än pojkar som upplever detta. Försämringen av
den psykiska hälsan är inte begränsad till ungdomar eller unga vuxna från någon särskild social
bakgrund. Besvär som ängslan, oro och ångest
har ökat oavsett ursprung, familjeförhållanden,
socioekonomi, anställningsförhållanden eller arbetsmarknadsstatus och påverkas inte av om man
bor i glesbygd eller stad (Socialstyrelsen 2009a).
Det finns svenska studier där jämförbara grupper av ungdomar och unga vuxna i åldern 15–24
år tillfrågats vid upprepade tillfällen på samma
sätt om olika former av psykiska besvär. Samtliga
studier visar på ökade besvär i form av oro och
nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet samt anspänning och värk. Sådana besvär har ökat även
i befolkningen i stort, men ökningen är mest uttalad i åldern 16–24 år och ökningen saknas helt
för de äldre (SOU 2006). Flickor har psykosomatiska besvär betydligt oftare än pojkar. Vissa
besvär är minst dubbelt så vanliga bland flickor
som bland pojkar (SCB 2007). Oro, ängslan
och ångest är ofta även förknippade med andra hälsobesvär. Majoriteten av dem som rapporterar oro, ängslan eller ångest anger att de
också känner sig nedstämda. Nästan hälften har
sömnbesvär och drygt hälften har värk i nackoch skulderregionen (Socialstyrelsen 2009a).
12
Det kan konstateras att antalet självmord i Sverige minskat från 1980–talet fram till år 2003
för både män och kvinnor. Denna nedåtgående
trend ses inte bland personer i åldersgruppen
15–24 år. Männen i denna åldersgrupp visar en
svag uppgång de senaste åren. År 2003 minskade dock självmordstalet. Kvinnor i åldersgruppen 15–24 år visade varken på en nedgång eller
på en uppgång under den observerade perioden,
utan självmordstalet har legat relativt stabilt under hela perioden. Det kan dock konstateras att
andelen självmord i åldersgruppen 15–24 år är
lägre än bland samtliga äldre åldersgrupper (Socialstyrelsen 2006a).
I en undersökning om svenska skolbarns hälsovanor (Danielson 2006) framkommer att
hälsan, levnadsvanorna, de sociala relationerna
samt uppfattningen om skolmiljön förändras
med åldern och att det ofta skiljer sig mellan
pojkar och flickor. I de lägre tonåren mår man
som regel bättre, lever sundare och upplever
skolan mer positivt än då man blir äldre. Såväl
självskattad hälsa, somatiska och psykiska besvär, som allmänt välbefinnande försämras med
stigande ålder och skillnaden mellan pojkar och
flickor ökar. Majoriteten skattar att de har en bra
hälsa och sett över tid har andelen som anser sig
som mycket friska varit oförändrad. Flickorna
trivs i mindre utsträckning med livet än pojkarna oavsett ålder. Denna skillnad har blivit mer
märkbar under åren 1985–2005. Gemensamt
för pojkar och flickor är att de får svårare att tala
med sina föräldrar ju äldre ungdomarna blir,
samtidigt som de får lättare att tala med vänner
av motsatt kön. Kontakten med föräldrarna har
inte förändrats över tid. Samtidigt som skoltrivseln minskar med åldern ökar känslan av att vara
stressad av sitt skolarbete och vid 15-års ålder
känner sig flickorna mer stressade än pojkarna.
Sett över tid har andelen som tycker mycket bra
om skolan till stora delar varit oförändrad åren
1985–2001. Med stigande ålder är det fler som
tycker att kraven ökar, samtidigt som det är färre
som tycker att de har möjlighet att påverka sin
skolsituation, att de blir rättvist behandlade av
sina lärare och att de får hjälp från lärare då de
behöver det (Danielson 2006).
Ungdomsstyrelsens undersökning Fokus -07 belyser vilken betydelse självförtroende och självkänsla har för unga. Undersökningen visar att
rapportering av ohälsa ökar i takt med ökad oro
för att inte duga eller räcka till. Oro är vanligare
bland unga kvinnor än bland män. Ungefär en
fjärdedel av de unga kvinnorna oroar sig för sina
prestationer och sitt utseende. Ungdomar uppger också att de upplever att vårt samhälle bygger
mycket på prestationer, ”det är viktigt att lyckas
med allt”. Detta i kombination med att barn och
unga människor uppfostras i tron att de kan bli
vad de vill kan bidra till att många unga känner
sig misslyckade (Ungdomsstyrelsen 2007a).
Arbetslivsinstitutet har analyserat befintliga data
från ULF-undersökningar (undersökningar av
levnadsförhållanden) utifrån studenters perspektiv. En kraftigt negativ trend mellan 1986-2001
kunde ses avseende psykisk hälsa. Man har dels
tittat på ängslan, oro eller ångest, men också på
sömnbesvär och trötthet. För samtliga dessa besvär står gruppen studerande för den största relativa ökningen. Andelen studerande som angett
att de ofta känt sig trötta har dubblerats. De som
uppgett att de haft sömnbesvär eller besvär av
ängslan, oro eller ångest hade tredubblats (Hallsten m.fl. 2004). Bilden av att många av dagens
studenter har psykosociala problem förstärks i
en undersökning­ om studenters stress. Mer än
hälften, 53 procent, instämmer i stor eller mycket stor utsträckning på frågan om de känner sig
stressade (Hasselström & Wägerth 2005).
Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt bland
ungdomar sedan början av 1990-talet för att
sedan stabiliseras i början av 2000-talet. Det är
sedan länge känt att psykiska besvär kan leda till
ökad alkoholkonsumtion, och tvärtom att ökad
alkoholkonsumtion kan leda till ökade psykiska
besvär. Det är därför troligt att den ökade alkoholkonsumtionen också har bidragit till att öka
de psykiska besvären (Socialstyrelsen 2009a).
År 2005 var andelen med riskabla alkoholvanor
högst i åldrarna 16–29 år (35 procent av männen
och 25 procent av kvinnorna) och konsumtionen minskar sedan kontinuerligt med stigande
ålder. Volymen alkohol som konsumerades var
högst i åldersgruppen 20–24 år (Socialstyrelsen
2008a). En fjärdedel av studenterna på högskolan har en hög alkoholkonsumtion (Eriksson &
Olsson 2004).
Halland
Två rapporter beskriver hälsan i Halland – Ung
i Halland (2006) och Hälsa på lika villkor? (2005).
I rapporten Ung i Halland beskrivs utvecklingen
av hälsosituationen hos 13-17 åringar i Halland. I
denna rapport görs även jämförelser med rapporten ”Ungdomars liv och hälsa i Halland” 2001.
Ung i Halland baseras på en enkätstudie bland 2
600 elever i år 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Hälsa
på lika villkor? beskriver den vuxna befolkningens
hälsa där olika grupper kan studeras, däribland
unga vuxna. Hälsa på lika villkor? baseras på en
enkätstudie bland 5 000 hallänningar.
Ungdomar
I Ung i Halland visades att de allra flesta ungdomar (92 procent) i Halland trivdes ganska
bra eller mycket bra med livet. Majoriteten (93
procent) av ungdomarna bedömde även att de
mådde bra eller mycket bra. I övrigt ansåg de
flesta ungdomar att deras föräldrar visade förståelse för dem, att de hade det bra hemma och
att de hade någon vuxen att prata med om de
hade problem. Det var många ungdomar (85
procent) som ansåg att det var bra eller mycket
bra att gå i skolan och de ansåg även att de var
trygga i skolan (91 procent) (Landstinget Halland 2006).
Undersökningen visade samtidigt att de psykiska besvären ökat mycket sedan 2001, särskilt
bland flickor. Det var till exempel många elever
i undersökningen som upplevde sitt skolarbete
stressande, 29 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna. De äldsta ungdomarna var
mer stressade än de yngre. En liten andel elever
upplevde att förväntningarna från föräldrarna
angående deras skolprestation var för hög. Trots
att det var få som upplevde att kraven var för
höga från föräldrarna, var det ändå en ökning
13
2007 för att studera faktorer som var kopplade
till psykisk ohälsa. Denna analys visade att bland
dem som hade psykisk ohälsa var flickor kraftigt
överrepresenterade (72 procent flickor och 28
procent pojkar). I den grupp av ungdomar som
hade psykisk ohälsa var kroppsliga besvär vanligare, huvudvärk och sömnsvårigheter dubbelt
så vanligt och magont tre gånger så vanligt, jämfört med övriga i åldersgruppen. Det var också
fyra gånger vanligare att tycka att föräldrarna
sällan eller aldrig hade tillräckligt med tid, nästan nio gånger vanligare att sällan eller aldrig ha
det bra hemma, nästan tre gånger vanligare att
ofta eller alltid vara bekymrade för något syskon
eller någon av föräldrarna. Tillitsbrist, att inte
våga lita på vuxenvärlden där föräldrarna är de
främsta företrädarna, var mer än fyra gånger så
vanligt bland dem som hade psykisk ohälsa. Det
var också mer än fyra gånger vanligare i denna
grupp att ofta eller alltid känna sig ensam (se vidare tabell 1) (Landstinget Halland 2007a).
sedan år 2001. Det var också många elever som
ansåg att lärarnas förväntningar på dem var för
höga. Hälften av alla flickor och en tredjedel av
pojkarna ansåg även att de hade för höga krav på
sig själva när det gällde skolarbetet. Vidare upplevde 90 procent av ungdomarna att de aldrig
hade blivit mobbade, medan cirka tre procent
hade blivit mobbade en gång i veckan eller mer
(Landstinget Halland 2006).
Huvudvärk och magont har ökat mellan åren
2001 och 2006 hos både pojkar och flickor, dock
upplevde flickor mer besvär. Besvär med att känna sig nere hade ökat mycket 2006 jämfört med
2001 för flickor (från cirka 20 procent till cirka
30 procent). En fjärdedel av flickorna och en tiondel av pojkarna uppgav att de stannat hemma
från skolan på grund av oro, ängslan eller nedstämdhet. Flickorna sökte oftare hjälp för psykiska besvär än pojkarna och denna andel ökade
med åldern. Flickorna uppgav genomgående
i undersökningen mer besvär och fler symtom
än pojkarna. Rapporten visar att flickor jämfört
med pojkar trivs sämre med livet, har svårare för
att prata med sina föräldrar, oroar sig mer för
föräldrar och syskon, känner sig mer ensamma/
utanför/hjälplösa, har högre förväntningar på
sig själva och upplever mer stress i skolarbetet
(Landstinget Halland 2006).
Det var betydligt fler bland dem med psykisk
ohälsa som kände sig stressade av sitt skolarbete
och som ställde höga krav på sig själva i skolan i
jämförelse med andra. I denna grupp rapporterade 9 procent att de blivit mobbade, vilket var
nästan fem gånger så vanligt i jämförelse med
dem som hade psykisk hälsa. Fyra av tio inom
gruppen med psykisk ohälsa hade medvetet skadat sig själva. Jämfört med övriga hade denna
grupp även andra hälsobelastningar. Dagligrö-
En fördjupningsstudie utifrån Ung i Halland
genomfördes av landstingets FoUU-enhet år
Grupp som mår
psykiskt dåligt %
Jämförandegrupp
%
Huvudvärk
38
16
Svårt att sova
49
24
Ont i magen
32
11
Föräldrar aldrig/sällan har tillräckligt med tid
16
4
Ofta bekymrad för syskon/förälder
32
13
Litar inte på vuxna
13
3
Känner sig ofta/alltid ensam
34
8
Tabell 1. Tabell utifrån FoUU:s fördjupningsstudie om ungdomars psykiska hälsa.
14
den andra gruppen. I gruppen unga vuxna med
psykisk ohälsa var kvinnor överrepresenterade
(67 procent kvinnor och 33 procent män). Förekomsten av svåra besvär med ängslan, oro eller
ångest var även sju gånger vanligare och sömnsvårigheter var betydligt vanligare. Kroppsliga
besvär var också överrepresenterade hos dem
med psykisk ohälsa. Svåra besvär med huvudvärk var exempelvis fyra gånger vanligare än
för övriga. Hälften av dem med psykisk ohälsa
kände sig också mycket stressade, vilket var fem
gånger vanligare än hos övriga (se vidare tabell
2) (Landstinget Halland 2007b).
kande var fyra gånger vanligare och de hade också
provat alkohol i större utsträckning och berusade
sig oftare. Lusten att prova narkotika och också
använda det var vanligare bland dem med psykisk
ohälsa (Landstinget Halland 2007a).
Unga Vuxna
I Hälsa på lika villkor? bedömde majoriteten (81
procent) i gruppen unga vuxna sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Denna åldersgrupp bedömde sitt allmänna tillstånd som
bättre jämfört med övriga åldersgrupper. Men
när det gällde psykisk ohälsa sågs en tydlig könsskillnad till kvinnors nackdel samt för åldersgruppen 18-29 år. En liknande tendens kunde
även ses då det gällde upplevd stress och tillit till
andra människor. En något högre siffra sågs för
åldersgruppen 18-29 år när det gällde lätt eller
svår ängslan, oro eller ångest, jämfört med övriga åldersgrupper i befolkningen. I förhållande
till andra åldergrupper hade unga vuxna störst
andel med riskabla alkoholvanor (Landstinget
Halland 2005).
Då både halländska och nationella studier påvisade försämrad psykisk hälsa bland unga
vuxna, genomfördes en fördjupningsstudie utifrån Hälsa på lika villkor? av FoUUenheten år
2007 även på denna grupp. Inom åldersgruppen
18-29 år var det 26 procent som rapporterade
psykisk ohälsa. En majoritet av dessa var studerande, 51 procent, jämfört med 40 procent i
Grupp som mår
psykiskt dåligt %
Jämförandegrupp
%
Besvär med ängslan, oro eller ångest
15
2
Sömnsvårigheter
10
3
Besvär med huvudvärk eller migrän
13
3
Känner sig mycket stressad
52
10
Tabell 2. Tabell utifrån FoUU:s fördjupningsstudie om unga vuxnas psykiska hälsa.
15
Utvecklingen i samhället –
orsaker till psykisk ohälsa
Sverige har lägst andel fattiga barn i världen.
Välfärdssystemen för barn och unga hör till de
bäst utvecklade vid en internationell jämförelse.
Förskola av svensk kvalité finns inte utanför de
nordiska länderna. Lärartätheten i skolan hör till
den högsta inom OECD området (Organisation
for Economic Co-operation and Development).
Troligen har inget land i världen lika utvecklad
elevvård som den som finns i Sverige. Inget annat land har heller lika omfattande verksamhet
av den typ som bedrivs vid de svenska ungdomsmottagningarna. Tillgången till dessa resurser
har varit oförändrad eller har ökat under de senaste 20 åren. Om den psykiska ohälsan skulle
förklaras av brister i välfärdssystemen skulle den
psykiska hälsan i Sverige bland unga vara påtagligt god (SOU 2006).
Ökningen av den självskattade psykiska ohälsan
kan inte enbart förklaras med att ungdomar fått
ett annat sätt att förhålla sig till och uttrycka
psykiska besvär i enkäter och intervjuer. I stället
visar resultaten att utvecklingen av självrapporterade besvär och psykisk sjukdom i medicinsk
mening följer varandra. Förklaringen till att så
många fler uppger sig ha nedsatt psykiskt välbefinnande måste sökas i sådant som berör stora
delar av ungdomsgruppen och de unga vuxna
(Socialstyrelsen 2009a).
Förändringarna i den psykiska hälsan under de
senaste decennierna kan bland annat förklaras
av den ökade individualiseringen, att ungdomsperioden har förlängts, att det har blivit ökade
krav på prestationer, medias påverkan, ökad
alkohol- och drogkonsumtion, mobbning, bostadsbrist, ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet (SOU 2006, Alin Åkerman & Ramberg
2008). Nedan finns de olika förklaringarna beskrivna. Detta utesluter inte att det finns andra
förändringar i ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor som kan ha betydelse. För de flesta
levnadsvillkor saknas både kunskap om hur de
påverkar ungdomars och unga vuxnas psykiska
hälsa och fakta om hur levnadsvillkoren har förändrats över tid.
Individualisering
Individualiseringen har blivit en del av den moderna utvecklingen. Nya möjligheter har öppnats vilket gör livet mindre förutsägbart. Utvecklingen är i många avseenden positiv, men
ställer också krav på ungdomar och unga vuxna
att själva välja vilka liv de vill leva. Förmågan att
hantera denna öppna situation förefaller inte ha
utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna har tillkommit. Psykisk ohälsa bland unga
människor kan bland annat härledas till avsaknad av kompetens att hantera de ökade kraven
och valfriheten (SOU 2006).
Det är svårt att veta vad man
vill göra i framtiden, men ändå ska man
bestämma framtiden nu och göra en massa
val och vad är det jag väljer bort?
16
World Value Survey är ett omfattande internationellt system som används för att följa utvecklingen av människors värderingar. I översikten
ingick ett knappt hundratal länder. Sverige representerade extremen för de två dimensioner i
studien som rörde individualisering. Det innebär att vi i Sverige mer än i något annat land har
en allmänt ifrågasättande attityd och anser att
den enskilde kan göra egna rationella bedömningar och betonar individuellt välbefinnande
och självförverkligande mer än i andra länder.
Studier av individualiseringens effekter på psykisk hälsa pekar på en ökad risk för psykisk ohälsa i individualistiska samhällen (SOU 2006).
Krav på prestationer
Idag upplever många ungdomar att vi lever i ett
prestationssamhälle som i sig självt genererar
stress. I detta sammanhang är det många som
tar upp den stora valfrihet som råder i dag. Trots
att många anser att alla val som ska göras är en
källa till stress är det få som önskar att det skulle
vara på något annat sätt. Svårigheten att få ett
jobb efter skolan och tjäna egna pengar är ett
vanligt problem bland ungdomar med utländsk
bakgrund på yrkesförberedande program. Egna
högt ställda krav på att få höga betyg är ett vanligt stressmoment bland gymnasieungdomar på
teoretiska program. Majoriteten av ungdomarna anser att skolan är den främsta stressframkallande faktorn. Skolstressen anser ungdomarna
framförallt beror på att för mycket av skolarbetet
sker i hemmet. Ofta har eleverna flera prov och
inlämningsuppgifter i veckan och är då tvungna
att försaka fritidsaktiviteter och kompisar. Ämnes- och betygsystemen anser många är orsak
till stress. Majoriteten anser att lärarna inte för-
står vare sig mål eller kriterier, utan tolkar dem
självsvåldigt. Såväl grundskole- som gymnasieungdomarna blir stressade över att man förväntas att själv ansvara för sin skolgång. Många lärare uppfattas också som dåliga pedagoger som
inte vägleder eleverna i studierna (SOU 2006).
Även studenter framhåller att samhället bygger
på högt ställda prestationskrav som både skapar
och upprätthåller stress. Den främsta stressfaktorn bland studenterna är ekonomin. Studenterna anser att de inte klarar sig på studielånet utan
är tvungna att jobba extra. Konsekvensen är att
de ständigt är stressade, dels eftersom tidsbristen
är konstant, dels av en ständig växelvis oro över
studieresultaten och ekonomin. Studenterna
framhåller också att det är påfrestande med självstudier. Eftersom det är få föreläsnings-, seminarie- och diskussionstillfällen anser de att det är
lätt att bli isolerad och deprimerad (SOU 2006).
Inom arbetslivet har globaliseringen gjort att
kapital och investeringar blivit mer rörliga. Nya
jobb skapas och gamla försvinner i högre takt än
tidigare vilket kräver flexibla organisationer och
medarbetare. Organisationerna har blivit ”plattare”, det vill säga den byråkratiska modellen av
ledarskap där beslut gick från högsta chefen till
mellanchefer har ersatts med mer flytande modeller. Exempel på detta kan vara att det idag
ställs högre krav på medarbetare gällande kunskap och förmåga att tolka och lösa problem.
Detta ger viss frihet inom arbetet men kan också
skapa osäkerhet om vad som faktiskt gäller, vilket kan skapa stress (SOU 2006).
Det är jobbigt att få allt ansvar själv!
Det är för mycket gruppuppgifter och egna
arbeten och för lite lektioner.
17
Längre ungdomsperiod
Svårigheter att få egen bostad
Sverige och Danmark har världens äldsta högskole- och universitetsstudenter. Studenterna är
äldre än i jämförbara länder både när de påbörjar sina studier och när de slutför dem. Sverige
har dessutom en av de högsta medianåldrarna
bland högskolenybörjarna, knappt 22,5 år. I de
flesta andra länder är medianåldern cirka 20 år.
Tillsammans med några andra länder har Sverige även den högsta andelen studenter över 30 år
bland samtliga OECD-länder. Den förhållandevis höga åldern vid högskolestarten innebär att
de svenska studenterna är förhållandevis gamla
när de lämnar högskolan och etablerar sig på arbetsmarknaden (SOU 2009).
Unga har fått det svårare att ta sig in på bostadsmarknaden, särskilt i storstäderna där priserna
på bostäder ökat kraftigt samtidigt som köerna
till hyreslägenheter blivit allt längre. I dag bor
var femte 25-åring i storstäderna hemma hos
sina föräldrar (Socialstyrelsen 2008a).
Unga vuxnas situation i samhället har försämrats
bland annat genom minskade möjligheter till
egen försörjning och egen bostad. Unga tvingas
bo kvar längre i föräldrahemmet och etablering
i vuxenlivet har förskjutits högre upp i åldrarna.
Unga vuxna mellan 19-24 år som flyttat hemifrån
har generellt sätt en sämre ekonomisk situation
än andra grupper, detta gäller särskilt kvinnor. 40
procent av alla biståndstagare i Sverige är i åldern
18-29 år, vilket betyder att var tionde person i
åldersgruppen lever på bistånd (Socialstyrelsen
2006b). På 1970–talet hade mer än hälften av alla
25-åriga kvinnor och en fjärdedel av männen redan blivit föräldrar. Bland 25-åringarna i dag är
det bara omkring 20 procent av kvinnorna och
omkring 10 procent av männen som hunnit få
barn (Socialstyrelsen 2009a).
Majoriteten av kommunerna i storstadsregionerna uppger att det råder bostadsbrist. Efterfrågan är större än utbudet på bostäder, vilket
innebär att det finns få lediga hyresrätter samt
att priserna på bostadsrätter och egna hem är
höga. Trots att de flesta kommuner i storstadsregionerna uppger bostadsbrist för ungdomar,
är det endast ett fåtal som arbetar särskilt med
bostadsförsörjning för ungdomar, unga vuxna
och studenter genom exempelvis program, utredningar eller översiktsplanering. Inte heller
är det många kommuner som har någon eller
några särskilda insatser på gång i kommunen
för att underlätta för ungdomar att få en bostad
(Boverket 2008).
Etableringen i egen bostad har minskat kraftigt
sedan år 1990. Många unga etablerar sig i hyresrätt och det har skett en minskad etablering
i den upplåtelseformen. Möjligheten att ta sig
in på bostadsmarknaden handlar inte bara om
antal bostäder på bostadsmarknaden utan även
om hur förmedlingen av dessa går till. Dagens
bostadssökande behöver vara mycket aktiva i sitt
sökande efter en lägenhet. Utsattheten på bostadsmarknaden har effekter för livskvaliteten.
Osäkerhet och instabilitet, trångboddhet, brist
på privata rum, svårigheter att koncentrera sig
…och hur kul är det att bo
hemma när man är 25? Men vad ska
man göra, jag pluggar ju fortfarande,
så jag har inte råd.
18
”Stressigt att tänka på
framtiden. Man orkar inte ens
söka bostad eftersom alla säger
att det inte finns några.”
och negativ påverkan på arbete eller studier är
några konsekvenser av ett oordnat boende som
unga ofta nämner. Brist på en ordnad boendesituation försvårar etableringen i vuxenlivet och
kan vara en bidragande orsak till att familjebildning förskjuts uppåt i åldrarna (Boverket 2008).
När andelen hyresrätter minskar, försvårar det
ytterligare för dem som inte kan ta stora lån. Risken finns också att hyresvärdarna höjer kraven på
dem som ska få teckna kontrakt, vilket kan vara
svårt för många ungdomar att leva upp till. De
formella kraven kan handla om inkomstnivå, typ
av inkomst, anställningsformer samt avsaknad av
betalningsanmärkningar. Det är dessutom möjligt att de formella kraven höjs ytterligare vid en
bristsituation. Sammantaget ger det en väldigt
mörk bild för unga vuxna (Boverket 2008).
Ökad arbetslöshet och otrygga
arbetsförhållanden
Möjligheterna att få förvärvsarbete har drastiskt
försämrats under de senaste 20 åren. Förlusten
av arbetstillfällen har nästan enbart drabbat ungdomar och unga vuxna medan andra åldersgrupper påverkats endast i begränsad omfattning. En
jämförelse mellan elva europiska länder visar att
ökningen av psykiska besvär bland ungdomar
och unga vuxna går parallellt med utvecklingen
av arbetsmarknaden för samma grupp. Utvecklingen under perioden 1986–2002 har varit som
sämst för ungdomar och unga vuxna i Sverige i
båda dessa avseenden. De minskade möjligheterna till förvärvsinkomster har påverkat ungdomarnas ekonomi (SOU 2006). En nyligen
publicerad studie visar likaså att när andelen
unga som står utanför arbetslivet ökar försämras
också den psykiska hälsan bland unga (Lager &
Bremberg 2009).
Sysselsättningen bland unga vuxna (20–24 år)
följer i stora drag utvecklingen av den generella
sysselsättningen. Unga vuxna drabbas dock vanligtvis hårdare i lågkonjunktur eftersom det är
svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden.
Det allmänna mönstret har varit att ungdomsarbetslösheten legat ungefär två gånger högre än
arbetslösheten för hela den förvärvsarbetande
befolkningen. År 2008 låg dock ungdomsarbetslösheten fem gånger högre jämfört med den
övriga förvärvsarbetande befolkningen. Ungefär hälften av de unga vuxna (två av fem bland
män och tre av fem bland kvinnor) har en tidsbegränsad anställning. Det är en betydligt högre andel än bland den övriga förvärvsarbetande
befolkningen och den har ökat de senaste åren
(Socialstyrelsen 2008a).
Att ha en fast anställning är mycket viktigt anser
cirka 65 procent bland unga kvinnor och män.
De anser också att arbetskamrater, arbetsmiljö
och fast anställning är viktigare än arbetsuppgifter, lön och utvecklingsmöjligheter. Bland
unga (16–24 år) ökade andelen med jäktigt och
enformigt arbete, från 15 procent i mitten av
1980-talet till 24 procent år 2005. Arbetsmiljöverket har vid inspektioner på arbetsplatser,
med många unga anställda, bland annat funnit
att många unga får en otillräcklig introduktion
till sitt arbete (AV & SCB 2006).
Arbetsgivarna kräver yrkeserfarenhet
och utan jobb får man ingen erfarenhet.
Jag menar hallå, vad tänker de på!
Man har ju inte en chans.
20
För de unga vuxna som lyckats ta sig in på arbetsmarknaden, tyder resultaten från en studie
gjord av Arbets- och miljömedicin (2007) på negativa förändringar i arbetsvillkoren. De unga
upplever att de har otrygga anställningsformer
och inte ges samma möjligheter att lära sig nya
saker i arbetet samt att de upplever arbetet jäktigt, enformigt och psykiskt ansträngande. Nästan 90 procent av de unga vuxna känner att de
saknar de resurser som krävs för att utföra sitt
arbete. Unga ställer ofta högre krav på arbetet
jämfört med vuxna, de vill också känna sig uppskattade och vara stolta över sitt arbete. De ser
arbete som en av de viktigaste sakerna i livet.
Det som många anser är av störst vikt i arbetet är att ha en rättvis chef, en trygg anställning
med regelbunden inkomst, att kunna tänka och
handla självständigt samt ha många och trevliga arbetskamrater. Detta stämmer inte överens med vad verkligheten har att erbjuda för de
unga idag (Arbets- och miljömedicin 2007).
2007. Andelen ungdomar med högskolebehörighet har också ökat, trots det lämnar var tredje
elev gymnasiet utan sådan behörighet och för
dem har situationen på arbetsmarknaden hårdnat. Även i andra länder ses samma utveckling
bland ungdomar mot färre sysselsatta, fler studerande och fler som varken är sysselsatta eller studerar. I en fjärdedel av OECD-länderna
minskade andelen sysselsatta 15–24-åringar från
54 procent till 46 procent mellan åren 1970 och
2006, och andelen utanför arbetskraften ökade i
ungefär samma omfattning som andelen sysselsatta minskade. Dessa förändringar är dock betydligt större i Sverige, vilket skulle kunna vara
en anledning till att den psykiska ohälsan ökat
mer bland svenska ungdomar än bland ungdomar i de övriga OECD-länderna. Sedan början
av 2000-talet ligger Sverige betydligt högre än
OECD-genomsnittet när det gäller andelen
ungdomar som studerar i stället för att arbeta,
innan dess låg Sverige under genomsnittet
(Socialstyrelsen 2009a).
Den arbetsmarknad som väntar ungdomarna
efter gymnasietiden har således förändrats och
förutom att antalet heltidsjobb har minskat kraftigt har också kvalifikationskraven inom många
yrkesområden ökat. Det innebär att fler ungdomar är hänvisade till fortsatta studier även efter
gymnasiet. Andelen som studerar i gruppen 20–
24 år har nästan fördubblats bland kvinnorna
och ökat med drygt 70 procent bland männen.
Kvinnor har också i större utsträckning än män
skaffat sig en högre utbildning. Enligt SCB:s
utbildningsregister hade över 40 procent av alla
24-åriga kvinnor en eftergymnasial utbildning
mot drygt 30 procent av alla jämnåriga män år
Man vill ha något som inte
alla andra har, man vill utmärka sig
så att man är bäst så man har några
extragrejor att skriva i CV:n.
21
Ekonomisk utsatthet
Bland unga vuxna har andelen med låg inkomstnivå (den disponibla inkomst som kan anses vara
minimum för att försörja en familj med mat, bostad, kläder, medicinska behov m.m.) nästan fördubblats sedan år 1991. Unga vuxna är därmed
den grupp där andelen med låg inkomstnivå ökat
mest. År 2006 hade drygt 12 procent av de unga
vuxna mycket låga inkomster, jämfört med 6,5
procent år 1991. Speciellt utsatta var de yngsta i
denna grupp. Bland dem var 22 procent fattiga
år 2006 – vilket också är två gånger så många
som i början av 1990-talet. Vi kan konstatera att
andelen med låg inkomstnivå minskar med ökad
ålder. En av anledningarna till att fler har en låg
inkomstnivå bland unga vuxna är att många fler
i åldern 20–24 år studerar i dag, jämfört med i
början av 1990- talet (Socialstyrelsen 2008a).
Åldern då man skaffar arbete respektive bildar familj har höjts betydligt sedan början av 1990-talet
för både män och kvinnor. Att etablera sig senare i
vuxenlivet kan vara problematiskt ur försörjningssynpunkt då de under en längre period befinner
sig i ekonomisk osäkerhet (Socialstyrelsen 2008a).
Alkoholkonsumtion
Om en person ansöker om försörjningsstöd är
det i allmänhet så att personer under 25 år inte
får försörjningsstöd till boendekostnad utanför
föräldrahemmet om inte mycket särskilda skäl
föreligger. Det innebär att unga tvingas bor kvar
hemma länge eller flytta hem igen, även om det
förekommer svårigheter i hemmet, vilket kan
försena den unges frigörelse och utveckling (telefonintervju försörjningsstödenheten Varberg).
Alkoholkonsumtionen bland unga har ökat betydligt snabbare än konsumtionen bland vuxna.
Under perioden 1982–2000 har den självrapporterade genomsnittliga årskonsumtionen
bland ungdomar fördubblats, därefter har den
planat ut (SOU 2006). Det finns samband mellan att ha psykisk ohälsa och att dricka mycket
alkohol. Särskilt starkt är sambandet för pojkar.
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för depressiva besvär, självskadebeteende och utagerande
psykiska problem. Även det omvända sambandet är tydligt: depressiva besvär ökar risken
för hög alkoholkonsumtion (Malmberg m.fl.
2008). Under den senaste tjugoårsperioden har
konsumtionen ökat bland både yngre och äldre ungdomar. För både pojkar och flickor har
mängden alkohol som konsumeras ökat, liksom
benägenheten att dricka mycket alkohol vid ett
och samma tillfälle (CAN 2008). Utvecklingen
av psykisk ohälsa och konsumtion av alkohol
bland ungdomar och unga vuxna i åldersgruppen 16–24 år förefaller att följa varandra. Under 1980-talet skedde relativt små förändringar,
men från mitten av 1990-talet ökade både de
psykiska besvären och alkoholkonsumtionen.
Tidssambandet tyder på att de två fenomenen
påverkar varandra (Malmberg m.fl. 2008).
Tidigare avslutade unga sin utbildning och trädde
in i yrkeslivet vid en lägre ålder än de gör i dag.
Berusningsdrickandet är högt bland studenter,
särskilt i åldrarna 18-24 år. En undersökning där
Tonåringarnas ekonomi har också försämrats och det finns flera orsaker till det. Månadspengen har legat still och det har blivit
svårare att få extrajobb. Föräldrarnas vilja att
ge extra pengar utöver månadspengen har även
minskat (Nordea 2009).
Varje månad undrar man om
pengarna ska räcka. Studiemedlet räcker
typ bara till hyran och kurslitteraturen.
Men hallå, man måste ju käka också!
22
”Det är coolt och komma
till skolan och säga att man
är bakfull…”
studenter tillfrågats om sin alkoholkonsumtion visade att det är betydligt vanligare att manliga studenter dricker sig berusade. Cirka 16 procent av
männen i åldern 18-34 år berusningsdricker varje
vecka jämfört med cirka sju procent av kvinnorna.
Det har även blivit vanligt med kraftigt intag av alkohol vid särskilda tillfällen. Berusningsdrickande
ökar risken för ohälsa och andra sociala konsekvenser som olycksfall och våld. Studieresultaten
riskerar också att försämras (www.fhi.se).
Medievanor
De fakta som inhämtats via rapporter och studier samt resultatet från intervjuer som gjorts
till denna utredning visar på en tvetydig bild av
medias betydelse för den psykiska hälsan. Likaså
gäller för den del som handlar om kommunikation av olika slag. Anledningen till att dessa faktorer är med i utredningen är att det från olika
verksamheters sida ofta framkommer att medias
budskap skapar stress och ”förskönar” världen.
De pekar även på den kommunikationsexplosion som skett via Internet, communities, bloggar, chatt och SMS och att detta ger många unga
en stress och press att ständigt vara ”på” och ha
något viktigt att skriva och uppdatera sin status
med. Nedan beskrivs hur dessa aspekter påverkar den unge och dess psykiska hälsa vilket kan
visa både på positiva och negativa effekter. Eftersom förändringarna går fort inom detta område kan det även vara så att den forskning som
finns inte gäller de absolut senaste trenderna.
Dagens media förmedlar tydligare än tidigare
bilden av att alla kan placera sig på toppen. Media
”
kan även bidra till att det är möjligt att nå toppen
utan påtaglig ansträngning. Toppen har dock inte
plats för fler än tidigare. Snarare är det tvärtom
eftersom vår världsbild idag är global och inte lokal, som var fallet längre tid tillbaka. Allt detta
kan leda till frustration, särskilt under ungdomsperioden, när det mesta ännu är oprövat (www.
fhi.se). Många flickor, men också en del pojkar,
anser att det finns ett skönhetsideal idag som
upptar många människors fritid och som skapar stress. Media och reklam förmedlar ett enda
kroppsideal och ett enda utseende. En del anser
sig kunna värja sig från medias budskap medan
andra upplever det svårare. Information om vad
man bör eller inte bör äta är bristfällig och ändrar sig snabbt. Medias budskap att man skall vara
smal skapar stor press på enskilda individer och
det finns erfarenhet av att tjejer triggar varandra.
Många ungdomar är övertygade om att bättre fysisk hälsa ger mindre stress (SOU 2006).
Media kan genom sin förmedling av förebilder
och schabloner om hur unga ska vara och leva
påverka såväl värderingar som levnadsvanor på
ett helt annat sätt än tidigare (Stockholms läns
landsting 2009). Ungdomar idag hänvisar ofta
sina förkunskaper kring något ämne från media i
sitt senare handlande. När ungdomar till exempel ska uppleva sin första sexuella relation har
de redan mediala erfarenheter för hur de skall
handla. Det spelar ingen roll vad unga än gör,
börjar med eller bestämmer sig för eftersom allt
redan är ”laddat” med bilder och tolkningar om
hur det är eller bör vara. Denna samhällsstruktur blir mycket påträngande för ungdomar. De
redan på förhand visade erfarenheterna i media
Man lägger ner sjukt mycket jobb
på skolan och sen när man läser tidningen
verkar det som man ska lägga ned lika
mycket jobb på att äta rätt och motionera
och vara smal och snygg.
24
”Ibland undrar jag vad jag gjort en hel dag.
Chattat och bloggat men inte träffat en enda
människa eller gjort det jag skulle…”
tar ungdomar till sig och bildar genom dem sin
självuppfattning. Det som media är med och
utvecklar leder till ökade påfrestningar för individen eftersom det kan leda till ökade förväntningar, drömmar och längtan som kanske aldrig
går att uppfylla (Ziehe 1999).
Användning av Internet är vanligt bland ungdomar. Den vanligaste aktiviteten på Internet
är kommunikation med vänner och bekanta. I
en undersökning av Medierådet angav 72 procent av samtliga 12–15-åringarna att de brukar
chatta, 39 procent att de brukar sända e-post, 23
procent att de brukar vara på olika communities
och 9 procent att de brukar lägga ut egna texter och bilder (Medierådet 2005). Olika studier
har genomförts för att undersöka internetanvändningens konsekvenser på välbefinnande, på
andra aktiviteter, på tidsanvändning och socialt
kapital. När det gäller effekter på välbefinnande
fann man både negativa effekter, inga samband
samt signifikanta positiva effekter. Beträffande
internetanvändningens konsekvenser på andra
aktiviteter, visade studier att "krångel i vardagen" ökade i samband med användningen. Studier av tidsanvändningen tyder på att Internet
integrerats odramatiskt i människors vardag och
att internet inte innebar mindre tid åt exempelvis tv, böcker, radio eller sociala aktiviteter.
I några studier har effekterna på socialt kapital
undersökts med blandat resultat. Någon studie
visade på ökad ensamhet, medan andra visade på
ett utvecklat socialt nätverk, direkt kommunikation med familjemedlemmar, lokalt engagemang
och förtroende för andra med internetuppkoppling. Forskningen tyder sammantaget på att
spridningen av Internet inte innebär en dramatisk förändring av folks tidsanvändning. De direkta effekterna på hälsa och välbefinnande är
oklara. Effekterna på socialt kapital tycks vara
övervägande positiva. Befintlig forskning och
statistik ger inte en bild av datorspelande bland
ungdomar som ett folkhälsoproblem. Stödet för
negativa effekter är svagt eller oklart. Datorspelande har samtidigt visats ha positiva effekter på
kognitiva förmågor. Sådana förmågor har i sin
tur visats skydda mot psykiska problem (Lager
& Bremberg 2005).
26
I samtal med en doktorand inom kommunikations- och medievetenskap framkom även här
positiva och negativa aspekter inom området. På
Internet finns platser att diskutera saker som man
kanske har svårt att finna i den fysiska världen.
Via Internet finns denna typ av kommunikation
och kan vara positiv, till exempel att individer hittar andra som mår som dem, eller kan stödja och
hjälpa dem att må bättre. Det kan även vara så
att kommunikationen blir negativ, ett ältande av
problemet och hur jobbigt det är, än att faktiskt
försöka lösa problemen. Anonymiteten kan också
vara både positiv och negativ, liksom hur mycket
information som ges offentligt eller intimt. På
särskilda sociala mötesplatser via Internet kan
individer uppleva samhörighet, gemenskap och
empati som de kanske inte kan få i den fysiska
världen (telefonintervju Michael Westerlund).
Personer som i den fysiska världen känner sig
osäkra eller otrygga med sin kropp kan på nätsidor välja vad de vill skriva och endast lägga ut
foton på sig själva som de är nöjda med. Här
kan de få bekräftelser på sina tankar eller intressen och välja vilka kontakter de vill ha och hur
mycket av sig själv de vill exponera. Nätet har
även gjort det lättare, på gott och ont, att sprida
material. Lika lätt som det är för en person att
fotografera sig själv med webbkameran och lägger ut bilden på nätet, lika lätt är det för någon
annan att spara bilden på sin egen dator för att
publicera den någon annanstans, utanför ens
egen kontroll. Bilden kan även finnas kvar på
nätet för evigt (Dunkels 2005).
Ungdomar har tagit till sig tekniken snabbare än
andra vad gäller mobiltelefon och SMS. En av de
främsta funktionerna är att utveckla och bibehålla sociala nätverk. Flickor i tonåren är den grupp
som står för det största antalet samtal/SMS per
dag. SMS gör det möjligt att hålla kontakt oberoende av tid och rum. En studie visade på tydliga
samband mellan användning av SMS och indikatorer på socialt kapital. Användning av mobiltelefoner och SMS kan därmed sägas bidra till tätare
kontakter människor emellan. Detta kan bidra
till att öka tilltron människor emellan och därigenom till utveckling av samhällets sociala kapital. En sådan utveckling kan främja den psykiska
hälsan. De goda effekterna kan dock hämmas av
de ökade möjligheter till mobbning som mobiltelefon och SMS har medfört (SOU 2006).
Mobbning
Goda relationer mellan människor främjar psykisk hälsa. Effekten av motsatsen, dåliga relationer, har studerats främst i form av mobbning.
Mobbning innebär att en angripare utsätter
ett offer för upprepade aggressiva handlingar.
Mobbning förekommer i första hand i miljöer
som den mobbade inte kan undvika, som skolor
och arbetsplatser. Risken för psykisk ohälsa ökar
om en person utsätts för mobbning (Olweus
1994). En särskild form av mobbning som uppmärksammats under de senaste åren är sexuella
trakasserier (Witkowska & Menckel 2005).
Både de som mobbar och de som blir mobbade
har problem med både psykiska och psykosomatiska besvär. En studie visade att de som mobbar
andra inte trivdes i skolan och de som blev mobbade tyckte om skolan, men kände sig ensamma
(Forero, McLellan m.fl. 1999). Både de mobbade och de som mobbar har en ökad risk för
psykisk ohälsa, till exempel ökad risk för depression (Brunstein Klomek m.fl. 2007). De som blir
mobbade får ofta sociala problem senare i livet
och de som mobbar kan få problem med aggressivitet (Kim, Leventhal m.fl. 2006).
I studier som gjorts över tid har inga väsentliga förändringar skett i avseende mobbning de senaste 15
åren. Däremot tyder undersökningar på att elevernas tolerans för mobbning har minskat (Skolverket 2004). I en rapport från Skolverket uppger tre
procent av de tillfrågade eleverna i årskurs
7–9 att de känner sig mobbade av andra elever
(Skolverket 2007). I en rapport från Folkhälsoinstitutet uppger omkring 10 procent av barn och
ungdomar i årskurserna 5, 7 och 9 att de blivit
mobbade. Omkring 2 procent av dessa uppger
att de blir mobbade en gång i veckan eller oftare
(Statens Folkhälsoinstitut 2003b). Riksdagen antog år 2005 en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn
och elever, baserad på propositionen 2005/06:38
(Utbildnings- och kulturdepartementet 2005).
Många skolor har därefter upprättat handlingsplaner för att främja kamratskap och förebygga
mobbning. Nya möjligheter till mobbning har
dock uppkommit. En del ungdomar uppger i en
undersökning att de via Internet, SMS, mejl eller
chatt blivit mobbade eller hotade, eller att någon
lagt ut bilder på personen som gjort denne ledsen (Medierådet 2008). Den stora skillnaden är
att på den nya arenan, nätet, finns det inte särskilt
många vuxna närvarande. Det gör att mycket
som händer där förblir okänt för vuxenvärlden.
Ingen tar tag i situationen och mobbning och
kränkningar kan fortgå. Det som ofta händer
är att situationer i skolan eller i kompis­gänget
fortsätter ut på nätet via communities eller olika
chattprogram. Den stora skillnaden på nätet, förutom frånvaron av vuxna, är spridningseffekten.
Det går så mycket fortare att sprida information
på Internet än i skolkorridoren. En annan skillnad mellan fysisk och digital mobbning är att
med den nya tekniken följer mobbarna med hem
(Lindqvist & Thorslund 2008).
SMS: Har du sett vilka fula
kläder hon har på sig idag? *ler*
27
Friskfaktorer för psykisk hälsa
Vissa bestämningsfaktorer för den psykiska hälsan är sådana som individen själv kan påverka
genom egna val, medan många är sådana att de
främst påverkas genom åtgärder på samhällelig
nivå. Att främja den psykiska hälsan genom befolkningsinriktat arbete handlar till stor del om
att tillföra friskfaktorer, bland annat genom att
skapa stödjande miljöer för att hela befolkningen ska kunna få en god hälsa. Insatserna riktas så
att människor ges möjlighet att påverka sin egen
livssituation och närmiljö vilket är centralt i det
hälsofrämjande arbetet.
Det går inte att förutse vem som kommer att
drabbas av psykisk ohälsa. Forskning visar att
psykisk hälsa/ohälsa inte är något konstant tillstånd utan ofta förändras över tid. En person
som vid en tidsperiod uppvisat tecken på psykiska besvär, kan över tid må bra och fungera
helt normalt, medan nya individer tillkommer
som uppvisar psykiska besvär (SOU 2006). Denna kunskap visar att om avsikten är att på sikt
förebygga psykisk ohälsa eller främja psykisk
hälsa i befolkningen är det inte verkningsfullt
att enbart rikta insatser mot en problembelastad
grupp (Esser m.fl. 1990, Rose 1998). Det behövs
ofta en blandning av insatser; både universella
hälsofrämjande insatser som omfattar hela befolkningen eller grupper i befolkningen och selektiva förebyggande insatser mot grupper med
redan befintlig psykisk ohälsa.
Det är den samlade tillgången på friskfaktorer
och frånvaron av riskfaktorer i kombination
med individens egen motståndskraft som ligger
till grund för hur en individs psykiska hälsa utvecklas. Ju fler friskfaktorer en individ har runt
omkring sig desto bättre kan individen troligen
hantera olika påfrestningar och livshändelser.
Studier visar samband mellan långvariga påfrestningar och/eller upprepade negativa livshändelser och risken att drabbas av psykisk ohälsa i
uppväxtåren eller i vuxen ålder. Barn som växer
upp i miljöer med flera parallella riskfaktorer
löper 10-20 gånger så hög risk att utveckla all-
28
varlig psykisk ohälsa (Räsänen 1992, Verhulst
1992). Det är dock viktigt i sammanhanget att
påpeka att enstaka riskfaktorer sällan innebär
någon påtalad risk. Det finns friskfaktorer som
kan kompensera för de eventuella brister som
finns i de miljöer där barn växer upp. Dessa faktorer kan vara så kompenserande att barn som
växer upp under mycket svåra omständigheter
kan utvecklas till trygga vuxna individer. Inriktningen på insatser bör vara att öka friskfaktorerna och minska den totala bördan av riskfaktorer.
Denna typ av insatser förbättrar den generella
folkhälsan och bidrar till en strävan att nå en
god hälsa på lika villkor.
Friskfaktorer - Individnivå
Idag är det inte längre att bli färdig med sin utbildning, flytta hemifrån, bli självförsörjande eller få barn som förknippas med att bli vuxen. I
stället är det egenskaper som att ta ansvar för
sina egna beslut, veta vad man vill med sitt liv
och hitta sin identitet som tycks spela störst roll.
En persons psykiska hälsa formas i växelverkan
mellan ärftliga och individuella egenskaper samt
den miljö som han/hon växer upp och lever i.
Hur en individ hanterar olika situationer i livet
beror dels på vilka erfarenheter individen har
och vilka förmågor/kompetenser denne hunnit
förvärva. Nedan presenteras individuella egenskaper och förmågor (friskfaktorer) som är särskilt viktiga för psykisk hälsa.
Emotionell intelligens/emotionell kompetens
Förmågan att uppfatta, tolka och hantera känslor brukar kallas emotionell kompetens eller intelligens. Det gäller såväl de egna som andras
känslor. Forskning visar att träning av emotionell förmåga minskar förekomst av bland annat
depression (Webster 2004, Wennberg & Norberg 2004). Sådan träning kan även förebygga
riskbeteenden som alkohol- och droganvändning bland unga (Trinidad m.fl. 2004). Studier
visar att ju tidigare träning av emotionell intelligens påbörjas desto bättre.
Familjeförhållanden och nära vänner
En god relation till föräldrarna är avgörande för
den psykiska hälsan. Flertalet faktorer knutna
till det privata har varit oförändrad eller har
utvecklats i gynnsam riktning. Familjen är viktig under uppväxten (SOU 2006). De individer
som har trygga familjerelationer och får stöd
och uppmärksamhet hemifrån klarar lättare att
stå emot samhällets stress och krav (Svensson &
Österberg 2007).
Relationer till personer utanför familjen har i
studier visat på tvetydiga resultat. Det är därför befogat att försöka särskilja olika former av
utbyte människor emellan i en social relation
som kan ha betydelse för att främja den psykiska
hälsan. Då handlar det främst om att en person
ska kunna få tillgång till information, få praktisk
hjälp, känslomässigt stöd, stöd i att värdera en
situation för att kunna fatta beslut samt att få
tillgång till gemenskap (SOU 2006).
Förmåga att hantera problem (coping)
Människor kan möta påfrestningar på olika sätt.
Några av de ”copingmetoder” individen använder sig av är att uttrycka känslor, att undvika frågan genom att söka distraktion, att försöka stå
ut, att söka stöd från andra människor, att slappna av, att motionerna och att resonera med sig
själva för att lösa problemet (Larsson 1995). De
ungdomar som resonerar med sig själva för att
aktivt lösa ett problem löper mindre risk för depression och upplever mindre ofta stress. Dessa
ungdomar tar fram olika alternativa lösningar
och väger sedan alternativens fördelar mot dess
nackdelar. En inriktning på aktiv problemlösning utesluter självfallet inte att ungdomarna
också kan ha kontakter med andra människor
(Wennerholm Juslin 2005).
Förmåga att värdera problem (appraisal)
En person kan känna sig pressad av ett problem
om hon överskattar problemets vikt. Således kan
bristande förmåga att värdera problem medföra
ökad risk för psykisk ohälsa (Wilson m.fl. 1995).
Människor tenderar att övervärdera betydelsen
av ovanliga tänkbara händelser och underskatta
inverkan av företeelser vi dagligen utsätts för. I
ett modernt samhälle har många påtagliga risker
kunnat elimineras. Samtidigt har våra förväntningar på säkerhet stigit. Dagens situation visar
det paradoxala med ökad upplevelse av osäkerhet på flera områden samtidigt som tillvaron
sannolikt aldrig tidigare varit så skyddad som
den är i dag (Beck 1992). Den ökade faktiska
säkerheten medför att många unga växer upp
utan egna erfarenheter av svåra livshändelser.
Information om faror förmedlas i stället i ökad
omfattning indirekt via medier. Det är svårare
att värdera sådana hot. Detta kan bidra till en
tilltagande känsla av osäkerhet (SOU 2006).
Förmåga till avslappning
När en individ möter ett problem som hon inte
självklart upplever att hon kan klara av, fokuseras individen mentalt och kroppen förbereder
sig på flykt eller kamp. I detta förlopp ingår
anspänning av flera grupper av muskler, särskilt
muskler i nacke och skuldror. Muskelspänningen upplevs i varierande omfattning som smärtsam. Denna smärta kan göra individen ännu
mer osäker, vilket kan öka muskelspänningen.
Om individen inte kan bryta en sådan ond cirkel ökar risken för bestående psykiska besvär.
Flera studier av avslappningsträning har visat en
positiv effekt rörande huvudvärk, blodtryck, förekomst av oro, ångest, utåtagerande beteende
samt sömnsvårigheter (SOU 2006).
Kognitiv förmåga
Kognitiv förmåga innefattar förmågan att lära
av egna erfarenheter, kunna resonera, kunna
planera och att kunna anpassa sig till den miljö
individen lever i. Människors mentala tillstånd
och kognitiva förmåga bestäms av ett flertal olika faktorer som kan vara; biologiska (genetiska
faktorer och kön), individuella (personliga erfarenheter), familjerelaterade och sociala (socialt
stöd) samt ekonomiska och miljömässiga (social
status och levnadsvillkor). God kognitiv förmåga leder till mindre utåtagerande beteendeproblem, mindre inåtvända psykiska problem (oro,
ångest och depression), färre suicidförsök och
färre fullbordade självmord. God kognitiv förmåga medför att individen upplever sig kunna
hantera svårigheter bättre och därigenom drabbas mindre av psykiska problem, trots påfrestningar (SOU 2006).
29
Flera studier av avslappningsträning har visat en positiv
effekt rörande huvudvärk, blodtryck, förekomst av oro,
ångest, utåtagerande beteende samt sömnsvårigheter
(SOU 2006).
Levnadsvanor
Vilka levnadsvanor en individ har påverkar i stor
utsträckning den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet
har effekter när det gäller att lindra ångest, oro,
sömnsvårigheter och lättare depressioner, men kan
även förebygga psykisk ohälsa genom att till exempel förbättra självkänslan och förbättra skolprestationer. En låg alkoholkonsumtion har troligen
även positiv effekt på den psykiska hälsan (Statens
folkhälsoinstitut 2003a, SOU 2006, Landstinget
i Uppsala län 2002). Sömnen är betydelsefull för
att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig
och bearbeta dagens intryck. Under den såkallade
djupsömnen sjunker kroppens nivåer av stresshormoner och hjärt- kärlsystemet avlastas. Andra positiva effekter av en god sömn är att en person får
bättre humör och blir bättre på att hantera stress
och motgångar (Noland, Price m.fl. 2009, Västra
Götalandsregionen 2006).
Självkänsla
Självkänsla utvecklas då individen lyckas att klara
en uppgift som han eller hon föresatt sig vilket
leder till större tilltro till den egna förmågan att
prestera. För att klara en uppgift krävs kompetens och att utveckla kompetens förutsätter i sin
tur övning. När personer får utmaningar som
ligger på övre gränsen av deras förmåga utvecklas självkänslan. Utmaningen behöver ofta delas
upp i mindre steg och trappas upp successivt.
Studier visar att tilltron till den egna förmågan
medför minskade risker för psykisk ohälsa, såsom exempelvis depression (Bandura m.fl. 1999,
McFarlane m.fl. 1995).
Friskfaktorer - Samhällsnivå
På samhällsnivå finns de livsvillkor som individer lever under. Livsvillkoren kan sägas vara
de omständigheter som individer inte direkt
kan påverka och som ofta bestäms genom politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå.
Nedan presenteras de faktorer på samhällsnivå
som utgör viktiga förutsättningar för att främja
psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna.
Arbete och arbetsplatsen
Det finns starka samband mellan sysselsättning
och hälsa. Det är också väl kartlagt i nordiska
studier att arbetslöshetens längd påverkar förekomsten av psykisk ohälsa (Björklund & Eriksson 1998). Förutom att arbete är viktigt för vår
försörjning fyller det även andra viktiga funktioner för psykisk hälsa såsom tidsstruktur, regelbunden aktivitet, deltagande i verksamhet
med kollektiva mål, socialt nätverk utanför familjen samt social status och identitet (Jahoda
m.fl. 1971). Det är framförallt tre psykosociala
faktorer som visat sig relevanta för hälsan på arbetsplatsen; socialt stöd, psykologiska krav och
kontroll (Landstinget Halland 2005).
Både arbete och utbildning är viktiga komponenter för delaktighet i samhället och var för sig
viktiga bestämningsfaktorer för hälsan. Unga
människors etablering på arbetsmarknaden är
av central betydelse för deras välfärd samtidigt
som utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att få ett arbete idag (SOU 2006).
Boende och närmiljö
Boendet har en grundläggande betydelse för
människors psykiska hälsa. Bostaden fungerar
som en viktig del i identitetsskapandet och utgör för unga en länk till vuxenvärlden. Den som
inte har drägliga boendeförhållanden har svårt
att klara övriga delar i livet som utbildning och
arbete (Shaw 2004).
Trygghet är ett av de mest grundläggande och
starkaste mänskliga behoven och centralt för
människors välbefinnande och psykiska hälsa.
Trygghet i ett samhälle hänger nära samman
både med den tillit till människor i samhället
och med de villkor som människor lever under
(var man bor, vilket socialt nätverk och ekonomiska förutsättningar man har). Studier visar att
bostadsområdet har betydelse. Otryggheten och
oro för brott är högre för den som bor i ett socialt
utsatt område jämfört med den som bor i ett resursstarkt område (Brå 2008). Att känna delaktighet och socialt ansvarstagande i närsamhället har
visat goda effekter på den psykiska hälsan. Det
kan handla om att känna samhörighet med andra
människor och med de instanser som finns i den
närmaste miljön (Hawkins m.fl. 2002).
31
Naturen har stor betydelse för människors fysiska och psykisk hälsa. Naturmiljöer, parker och
grönområden är viktiga platser för fysisk aktivitet
och ger psykiska hälsoeffekter såsom förbättrat
humör, ökat välbefinnande, stärkt immunförsvar
och stimulerar till en positiv återhämtning från
vardagen (Eriksson & Bremberg 2007). Grönytor
står för ett viktigt samhällsvärde i sig och de allra
flesta medborgare värderar sådana platser mycket
högt. Tillgänglighet till parker och grönytor är
en bestämningsfaktor för fysisk aktivitet. Samhällsplaneringen kan i hög grad skapa attraktiva
miljöer som lockar till fysisk aktivitet. Vardaglig
fysisk aktivitet kan stimuleras genom att skapa
närhet till natur, promenadstråk, grönområden
och lokala parker. I samhällsplaneringen kan också trygghetsaspekter tas i beaktande för att öka
fysisk aktivitet genom att skapa säkra gång- och
cykelvägar och bostadsområden (Schäfer Elinder
& Faskunger 2006).
Ekonomi och socialförsäkring
Svenska och internationella studier visar att
människors hälsa, både den fysiska och psykiska,
förbättras med ökande inkomst men i avtagande
grad ju högre inkomsten blir. I den utsträckning
personer har ekonomiska tillgångar är även
dessa positiva för hälsan. En ekonomiskt utsatt
situation, som inte bara är tillfällig, är däremot
negativ för hälsan (Landstinget Halland 2005).
Socialförsäkringar ordnas eller regleras av staten. Med socialförsäkring menas i de flesta länder rätten till social trygghet i form av sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension, sjukvård,
barnbidrag med mera. Det varierar från land till
land vilka förmåner som ingår, hur stora de är
och hur de finansieras. I Sverige är det Försäkringskassan som fattar beslut om rätt till olika
ersättningar eller bidrag.
Aktivitetsstöd är en typ av ersättning som en
person kan få vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program anvisat av Arbetsförmedlingen. Den som är ung (18-29 år) och har
låga inkomster kan också få bostadsbidrag. Hur
mycket bidraget blir beror på personens inkomster, boendekostnader och bostadens storlek
(www.forsakringskassan.se).
32
Alla som vistas i kommunen och inte kan försörja
sig på annat sätt har rätt till bistånd i form av försörjningsstöd. I första hand bör ekonomin lösas
genom egen inkomst eller genom samhällets övriga bidragssystem (som beskrivits ovan). När dessa
möjligheter inte räcker till, eller i avvaktan på att
de utbetalas, kan personer ha rätt till försörjningsstöd. För att få rätt till försörjningsstöd krävs i regel att den sökande inte har realiserbara tillgångar,
som till exempel en bil eller fonder på banken. Då
ska dessa tillgångar användas i första hand (telefonintervju försörjningsstödsenheten Varberg).
Tack vare möjligheten att få ekonomiskt stöd
kan alla i Sverige studera oavsett funktionsnedsättning, social, ekonomisk och geografisk bakgrund. Studiestödet finansierar i huvudsak den
studerandes levnadsomkostnader under utbildningen. Administrationen kring studiestöd sköts
av Centrala studiestödsnämnden, CSN. De stöd
som når flest personer är studiehjälpen för unga
studerande i gymnasieskolan och studiemedel
som är ett samlat stöd som omfattar studerande på högskole- och annan eftergymnasial nivå
samt vuxna studerande på grundskole- och gymnasienivå (www.regeringen.se).
Fritid och kultur
Subjektiva kvaliteter som upplevd frihet, motivation och lagom stora utmaningar lyfts fram i
studier av ungdomars fritid och välbefinnande.
Det är en kombination av att ha roligt och ställas inför utmaningar som är hälsofrämjande och
personlighetsutvecklande. Fritiden bör innehålla utvecklingsuppgifter, men på ett mindre bundet sätt än i skolan. Det ska finnas möjligheter
att själv sätta upp målen, experimentera, sträva
efter att nå målen och utvärdera dem (Ungdomsstyrelsen 2007c). Strukturerade, vuxenledda,
schemabundna fritidsaktiviteter som ofta karaktäriseras av att de ställer krav på koncentration,
ansträngning och förkovran, leder oftare till en
gynnsam social utveckling för ungdomar – till
skillnad från ostrukturerade, mer spontana aktiviteter, som inte inkluderar vuxna och medvetet
lärande (Mahoney, Stattin, Lord 2000).
Unga människor behöver kontakt med vuxna.
Fritiden erbjuder stora möjligheter till detta.
Musik, konst, dans, drama och litteratur samt motion,
idrott och friluftsliv är viktigt för livskvalitén och hälsan.
Därför är föreningslivet betydelsefullt (SOU
2006). Fritiden utgör en del av tillvaron där individer utvecklar sin identitet, kultur och livsprojekt men även tid för återhämtning. Musik,
konst, dans, drama och litteratur samt motion,
idrott och friluftsliv är viktigt för livskvalitén
och hälsan. Fritidens funktion är att ge människor tid för återhämtning, möjlighet till utveckling och att få känna att man rår över sitt
eget liv. Den fria tiden skattas högt av ungdomar
och unga vuxna. Efter familj och vänner skattas fritiden som den del i tillvaron som ger mest
mening. Gemensamt för alla ungdomar är en
önskan att umgås med sina nära vänner under
fritiden. Med stigande ålder visar undersökningar att deltagande i föreningar minskar och
deltagande hos privata arrangörer ökar som till
exempel gym. Även egen träning som promenader och friluftsliv ökar med åldern (Ungdomsstyrelsen 2007b).
Då de unga helst ägnar sin fritid åt att vårda
vänskapliga relationer och att lära sig av eget
utövande, attraheras de också av verksamheter
där dessa aspekter ingår. Idag beräknas fyra av
fem ungdomar vara med i någon förening eller
organisation på fritiden och det är främst idrotten som förmår attrahera stora ungdomsgrupper. Större delen av de ungdomar som inte återfinns i kultur- eller idrottsföreningar finns på
fritidsgårdar. Föreningslivet och främst idrotten
är en av de viktigaste arenorna för ungdomars
och unga vuxnas fritid då den kan bidra till demokratisk delaktighet. Ungdomarna kan genom deltagande i föreningslivet se hur samhället fungerar, uppleva att de kan påverka, träna
på att uttrycka sina åsikter och inkluderas i en
större gemenskap. Föreningslivet ökar de ungas
sociala kapital (Regeringen 2004).
Fritidsgårdsverksamheten som finns i många
kommuner vänder sig främst till ungdomar mellan 13-16 år, men är ofta öppna för alla. Ungdomar som inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter återfinns ofta på fritidsgårdar och utgör
ungefär tio procent av populationen. Studier
visar att majoriteten av de unga som besöker
fritidsgårdar ofta har lägre föräldrastöd, högre
riskbeteende av olika slag än unga som är med
34
i föreningsaktiviteter (Landstinget Sörmland
2008). Fritidsgårdarna blir därför en betydelsefull arena där möjligheter finns att stödja ungdomar som har fler riskfaktorer omkring sig. För
detta krävs att fritidsgården uppfyller vissa krav,
som till exempel att ha inslag av strukturerad
verksamhet, utbildad personal samt tillräckliga
resurser för att kunna bedriva verksamhet som
motverkar utanförskap och stärker ungdomars
egenkraft (Mahoney, Stattin, Lord 2000).
Hälso- och sjukvård
En stor del av befolkningen kommer under ett
år i kontakt med olika delar av sjukvården. Insatserna inom hälso- och sjukvården syftar traditionellt till att behandla och vårda enskilda
människor. Många människor besöker sjukvården, främst närsjukvården, för problem som har
en psykosocial orsak (Karlsson 1994). Med en
god kommunikation och information om individens situation och övrig kontakt med sjukvården kan närsjukvården hjälpa individen att må
bättre eller slussa vidare till annan instans. En
god tillgång till hälso- och sjukvård underlättar
för ungdomar och unga vuxna att kontakta dem
innan individen visar allvarliga tecken på ohälsa.
Det kan till exempel handla om stödsamtal hos
ungdomsmottagningen.
Skola och utbildning
Skolan har en alldeles särskild roll och ansvar
för ungas utveckling, inte minst ur hälsosynpunkt. Det är den samhällsverksamhet som har
störst förutsättning att utjämna socialt betingad
ohälsa. De ungas erfarenheter i skolan är grundläggande för deras utveckling till vuxna individer. I skolan utvecklar eleverna sin självbild i
interaktion med andra unga, de utvecklar sina
relationer och sin självständighet. De utvecklar
personella färdigheter, upptäcker och utvecklar
styrkor för att klara av motgångar i livet, vilket
har betydelse för den psykiska hälsan (SOU
2000b). Flera studier har undersökt hur utbildning och det sociala klimatet i skolan kan förbättra eller försämra elevers skolprestationer,
utveckling och hälsa. En god relation mellan lärare och elever samt fungerande samverkan mellan skolans personal har visat sig påverka elevers
skolprestationer, hälsa och trivsel på ett positivt
sätt (Webster 2004, Catalano m.fl. 2004, Dwyer
& Osher 1998). Studier visar att när elever har
fått ökad möjlighet att påverka arbetet i skolan
främjas också deras skolprestationer och psykiska hälsa. En skolmiljö som utvecklar elevers
kompetenser (sociala, emotionella och intellektuella kompetenser) motverkar också utåtagerande beteende och alkoholkonsumtion bland
elever (Foxcroft m.fl. 2002, Hawkins m.fl. 2002,
Sammon m.fl. 1996). En studie har visat att
skolprestationer och psykisk ohälsa hänger samman. Elever med låga betyg hade sämre psykisk
hälsa jämfört med dem som hade högre betyg
(Jablonska m.fl. 2009).
Socialt kapital, delaktighet och inflytande
Socialt kapital är ett begrepp som kan användas
för att beskriva människors relationer till varandra i ett samhälle. Det finns klarlagda samband
mellan brist på tillit till andra människor och förekomst av psykisk ohälsa (De Silva m.fl. 2005).
Om begreppet utgår från den enskilda individen
blir det liktydigt med sociala relationer och sociala nätverk. Men det kan också användas för
att karaktärisera gemenskap mellan medborgarna, solidaritet och tillit både till samhället i
dess helhet och till andra människor. Samhällen
där människor litar på varandra och på samhällets institutioner har vanligen bättre ekonomisk
utveckling och bättre folkhälsa. Sverige tillhör
en liten grupp av länder där tilliten, det sociala
kapitalet är mest utvecklad. En trolig förklaring
till detta är att Sverige internationellt sett har
små sociala skillnader i livsvillkor mellan medborgarna. Att bibehålla relativt små sociala skillnader kan därför vara viktigt för att bibehålla en
god tilltro människor emellan. En förutsättning
är troligen också att människor med olika social
bakgrund möts, vilket till exempel kan ske i skolan, på arbetsplatser, i kulturliv och i föreningsliv
(SOU 2006). Ny forskning har visat att bibliotek, i synnerhet folkbibliotek, bidrar till utveckling av socialt kapital och en ökad tillit mellan
medborgarna. Biblioteken är betydelsefulla för
integration och möten över olika kulturgränser,
detta trots att folkbiblioteken egentligen inte
har det som sin uppgift (Jansson 2009).
Det är särskilt det individuella perspektivet på
socialt kapital som främjar psykisk hälsa. Ungdomars umgänge med vänner har ökat och allt
färre är ensamma. Nya lättillgängliga sätt att
hålla kontakt med varandra har tillkommit i
form av mobiltelefoner, sms, e-post, chatt och
bloggar. Ungdomar möter vuxna och varandra
inom föreningslivet, exempelvis inom idrottsrörelsen och annan organiserad fritidsverksamhet
(SOU 2006). Delaktighet och inflytande i samhället är även viktigt. Att vara samhälleligt engagerad ökar känslan av sammanhang, inflytande
och kontroll över livet vilket är hälsofrämjande.
Föreningsliv i form av idrotts- och kulturföreningar, folkbildning med mera kan ge förutsättningar för individen att uppleva ökad känsla av
tillhörighet, delaktighet och därmed stärka det
sociala kapitalet (Regeringen 2004).
FN’ s konvention om barnets rättigheter markerar att barn och unga ska respekteras och ges
möjlighet till utveckling, delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. En förutsättning
för detta är att beslutsfattare eller andra involverade aktörer försöker se beslut utifrån ett ”barnperspektiv”. Det är ett synsätt som fokuserar på
de barn eller ungdomar som berörs av ett beslut
eller en åtgärd. Om det konstateras att ett beslut
eller en åtgärd kan ha konsekvenser för barn ska
barnkonventionen beaktas och ett barnrättsperspektiv tillämpas (Utrikesdepartementet 1994).
Ungdomspolitiken i Sverige betonar att ungdomars engagemang och kritiska tänkande skall tas
tillvara som en resurs och att ungdomar skall ha
verklig möjlighet till inflytande och delaktighet
(Regeringen 2004).
35
Hur arbetar olika verksamheter
i Halland idag?
Ungdomar och unga vuxna i Sverige tar del av
en mängd olika samhällsinsatser under sin uppväxt. Vissa verksamheter är öppna för individer
i en viss ålder oavsett de individuella behoven,
exempelvis skola och ungdomsmottagning. Sådana insatser kan därför sägas vara generella.
Andra samhällsinsatser är selektiva och riktas
en­bart till individer som på olika sätt far illa eller behöver särskilt stöd, exempelvis barn- och
ungdomspsykiatrin och insatser inom ramen
för socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
Utbudet av generella insatser för ungdomar och
unga vuxna i olika åldrar är stort och varierat.
Det är inte alla som tar del av samtliga dessa
verksamheter. Verksamheterna är dock generella i den bemärkelsen att de inte är riktade till
vissa grupper av individer som antas ha större
risk för att utveckla psykisk ohälsa eller har fler
problem än andra. Inom ramen för de generella
insatserna kan det dock också ges insatser av
mer riktad karaktär.
Nedan beskrivs verksamheter i Halland som på
olika sätt kan påverka de orsaker till den ökande
psykiska ohälsan som beskrivits tidigare i utredningen. Verksamheterna som beskrivs kan
även påverka och utveckla någon eller några
av de friskfaktorer som identifierats i utredningen. Verksamheterna har alltså betydelse för
att främja ungdomars och unga vuxnas psykiska
hälsa. Först ges en beskrivning över verksamhetens uppdrag, därefter görs ett försök att beskriva hur verksamheten arbetar i Halland samt
om det är något särskilt arbete som bedrivs i avseende att främja psykisk hälsa.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen är en sammanhållen myndighet som finns i hela landet och är indelad i 68
geografiska arbetsmarknadsområden. Myndigheten har till uppgift att hjälpa arbetsgivare som
söker arbetskraft och arbetssökande att hitta
varandra. Den ska ge speciellt stöd till de arbets-
36
sökande som har svårt att hitta ett jobb. Arbetsförmedlingens uppdrag kommer från riksdag
och regering. Kunderna har tillgång till Arbetsförmedlingens service via deras webbplats,
kundtjänst och de lokala arbetsförmedlingarna.
I hela landet finns arbetsförmedlare med speciell kompetens att hjälpa unga människor med
yrkesval och jobbsökande (www.ams.se).
Avstamp.nu är Arbetsförmedlingens satsning på
unga. De arbetar för att fler unga snabbt ska få
rätt jobb, för att höja kunskapsnivån om arbetsmarknaden bland unga och öka kunskapen om
ungdomars situation och förutsättningar hos arbetsgivare och vägledare. På hemsidan avstamp.
nu kan den unga hitta tips och information om att
söka jobb, plugga, starta eget, jobba utomlands
och mycket mer. För dem som är arbetsgivare
finns bland annat information om hur de kan få
särskilt förmånliga villkor när de anställer yngre.
På hemsidan finns också inspiration och tips för
vägledare, till exempel för dem som är arbetsförmedlare med särskilt ungdomsansvar, studie- och
yrkesvägledare, handledare eller på något annat
sätt jobbar med unga (www.avstamp.nu).
Arbetsförmedlingen har för tredje året i rad producerat en handfast och inspirerande karriärbok
för unga. ”Jobbguide för nyvuxna” tar fasta på
arbetsmarknadens möjligheter och utmaningar
och ger tips som man behöver för att kunna
konkurrera om jobben. Jobbguiden skickas hem
till samtliga avgångselever på Sveriges gymnasieskolor. Den kan också fås via närmaste arbetsförmedling (www.avstamp.nu).
Arbetsförmedlingen arbetar på olika sätt för att
underlätta för arbetsgivare att anställa ung arbetskraft. Den som anställer unga mellan 18 och
25 år betalar halva arbetsgivaravgiften. Nystartsjobb är ett annat exempel och är ett stöd när en
arbetsgivare anställer ungdomar som har varit
utan jobb i minst sex månader. Arbetsgivare som
Handläggarna och jobbcoacherna
på Arbetsförmedlingen kan hjälpa
ungdomarna med att stötta och
rusta dem för arbetssökning
ger en ung person ett nystartsjobb får ekonomisk
ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgiften. Genom Arbetsförmedlingens ”jobbgaranti
för ungdomar” kan arbetsgivare ta emot en ung
praktikant i upp till tre månader. Den som praktiserar får ekonomisk ersättning från Arbetsförmedlingen. För arbetsgivaren kan det vara en
chans att upptäcka hur det fungerar med en ny
person i organisationen och den unga får möjligheter till arbetslivserfarenhet och ökad kunskap
inom en särskild bransch (www.avstamp.nu).
Särskilda regler gäller för personer mellan 18-25
år, varför många förmedlingar har speciella ungdomshandläggare. En fördel är att ungdomen kan
få samma handläggare och möjligheter att skapa
en tätare kontakt. Samtliga arbetsförmedlingar i
Halland har ungdomshandläggare. Utöver handläggarna finns även jobbcoacher som främst arbetar med ungdomarna under de tre första månaderna av arbetslösheten, innan de eventuellt
påbörjar en arbetsmarknadsåtgärd om de inte fått
arbete. Jobbcoacher är relativt nytt inom Arbetsförmedlingen och startade i mars 2009. Efter ett
inskrivningsbesök kan ungdomar få hjälp direkt
av Arbetsförmedlingen via jobbcoacherna. Det
handlar ofta om något enskilt samtal och sedan
gruppträffar kring till exempel CV-skrivning.
Under denna tid kan de kontakta sin jobbcoach
och få feedback och diskutera olika frågor. Om
en ungdom varit arbetslös tre månader kan de
sedan erbjudas jobbgaranti för ungdomar. Vissa
långtidsarbetslösa ungdomar går sedan vidare till
kommunernas arbetsmarknadsenheter eller motsvarande för att ingå i deras program och praktik.
Handläggarna och jobbcoacherna på Arbetsförmedlingen kan hjälpa ungdomarna med att stötta
och rusta dem för arbetssökning (telefonintervju
arbetsförmedlingar).
Efterfrågan på Arbetsförmedlingens tjänster
har ökat den senaste tiden, främst på grund av
den höga ungdomsarbetslösheten. Regeringen
har nyligen beslutat om ökade medel till Arbetsförmedlingen, men hur de ska användas är
inte helt klart. Projektet avstamp.nu uppfattas
vara ett bra stöd för ungdomar och studievägledare och har använts av arbetsförmedlarna vid
gruppträffar. Arbetsförmedlingen styrs centralt
38
men vissa lokala initiativ kan det ändå ges utrymme till. Samtliga kommuner i Halland förutom Kungsbacka ingår i samma arbetsmarknadsområde (AMO). Ungdomshandläggarna i
detta AMO träffas ungefär fyra gånger per år.
Arbetsförmedlingarna har ofta samarbete med
arbetslivsförvaltningen eller motsvarande, Försäkringskassan, lokala företag och kommunen i
stort när det gäller till exempel praktikplatser.
Om en ungdom inte mår bra hänvisar ungdomshandläggarna vidare till arbetspsykolog, socialförvaltning eller barn- och ungdomspsykiatri
(telefonintervju arbetsförmedlingar).
Arbetsmarknadsenheter eller
liknande
Arbetsmarknadspolitiken är en del av den nationella ekonomiska politiken med nära koppling till närings-, utbildnings- och socialpolitik.
Staten har det övergripande ansvaret och kommunens engagemang motiveras av kommunens
ansvar för den grundläggande välfärden och yttersta ansvar för invånarnas möjlighet att försörja sig. Samtliga kommuner i Halland har enheter
eller motsvarande där arbetsmarknads- och utbildningsfrågor behandlas. De kallas för arbetsmarknadsenheter, arbetsmarknadsgruppen, Lärcentra med mera och har alla liknande uppdrag.
Flera arbetar särskilt med unga vuxna i åldrarna
18 – 24 år. Det övergripande målet är att genom
arbetsmarknads- och utbildningsinsatser stärka
människors möjligheter och förutsättningar att få
och behålla ett arbete. Arbetsmarknadsenheterna
har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen
(Hallands kommuners webbsidor).
Hur utvecklat detta arbete med ungdomar är
skiljer sig mellan kommunerna, men alla enheter arbetar efter individens egna förutsättningar, önskningar och behov. Efter den första
kontakten med den unge sammanställs en handlingsplan utformad efter förbestämda faktorer.
Utifrån denna arbetar de sedan på en rad olika
sätt för att stärka ungdomens position på arbetsmarknaden.
Följande tjänster erbjuds på de flesta arbetsmarknadsenheterna;
Individuell handläggning: individuella samtal med
den unge om vilka resursinsatser som behövs.
Handläggningen utformas efter individens behov, så antalet samtalsstunder kan variera.
Hjälp att hitta praktikplats: syftar dels till att ge
ökad arbetslivserfarenhet, men det finns också
som en möjlighet att få pröva på olika yrkesbranscher.
Arbetsträning/prövning: praktik i tryggare och
mer reglerade miljöer, antingen om man på
grund av funktionshinder eller mentala problem
behöver en mjukare introduktion på arbetsmarknaden, eller om man på grund av sociala
omständigheter har svårt att behålla ett jobb.
Jobbcoaching: flera handläggare coachar individerna samtidigt, med syfte att få social träning och flera olika perspektiv presenterade.
CV-verkstad: hjälp och assistans med att sammanställa ett CV.
(Telefonintervjuer arbetsmarknadsenheter).
Gymnasieungdomar kan även få hjälp med att
hitta sommarjobb genom arbetsmarknadsenheterna. I Halmstad befann sig arbetsmarknadsenheten hösten 2009 i början av ett nystartat projekt, Ung i Fokus, en treårig satsning för att få ner
ungdomsarbetslösheten. Som en konsekvens av
denna resursökning har de utvecklat sitt arbete
och har bland annat startat kursen Get Ready, en
treveckors kurs där verksamhet med stärkande
inslag bedrivs. I kursen har personerna möjlighet att delta i hälso- och friskvårdsaktiviteter,
mental träning, filmkvällar, information om demokratiska processer och bostadssökande, studiebesök till företag eller utbildningsinstanser.
I Hyltebruk bedrivs projektet Realiteten, i vilket
de hjälper unga personer att aktivt söka arbete
och ger förslag på praktik eller studier (telefonintervjuer arbetsmarknadsenheter).
I alla tillfrågade kommuner uppgav man att det
fanns en grundläggande kunskap i lösningsfokuserad samtalsmetodik. Vissa enheter har kompletterat den kompetensen med utbildningar i
motiverande samtal, men det är det lösningsfokuserade arbetssättet som utgjorde grunden. De
flesta enheter har väl utvecklade nätverk och ett
grundläggande nära arbete finns med Arbetsförmedlingen. Flera enheter har fasta avtal med
Arbetsförmedlingen där de åtar sig ett visst antal
ungdomar varje år. Utöver detta bedrivs samarbete med en rad olika förvaltningar, främst
socialförvaltningen, näringslivet, försäkringskassan, ungdomspsykiatrin, rekryteringsföretag, gymnasieskolor och vissa frivilligorganisationer. Arbetet sker också i ett nära samarbete
med studie- och yrkesvägledare. Vid de enheter
där inga fasta avtal finns var uppfattningen att
efterfrågan på deras tjänster hade ökat den senaste tiden. Det bedömdes även att de unga påverkas negativt av att gå sysslolösa och det finns
en stark vilja hos de intervjuade att främja den
psykiska hälsan genom mer uppföljningsarbete
eller utvecklat arbete (telefonintervjuer arbetsmarknadsenheter).
I kommunerna Hylte och Laholm bedrevs en
förstudie till ett projekt, Ungdomslotsen, som syftar till att öka samverkan mellan olika institutioner för att förhindra att ungdomarna slussas
runt mellan olika instanser utan att få faktiskt
hjälp. I Kungsbacka bedrevs förstudier till flera
projekt med syfte att utveckla ungdomsarbetet
och i Halmstad och Falkenberg fanns en uttryckt önskan om möjlighet att utveckla sitt arbete (telefonintervjuer arbetsmarknadsenheter).
Bostadsföretag
Bostadsföretagen förmedlar fastigheter till bostadssökande och kan vara kommunägda eller
privata. Hallands län har ett stort antal bostadsföretag som utöver bostadsförvaltning och förmedling i många fall har som delmål att bidra
till en bättre livsmiljö. För att få möjlighet att
hyra en bostad krävs anmälande av intresse, ofta
genom registrering via bostadsföretagets hemsida. Från den dagen placeras de sökanden i ett
kösystem, där antal dagar i kö ger ett visst antal köpoäng. Vid anmält intresse för en bostad
har de som har höga köpoäng förtur för visning,
men en del bostadsföretag hyr även ut vissa bostäder enligt en ”först-till-kvarn” princip. Det
är i allmänhet svårt att få bostad i halländska
städer, väntetiden kan ibland vara upp till fyra
år för en någorlunda centralt belägen hyresrätt.
39
Blir uthyrning aktuellt genomför bostadsföretagen en kreditupplysning och säkerställer att
det finns fast inkomst och inga betalningsanmärkningar från tidigare hyresvärdar. Bostadssökandet kräver i hög grad att individen själv tar
ansvar och att man aktivt och kontinuerligt letar
boende (www.hfab.se samt telefonintervjuer bostadsföretag).
En generell trend bland de kommunägda bostadsföretagen i Halland var att de inte såg det
som en del av sitt arbetsområde att främja hälsan bland unga, tvärtom följde många kommundirektiv som innebar att de inte fick lov att särbehandla grupper efter just ålder. Överlag gavs
intrycket att motivationen och möjligheterna att
bedriva riktat ungdomsarbete var starkt begränsade, både av ekonomiska och politiska faktorer.
Snarare än att arbeta på ett annorlunda sätt borde
det byggas fler billiga hyresrätter som är enklare
att förmedla till ungdomar. Vissa bostadsföretag
hade känt av en ökad efterfrågan på den här typen
av bostäder och hade som en konsekvens av detta
ansökt om tillstånd att få bygga fler studentbostäder och eventuellt andra billigare bostadsalternativ (telefonintervjuer bostadsföretag).
I Halmstad har bostadsföretaget Halmstads
Fastighet AB tillsammans med Europeiska socialfonden startat ett projekt med syfte att öka
hyresgästernas delaktighet och engagemang i
samhället och på arbetsmarknaden. Programmet, som kallas HFAB-byrån, erbjuder projektverksamhet och utbildningar som ger individer
möjlighet att utveckla de förmågor som ses som
attraktiva på arbetsmarknaden, samt ökar individernas förmåga att möta de krav som kan
komma att ställas på dem. Genom detta samarbete, som även involverar arbetsförmedlingen,
hoppas HFAB kunna bidra till en förbättrad
livssituation och boendemiljö för hyresgästerna.
Programmet riktar sig inte specifikt till ungdomar, utan vänder sig till arbetslösa i åldern 2564. Viktigt att belysa är dock att programmet
inte syftar till att underlätta bostadssökandet,
det är ämnat för att förbättra livsmiljön för de
som redan har bostad (www.hfab.se). I Varberg
har det kommunala bostadsföretaget Varbergs
Bo tagit fram ett såkallat ”bokörkort” för alla
40
under 27 år. Det innebär att man informeras om
sina rättigheter och skyldigheter som hyresgäst
och att trivselregler och ansvarsområden presenteras. Den här typen av program syftar snarare till att skapa en bättre trivsel och livsmiljö
i hyresområdena än att underlätta bostadssökningsprocessen. Den faktor som man generellt
ansåg skulle kunna utvecklas för att underlätta
för unga vuxna att hitta boende var tillgången
på bostäder, inte förmedlingen av dem (telefonintervjuer bostadsföretag).
Eftergymnasial utbildning
Högskolestudier
I Halland finns Högskolan i Halmstad och
Campus Varberg för studenter som vill läsa på
högskolenivå. På Högskolan i Halmstad finns
ett 50-tal utbildningar och cirka 500 kurser
inom flera ämnesområden. Campus Varberg
erbjuder ett 20-tal olika högskoleprogram och
KY-utbildningar. Dessutom erbjuds ett antal fristående kurser. Campus Varbergs utbildningskoncept bygger på ett samarbete med olika högskolor och med företag i intressanta branscher
(www.hh.se, www.campus.varberg.se). I Halland
är det 37 procent av de unga som tre år efter avslutat gymnasium börjar studera på högskola eller universitet. Motsvarande siffra för riket är 41
procent. Det är fler kvinnor än män som väljer
att studera vidare (www.regionhalland.se).
Studenthälsovården
Högskolorna är sedan 1992 huvudmän för studenthälsovården. I högskoleförordningen står
det att högskolorna skall ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård samt särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att
främja studenternas fysiska och psykiska hälsa
(Utbildningsdepartementet 1993). Tanken med
studenthälsovården är att den ska fungera som
ett komplement till annan offentlig vård, att den
ska jämföras med företagshälsovården och att
den ska vara specialiserad på studentens unika
situation och speciella problem. Formuleringarna i högskoleförordningen ger alltså stor frihet
till hög­skolorna att själva utforma sin verksamhet utifrån egna prioriteringar och lokala förutsättningar (Högskoleverket 2007).
Som student vid Högskolan i Halmstad finns tillgång
till hälsovård via Studenthälsan. Hit kan studenter
vända sig om de har funderingar, frågor eller problem
som rör hälsan eller studiesituationen.
Som student vid Högskolan i Halmstad finns
tillgång till hälsovård via Studenthälsan. Hit kan
studenter vända sig om de har funderingar, frågor eller problem som rör hälsan eller studiesituationen. Studenthälsan erbjuder studenter
enskilda besök hos till exempel sjuksköterska,
kurator, gestaltterapeut, präst eller idrottspedagog. Studenthälsan kan även boka in tider med
läkare och sjukgymnast. Det kan gälla samtal om
livssituationen, stress eller depression. Samtliga
anställda på Studenthälsan har utbildning i metoden motiverande samtal. Ibland anordnas kurser
för studenter, vissa riktade mot särskilda studentgrupper och andra erbjuds alla studenter. Större
delen av kursutbudet erbjuds utifrån efterfrågan
och önskemål. Studenthälsan har bland annat
haft en samtalsgrupp kring temat självkänsla,
självbild och självförtroende samt talängslan. De
arbetar även mycket med att stärka och utbilda
andra aktörer, som till exempel studentkåren. På
Studenthälsan finns information, material, tester
och utställningar som handlar om det som får en
person att må bra. Det finns bland annat information om träning, mat, stress, psykisk ohälsa
och alkohol. Det finns även ett speciellt rum för
stillhet och eftertänksamhet dit studenterna kan
komma för att koppla av eller meditera. På Studenthälsan finns även möjlighet att få taktil massage (www.hh.se/studenthalsan samt möte med
Studenthälsan).
På Campus Varberg är studenterna som läser
högskoleprogram eller kurser hänvisade till studenthälsan på den högskola som de är kopplade
till i sin utbildning. Studenter som läser KY-utbildningar är hänvisade till närsjukvården (telefonintervju Campus Varberg).
Studie- och karriärvägledning
Studievägledningen regleras i Högskoleförordningen och menar att ”studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering.
Högskolan skall se till att den som avser påbörja
en utbildning har tillgång till den information
om utbildningen som behövs” (Utbildningsdepartementet 1993). Studievägledarna vid lärosätena arbetar i huvudsak med studievägledning för presumtiva och befintliga studenter.
Vägledningen kan sträcka sig från information
42
om kurser och liknande samt mer personlig vägledning inom studierna och ut på arbetsmarknaden. Introduktion för nyantagna studenter,
frågor rörande Bolognaprocessen, rådgivning
i stu­dieteknik och uppföljning av studenter är
andra områden som studieväg­ledarna arbetar
med. Karriärvägledning är en relativt ny form
av stöd till studenter som på många högskolor är
under utveckling. Det är inte självklart vad som
ingår i verksamheten, men målet är detsamma,
det vill säga att på olika sätt stödja studen­terna
vid deras utträde på arbetsmarknaden. De olika
delarna av verksamheten inom karriärvägledningen kan be­skrivas i tre steg. Första steget
omfattar de insatser som riktar sig till presumtiva studenter. Steg två är den karriärvägledning
som är integrerad i utbildningen. Det tredje steget är aktivite­ter som direkt syftar till att stödja
studenter som ska ge sig ut på arbets­marknaden
(Högskoleverket 2007).
På Högskolan i Halmstad erbjuds studie- och
karriärvägledning vid Studentcentrum. Den
vänder sig till dem som redan är studenter och
till dem som funderar på att börja studera. Här
lämnas allmän studieinformation och individuellt
anpassad studie- och karriärvägledning. Det kan
innebära att reda ut tankar och pröva sina idéer
kring studier, yrke och karriär. De kan medverka
till att studenterna får en större insikt om vilken
kompetens, intressen och värderingar studenten
har i förhållande till val av studier, yrke och karriär. Studievägledningen erbjuder studenterna
vid Högskolan i Halmstad flera aktiviteter såsom
effektiv studieteknik, profilera sin examen, CVskrivning, förberedelser för anställningsintervju
och karriärvägledning i grupp. Personlig feedback på personligt brev och CV kan fås inför en
ansökan. En simulerad anställningsintervju kan
de också ordna för att träna sig inför en kommande intervju (www.hh.se/studentcentrum).
Ett flertal studenter kontaktar studie- och karriärvägledningen när de känner sig osäkra om
de valt rätt utbildning eller när de inte klarar av
utbildningen. Här kan studenterna då bli vägledda eller hänvisade till andra instanser som
kan hjälpa dem. De senaste åren har efterfrågan på studie- och karriärvägledningen ökat,
vilket kan bero på ett ökat antal studenter på
högskolan samt att studenter lättare idag söker
stöd och vägledning. Många studenter känner
sig nöjda efter ett besök hos studie- och karriärvägledningen. Framöver vill studie- och karriärvägledarna arbeta mer med olika grupper och
utveckla det befintliga arbetet (telefonintervju
Studentcentrum).
På Campus Varberg finns Varbergs yrkesvägledare (VY) där studenter kan få svar på sina frågor om olika utbildningar, hämta ansökningsmaterial, få information om studieekonomi
samt söka information via datorer. Varbergs
yrkesvägledare har informationsmaterial från
landets alla universitet och högskolor och det
finns även information om utlandsstudier. Viss
hjälp till CV skrivning kan ges via datorer och
lathundar samt genomläsning. Borås högskola
som har flera program på Campus Varberg har
två gånger i månaden en studie- och yrkesvägledare på plats på området för att träffa studenter
(telefonintervju Varbergs yrkesvägledare).
Studentkåren
Kåren är en organisation som tar vara på studenternas intressen under studietiden genom att
till exempel se till att det finns studentrepresentation i högskolans styrelse och olika nämnder.
Kåren fungerar som medlemmarnas gemensamma röst mot högskolan, kommunen och andra
organisationer som en student kommer i kontakt med. Kåren kan hjälpa till om en student
råkar ut för några problem under sin utbildning
eller i studielivet i övrigt. Ibland kan det handla
om problem med CSN, lärare, en tenta som
inte rättas i tid eller kanske en hyresvärd. Kåren kan då vara ett stöd och vara företrädare för
de rättigheter man har som student. Studentkåren i Halmstad arbetar med mentorsverksamhet, nollning, bostadsgaranti för studenter samt
olika föreningsaktiviteter. De har även två projekt för att underlätta för studenter på olika sätt.
”Ta Steget” är Högskolan i Halmstads inspirationsverksamhet som arbetar med att inspirera,
coacha och stötta studenter till entreprenörskap,
kreativitet och företagsamhet. ”Ta Steget” fokuserar på personlig utveckling, kreativitet och
idéutveckling samt nätverk och kontakter. Nä-
ringslivsprojektet är ett annat projekt med syfte
att studenter skapar kontakter med näringslivet,
vilket kan underlätta den framtida arbetssituationen (www.karen.hh.se samt telefonintervju
Studentkåren).
Att högskolestudier skiljer sig mycket åt från
tidigare utbildningar vittnar studenter om. Kårrepresentanter upplever därmed att deras verksamhet är uppskattad, dels för att studenterna
kan engagera sig på olika sätt vilket kan vara till
hjälp för att strukturera deras vardag, men även
att de har någon att vända sig till om de behöver
hjälp och stöd med studierelaterade frågor. Från
och med 1 juli 2010 upphör det kårobligatorium
som fram till dess har gällt. Studentkårens arbete kommer därefter fokusera mycket på hur
de ska få studenter att vilja vara medlemmar i
kåren. Ett visst statligt bidrag kommer studentkåren fortsättningsvis att erhålla för att behålla
studiebevakningen. Annan verksamhet, som till
exempel den studiesociala verksamheten, kommer vara avhängig av antalet medlemmar som
betalar kåravgift (telefonintervju Studentkåren).
WEST (Warbergs enade studenter) är en studentförening som finns på Campus Varberg och
verkar för att studenterna ska få en så trivsam
studietid som möjligt. WEST är en fristående
ideell organisation som inte är bunden till varken
Campus Varberg eller någon annan högskola.
Studentföreningen verkar över de olika lärosätenas gränser, allt för att studenterna ska ha möjlighet att påverka, förbättra och få ut så mycket som
möjligt av sin studietid. Målet för studentföreningen är att verka för att Campus Varbergs högskolestudenter erbjuds ett socialt nätverk. Bland
annat arrangerar WEST fester, ordnar rabatter
hos lokala företagare och verkar för möjlighet till
studentinflytande och insyn i verksamheten på
Campus Varberg (www.westvarberg.se och telefonintervju WEST).
Vuxenutbildning
Svensk vuxenutbildning anordnas i många olika
former med många olika ansvariga. Den består
av allt ifrån statlig och kommunal vuxenutbildning till arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning och kompetensutveckling i arbetslivet.
43
Den kommunala vuxenutbildningen består av
grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Annan
vuxenutbildning är kompletterande utbildning
som utgörs av statligt stödda utbildningar som
ligger utanför det offentliga utbildningssystemet
(www.skolverket.se). Den grundläggande vuxenutbildningen är en avgiftsfri och frivillig utbildningsform som vuxna från 20 år har rätt att delta
i. Den vänder sig till vuxna som saknar de kunskaper som barn och ungdomar får genom grundskolan. Varje kommun har skyldighet att erbjuda
grundläggande vuxenutbildning till vuxna som
inte har grundskolekompetens och finns således
i alla halländska kommuner (www.skolverket.se).
Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är ett alternativ till högskoleutbildning och är en utbildningsform som är utformad i samarbete med
arbetslivet och som leder till ett visst yrke. Efter
avslutad utbildning får de en kvalificerad yrkesexamen. KY-utbildningar bedrivs av kommuner,
privata utbildningsanordnare och högskolor i
samverkan med arbetslivet (www.skolverket.se).
KY-utbildningar finns i Halmstad, Varberg och
Kungsbacka (www.ky.se).
Vid en folkhögskola kan personer över 18 år
läsa kurser. Varje folkhögskola bestämmer själva
vilka kurser de vill ge och lägger fritt upp sin undervisning (www.skolverket.se). I Halland finns
två folkhögskolor, Löftadalens folkhögskola och
Katrinebergs folkhögskola, båda drivs i Region
Hallands regi (www.regionhalland.se).
Fritids- och kulturverksamhet
Föreningsliv, kultur och fritidsaktiviteter är viktiga områden att utveckla för att främja en god
hälsa. Tillgång till bra fritidsaktiviteter har en positiv inverkan på den psykiska hälsan. Ett rikt fritids- och kulturutbud erbjuder tillsyn, meningsfull sysselsättning, möjligheter till motion och
kulturella aktiviteter. En god verksamhet tar tillvara de ungas önskemål om vad de vill göra och
har möjlighet att svara upp till en del av dessa.
Den kommunala fritids- och kulturverksamheten i Halland är organiserad på många olika sätt,
44
under olika förvaltningar. Kultur- och fritidsförvaltning är vanligast där både ansvaret för kultur,
fritidsgårdar och föreningar finns. Några kommuner har ansvaret uppdelat på kultur för sig
och fritid för sig. Hos en kommun finns ansvaret
för fritiden under arbets- och näringslivskontoret. Kommunerna står för kulturverksamhet,
frilufts- och idrottsanläggningar, fritidsgårdar
samt drogfria mötesplatser, som till exempel
ungdomens hus och liknande. Det finns ofta ett
tätt samarbete med exempelvis skola och socialtjänst i delar av fritidsverksamheten och även
med föreningslivet. Kommunernas öppna fritidsverksamheter har en bred inriktning. Det
finns fritidsgårdar, ungdomens hus och allaktivitetshus, som riktar sig till både ungdomar
och unga vuxna och som i hög grad bygger på
de ungas egen delaktighet. Verksamheten har
ofta inriktning på musik, teater, andra former
av skapande verksamhet och idrott. Dessutom
finns det ofta strukturerade samtalsgrupper, tjejoch killgrupper, kring teman som är aktuella för
ungdomarna. Ofta arrangeras också musikfestivaler, teaterföreställningar och idrottsturneringar (Hallands kommuners webbsidor).
Fritidsgårdar och motsvarande
Kommunernas fritidsgårdar är en viktig generell insats som många ungdomar tar del av. Alla
kommuner har fritidsgårdar, ungdomsgårdar,
allaktivitetshus eller motsvarande i kommunal
regi utom Hylte kommun som endast har föreningsdrivna gårdar. I några andra kommuner
finns både kommunala och föreningsdrivna gårdar. Fritidsgårdarna i Halland vänder sig främst
till ungdomar mellan 13-18 år, men vissa gårdar
har verksamhet för yngre och/eller äldre ungdomar. Utgångspunkten för alla kommuner i länet
är att fritidsgården ska ge möjlighet till en aktiv
och utvecklande fritid i en drogfri miljö och bygger mycket på de ungas egen delaktighet. Oftast
är caféet en viktig punkt där ungdomarna kan ta
en billig fika, träffa kompisar och sitta och prata. På många fritidsgårdar finns möjligheter att
spela pingis, biljard, titta på TV, spela spel eller
pyssla. Vissa fritidsgårdar arbetar med särskilda
teman, som till exempel att motverka mobbning
eller stärka ungdomarna i sin identitet. Detta
kan ske genom att använda sig av kill- och tjej-
Fritidsgårdarna i Halland vänder sig främst till
ungdomar mellan 13-18 år, men vissa gårdar har
verksamhet för yngre och/eller äldre ungdomar.
grupper eller arrangera särskilda tjej- och killkvällar där ungdomarna själva många gånger
styr innehållet. Några gårdar har mer musik och
dansinriktning. Fritidsledare har den senaste
tiden märkt av ett ökat utanförskap bland vissa
ungdomar, samt att många ungdomar upplever
press och stress från skola, föräldrar, sig själva,
vänner, flick-/pojkvänner och fritidsaktiviteter.
Ungdomarna känner sig kluvna och en känsla
av att inte räcka till. Det enorma mediala utbudet tros också vara en bidragande faktor till den
psykiska ohälsan bland ungdomar idag. Kursoch betygssystemet tros påverka stressen liksom
mobiltelefoner och datorer med allt vad det
innebär. De verksamheter som fritidsgårdarna
samarbetar med är andra fritidsgårdar, skolan,
föräldrar, ungdomsmottagningen, polis, socialtjänst och föreningsliv (Hallands kommuners
webbsidor samt e-postkontakt fritidsledare).
Föreningsverksamhet
Föreningslivet är en betydelsefull aktör på fritidsområdet, med omfattande statligt och kommunalt stöd. Föreningslivet medför viktiga aspekter
för individen då den har en social tillhörighet och
är delaktiga i ett sammanhang. Ungdomar är i
hög grad föreningsaktiva, särskilt inom idrotten.
Inom föreningsverksamheten finns till exempel
idrottsföreningar, kulturföreningar, politiska organisationer och studieförbund. Nedan beskrivs
idrottsföreningar då dessa till störst del engagerar ungdomar och unga vuxna. Kulturföreningar
beskrivs allmänt under rubriken kulturverksamhet. Kommunerna i länet ger bidrag till de lokala
föreningarna och Region Halland ger bidrag till
de regionala föreningarna. Samtliga kommuner
arbetar på olika sätt för att stimulera föreningslivet och få unga delaktiga.
I idrottens styrdokument Idrotten vill finns fyra
punkter som beskriver deras värdegrund; glädje
och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel (RF 2009).
Idrottsföreningar anslutna till Riksidrottsförbundet ställer sig bakom samhällets mål att försöka minska alkoholkonsumtionen och framför
allt senarelägga ungdomars alkoholdebut. Som
landets i särklass största ungdomsrörelse har
idrottsrörelsen ett medansvar när det gäller
46
idrottsungdomars alkoholvanor. Detta gäller
även tobaksrökning och snus. Förutom att frågan tas upp i ledarutbildningen är det också en
medveten strävan att skapa helt rökfria idrottsmiljöer inomhus och rökfria zoner utomhus.
Specialförbunden (SF) i samverkan med SISU
och nykterhetsrörelsen tar i sin ledarutbildning
upp alkoholfrågor för att stimulera förbund, föreningar, ledare och aktiva till diskussioner i syfte
att nå en samlad policy anpassad efter det egna
förbundets och den egna föreningens förutsättningar. Det kan även handla om att arrangera
föreläsningar eller studiecirklar kring dessa frågor. Riksidrottsförbundet har en policy för alkohol och tobak inom idrotten. De har även en
policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och en jämställdhetsplan. Inom idrotten accepteras ingen form av sexuella trakasserier eller
övergrepp. Ingen ska behöva känna sig kränkt,
trakasserad eller mobbad (www.rf.se, telefonintervju SISU). Hallands Idrottsförbund företräder och understödjer idrottsrörelsen i Halland.
I en idrottsöverenskommelse med Region Halland är några mål särskilt intressanta. Hallands
Idrottsförbund vill inom föreningsverksamheten stärka och utveckla demokratin, främja jämställdheten mellan könen, erbjuda alla barn en
kamratlig och trygg social miljö där tävlingsresultaten inte är det avgörande samt motarbeta
bruket av tobak, alkohol andra droger och doping (Region Halland 2008). Hallands Idrottsförbund ger rådgivning i föreningsfrågor och
tittar på verksamhetsplaner och föreningspolicy.
Det är viktigt att det finns en bra värdegrund
för arbetet och en helhet som stämmer överens
med Idrotten vill. Fokus för föreningarna bör
vara att tillämpa de budskap som förmedlas och
att processen blir viktigare än till exempel ett
dokument eller policy (telefonintervju Hallands
Idrottsförbund).
Kommunerna i länet och dess fritidsverksamhet
arbetar olika när det gäller att till exempel uppmuntra eller förorda att föreningarna i kommunen ska arbeta fram en alkohol- och drogpolicy. I
Kungsbacka erbjuds föreningar som arbetar fram
en policy med tillhörande handlingsprogram
utökat medlemsbidrag. Det finns även planer på
att utöka arbetet för att innefatta fler områden.
Ungefär en fjärdedel av idrottsföreningarna har
en policy med handlingsplan och ytterligare en
fjärdedel har en policy. I Varberg finns inget liknande arbete kring detta. I Falkenberg ska alla
föreningar med bidragsgrundande ungdomsaktiviteter ha en handlingsplan mot våld och droger.
I samarbete med SISU sker återkommande träffar
med information och stöd. Föreningarna i Hylte
kommun ska ha en alkohol- och drogpolicy. En ny
uppdragsblankett håller på att utvecklas så att bidraget betalas ut först då en policy upprättats och
inkommit till kommunen. Laholms kommun har
arbetet mycket med denna fråga. Inget beslut finns
dock på att föreningar bör göra en handlingsplan
eller liknande, men information har gått ut om
hur föreningar kan arbeta fram en sådan och flera
föreningar har valt att göra detta ändå. I Halmstads kommun skall alla föreningar medverka till
att kommunens övergripande policy kring alkohol
och droger uppfylls i fören­ingens ungdomsarbete.
Ingen särskilt kontroll genomförs eller stimulansmedel. Teknik- och fritidskontoret kommer att
följa upp hur många föreningar som gjort en policy. Detta kommer även ligga till grund då det ska
göras en översyn av föreningsbidragen framöver
(telefonintervjuer alkohol- och drogsamordnare
samt föreningsansvariga).
Rädda Barnen
Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige
och i världen. Med Barnkonventionen som grund
arbetar de för att barn ska få det bättre och för att
barns rättigheter ska respekteras. Rädda Barnen
uppmärksammar när barns rättigheter kränks
och väcker opinion i barnrättsfrågor och påverkar makthavare från kommuner till FN. Elva regionkontor runt om i landet ger stöd till lokalföreningarna (www.raddabarnen.se).
Rädda barnens ungdomsförbund har funnits
i drygt sex år där medlemsantalet varit ganska högt. De får stadsbidrag baserat på antalet
medlemmar. Ungdomsorganisationen arbetar
medvetet kring att all verksamhet ska vara tillgänglig för medlemmarna. Det kan handla om
att de alltid har mentorer och särskilt ansvariga
för den psykosociala tryggheten bland deltagarna på arrangemang. De uppmuntrar de ungas
egna engagemang genom att stödja och främja
barnets egna tankar och idéer för samhällsförändringen. Demokrati och inflytandefrågor,
men även genom att ge ansvar till ungdomarna i
verksamheten, visar att de tror och litar till ungdomens egen förmåga. Fokus framöver ligger
på att barnkonventionen ska bli svensk lag så att
barnets rättigheter ska vara styrande dokument i
alla frågor som rör barn, i alla samhällets instanser. Rädda barnens två största ungdomsprojekt
heter Ellen och Allan, vilket är samtalsgrupper
för tjejer och killar i årskurs 8. Det är ett forum för ungdomar att få diskutera viktiga frågor
med varandra och bli lyssnade till. Efterfrågan
på samtalsgrupperna ökar ständigt. De har etablerats på fler orter med den verksamheten som
också är väldigt uppskattad (e-postkontakt Rädda barnens ungdomsförbund).
I Halland finns lokalföreningar i Halmstad,
Laholm, Kungsbacka, Varberg och Falkenberg
samt en distriktsstyrelse. Samtliga är ideellt
drivna med olika inriktningar och verksamheter. Emellertid har alla sin grund i FN:s konvention om barnets rättigheter. I Kungsbacka ingår
Rädda Barnens lokalförening i nätverket ”Föräldrar emellan - konsten att vara förälder” som
anordnar föreläsningar som stöd och inspiration för föräldrar. Flera föreläsningar har berört
ämnen kring den psykiska hälsan för att stötta
föräldrar och personal i arbetet med ungdomar.
I Halmstad arbetar de med tjej- och killgrupperna Ellen och Allan. Lokalföreningarna bevakar
även hur kommunen följer Barnkonventionen
(e-postkontakt Rädda barnens lokalförening i
Kungsbacka och Halmstad).
Rädda barnen utgår från ett rättighetsperspektiv
i sitt arbete och just arbetet med ungas psykiska
hälsa var något som kritiserades av FN:s kommitté för barnets rättigheter. Kommittén lämnade våren 2009 rekommendationer till Sverige
kring barns rättigheter. De ansåg att det görs för
lite inom området med tanke på att den psykiska
hälsan fortsätter att försämras bland unga. De
ansåg att det behövs ett tydligare helhetsgrepp
för att främja den psykiska hälsan snarare än
riktade insatser (e-postkontakt Rädda barnens
lokalförening i Halmstad).
47
Kulturverksamhet
Kulturella verksamheter, i form av exempelvis
musikundervisning, teatergrupper och biblioteksverksamhet, når också i någon form de flesta
barn och ungdomar. Vissa länsorganisationer
har särskilda uppdrag som berör unga personer. Det kan handla om att grundskoleelever ska
erbjudas teater och dans. Det kan även handla
om att kursverksamhet och fortbildning främst
riktas till verksamhet för barn och unga. Olika
kulturprojekt kan beviljas medel från Region
Halland och är uppdelade i fem olika utvecklingsområden, till exempel Kultur i skolan och
Kultur och hälsa. Projekt som riktas till barn och
unga är prioriterade (Region halland 2008a).
Region Halland är projektägare för ett projekt
som handlar om att skapa tillgänglighet till ett
rikt och levande kulturliv i hela Halland. Målgruppen är barn och ungdom där de via skolan
skapar möjligheter att besöka halländska kulturplatser som speglar Hallands historia (möte
kulturchef Region Halland).
Det utbud som kulturinstitutionerna idag erbjuder skolan är omfattande och kan handla om
olika former av scenkonst som teater-, dans-,
och musikföreställningar, skapande verksamhet,
utställningar, fortbildning för lärare/pedagoger
med flera, föreläsningar, rådgivning, temadagar
eller projekt i olika former. De olika utbuden
kommuniceras via kultursamordnarna, kulturombuden, kultursekreterarna eller bibliotekarier i kommunerna. Ute på skolorna finns på
vissa håll kulturombud. Exempel på kulturverksamhet i skolan med tydlig koppling till psykisk
hälsa är forumteater på temat mobbning (Region Halland 2008b).
Företagshälsovård
Enligt Arbetsmiljölagen är en arbetsgivare skyldig att ge arbetstagaren den företagshälsovård
som arbetsförhållandena kräver. Om arbetsgivaren inte själv kan sköta systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering,
måste man enligt Arbetsmiljöverket anlita företagshälsovård utifrån. Arbetsförhållanden ska
anpassas efter arbetstagarens förutsättningar.
Många arbetsplatser har sin egen företagshälso-
48
vård eller är knutna till ett företag som arbetar
med företagshälsovård. Företagshälsovården är
privat och betalas helt av arbetsgivaren. Om en
arbetstagare inte mår bra och tror att arbetsplatsen är orsaken kan den vända sig till arbetsgivaren. Om arbetsplatsen är knuten till företagshälsovården kan denna kontaktas direkt, ibland
till och med utan att arbetsgivaren behöver veta
något. Om det behövs kan företagshälsovården
skriva en remiss till den offentligt finansierade
vården (www.vardguiden.se).
Det finns flera olika företagshälsor i Halland,
dels privata och dels kommunhälsor och landstingshälsan. Kompetenser som ofta finns inom
dessa verksamheter är läkare, sjuksköterskor,
sjukgymnaster, ergonomer, beteendevetare,
psykologer, socionomer och arbetsterapeuter.
De beskriver att de mest arbetar med enskilda
samtal då någon behöver stöd, men de erbjuder även handledning individuellt och i grupp.
Gruppverksamhet bedrivs i konflikthantering,
stresshantering och avspänningsträning. Arbetsmiljöarbetet är annars dominerande inom
företagshälsovården med till exempel skyddsronder. Hälsoinspiratörer var en del i det främjande arbetet som en kommunhälsa arbetade
med på de olika förvaltningarna. Utbildning
för chefer var det en annan företagshälsa som
arbetade mycket med. Gruppverksamheter upplevdes enklare att bedriva på kommunhälsorna
och landstingshälsan när arbetstagarna hade en
och samma arbetsgivare. Inom den privata företagshälsovården var det mer upp till varje företag att förhandla vad de ville erbjuda sina anställda. Flera företagshälsor upplevde det svårt
att se om unga vuxna var en målgrupp som dominerade eller om de hade fler psykiska besvär
än andra grupper. Det berodde främst på vilken
arbetsplats och företag som de mötte och hur
ålders- och könsstrukturen såg ut där. Metoder
som användes inom verksamheterna var qigong,
mindfullness, avslappning, basal kroppskännedom, kognitiv beteendeterapi – medveten närvaro och lösningsinriktat arbetssätt (telefonintervju företagshälsovård).
Anledningen till att många unga idag mår sämre
tror företagshälsovården beror mycket på de krav
som ställs på individen, av arbetsgivare och av individen själv. Det kan handla både om faktiska och
upplevda krav som de unga inte känner att de kan
leva upp till. Kravkänslorna var vanligare bland
kvinnor. Vissa personer verkar ha en skev blid av
hur arbetslivet ska vara och uppfattar att de har
en massa rättigheter som anställd, men glömmer
bort att de också har skyldigheter gentemot arbetsgivaren. Arbetslivet har också förändrats och
många upplever större arbetsbelastning och därmed krav och stress. Inom vissa yrkeskategorier
upplever många personer först när de är färdiga
med sin utbildning, vad yrket verkligen innebär,
att ansvaret många gånger ligger på dem själva
och att det är väldigt ensamt och tungt att bära
(telefonintervju företagshälsovård).
Grundskola och gymnasium
Skolans verksamhet styrs av skollagstiftningen
och arbetsmiljölagstiftningen. Skolledaren har
den viktigaste rollen att styra och leda arbetet
mot gemensamma mål och tillsammans med all
personal i skolan ansvara att eleverna får en god
arbetsmiljö (SOU 2000a). Ingen annan verksamhet har så breda och långvariga kontakter med
barn och unga som skolan. Skolan har inte direkt
i uppdrag att främja psykisk hälsa eller att förebygga psykisk ohälsa. Dessa uppgifter är dock
viktiga för skolans kärnuppdrag. Läroplanen
innehåller flera formuleringar som berör elevernas psykiska hälsa, utan att denna nämns direkt.
Forskning visar att elever som trivs och fungerar
väl i skolan löper mindre risk att utveckla olika
typer av problem. En hälsofrämjande och förebyggande verksamhet som är väl utformad kan
förändra hela skolans klimat och förbättra skolans möjligheter att förmedla kunskap. En viktig
uppgift för grundskolan är att stötta elever till att
få godkänt i kärnämnena, så att de kan läsa vidare
på gymnasiet. I detta sammanhang är speciallärare och specialpedagoger viktiga resurser. För
elever som inte fått godkänt i kärnämnena kan
andra möjligheter erbjudas. I Halland är cirka 91
procent av eleverna behöriga att söka till nationella program på gymnasiet. Motsvarande siffra
för riket är cirka 89 procent. Elever som fått betyg i samtliga ämnen i år 9 är kring 80 procent
för Halland jämfört med kring 77 procent för
riket (http://siris.skolverket.se). Andel invånare i
Halland med grundläggande behörighet till högskola och universitet är 67 procent, jämfört med
64 procent för riket (www.regionhalland.se).
I Hallands alla kommuner finns det individuella programmet (IV) på den kommunala gymnasieskolan, utom i Hylte där det individuella
programmet är integrerat i Hyltebygdens lärcentrums verksamhet. Det individuella programmet är till för dem som saknar behörighet
till eller inte kommer in på det nationella program på gymnasiet som de önskade. Programmet vänder sig även till dem som har påbörjat ett
program på gymnasieskolan med hoppat av. Det
kan även vara elever som behöver studera utifrån sina egna förutsättningar eller har ett annat
modersmål än svenska. Syftet med programmet
är att stärka elevernas självförtroende och självbild, förbereda sig att självständigt klara vuxenoch arbetslivet samt ge eleverna behörighet till
de nationella programmen. Undervisningen på
det individuella programmet bedrivs ofta i små
grupper och utformas efter elevernas önskemål
och behov. Tillsammans med lärare upprättar
elever och föräldrar en plan för studierna. Ofta
kombineras de teoretiska studierna med praktik.
Flera skolor arbetar med avgränsade projekt, till
exempel musikprojekt eller projekt kring hälsa
och livsstil (Hallands kommuners webbsidor).
I Halmstads kommun finns ett eget gymnasium för det individuella programmet, Klaragymnasiet. Här arbetas mycket med ledorden
kompetens, lust, ansvar, respekt och acceptans.
På Klaragymnasiet används en metod som heter kasamdialogen som ett verktyg under mentorssamtalen för att stärka eleven samt skapa en
djupare relation mellan elev och mentor. Målet
med metoden är att arbeta tillsammans med
eleverna för att öka deras självförtroende och
deras självkänsla så att de kan få en större trygghet i sig själva. Eleverna fyller i en enkät som
bygger på de tre olika aspekterna meningsfullhet,
begriplighet och hanterbarhet. Frågorna används
som en utgångspunkt för att reflektera kring sitt
eget liv och situation tillsammans med sin mentor (www.halmstad.se).
49
Andel invånare i Halland med grundläggande
behörighet till högskola och universitet är
67 procent, jämfört med 64 procent för riket
En hälsofrämjande skola är en skola som målmedvetet och långsiktigt satsar på att utveckla
hela skolans vardag utifrån ett salutogent perspektiv. Att arbeta för en hälsofrämjande skola
innebär ett arbete både med den psykosociala
miljön och fysiska miljön. Psykosociala miljön omfattar arbete för trivsel och trygghet på
skolan men också den pedagogik som eleverna
erbjuds. Arbete med den psykosociala miljön
omfattar också aktivt arbete med att stärka relationer, lyfta fram elevernas resurser, styrkor
och möjligheter. Arbete med den fysiska miljön
omfattar utformning av byggnader, klassrum,
möbler, utemiljön, säkra transporter till och
från skolan. Hälsoundervisning ingår i skolans
läroplan och är en gemensam uppgift för all
skolpersonal (Socialstyrelsen 2009a). Elever,
lärare, skolhälsovård, föräldrar och skolledning
har goda möjligheter tillsammans med kommunen att utveckla en god och positiv arbetsmiljö
för både elever och personal. Region Halland
har, utifrån nationella och internationella dokument, tagit fram en broschyr om hur skolor kan
arbeta för en hälsofrämjande skolutveckling.
Många kommuner i regionen arbetar efter dess
intentioner, ibland med stöd från de hälsopedagoger som finns i länet anställda av kommunen
eller landstinget.
Några kommuner i länet har tydliga skrivningar
i skolplanen eller liknande om hälsa. Det kan
till exempel handla om att elevernas fysiska
och psykiska hälsa ska förbättras genom sundare levnadsvanor och ett gott samspel mellan
individer eller att verksamheten ska arbeta hälsofrämjande. I Varberg och Falkenberg arbetar
flera skolor hälsofrämjande och ett fåtal mer intensivt genom samarbete med hälsopedagogen.
I Laholm är merparten av skolorna med i ett
samarbete för att arbeta hälsofrämjande och får
stöd av hälsopedagogen. Inspirationsdagar och
föreläsningar kan vara en typ av stöd som ges
till skolorna. En skola har särskilt påbörjat ett
arbete för att främja den psykiska hälsan bland
eleverna. I Kungsbacka ska alla skolor arbeta
hälsofrämjande men inte enligt något särskilt
koncept. Generellt uppfattar hälsopedagogerna
i länet att många skolor valt att fokusera på den
psykiska hälsan genom att till exempel arbeta
med självkänsla, värdegrund, gemenskap, goda
relationer och trivsel. Detta kan ske genom till
exempel kompisstödsmetoden friends, kompissamtal, livskunskap, lions quest, socio- emotionell träning (SET), Örebro preventionsprogram
(ÖPP) och hälsosamtal (e-postkontakt hälsopedagoger).
Skolhälsovård
Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att erbjuda skolhälsovård med skolläkare och skolsköterska (Svensk författningssamling 1985). Skolhälsovårdens uppgift är att arbeta förebyggande.
De följer elevernas utveckling, bevarar och förbättrar deras fysiska och psykiska hälsa samt verkar för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården har
ett ansvar för det hälsofrämjande arbetet gentemot varje enskild elev genom att stödja det friska
i mötet med elever. Skolhälsovården har en unik
möjlighet vid hälsobesök/hälsoundersökningar
att tidigt identifiera hälsoproblem eller symtom
hos elever som kan innebära att de är i behov av
särskilda insatser. I varje kontakt med skolhälsovården finns också möjlighet att diskutera frågor
om hälsa, skolsituationen samt ge individuell hälsoupplysning. I förslaget till den nya skollagen
skrivs att det ska finnas elevhälsa för eleverna.
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och
hälsofrämjande. Elevhälsan ska stödja elevernas
utveckling mot målen. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska
det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska,
psykolog och kurator. Förslaget gäller både den
kommunala skolan samt friskolor (Utbildningsdepartementet 2009).
Skolsköterskorna i Halland är anställda av respektive skola och rektor. I alla kommuner finns
en samordnande skolsköterska som kallar till
kommunvisa möten flera gånger per år. De
samordnande skolsköterskorna träffas också vid
något tillfälle för att få en samlad bild över Halland. Skolsköterskorna arbetar främjande på olika sätt, framför allt genom att finnas tillgängliga
för samtal, samt de hälsosamtal som genomförs
särskilda år i skolan. Annat främjande arbete är
samarbete inom elevhälsan, genom elevhälso-
51
team, klasskonferenser för att samla in mentorers
reflektioner, medverkar i undervisningen samt
föräldrakontakt. Ett arbetssätt var att livskunskap
införts på schemat samt att det ingår som punkter på hälsosamtalen. Flera olika metoder eller
arbetssätt som beskrevs var socio- emotionell träning (SET), motiverande samtal, ungdomsdialog,
tjej- och killgrupper, värderingsövningar, kamratskapsarbete, filmer, information i väntrum,
Örebro preventionsprogram (ÖPP) och arbete
med likabehanlingsplanen. Några skolsköterskor
uppger att efterfrågan på deras tjänster har ökat
de senaste åren, främst från elever på högstadiet
och gymnasiet. De upplever även att väntetiderna
till andra instanser som ungdomarna söker sig till
är långa, vilket också kan förklara ett ökat tryck
på skolsköterskorna. Flera skolsköterskor anser
att den psykiska hälsan har försämrats de senaste
åren, troligen beroende på försämrad ekonomi,
inte tillräckligt stöttande föräldrar, mobbning,
kroppsidealet, ökade krav och hög hastighet på
livet. Samarbete sker med elever, föräldrar, lärare, skolvärd, kurator, specialpedagoger, måltidspersonal och rektor i närmiljön. Skolpsykolog,
skolläkare, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatri, olika enheter inom socialtjänsten
samt länssjukvården är andra exempel på samarbetspartners (e-postkontakt skolsköterskor).
Då det i dagsläget inte finns något i skollagen
om hur skolkuratorer ska organiseras eller arbeta finns en beskrivning av deras arbetsförhållanden och yrkesbeskrivning på Sveriges
skolkuratorers förening. Här beskrivs att en
skolkurator arbetar enligt det övergripande
uppdrag för skolans verksamhet som finns presenterat i skolans styrdokument. Skolkuratorn
ingår under rektors ansvar i skolans elevhälsa.
Skolkurator är sakkunnig inom skolan gällande
socialt arbete och sociallagstiftning. Målet i arbetet är trygga elever med ökad självkänsla, studiemotivation och goda kunskaper i en lugn och
trivsam skolmiljö. En skolkurator tillför social
och psykosocial kompetens på individ-, grupp-,
organisations- och samhällsnivå för att främja
elevers lärande och utveckling. I det skolsociala
arbetet ingår att skapa möjlighet till förändring
och utveckling utifrån en helhetssyn, både i det
enskilda elevarbetet och i det övergripande fö-
52
rebyggande arbetet. En skolkurator bör arbeta
utifrån beprövad kunskapsteori och evidensbaserade metoder (www.skolkurator.nu).
I Halland är kuratorernas närmsta arbetsgivare
rektorn på arbetsplatsen. Ofta är kuratorerna
placerade på skolor med de högre åldrarna.
Skolkuratorn med sin specialkompetens utgör
ett värdefullt stöd för rektor och skolans personal i arbetet med att nå de uppsatta målen. Det
är inte uttalat att kuratorerna ska arbeta främjande, det beror på hur arbetssituationen ser ut.
Kuratorn kan vara en del i det främjande arbetet
genom att delta i kamratstödjararbeten eller arbeten ute i klasserna. Det kan även vara särskilda
temadagar eller arbete med tjej- och killgrupper. Värderingsövningar och forumspel är också
exempel på arbetssätt som används. Kuratorernas arbete består främst i att individuellt stödja
de som redan mår väldigt dåligt psykiskt och/
eller där det finns stor social problematik samt
att stödja lärare och föräldrar som finns runtomkring eleven. Efterfrågan tycks ökat något, men
kan variera mycket från år till år och mellan årskullar. Många unga känner idag en ökad stress
vilket de mår dåligt av. Kuratorerna har även
erfarenheter av att många föräldrar inte mår bra
vilket påverkar deras barn negativt. Samarbete
sker med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatri, studie- och yrkesvägledare, specialpedagoger, rektor, skolsköterska, lärare med flera
(e-postkontakt kuratorer).
Psykologerna i kommunerna finns ofta som en
central resurs. De arbetar främjande genom att
stärka de olika personalkategoriernas kompetens, så att de blir bättre på att möta barn och
ungdomar i sitt arbete i skolan. Deras arbete kan
innehålla utredningar, konsultation, handledning, utbildning och i viss mån samtalsstöd. Att
många unga idag mår dåligt tros bero på krav
i skolan, minskat stöd hemma, i skolan och på
fritiden. Många verksamheter har sparkrav idag
vilket kan försvåra när det krävs samarbete mellan olika huvudmän och kan påverka enskilda
individer negativt. Psykologerna samarbetar
med samtliga funktioner inom elevhälsan, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen (e-postkontakt psykologer).
Studie- och yrkesvägledning
Alla elever ska ges kunskaper och förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och
yrkesval. Utmaningen är ett ökat behov av information och vägledning på grund av utbildningsväsendets komplexitet, arbetslivets snabba
förändringar, utvecklingen av nya yrken och
internationalisering av arbetslivet (Skolverket
2008). I läroplanen för den obligatoriska skolan
står bland annat att eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få
underlag för att välja fortsatt utbildning eller
yrkesval. Detta kan ges av studie- och yrkesvägledare eller personal som fullgör motsvarande
uppgifter. För att eleverna ska få ett bra underlag förutsätter det att den obligatoriska skolan
samverkar med de gymnasiala utbildningar som
eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en
samverkan med arbetslivet och närsamhället i
övrigt. Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter
för att kunna granska olika valmöjligheter och ta
ställning till frågor som rör den egna framtiden,
få en inblick i närsamhället och dess arbets-,
förenings- och kulturliv och få kännedom om
möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och
i andra länder. En studie- och yrkesvägledare
ska även vara ett stöd till övriga personalens studie- och yrkesorienterade insatser (Skolverket
2006). I förslaget till den nya skollagen står det
om studie- och yrkesvägledning att alla elever
i grund- och gymnasieskolan samt kommunal
vuxenutbildning ska ha tillgång till sådan kompetens att elevers och vuxnas behov av vägledning och information inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses
(Utbildningsdepartementet 2009).
Kommunerna i Halland har olika lösningar
på hur de organiserat studie- och yrkesvägledningen. Alla kommuner har vägledningscentrum, lärcentrum, kompetenscentrum eller
motsvarande för vuxna kommuninvånare där
de kan diskutera studie- och yrkesval, planera
för studier eller diskutera framtidsfrågor inom
arbetslivet med professionella studie- och yrkesvägledare. Verksamheterna erbjuder vägledning enskilt eller i grupp, kunskapstester samt
erbjuder hjälp att finna relevant information. I
de flesta halländska kommuner är studie- och
yrkesvägledare som arbetar på grund- och gymnasieskolan centralt anställda av till exempel
barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasieoch vuxenförvaltningen eller arbetslivsförvaltningen. I någon kommun anställs studie- och
yrkesvägledarna direkt av skolorna (Hallands
kommuners webbsidor samt e-postkontakt studie- och yrkesvägledare).
Målet för studie- och yrkesvägledarna är att
bedriva objektiv vägledning som ska ge eleven
ökad självkännedom och bättre möjligheter att
fatta väl underbyggda beslut. Det främsta instrument som studie- och yrkesvägledaren har
är vägledningssamtalet som genomförs med
samtliga elever i en viss årskurs. De hjälpmedel
som finns till förfogande är i första hand olika
intressetester eller yrkeskort, vilka till stor del är
nätbaserade. Tillsammans kan de sedan titta på
det som eleven är intresserad av, titta på utbildningar eller yrken som lockar. Andra arbetsformer är klassamtal, att informera på föräldramöten, delta på utvecklingssamtal, besök på olika
gymnasieprogram eller gymnasiemässa. Vägledning för vuxna personer innehåller också ofta
enskilda vägledningssamtal, men även gruppvägledning, karriärvägledning och gruppsamtal
(e-postkontakt studie- och yrkesvägledare).
Efterfrågan på studie- och yrkesvägledning har
ökat den senaste tiden. Vissa studie- och yrkesvägledare har även märkt att den psykiska hälsan försämrats, fram för allt bland flickor. Det
kan ha att göra med att kraven blivit större eller
av annan karaktär och att unga har för många
valmöjligheter. Vägledarna svarar att de är ytterligare en vuxen person att prata med för
ungdomarna som kan vägleda dem vidare och
strukturera upp saker som är komplicerade, vilket kan hjälpa unga personer att må bättre. Utifrån individernas behov formas insatsen för just
den personen. I ett samtal kan individens självkännedom öka och deras styrkor kan lyftas upp
vilket kan upplevas positivt. Framöver kommer
en del arbeta mer tillsammans med arbetslagen
på skolorna samt mot arbetslösa ungdomar (epostkontakt studie- och yrkesvägledare).
53
Hälso- och sjukvård
Närsjukvård
Närsjukvård är ett samlingsbegrepp för vård
som erbjuds nära hemmet. Närsjukvården ska
vara invånarnas naturliga förstahandsval vid
behov av vård och detta gäller också för personer med psykisk ohälsa. Inom närsjukvården
finns till exempel vårdenheter/vårdcentraler,
ungdomsmottag­ningar, mödrahälsovård och
barnhälsovård. Landstinget Halland har särskilda krav på Vårdval Halland-enheterna:
•Vårdenheten ska vara ett naturligt förstahandsval för invånarna, såvida dessa inte
drabbas av sådana akuta och planerade
tillstånd som kräver sjukhusens resurser.
•Vårdenheten ska ge vård med god kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet. Den
ska också ha en helhetssyn, vilket innebär
att beakta de biologiska, psykologiska och
sociala faktorer som samverkar vid ohälsa.
•Vårdenheten ska dessutom vara patientens
samordnare och lots i den sammanhållna
hälso- och sjukvården.
(Landstinget Halland 2008).
Ett av Landstinget Hallands fem övergripande
mål är ”god hälsa”. En av strategierna för att nå
detta mål är att hälso- och sjukvården ska stödja
invånarna att göra hälsosamma val och ta ansvar
för sin egen hälsa. Målet är att det i hela verksamheten ska bedrivas ett systematiskt hälso­
främjande arbete så att hallän­ningarna möts av
samma budskap och stöd i livsstilsfrågor oavsett
var i hälso- och sjukvårdssystemet han/hon befinner sig. Prioriterade livsstilsområden i det
hälsofrämjande arbetet är kost, fysisk aktivitet,
tobak och alkohol (www.lthalland.se). Området
psykisk hälsa och faktorer som påverkar denna,
såsom exempelvis sömn, stress och relationer
är under utveckling. Det hälsofrämjande arbetet handlar - enkelt uttryckt - om att via samtal
med patienten om hans/hennes livsstil öka patientens kunskap om den egna möjlig­heten att
påverka sin hälsa i positiv riktning. Det finns
goda belägg för att hälsofrämjande arbete inom
hälso- och sjukvården ger positiva effekter. Vad
gäller psykisk hälsa ska även alla vårdenheter
54
kunna erbjuda samtal och stöd från psykosocial
personal (e-postkontakt folkhälsoavdelningen,
Landstinget Halland).
Ungdomsmottagning
Ungdomsmottagningar är ett frivilligt åtagande för kommuner och landsting, tillgången till
mottagningar i landet är därför varierande, liksom organisation, bemanning och innehåll. Det
finns ingen övergripande organisations- eller
ledningsstruktur på nationell nivå för ungdomsmottagningarna och nationella rekommendationer och kvalitetsindikatorer saknas. Mottagningarnas uppdrag kan se olika ut. Det kan
finnas lokala riktlinjer för verksamheten men
mottagningar kan också sakna formellt uppdrag
från huvudmannen (Socialstyrelsen 2009c).
I ett policyprogram av FSUM (föreningen för
Sveriges ungdomsmottagningar) beskrivs att
det övergripande målet för ungdomsmottagningarna är att främja fysisk och psykisk hälsa,
stärka ungdomar i identitetsutvecklingen så att
de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga
oönskade graviditeter och sexuellt överförbara
infektioner och sjukdomar. Arbetet består av
individuella samtal, undersökning, behandling,
gruppverksamhet samt utåtriktat arbete. De
individuella kontakterna bygger på frivillighet
och grundsynen hos personalen ska utgå ifrån
ett hälsofrämjande perspektiv. I det utåtriktade
arbetet kan ingå studiebesök av skolklasser på
mottagningarna, information i skolorna och att
vara ett komplement till skolans sex- och samlevnadsundervisning. Förutom information om
vad ungdomsmottagningarna är och var den
finns, arbetar man med de ungas attityder, normer och värderingar. En ungdomsmottagning
bör vara bemannad med barnmorska, läkare och
kurator eller psykolog (FSUM 2002).
I Halland ska ungdomsmottagningsverksamheten präglas av ett tydligt hälsofrämjande perspektiv och vara en naturlig kontakt för ungdomar. Ungdomarnas psykiska hälsa ska särskilt
uppmärksammas och vid behov ska stöd ges.
Minst en ungdomsmottagning ska finnas i varje
kommun. Ungdomsmottagningen ska vara bemannad med barnmorska med förskrivnings-
I Halland ska ungdomsmottagningarna präglas
av ett tydligt hälsofrämjande perspektiv och vara
en naturlig kontakt för ungdomar.
rätt, kurator alternativt psykolog samt medicinskt ansvarig läkare med specialistutbildning
i antingen allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin eller gynekologi. Målgruppen omfattar
ungdomar från 13 år till och med 23 år (Landstinget Halland 2008).
Alla sex mottagningarna i länet tar emot bokade
besök samt har öppna mottagningar och särskilda killmottagningar (www.lthalland.se). För att
upptäcka psykisk ohälsa tidigt bland ungdomarna har varje ungdomsmottagning tagit fram en
frågeprocedur, som man använder sig av vid varje enskilt samtal med ungdomarna. På det sättet
kan man få en klar uppfattning om vad individen
behöver och erbjuda passande stödinsatser. Arbetet gentemot skolorna, i vilket antingen skolorna kommer till mottagningen eller tvärtom,
har en klar fokus på sex och samlevnad. I vissa
fall, då gruppen själva vill tala om psykiska eller sociala problem, görs självklart detta. Några
ungdomsmottagningar har även värderingsövningar för att öppna upp för sådana diskussioner.
Det som upplevdes positivt och hälsofrämjande
med dessa besök från ungdomsmottagningarnas
sida, var att man gav tydlig information om sin
verksamhet, så att de unga vet vart de kan vända
sig för att få hjälp med olika problem och i olika
situationer i ett tidigt skede (telefonintervjuer
ungdomsmottagningar).
Ungdomsmottagningarna har en bred kompetens i och med att så många olika yrkesgrupper
möts och kan dela erfarenheter. Vanligt var att
verksamhetens grundsyn var rotad i antingen
KBT (kognitiv beteendeterapi) eller motiverande samtal och att individuella kunskaper i
mindfulness, psykodynamik eller familjeterapi
byggde på den basen. Vikten av att inte vara låst
till en metod utan att kunna välja arbetssätt efter
varje enskild situation betonades starkt (telefonintervjuer ungdomsmottagningar).
I Halland upplevde de anställda på ungdomsmottagningarna att behovet av deras tjänster
har ökat markant. Den allmänna uppfattningen
var att de unga kommer med allvarligare psykologiska problem nu än tidigare och att stressrelaterade problem förekommer i större ut-
56
sträckning. En ökning av killar som sökte hjälp
kunde också ses. Hur ungdomsmottagningarna
bedömde sig kunna handskas med efterfrågan
på deras tjänster varierade mellan kommunerna.
Väntetiderna för att få träffa en kurator kunde
ibland bli så långa som 6 månader (telefonintervjuer ungdomsmottagningar). Tack vare ett ökat
resursstöd i en kommun kunde de under den
första halvan av 2009 genomföra ett projekt, i
vilket det framgick att de unga påverkades negativt av den långa väntetiden, men att de ökade
resurserna i form av en utökad kuratorstjänst
underlättade arbetet och hade en hälsofrämjande effekt. I projektrapporten framgick också att
en ökad samverkan på mottagningen i form av
möten där olika fall diskuterades i grupp upplevdes ge bra resultat (Bak 2009).
Ungdomsmottagningarna i Halland har nätverksträffar två gånger om året för att utbyta
erfarenheter och samordna verksamheten. Utöver detta samarbete fanns ett relativt utvecklat
samarbete med skolkuratorer, ungdomspsykiatrin och landstingets vårdcentraler (telefonintervjuer ungdomsmottagningar).
Kyrkan
En av de större religiösa aktörerna i Halland,
Svenska kyrkan, har som grunduppdrag att hjälpa människor i fysisk, psykisk och andlig nöd
(www.svenskakyrkan.se). Kyrkans arbete består
bland annat av konfirmations- och ungdomsverksamhet i form av ungdomsgrupper, läger
och möten. Diakoni, kyrkans sociala arbete, är
även en hög prioritet och offentliga arbetsplatser såsom högskolan i Halmstad har ibland präst
på plats som stöd och hjälp för studenterna vad
gäller bland annat studieteknik och livsåskådningsfrågor. Halland tillhör Göteborgs Stift, ett
stift med cirka 800 registrerade aktiva medlemmar i ungdomsverksamheten (www.skug.se). I
Halland har konfirmationen en stor roll för ungdomarna, mer än hälften av länets 15-åringar
konfirmerar sig, trots att samma siffror uppvisar
en stadig nedgång på en nationell nivå (www.svt.
se/hallandsnytt). Detta gör att kyrkan når ut till
en väsentlig del av länets ungdomar och därmed
skapas en möjlighet att påverka ungdomarnas
välbefinnande. Andra religiösa instanser i länet
bedriver också ungdomsarbete, men i och med
att Svenska kyrkan når ut till en så hög andel
unga prioriterades den för vidare undersökning.
Eftersom kyrkans organisation inte följer den
kommunala indelningen av länet, är det svårt
att få en fullständig bild av deras arbete. Texten
nedan beskriver exempel på vad församlingar i
länet gör.
Konfirmationen erbjuder en möjlighet att fundera dels över existentiella frågor, men berör
också sociala problem och funderingar rörande
sexualitet och relationer. Det grundläggande målet för den här tiden är enligt kyrkan att hjälpa
ungdomarna till en ”bättre orientering i livet”
(www.svenskakyrkan.se). Hur utvecklat ungdomsarbetet är skiljer sig åt mellan kommunerna i Halland. Församlingar lokaliserade i större
kommuner med fler unga har större möjlighet att
utveckla sitt ungdomsarbete. I Halmstad bedömer man att ett hundratal ungdomar kommer på
de narkotikafria ungdomsträffarna varje fredagskväll, likaså i Kungsbacka och Varberg bedömdes
engagemanget som stort. Förutom regelbundna
träffar med innehåll som filmkväll, undervisning
och fika, fanns det kvällscaféer, möjlighet att engagera sig i dans eller musikgrupper och möjlighet att arbeta som fadder eller hjälpledare. I två
kommuner bedrevs direkt uppsökande arbete där
präster besökte skolor eller pratade med ungdomar på gatorna. I en kommun bedrevs även ”själavård på MSN”, där ungdomsprästen i församlingen mötte ungdomarna via chattverktyget och
kunde därigenom erbjuda mentalt stöd under
större anonymitet och direkt i ungdomarnas normala kommunikationsfält (telefonintervjuer med
församlingar).
Syftet med det uppsökande arbetet bedömdes i
stor grad vara att främja de ungas välmående. Det
är en generell uppfattning bland de anställda att
kyrkan ska finnas där som en trygg och lugn förebild och att individer skall erbjudas samtalsstöd.
Arbetet bedrivs inte enligt någon psykologisk
metod, snarare är de anställdas roll att lyssna på
problemen och erbjuda de unga en alternativ fritidsaktivitet, en plats att ”bara vara” på utan krav
och press (telefonintervjuer med församlingar).
Uppfattningen är att kyrkan arbetar aktivt för
att unga ska må bättre och att det arbetet är en
integrerad del i och konsekvens av det andligt
baserade arbete de bedriver. Det finns dock intresse från samfundens sida att samarbeta med
kommunala eller regionala instanser om det
skulle syfta till att främja psykisk hälsa. I Kungsbacka hade kyrkan ett aktivt samarbete med
kommunen och var medarrangör till ”Schools
Out”, ett drogfritt evenemang som anordnas på
skolavslutningskvällarna (telefonintervjuer med
församlingar).
Socialtjänst
I varje kommun ska det finnas en socialtjänst.
Socialtjänstens arbete med barn som far illa eller riskerar att fara illa bygger på lagstiftning,
föreskrifter och allmänna råd. Arbetet regleras
främst i socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU),
föräldrabalken (FB) och förvaltningslagen (FL).
Vissa av socialtjänsternas verksamheter vänder
sig till barn, ungdomar och familjer som är i
behov av stöd och hjälp på grund av social problematik eller relationsproblematik. Barn och
familjer kan få kontakt med socialtjänsten på
flera sätt. De kan själva ta kontakt och ansöka
om hjälp. Socialtjänsten kan också få en anmälan om att det finns misstanke om att ett barn far
illa eller riskerar att fara illa. Hjälpen och stödet
man får av socialtjänsten kan se ut på många olika sätt, eftersom det anpassas till den som vill ha
hjälpen och vad de har för behov. Det kan också
skilja sig mellan olika kommuner, men de flesta
erbjuder ungefär samma hjälp och stöd. Verksamheter som ofta finns inom socialtjänsten och
som är av mer främjande och förebyggande karaktär och därmed öppen för alla, är till exempel
familjemottagning, ungdomsgrupper, föräldrautbildningar och fältverksamhet. Socialtjänsten
har ofta även nära samarbete med skolan, fritidsverksamheten, ungdomsmottagningen med flera
(Socialstyrelsen 2009d). I en nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens barn- och
ungdomsvård som Socialstyrelsen genomfört,
framkom att en förvånansvärt stor del av insatserna i huvudsak ges som service och inte som
bistånd. De kunde skönja en tendens till utveck-
57
lingen av en mer ”serviceinriktad” öppenvård,
alltså att fler insatser gavs utan att utredning
genomförs och särskilt biståndsbeslut fattades
(Socialstyrelsen 2006c).
I Halland finns olika gruppverksamheter som
arbetar med barn och ungdomar som vuxit upp
i familjer där det förekommer missbruk, våld
eller psykisk sjukdom. Arbetet bedrivs genom
särskild metodik och ger möjligheter för deltagarna att finna nya och bättre sätt att handskas
med tillvaron genom att träffa andra i liknande
situation, känna igen, acceptera och se till sina
egna behov, att få kunskap och lära sig att man
har rätt att må bra fast någon i ens närhet mår
dåligt. Det finns även möjlighet att få enskilda
samtal vid behov. I flera kommuner finns även
gruppverksamhet för ungdomar med alkoholeller drogproblem och deras familjer, både som
bistånd och serviceåtgärd. Familjerådgivningen
och familjemottagningen möjliggör för familjer
att snabbt och enkelt få råd, stöd och insatser,
utan att det förs journaler (Hallands kommuners webbsidor).
58
Fältverksamheterna inriktar sitt arbete på tidigt
förebyggande insatser. Detta sker ofta genom
kartläggning av ungdomsmiljöer som följs upp
genom information till ansvariga tjänstemän
och beslutsfattare. Fältassistenterna finns där
ungdomarna finns och arbetar på dagtid, kvällar
och helger. De befinner sig då i centrum, skolor,
bostadsområden, stranden, vid ungdomsarrangemang och på fritidsgårdarna. Fältassistenterna
för vidare information till ungdomar och föräldrar, kan ge stöd till föreningslivet vad gäller
förebyggande insatser samt tar skolkontakter.
Föräldrar har i några kommuner via socialtjänsten möjlighet att delta i föräldrastödsprogram,
men dessa program är dock i huvudsak till för
föräldrar med barn yngre än 12 år (Hallands
kommuners webbsidor).
Metoder som främjar psykisk hälsa
Detta avsnitt beskriver olika metoder som på
olika sätt främjar psykisk hälsa hos individer.
Det är inte enbart metoder som de verksamheter som beskrivits tidigare i utredningen arbetar
efter. Det kan även vara metoder som framkommit vid sökningar av metoder för främjandet av
psykisk hälsa samt vid genomläsning av olika
studier och rapporter.
studie visade att ungdomar som deltagit i ACT
i gruppbaserad form fick mindre ångest och
fungerade bättre inom områden ungdomarna
uppfattade som problematiska. Effekterna kvarstod även på sikt (Livheim 2004). Det finns således god evidens för att ACT förebygger psykisk
ohälsa. Ytterligare information om ACT finns
på www.livskompass.se.
Många verksamheter arbetar inte efter särskilda metoder och kan inte heller alltid göra det.
I vissa fall kan en användbar metod underlätta
arbetet, medan det i andra verksamheter mer
handlar om olika program, förhållningssätt eller
arbetssätt som används. De metoder och arbetssätt som beskrivs nedan är vanligt förekommande metoder som många verksamheter kommit
i kontakt med. Metoderna som beskrivs bygger
på att stärka friskfaktorerna hos ungdomar eller
unga vuxna.
ASTP - Alcohol Skills Training Programme
Metoderna är uppdelade i evidensbaserade metoder och icke evidensbaserade metoder. Med
evidens menas att metoderna ska vara vetenskapligt grundade och därmed visat önskad effekt. De icke evidensbaserade metoderna har
beskrivits då de är vanligt förekommande och
till viss del vilar på en vetenskaplig grund utan
att vara utvärderade.
Evidensbaserade metoder
ACT - Acceptance and Commitment Therapy/
training
ACT är en metod som används för att förebygga
psykiska problem bland ungdomar. ACT har på
vissa håll börjat erbjudas ungdomar i gymnasieskolan. Försök har genomförts med tre sessioner om vardera tre timmar. Centralt i metoden
är att utveckla individens förmåga att handla
trots besvärade känslor. Avsikten är att utveckla
ett förhållningssätt där känslor accepteras, utan
att de begränsar individen. Individen utvecklas
av att genomföra det hon eller han uppfattar
vara viktigt, det vill säga genom att agera. En
Metoden har i studier visat sig vara effektiv i individuella kontakter med studenter som har en
riskfylld konsumtion av alkohol. Avdelningen
för klinisk alkoholforskning har tagit fram en
manual som kan användas på studenthälsan. När
personal på en studenthälsomottagning möter
en student med misstänkt riskkonsumtion kan
metoden erbjudas. Personal och student träffas
två gånger där varje tillfälle är två timmar långt
och innehåller olika delmoment (www.fhi.se).
Ytterligare information finns på www.fhi.se under riskbruksprojektet.
DISA - Depression in Swedish Adolescents
DISA-programmet (svensk översättning ”din
inre styrka aktiveras”) är ett program som avser att hjälpa tonårstjejer att förstå och hantera
negativa tankar samt att ge dem verktyg att hantera stress och förebygga nedstämdhet. DISA är
ett generellt program som tillämpas i svenska
skolor och som genom utvärderingar visat på
gynnsamma effekter för att minska riken för
depressiva besvär för unga flickor och förbättra
deras strategier för att hantera krissituationer
(Treutiger 2006). DISA-programmet är baserat
på en kognitiv- beteende metod och omfattar
tio gruppträffar som leds av en utbildad DISAgruppledare. Metoden består av tio samtal under en timme vardera mellan ledare och grupp
och samtalen är strukturerade och manualbaserade. Lämpliga arenor för att tillämpa metoden
är ungdomsmottagningar eller skolhälsovården
där det finns utbildad personal och stora kontaktytor med ungdomar som har varierade riskexponeringar. Här finns också goda möjligheter
59
DISA-programmet är ett program som avser
att hjälpa tonårstjejer att förstå och hantera
negativa tankar samt att ge dem verktyg att
hantera stress och förebygga nedstämdhet.
Metoden består av tio samtal under en timme
vardera mellan ledare och grupp
att på ett tidigt stadium identifiera ungdomar
som riskerar att drabbas av allvarligare problem
(Malmberg m.fl. 2008). Ytterligare information
finns på www.disa-metoden.com.
Du bestämmer
Du bestämmer är en metod för hälsovägledning
och utgår från ungdomarnas egna föreställningar om hälsa och vad de själva kan göra för att
förbättra den. Ungdomarna deltar i sex samtal,
tre i grupp och tre enskilt. Flera studier visar att
ungdomar som genomgått metoden genomfört
fler hälsofrämjande aktiviteter, fick bättre självförtroende och upplevde sig ha bättre kontroll
över sitt liv. En svensk undersökning av processen visar att ungdomar når de goda resultaten
på delvis helt olika vägar. Det centrala förefaller
vara att ungdomar utvecklar sin egen uppfattning om vad som främjar hälsan. Metoden har
fått relativt bred användning i Sverige, främst
med ungdomar i 14-16 årsåldern, men även
med vuxna (Arborelius & Bremberg 1988). Ytterligare information finns på www.fhi.se under
uppslagsverk barn och unga.
KBT - Kognitiv Beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi är en metodform som
riktar sig till enskilda eller mindre grupper av
individer. Metoden kan användas för att minska
redan befintliga problembeteenden och för att
förebygga att problembeteenden alls uppkommer. Den utgår från psykoterapeutiska samtal
där individerna får möjlighet att reflektera över
och förändra tanke- och beteendemönster som
kopplas till problemen. Fokus ligger på ett samspel mellan terapeuten och individen själv med
syftet att formulera problem och mål att arbeta
gentemot. Ett antal studier och översikter som
gjorts på metoden visar att den har effekt för att
minska inåtvända problem såsom depressioner
(Wennerholm Juslin & Bremberg 2009, Merry
m.fl. 2004). Inom denna genre finns metoder
som lösningsfokuserad samtalsmetodik och stegett. Ytterligare information finns på www.kbt.nu.
Mindfulness
Principerna i kognitiv psykoterapi ligger nära en
äldre tradition kallad mindfulness. Mindfulness
betecknar ett förhållningssätt som präglas av
uppmärksamhet och själviakttagelse. Begreppen
har utvecklats inom olika meditationstraditioner, främst buddistiska. En person som praktiserar mindfulness övar sig i värderingsfri medvetenhet i nuet om tankar, känslor och handlingar
(Törneke 2002). Studier har visat med god evidens att träning i mindfulness minskar förekomsten av psykisk ohälsa bland högskolestuderande
(Astin 1997, Shapiro m.fl. 1998, Williams m.fl.
2001). Kurserna är vanligen upplagda under
8 veckor i grupp med en tvåtimmars session i
veckan och dagliga hemuppgifter på ca 1 timme.
Yoga, kroppskänningsövningar, sittande och gående meditation och erfarenhetsutbyte i gruppen är grundpelarna. Träning av gruppledare
erbjuds genom olika företag. Ytterligare information finns på www.mindfulnesscenter.se.
MI - Motivational Interviewing
Motiverande samtal (Motivational Interviewing,
MI) är en riktad metod för att få individer att
självständigt ta ställning och förändra ett visst
beteende. Motiverande samtal används på flera
arenor för ungdomar och unga vuxna, bland annat inom skolhälsovården, studenthälsan, sjukvården och företagshälsovården. Den kan användas för elever som skolkar mycket, är passiva
i skolan eller uppvisar andra sociala problem
(Holm Ivarsson & Pantzar 2007). Skolhälsovården är en plattform för metoden som kan tillämpas i anslutning till hälsokontroller och andra
samtal. Under ett eller ett par möten diskuteras
det egna beteendet samt tänkbara förändringar
utifrån individens egen motivation. Det faktum
att effekten kan avta efter några år medför att
en uppföljning behövs efter ett eller ett par år.
Under uppföljningen kan personen få återkoppling på sin situation och eventuella förändringar
som har genomförts. Har personen lämnat skolan kan samtalen genomföras i primärvården
eller genom högskolans hälsovård (Malmberg
m.fl. 2008). Ytterligare information finns på
www.fhi.se/mi.
Olweusprogrammet
Olweusprogrammet mot mobbning och kränkande behandling är ett program på flera nivåer
och i flera delar, som utvecklats för att reducera
mobbningsproblem på skolor. Ledningen och
61
alla anställda i skolan är i huvudsak ansvariga
för att införa och driva programmet och deras
insatser inriktas på att utveckla positiva kamratrelationer och att göra skolan till en trygg och
trivsam plats att vistas i. Programmet siktar mot
att omstrukturera den existerande skolmiljön så
att möjligheterna till och belöningarna av att
mobba och kränka andra elever reduceras. Det
finns starkt vetenskapligt stöd för att det är de
mobbningsförebyggande program som konsekvent involverar alla nivåer i skolan, det vill säga
skolledning, lärare, elever och föräldrar, som
minskar förekomsten av mobbning. Programmet är det som är bäst utforskat vad gäller effekter på mobbning. Förutom att mobbningen
reduceras avsevärt på de skolor som arbetat konsekvent med Olweus anti-mobbningsprogram,
så minskar skolk, skadegörelse, snatteri och tidigt alkoholbruk hos eleverna. Även det sociala
klimatet i klasserna förbättras (Olweus 1994,
Statens Folkhälsoinstitut 2006). Ytterligare information finns på www.olweus.se.
SET - Social och Emotionell Träning
Social och emotionell träning är ett manualbaserat generellt program för att förbättra skyddsfaktorerna hos barn och ungdomar. Ungdomarna lär sig hantera sina känslor och lär sig
självkännedom, motivation, empati och social
kompetens. Dessa färdigheter, som övergripande kallas för social och emotionell kompetens,
tränas regelbundet och med stigande svårighetsgrad. Eleverna lär sig hantera konflikter och
olika sociala situationer och lär sig reflektera
över konsekvenser av sitt handlande. Syftet med
det är att utveckla barns och ungdomars sociala
och emotionella förmåga, vilket främjar psykisk
hälsa. Det förebygger även alkohol- och droganvändning genom att öka skyddsfaktorerna
på individ-, grupp- och klassrumsnivå. Erfarenheter från skolor som systematiskt arbetat med
den här metoden visar på bättre studieprestationer, ett mjukare skolklimat och en minskning av
elevernas riskbeteenden (Lagerberg & Sundelin
2000). Ju tidigare i åldrarna insatserna påbörjas
desto bättre blir resultaten. Den arena där metoden tillämpas är ofta skolan. Särskilt utbildade
pedagoger, personal från elevhälsan eller lärare
genomför programmet på alla elever i en skol-
62
klass. En förutsättning för kvalitetssäkring av
metoden är regelbunden handledning av dem
som genomför metoden. SET tillämpas med
praktiska övningar och diskussioner två gånger
i veckan för barn upp till skolår 6 och därefter
en gång i veckan för äldre. Metoden kan också
användas för ungdomar i gymnasieålder (Malmberg m.fl. 2008). Ytterligare information finns
på www.set.st.
Vägledande samspel
Vägledande samspel är ett samhällsorienterat
hälsofrämjande program som syftar till att främja människors utveckling genom att skapa förutsättningar för ett positivt samspel. Vägledande
samspel är inte en metod utan handlar snarare
om ett förhållningssätt där viktiga komponenter
är att vara lyhörd samt att aktivera färdigheter
människor redan besitter, snarare än att lära ut
nya färdigheter. En viktig del av programmet
är att sprida synen på individen som subjekt, en
människa med egen kompetens som ger uttryck
för egna avsikter, känslor och önskningar. Programmet baserar sig på modern utvecklingspsykologi och teorier om samspel och lärande och
är indelat i åtta samspelsteman. Dessa teman
beskriver olika aspekter av vad ett gott samspel
anses bestå av (www.icdp.se). Ytterligare information finns på www.icdp.se.
ÖPP - Örebro Preventionsprogram
Örebro Preventionsprogram vänder sig till föräldrar med ungdomar på högstadiet. Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och förevisar
hur man som förälder kan agera för att förhindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande
bland ungdomar. Programmet genomförs vid
korta föräldraträffar (15-20 minuter) en gång
per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten i skolår 7-9. Under träffarna informeras
föräldrarna om ungdomsdrickande och vilken
betydelse föräldrars inställning till alkohol har.
Genom att inta en restriktiv hållning och tydliggöra denna på ett konkret sätt kan man som
förälder förhindra ungdomars drickande. Tillsammans sätter föräldrarna upp gemensamma
regler och normer kring sådant de anser vara
angeläget, i synnerhet ungdomsdrickande. I slu-
Örebro Preventionsprogram vänder sig till föräldrar
med ungdomar på högstadiet. Programmet syftar till
att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars
drickande.
tet av mötet ges föräldrarna tillfälle att diskutera
och komma överens om förhållningssätt med
varandra. En gemensam skriftlig överenskommelse undertecknas. Föräldraträffarna leds av
särskilt utbildade föräldramötespresentatörer.
Resultatet från en studie visade på mindre berusningsdrickande bland ungdomarna (Koutakis m.fl. 2008). Ytterligare information finns på
www.orebro.se/opp.
Icke evidensbaserade metoder
EQ - Emotionell Intelligens
EQ kan definieras som förmågan att tolka och
förstå andra människors känslor. EQ modellen
utgår från den så kallade EQ-trappan – en modell med fem steg. Stegen karaktäriseras av fem
nyckelord: självkännedom (ju mer jag vet om
mig själv, desto större chans har jag att handla
sakligt och förnuftigt), empati (utifrån kunskap
om mig själv, se och förstå andra människors
perspektiv), ansvar (förståelse av värdet med
utvecklad förmåga till ansvar), kommunikation
(identifiera och utveckla min egen kommunikationsförmåga) och konflikthantering (utveckla
min förmåga att hantera problem och konflikter). Trappan är ett konkret verktyg som hjälper
till att utveckla emotionell intelligens på skolan.
Eleverna tränas schemalagt en gång i veckan
genom att göra övningar kopplat till respektive
steg i trappan (Skolverket 2003).
Friends kompisstödsmodell
Friends är en stiftelse som startade 1997 för att
hjälpa skolor att bygga upp en aktiv plan mot
mobbning och kränkande behandling samt
starta fungerande kompisstödjarsystem. I kompisstödsmodellen utses ett antimobbningsteam
på skolan bestående av minst fyra vuxna. Som
introduktion genomförs en utbildning för all
personal på skolan. Därefter genomförs en teaterföreställning om mobbning och kränkande
behandling för samtliga elever och lärare, med
syftet att väcka motvilja mot och diskussion om
mobbning. Två personer i varje klass tillfrågas,
efter att ha valts av eleverna i en sluten omröstning, om de vill fungera som klassens kompisstödjare. Kompisstödjarna ska föregå med gott
exempel och får inte själva mobba, trakassera
64
eller retas. De ska verka för bättre stämning
och de ska ge stöd till lärarna i form av idéer.
Alla kompisstödjare ges en heldagsut­bildning av
Friends (Skolverket 2003). Ytterligare information finns på www.friends.se.
Internetbaserade resurser
En stor del av alla ungdomar använder dagligen
Internet. Det finns goda möjligheter att främja
psykisk hälsa med hjälp av internetresurser. I
Storbritannien har YouthInMind.com utvecklats med detta syfte. Där får ungdomar hjälp
att själva bedöma den egna psykiska hälsan.
Grundat på resultatet får ungdomarna hänvisningar till olika resurser i form av webbadresser,
böcker, hjälplinjer på telefon och lokala tjänster.
Uppsala läns landsting har utvecklat en webbplats för ungdomar, www.snorkel.se med olika
resurser. Här finns exempelvis avslappningsövningar, råd vid ångest och oro och träning i
mindfulness (www.fhi.se).
En nyligen lanserad hemsida från Sjukvårdsupplysningen är UMO.se. UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga kan
få råd och information om sex, hälsa och relationer. UMO har en helhetssyn på unga och deras livssituation där deras egna frågeställningar
och problemformuleringar står i fokus. UMO
vill skapa förutsättningar för lika villkor och ett
ökat handlingsutrymme för unga där de unga får
kunskap och möjlighet till reflektion för att kunna påverka sin situation, såväl i familjeliv och relationer som i skolan eller på jobbet. Genom att
känna till sina rättigheter och skyldigheter ökar
möjligheten att själv bestämma hur man vill ha
det (www.umo.se).
Kasamdialogen
Kasamdialogen lägger en grund för personlig
utveckling. Den vägleder individen till en ökad
känsla av sammanhang (kasam) där tre komponenter samverkar; meningsfullhet, begriplighet
och hanterbarhet. Dialogen utgår från individen själv som också ställs i centrum. Dialogen
kring personens historia och livssituation blir
en personlig nulägesanalys. Den ger förståelse
för de egna förutsättningarna och ger stöd i att
välja utvecklingsväg. Dialogen hjälper också till
att forma en målbild som ger mening och inspiration som ett första steg till ökad energi och
framtidstro. Deltagaren reflekterar över och besvarar vardagsnära frågeställningar. Utifrån svaren fortsätter dialogen för att titta på individens
styrkor och hur individen kan sträva vidare mot
olika mål. Detta kan sedan leda till konkreta aktiviteter och program. För en yngre målgrupp
finns en anpassad version med färre frågeställningar och ett enklare språk, Kasamdialogen
ungdom. Detta är ett konkret och inspirerande
samtalsverktyg kring ungdomars livskunskap
och kan även användas inför till exempel ett
mentorssamtal (www.kasamdialogen.se).
roll och har ett stort ansvar att hantera de ämnen som kommer upp i gruppen. Idag finns flera
metoder eller material som kan användas för att
skapa struktur och kvalité i gruppverksamheten
(Röda korsets ungdomsförbund 2004).
Lions Quest
Lions Quest är ett projekt som Lions i Sverige
arbetat med sedan 1987. De utbildar skolpersonal och andra i etik och värderingsgrunder.
Lions Quests ”tillsammans” är ett läromedel
och en metod som vänder sig till ungdomar i
skolåldern. Det är anpassat till Lpo 94 och är
uppbyggt kring teman som kommunikation,
förmåga att samarbeta, hantera problem och
konflikter, respektera och uppskatta sig själv och
andra, stå emot påtryckningar och utvärdera
sina egna prestationer (Skolverket 2003). Ytterligare information finns på www.lions-quest.se.
Tjej- och killgrupper
Tjej- och killgrupper är ett forum där deltagarna ges möjlighet att vara sig själv på sina egna
villkor, en slags självhjälpsgrupp. I gruppen råder värderingsfrihet där allas åsikter är likvärdiga, inga normer finns vad som är rätt eller fel.
Tyngdpunkten i grupperna är diskussioner där
deltagarnas behov är i centrum. Teman för diskussionerna kan vara flickors och pojkars hälsa,
självförtroende, jämställdhet, självkänsla, kropp
och själ, kärlek och existentiella frågor, identitet,
relationer, maskulinitet, femininitet, sexualitet,
våld och diskriminering. Diskussionerna utgår
ofta ifrån vardagssituationer om det som händer
på fritiden, i skolan eller hemma. De unga ges
möjlighet att reflektera, ifrågasätta och därigenom kan de också ändra sin ställning, sinnesstämning och stärka självkänslan. Metoder som
används är bland annat värderingsövningar, forumspel och avspänning. Ledaren spelar en stor
65
Förslag för att främja en
god psykisk hälsa i Halland
Inte minst för unga människor är det viktigt
med en stark självkänsla och kunskaper för att
kunna göra väl genomtänkta val i livet. En central utgångspunkt för dem som möter ungdomar och unga vuxna är att uppmuntra denna
livskompetens. Ett främjande arbete handlar
mycket om värderingar, attityder och beteenden. För att kunna vara med och påverka detta
krävs långvariga och kontinuerliga relationer. I
närsamhället finns flera verksamheter som har
dessa förutsättningar och som därmed är viktiga
aktörer för att främja den psykiska hälsan.
En förstärkning av insatserna på folkhälsonivå är
en förutsättning för att komma tillrätta med den
ökade psykiska ohälsan. Men det behövs också
förebyggande- och behandlande insatser. Generella insatser till hela befolkningen av hälsofrämjande karaktär bör utgöra basen för att långsiktigt
stärka den psykiska hälsan hos ungdomar och
unga vuxna i Halland. Det behövs även riktade
insatser mot riskgrupper av individer för att förebygga psykisk ohälsa samt mer behandlande
insatser gentemot individer som redan har någon
form av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom.
De förslag som följer är tänkta att ligga till
grund för det fortsatta arbetet och fokuserar på
det hälsofrämjande arbetet, vars inriktningn bör
vara att öka friskfaktorerna och minska den totala bördan av riskfaktorer. Dessa faktorer ligger
ofta utanför hälsosektorn och ett framgångsrikt
arbete för att främja den psykiska hälsan förutsätter därför ofta insatser mellan olika verksamheter. Förslagen visar på insatser och viktiga
perspektiv att beakta med avseende på hur olika
verksamheter kan utveckla arbetet för att stärka
den psykiska hälsan hos ungdomar och unga
vuxna. I vissa fall kan det som föreslås redan
pågå, i de fallen kan verksamheterna istället ha
fokus på tillvägagångssätt för vidmakthållande.
66
Förslagen är framtagna efter en sammanvägning
av de orsaker som identifierats till psykisk ohälsa, vilka friskfaktorer som finns på individ- och
samhällsnivå samt vad verksamheter som kontaktats uppgett som förslag till förbättrat arbete
framöver. Förslagen kan ligga till grund för det
fortsatta arbetet som till stor del måste ske på
lokal nivå ute i verksamheterna för att få effekt.
Förslagen ges utifrån olika perspektiv; politisk
nivå, ledningsnivå och verksamhetsnivå. Inom
verksamheten kan förslagen diskuteras för att
därefter ta ställning till hur den egna verksamheten kan skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa för ungdomar och unga vuxna. Generellt kan sägas att i samtliga verksamheter kan
det främjande arbetet stärkas och med fördel ha
stöd i evidensbaserade metoder. Förslagen beskriver inte hur verksamheten ska gå tillväga, det
är upp till verksamheterna själva att ta ställning
till. För att kunna följa utvecklingen av hälsoläget och effektterna av de insatser som görs bör
folkhälsorapporter, uppföljningar, kvalitetsredovisningar, årsbokslut med mera fortsättningsvis genomföras inom olika verksamheter. Nedan
ges en förklaring till hur förslagen kan användas.
Läs igenom förslagen för din berörda verksamhet och fundera på följande frågor;
•Vad gör vi redan idag inom verksamheten? Är det bra som det är eller finns
något som kan utvecklas eller förstärkas
ytterligare? Hur ska vi i så fall gå tillväga?
•Finns det förslag som vi behöver beakta i
vårt arbete som vi inte gör idag? Hur ska
vi i så fall gå tillväga?
•Ta hjälp av tidigare avsnitt i utredningen
som berör just din verksamhet eller område för att få mer bakgrund till förslagen.
ARBETE OCH ARBETSPLATSEN
Arbetsförmedling
Ledningsnivå
Ungdomar och unga vuxna som vänder sig till arbetsförmedlingen får den tid och stöd de
behöver av personalen.
Särskild kompetens för att kunna stötta ungdomar och unga vuxna värderas vid anställningar.
Anställda erbjuds utbildning för att kunna stötta ungdomar och unga vuxna.
Verksamhetsnivå
Tidig kontakt och stöd till ungdomar och unga vuxna utvecklas.
Samarbetar med kommunen och olika företag för att erbjuda praktikplatser till ungdomar och
unga vuxna.
Vägleder ungdomar och unga vuxna kring CV-skrivning och jobbansökningar.
Möjligheter ges för ungdomar och unga vuxna att träna i en simulerad arbetsintervju.
Arbetsmarknadsenheter
Ledningsnivå
Skapar förutsättningar för samarbete och nära kontakt mellan arbetsmarknadsenheter,
arbetsförmedling och studie- och yrkesvägledning.
Skapar möjligheter för personal till handledning och utbildning.
Skapar möjligheter för personal till uppföljningsarbete.
Skapar möjligheter till sommarjobb för ungdomar och unga vuxna.
Verksamhetsnivå
Informerar till ungdomar och unga vuxna hur verksamheten kan vara en hjälp för dem.
Samarbetar med arbetsförmedling och studie- och yrkesvägledning.
Personalen får handledning och utbildning.
Personalen följer ungdomarna och vilka aktiviteter som fungerat.
Vägleder ungdomar och unga vuxna kring CV-skrivning och jobbansökningar.
Ger möjligheter för ungdomar och unga vuxna att träna i en simulerad arbetsintervju.
>>>
67
ARBETE OCH ARBETSPLATSEN (forts.)
Arbetsplatser
Arbetsgivare
Nyanställda erbjuds en genomtänkt och välplanerad introduktion till arbetet.
Anställda har ett tydligt uppdrag av vad som förväntas av dem.
Chefer ger stöd och återkoppling i arbetet.
Det finns balans mellan krav och kontroll i arbetet.
Arbetstagare erbjuds trygga anställningsförhållanden.
Anställer ungdomar och unga vuxna.
Arbetstagare erbjuds utbildning och utveckling, även visstidsanställda.
Erbjuder ungdomar och unga vuxna praktikplatser.
Samarbetar med företagshälsovården för att arbeta främjande.
Arbetsgivare erbjuder anställda friskvårdsbidrag eller motsvarande.
Arbetstagare
Kollegor ger stöd och återkoppling i arbetet.
Stöttar ungdomar och unga vuxna som anställs.
Stöttar praktikanter som kommer till arbetsplatsen.
Företagshälsovården
Påverkar företagens ledningar om vikten att arbeta främjande.
Marknadsför sig mer för att göra sitt utbud och kunskaper kända på arbetsplatserna.
Den hälsofrämjande kompetensen stärks.
Arbetar mer hälsofrämjande med gruppverksamheter.
BOENDE OCH NÄRMILJÖ
Bostadsföretag
Arbetar för hälsa och trygghet i bostadsområdet.
Engagerar och gör de boende delaktiga i sitt boende och bostadsområde.
Utvecklar system så att ungdomar och unga vuxna på ett enklare sätt kan få tag på en bostad.
Samarbetar med Högskolan i Halmstad och Campus Varberg kring studentbostäder.
Samhällsplanering
Kommundirektiv för att trygga bostadsförsörjningen för ungdomar och unga vuxna genom program, utredningar eller översiktsplanering.
Skapar mötesplatser, naturmiljöer och parker i bostadsområden med närområden.
Skapar tillgänglighet för fysisk aktivitet, så som gång- och cykelvägar och grönområden.
Beaktar trygghetsaspekten vid planering av områden.
68
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
Politisk nivå
Ungdomsperspektiv beaktas vid beslut som påverkar ungdomar och unga vuxna.
Former för ungdomars och unga vuxnas inflytande utvecklas.
Sociala mötesplatser bibehålls, utvecklas och prioriteras. Placering, tillgänglighet och utbud av
tjänster beaktas.
Bibliotekens roll som sociala mötesplatser utvecklas.
Kommunens och landstingets verksamheter, föreningar och organisationer
De unga känner ett socialt ansvarstagande och blir samhälleligt engagerade.
Aktiviteter som erbjuds i kommunerna gör deltagarna delaktiga och involverade.
Webbplatser används som verktyg för ungdomars och unga vuxna inflytande.
Bibliotekens roll som sociala mötesplatser för ungdomar och unga vuxna utvecklas.
Olika verksamheter arbetar för att skapa goda relationer mellan föräldrar och unga.
Mötesplatser finns som gör det möjligt för ungdomar och unga vuxna att träffa vänner.
Vuxna kontaktpersoner finns som stöd för ungdomar och unga vuxna.
Deltagande i folkbildningsinsatser stimuleras.
EKONOMI OCH SOCIALFÖRSÄKRING
Ekonomisk rådgivning & planering erbjuds hos konsumentrådgivningen, bankerna samt studentkåren.
Undervisning om privatekonomi finns med inom olika ämnen i skolan.
Arbetsförmedling, försörjningsstödshandläggare, konsumentrådgivare och skola samarbetar för
att förbereda ungdomar till vuxenlivet och vad det innebär ekonomiskt.
FRITID OCH KULTUR
Politisk nivå
Det finns tydliga mål för kultur- och fritidsverksamheten på kommunal nivå.
Ungdomar och unga vuxna involveras i beslut kring satsningar som berör dem.
Föreningar och organisationer
Ungdomsledare har adekvat ledarskapsutbildning.
Aktiviteterna är strukturerade och innehåller utmaningar och utvecklingsmöjligheter som
individerna klarar av.
Verksamheten arbetar mot mobbning och alkohol- drogkonsumtion.
Verksamheten arbetar med inflytande och jämställdhet.
Samarbetar med föräldrar, närsamhället, skolan, kyrkan med flera.
Det finns möjligheter att engagera sig vidare inom verksamheten efter en aktiv karriär.
>>>
69
FRITID OCH KULTUR (forts.)
Fritidsgårdar, ungdomsgårdar eller motsvarande
Fritidsledare har adekvat utbildning.
Aktiviteter som erbjuds är i huvudsak strukturerade.
Aktiviteter som erbjuds innehåller utmaningar och utvecklingsmöjligheter som individen klarar av.
Verksamheten främjar god kamratskap och ger möjligheter till kravlösa kontakter med vuxna
och vänner.
Verksamheten arbetar mot alkohol- och drogkonsumtion.
Samarbetar med föräldrar, närsamhället, skolan, kyrkan, föreningslivet med flera.
Kultur
Ungdomar och unga vuxna har möjlighet att delta i egen skapande verksamhet och påverka och
styra dess innehåll.
Ledare i verksamheterna har adekvat utbildning.
Aktiviteter som erbjuds är i huvudsak strukturerade.
Aktiviteter som erbjuds innehåller utmaningar och utvecklingsmöjligheter som individen klarar av.
Verksamheten främjar god kamratskap och ger möjligheter till kravlösa kontakter med vuxna
och vänner.
Verksamheten arbetar mot alkohol- och drogkonsumtion.
Samarbetar med föräldrar, närsamhället, skolan, kyrkan, fritidsgårdar med flera.
Kyrkan
Arbetar uppsökande för att möta unga i deras miljöer.
Arbetet för att engagera unga utvecklas.
Samarbetar med skolor, föreningar, fritidsgårdar, föräldrar med flera.
Utvecklar och stärker de ungas kompetenser.
Förebygger alkohol- och drogkonsumtion.
Socialtjänst
Samarbetar med skola och fritid samt folkhälsoarbetare.
Bedriver främjande och förebyggande gruppverksamhet med föräldrar, ungdomar och unga vuxna.
Arrangerar informationskvällar för föräldrar inom olika områden.
Familjerådgivning och familjemottagning erbjuder stöd och råd med god tillgänglighet.
Fältverksamheten riktas till särskilda riskområden, projekt eller ämnen.
Fältverksamheten innefattar även ungdomarnas internetplatser – nätvandrare.
70
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Politisk nivå
Det skapas förutsättningar för att erbjuda invånarna god tillgång till vård.
Det finns direktiv för vårdpersonal att arbeta med individers hela situation, även den psykiska aspekten.
Det finns direktiv för vårdpersonal att arbeta hälsofrämjande.
Närsjukvård
Det finns god tillgång till vård.
Vid vårdkontakter görs en helhetsbedömning av individens hela situation, även den psykiska aspekten.
Vårdkontakter kännetecknas av god kommunikation mellan vårdpersonal och individ.
Vården stödjer individer att göra hälsosamma val.
Ger råd och stöd till dem med psykiska besvär så att de inte utvecklar allvarligare psykisk ohälsa.
Har tillgång till och kan hänvisa individer till psykosocial kompetens på vårdenheterna.
Ungdomsmottagning
Tillgänglighet till ungdomsmottagning är hög.
Vid kontakter med ungdomar görs en helhetsbedömning av individens hela situation, även den
psykiska aspekten.
Kontakter med ungdomar kännetecknas av god kommunikation mellan personal och individ.
Ger råd och stöd till dem med psykiska besvär så att de inte utvecklar allvarligare psykisk ohälsa.
Personalen erbjuds utbildning och handledning.
Förskjuter fokus från behandlande till mer främjande insatser.
Riktad verksamhet, som tjej- och killgrupper, kan vara ett komplement till kärnverksamheten.
Utvecklar samarbete med skolans elevhälsa.
SKOLA OCH UTBILDNING Grundskola och gymnasium Politisk nivå
Tydliga direktiv finns för hur skolan ska arbeta för elevers hälsa och därmed den psykiska hälsan,
till exempel genom skrivningar i verksamhetsplaner.
Det ges ekonomiska förutsättningar för att säkra tillgången på personal inom skolan.
Ledningsnivå
Skolan kännetecknas av ett pedagogiskt ledarskap.
Underlättar samverkan mellan skolans personal.
Tillräckligt med personal från olika personalkategorier finns på skolan.
Elever har tillgång till hjälp av pedagoger under lektioner.
Personal som anställs har den utbildning som krävs för arbetet.
Hälsofrämjande arbetssätt genomsyrar verksamheten.
>>>
71
SKOLA OCH UTBILDNING (forts.) Skapar möjligheter för personal till handledning och utbildning.
Skapar platser på skolan för återhämtning, avslappning och inläsning.
Arbetet med likabehandlingsplanen utvecklas och omfattar även till exempel e-mobbning.
I det systematiska kvalitetsarbetet används självskattningsverktyget BRUK eller liknande
systematiskt arbetssätt/verktyg.
Verksamhetsnivå - skolan
Både intellektuell utveckling samt social och emotionell mognad främjas.
Kunskapen om ungdomars psykiska hälsa (utveckling, orsaker, insatser) är god.
Personal ges möjligheter till handledning och utbildning.
Främjar en god skoltrivsel och ett gott kamratskap.
Elever får hjälp med hur de lägger upp och organiserar sina studier.
Ger eleverna möjligheter att påverka sin skolsituation på olika sätt.
Samordning och planering av prov och läxor så att arbetsbelastningen fördelas jämt över terminen.
Fokuserar särskilt på elever som riskerar att inte bli godkända.
Arbetar för att öka kontaktytorna mellan skola, arbetsliv och närsamhället.
Förbereder eleverna till fortsatta studier eller arbetsliv.
Arbetar för en hälsofrämjande skolutveckling med olika arbetssätt och metoder.
Samarbetar med föräldrar samt ger stöd för att de ska kunna stötta sina barn under skolgången.
Förmedlar ett kritiskt förhållningssätt till media.
Det finns en stimulerande skolgård för olika aktiviteter.
Verksamhetsnivå - skolhälsovården
Eleverna har god tillgänglighet till skolhälsovården och dess olika resurser.
Kunskapen om ungdomars psykiska hälsa (utveckling, orsaker, insatser) är god.
Skolhälsovårdens olika resurser har ett nära samarbete.
Arbetar mer främjande och tillsammans med skolans övriga personal.
Ges möjligheter till handledning och utbildning.
Den psykosociala kompetensen stärks.
Ges möjligheter att handleda den pedagogiska personalen på skolan kring hälsofrågor.
Verksamhetsnivå - Studie- och yrkesvägledare
Bedriver objektiv studie- och yrkesvägledning och visar på olika tänkbara alternativ.
I vägledningssamtalet finns en balans mellan information och vägledning.
Det finns möjlighet att arbeta, handleda och vägleda den pedagogiska personalen mer.
Ges möjlighet att arbeta med eleverna för att öka och stärka deras självkännedom.
Ges möjlighet att arbeta med elever i de lägre åren.
Samarbetar med arbetsliv och närsamhälle.
Samarbetar med utbildningar som elever går vidare till.
>>>
72
SKOLA OCH UTBILDNING (forts.) Eftergymnasial utbildning – högskola och vuxenutbildning
Erbjuder utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar.
Marknadsför sig till ungdomar och unga vuxna på olika sätt och genom olika kanaler.
Det finns möjligheter för studenter att påverka sin studiesituation.
Det erbjuds olika typer av stöd till studenter som behöver det.
Introduktionskurs för studenter arrangeras i t.ex. studieteknik, gruppdynamik samt att hålla föredrag.
Lärarens pedagogiska kunskap värderas högre vid anställningar på högskolor och universitet.
Det skapas mer lärarledda aktiviteter för att skapa en balans mellan arbete i skolan och i hemmet.
Det finns en relation mellan lärare och studenter.
Det ges tydlig och utförlig information om inlämningsuppgifter, seminarier och tentamen i början
av terminen/kursen.
Det skapas kontakter mellan studenter och arbetsliv på olika sätt.
Studenthälsan
Samarbetar med högskolans olika sektioner.
Medicinsk-, kurativ- och folkhälsokompetens finns inom verksamheten.
Är väl insatta i olika studiesociala problem.
Främjande och förebyggande verksamhet är i fokus.
Alkoholpreventiva insatser, kurativa insatser samt insatser inom sexuell och reproduktiv hälsa prioriteras.
Involverar och samarbetar med studenter i arbetet.
Tar tillvara olika resurser som finns inom kommunen.
Samarbetar med studentcentrum och studentkåren.
Studie- och karriärvägledning
Bedriver objektiv studie- och karriärvägledning och visar på olika tänkbara alternativ.
I vägledningssamtalet finns en balans mellan information och vägledning.
Har stor inblick i arbetsmarknadens krav och intressen.
Studie- och karriärvägledaren kan tillsammans med studenter erbjuda vägledning till nya studenter.
Vägledarna erbjuder metoder för att hantera stress.
Samarbetar med studenthälsan och studentkåren.
Studentkåren
Arbetar för studentrepresentation i högskolans styrelse och olika nämnder.
Är insatt i och kan vara företrädare för de rättigheter en student har.
Underlättar för bostadssökande studenter.
Marknadsför sin bostadsgaranti.
Arbetar för att skapa trygghet bland nya studenter.
Bedriver studiesociala aktiviteter utan alkohol.
Arbetar för att skapa olika sociala nätverk.
Skapar kontakter med arbetslivet.
Samarbetar med studenthälsan och studentcentrum.
73
Framtidsord
Människor har haft psykiska problem i alla tider,
ändå uppmärksammas frågan betydligt mer idag
än tidigare. En förklaring kan vara att det förebyggande arbetet mot andra folkhälsoproblem,
exempelvis hjärt- kärlsjukdom, har varit mycket
framgångsrikt medan det till stor del har saknats
systematiska åtgärder mot psykisk ohälsa. Utvecklingen har medfört att psykisk ohälsa blivit
ett mer framträdande problem. Det är först under senare år vi börjat betrakta psykisk ohälsa
som jämförbar med cancer och olycksfallsskador. Den fortsatta utvecklingen kommer att påverkas av vad vi ser som orsaker till den psykiska
ohälsan och hur vi kan bemästra dessa orsaker.
Ökningen av den psykiska ohälsan har varit särskilt påtaglig för ungdomar och unga vuxna.
Denna utredning pekar på olika orsaker till detta. Flera av orsakerna som beskrivs berör människors kompetens eller förmåga att prestera.
Framtiden kommer att kräva att människor är
mer välutbildade än tidigare. En nyckelfråga för
framtiden blir därför hur väl skolan kan klara sin
uppgift. Även med en väl utvecklad skola kan
dock alla människor inte bli högpresterande. En
viktig fråga blir därför vilken plats vi kan ge åt alla
människor, oavsett hur presterande de är. Det är
svårt för en individ att må bra om hon eller han
inte ser att den har en uppgift i samhället i stort.
Flera former för verksamhet, vid sidan av lönearbete, kommer att bli än viktigare framöver.
Monica Svensson
Folkhälsochef
Region Halland
74
I Hallands folkhälsopolicy, såväl som i regeringspropositionen om folkhälsa, har man utgått från
hälsans bestämningsfaktorer då man formulerat
mål för folkhälsan, istället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem. På befolkningsnivå
blir det mycket tydligt att livsvillkor och levnadsvanor har ett klart samband med hälsa. Genom att utgå från hälsans bestämningsfaktorer
blir det också tydligt att det krävs aktiva insatser
av flera samhällsaktörer och inom flera politiska
områden. Om vi ska kunna påverka den psykiska
hälsan positivt måste vi alla ta reda på vilken roll
olika verksamheter har i denna fråga, för att se
om något går att utveckla. Många insatser kan
utan tvivel genomföras tillsammans!
Även om ungdomarna och de unga vuxna i Halland överlag mår bra, är den psykiska ohälsan ett
stort problem. Att vissa mår bra och andra dåligt
innebär både en möjlighet och en utmaning för
framtiden. Möjligheten ligger i att den bättre
hälsonivån är möjlig att uppnå, utmaningen är
hur denna hälsonivå ska kunna uppnås. Förslagen i utredningen kan ge en vägledning om hur
vi kan gå tillväga. Genom att vidmakthålla, fortsätta stärka och utveckla det viktiga arbete som
redan bedrivs i Halland, skapar vi goda förutsättningar för en god psykisk hälsa för våra ungdomar och unga vuxna!
Sven Bremberg
Ansvarig för barn och ungdomsfrågor
Statens Folkhälsoinstitut
Referenser
Alin Åkerman, B., Ramberg, I. (2008). Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska
hälsa. Stockholm; NASP.
Arbetsmiljöverket & Statistiska Centralbyrån (2006). Arbetsmiljön 2005. Stockholm; Arbetsmiljöverket &
Statistiska Centralbyrån.
Arbets- och miljömedicin (2007). Arbetslivets förutsättningar som möjliga determinanter till ungas psykiska
ohälsa – en kunskapssammanställning. Rapport från Arbets- och miljömedicin 2007:7, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Arborelius, E., Bremberg, S. (1988). “It is your decision!” - behavioural effects of a student - centred health
education model at school for adolescents. J Adolesc 1988;11:287-297.
Astin, JA. (1997). Stress reduction through mindfulness meditation. Effects on psychological symptomatology,
sense of control, and spiritual experiences. Psychother Psychosom. 1997;66(2): 97-106.
Bak, M. (2009). Minska den psykiska ohälsan hos ungdomar. Ungdomsmottagningen i Kungsbacka.
Bandura, A., Pastorelli, C., Barbaranelli, C., Caprara, GV. (1999). Self efficacy pathways to childhood depression. J Pers. Soc. Psychol. 1999;76 (2): 258-69.
Beck, U. (1992). Risk society - towards a new modernity. London; Sages.
Björklund, A., Eriksson, T. (1998). Unemployment and mental health: Evidence from research in the Nordic
Countries. Scandinavian Journal of Social Welfare 1998;7 (3):219-35.
Boverket (2008). Första bostaden - Ungdomars möjligheter på bostadsmarknaden i storstadsområdena. Karlskrona; Boverket.
Brottsförebyggande Rådet (Brå) (2008). Otrygghet och segregation. Bostadsområdets betydelse för allmänhetens känsla av otrygghet och oro för brott. Stockholm; Brottsförebyggande rådet.
Brunstein Klomek A., Marrocco F., Kleinman M. m.fl. (2007). Bullying, depression, and suicidality in adolescents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 46: 40-9.
Catalano, RF. m.fl. (2004). The importance of bonding to school for healthy development: findings from the
Social Development Research Group. Journal of School Health 2004;74 (7): 252-261.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) (2008). Skolelevers drogvanor 2007. Stockholm; Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) (2009). Skolelevers drogvanor 2009. CAN
rapport 118. Stockholm; Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Kalmar; Folkhälsoinstitutet.
De Silva, MJ., McKenzie, K. m.fl. (2005). Social capital and mental illness: a systematic review. J Epidemiol
Community Health. 2005;59 (8):619-27.
Dunkels, E. (2005). Nätkulturer – vad gör barn och unga på Internet? Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr 1–2 2005 årgång 12. Umeå universitet.
Dwyer, K., Osher, D. (1998). Early warning : Timely response: A guide to safe schools. Washinton DC; US
department of Education.
Eriksson, A., Olsson, B. (2004). Alkoholvanor bland studerande: Konsumtion, konsekvenser och attityder
bland högskolestuderande och övriga i åldrarna 19-29 år. Stockholm; SoRAD.
Eriksson, L., Bremberg, S. (2007). Förslag till nationellt program för suicidprevention – befolkningsinriktade
strategier och åtgärdsförslag. Stockholm; Statens Folkhälsoinstitut.
Esser, G., Scmidt, M H., Woerner, W. (1990). Epidemiology and course of psychiatric disorders in school age
children; results of a longitudinal stud. J Child Psychol Psychiatry 1990;31(2):243-263.
76
Europeiska gemenskapernas kommission (2005). Grönbok: Förbättring av befolkningens psykiska hälsa mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Bryssel.
Forero, R., McLellan, L., Rissel, C., Bauman, A. (1999). Bullying behaviour and psychosocial health among
school students in New South Wales, Australia: cross sectional survey. BMJ, 319:330-1.
Foxcroft, DR. m.fl. (2002). Primary prevention for alcohol misuse in young people. Cochrane Database syst
Rev. 2002 (3): CD003024.
FSUM (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar) (2002). Policyprogram för Sveriges ungdomsmottagningar. Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar.
Hallsten, L., Lundberg, I. m.fl. (2004). Lågt psykiskt välbefinnande - tendenser på och utanför arbetsmarknaden. Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm; Arbetslivsinstitutet & Arbetsmiljöverket.
Hasselström, KJ., Wägerth, D. (2005). Studenters stress – En undersökning om hur studenter ser på sin studiesituation, stress och framtid. Stockholm; Rewind.
AdHawkins, JD., Catalano, RF., Arthur, MW. (2002). Promoting science-based prevention in communities. ���
dictive behaviors; 27 951-976.
Holm Ivarsson, B., Pantzar, M. (2007). Introduktion till motiverande samtal. En handledning för skolhälsovården. Östersund; Statens folkhälsoinstitut.
Högskoleverket (2007). Studier – karriär – hälsa – en utvärdering av högskolornas arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård. Stockholm; Högskoleverket.
Jablonska, B., Lindberg, L., Lindblad, F. m.fl. (2009). School performance and hospital admissions due to selfinflicted injury: a Swedish national cohort study. International Journal of Epidemiology 2009; 1-8.
Jahoda, M., Lazarfeld, PE., Zeisel, H. (1971). Merienthal The Sociography of an unemployed community.
Alden: Atherton, Inc. 1971.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm; Natur och kultur.
Jansson, E. (2009). Rum för möten – en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats. Halmstad; Region Halland.
Karlsson, K. (1994). Psykosocial hälsa i primärvården. Malmö; Malmöhus läns landsting.
Kim, Y.S., Leventhal, B.L., Koh, Y.S. m.fl. (2006). School bullying and youth violence: causes or consequences
of psychopathologic behavior? Arch Gen Psychiatry, 63: 1035-41.
Kimber, B., Sandell, R., Bremberg, S. (2008). Social and emotional training in Swedish classrooms for the
promotion of mental health: results from an effectiveness study in Sweden. Oxford journals. Januari, 2008.
Koutakis, N., Stattin, H., Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program. Addiction, Volume 103, Number 10; 1629 – 1637.
Lager, A., Bremberg, S. (2009). Association between labour market trends and trends in young people’s mental
health in ten European countries 1983-2005. BMC Public Health 2009, 9:325.
Lager, A., Bremberg, S. (2005). Hälsoeffekter av tv- och datorspelande: en systematisk genomgång av vetenskapliga studier. Stockholm; Statens folkhälsoinstitut.
Lagerberg, D., Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. Stockholm; Centrum för utvärdering av socialt arbete.
Landstinget Halland (2008). Vårdval Halland, modellbeskrivning 2009. Halmstad; Lanstinget Halland.
Landstinget Halland, FoUU-enheten (2007a). Psykisk ohälsa hos ungdomar – en fördjupningsstudie 2007.
Broschyr, Landstinget Halland.
Landstinget Halland, FoUU-enheten (2007b). Psykisk ohälsa, 18-29 år – en fördjupningsstudie 2007. Broschyr, Landstinget Halland.
Landstinget Halland, FoU (2005). Hälsa på lika villkor? Falkenberg; Primärvården Halland. Rapport nr
8:2005.
Landstinget Halland, FoU (2006). Ung i Halland. Falkenberg; Primärvården Halland. Rapport nr 9:2006.
77
Landstinget i Uppsala län (2002). Psykisk ohälsa hos vuxna - Program för Landstinget i Uppsala län. Uppsala;
Landstinget i Uppsala län.
Landstinget Sörmland (2008). Liv och hälsa ung 2008 - Vad vet vi om sörmländska barns och ungas livsvillkor,
levnadsvanor och hälsa? Eskilstuna; Landstinget Sörmland.
Larsson, B. (1995). Copingstrategier hos barn och tonåringar i skolåldern. Socialmedicinsk Tidskrift.
1995(1):25-9.
Lindqvist, J., Thorslund, E. (2008). Ungas integritet på nätet - en guide för föräldrar, pedagoger och andra
viktiga vuxna. .SE:s Internetguide, nr 5.
Livheim, F. (2004). Acceptance and Commitment Therapy i skolan – att hantera stress. En randomiserad,
kontrollerad studie. Uppsala Universitet; Magisteruppsats.
Mahoney, JL., Stattin, H., Lord, H. (2000). Leisure activities and adolescent antisocial behavior: The role of
structure and social context. Journal of Adolescence 2000, 23, s. 113–127.
Malmberg, L., Ljungdahl, S., Bremberg, B. (2008). Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion – hur hänger det
ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser. ����������������
Stockholm; Statens Folkhälsoinstitut.
McFarlane, AH., Bellisimo, A., Norman, GR. (1995). The role of family and peers in social self-efficacy: link to
depression in adolescence. Am J orthopsychiatry. 1995;65(3):402-10.
Medierådet (2005). Unga & Medier 2005. Stockholm; Medierådet.
Medierådet (2008). Ungar & Medier 2008. Stockholm; Medierådet.
Merry, S., McDowell, H., Hetrick, S, Bir, J., Muller, N. (2004). Psychological and/or educational interventions
for the prevention of depression in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev. 2004(1).
Noland, H., Price, JH., Dake, J., Telljohann, SK. (2009). Adolescents’ sleep behaviors and perceptions of sleep.
Journal of School Health. 2009, Vol 79, No 5.
Nordea (2009). Tonårsekonomi 2009 - en undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande.
Nordea, Ingela Gabrielsson. Publicerad www.nordea.se, nov 2009.
Olweus, D. (1994). Bullying at school: basic facts and effects of a school based intervention program. J Child
Psychol Psychiatry. 1994;35(7):1171-90.
Pellmer, K., Wramner, B. (2009). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm; Liber.
Regeringen (2004). Regeringens proposition 2004/05: 2 Makt att bestämma rätt till välfärd. Stockholm; Regeringen.
Regeringen (2007). Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm; Regeringen.
Region Halland (2009). Folkhälsopolicy för Halland – strategier, arenor och insatsområden. Halmstad; Region Halland.
Region Halland (2008a). Kultur för ökad attraktivitet - En utredning om Hallands kulturliv. Region Halland.
Region Halland (2005). Regional utvecklingsstrategi 2005-2020, Halland- bästa livsplatsen. Halmstad; Region
Halland.
Region Halland (2008b). Samordning av regionala insatser och resurser för kultur i skolan i Halland. Region
Halland (ej publicerad).
Riksidrottsförbundet (RF) (2009). Idrotten vill – Idrottsrörelsens idéprogram. Stockholm; Riksidrottsförbundet.
Rose, G. (1998). The strategy of preventive medicine. New York/Oxford University Press.
Räsänen, E. (1992). Excessive life changes during childhood and their effect in mental and physical health in
adulthood. Acta Psychiatry. 1992; 55(1):19-24.
Röda Korsets ungdomsförbund (2004). Tjejgrupper - hur kan de göras bättre? Metoder för att utveckla kvalitén. Röda korsets ungdomsförbund.
Sammon, P., Mortimore, P., Thomas, S. (1996). Do schools perform consistently across outcome and areas?
I Gray J. (red) Mergin traditions: The future of research on school effectiveness and school improvement.
London; Cessels.
78
Schäfer Elinder, L., Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna; Statens Folkhälsoinstitut.
Shapiro, SL., Schwartz, GE., Bonner, G. (1998). Effects of mindfulnessbased stress reduction on medical and
premedical students. J Behav Med. 1998;21(6):581-99.
Shaw, M. (2004). Housing and public health. Annual Review of public health. 2004;25 (1):397-418.
Skolverket (2004). Attityder till skolan. Stockholm; Skolverket.
Skolverket (2007). Attityder till skolan 2006. Rapport 299. Stockholm; Skolverket.
Skolverket (2008). Kvalitet i studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar. Stockholm; Skolverket.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94.
Stockholm; Skolverket.
Skolverket (2003). Olikas lika värde. Stockholm; Skolverket.
Socialstyrelsen (2006a). Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige – en underlagsrapport. Publicerad www.
socialstyrelsen.se, dec 2006.
Socialstyrelsen (2008a). Folkhälsa och sociala förhållanden. Lägesrapport 2007. Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2008.
Socialstyrelsen (2009a). Folkhälsorapport 2009. Västerås; Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2006b). Individ och familjeomsorg - lägesrapport 2005. Stockholm; Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008b). Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn – en nationell inventering i kommuner och landsting. Västerås; Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2009d). Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga - En nationell inventering av
metoder. Västerås; Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2009c). Ungdomsmottagningarnas metoder för att förebygga psykisk ohälsa - En nationell
inventering. Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009.
Socialstyrelsen (2006c). Öppenvårdens former - En nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens
barn- och ungdomsvård. Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2006.
Statens Folkhälsoinstitut (2003a). FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Stockholm; Statens Folkhälsoinstitut.
Statens Folkhälsoinstitut (2006). För skolbaserad prevention – verktygslåda. Stockholm; Statens Folkhälsoinstitut.
Statens Folkhälsoinstitut (2003b). Mobbning bland skolbarn. Rapport 2003:02. Publicerad på www.fhi.se, 2003.
Statens offentliga utredningar, SOU 2000:19 (2000a). Från dubbla spår till elevhälsa - i en skola som främjar
lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm; SOU.
Statens offentliga utredningar, SOU 2000:91 (2000b). Nationella mål för folkhälsan. Stockholm; SOU.
Statens offentliga utredningar, SOU 2009:28 (2009). Stärkt stöd för studier– tryggt, enkelt och flexibelt.
Stockholm; SOU.
Statens offentliga utredningar, SOU 2006:77 (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - analyser och
förslag till åtgärder. Stockholm; SOU.
Statistiska centralbyrån (SCB) (2007). Levnadsförhållanden, rapport 115, Barns hälsa. www.scb.se
Stockholms läns landsting (2009). Fokusrapport – tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa.
Stockholm; Stockholms läns landsting.
Svensk författningssamling (SFS) (1985). Skollag (1985:1100). Utbildningsdepartementet.
Svensson, K., Österberg, H. (2007). Ungdomars psykiska ohälsa i det moderna samhället. Södertörns högskola; Kandidatuppsats.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2008). Positionspapper psykisk hälsa, barn och unga. Broschyr.
Treutiger, BM. (2006). Utvärdering av effekten av programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents) med
syfte att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor. Karolinska Institutet; Magisteruppsats.
79
Trinidad, DR., Unger, JB., Chou, CP., Anderson Johnson, C. (2004). The protective association of emotional
intelligence with psychosocial smoking risk factors for adolescent. Personality and Individual Differences,
2004;36:945-954.
Törneke, N. (2002). Mindfulness och psykoterapi. Svenska föreningen för Kognitiv Psykoterapi.
Ungdomsstyrelsen (2007a). Fokus -07 – en analys av ungas hälsa och utsatthet. Ungdomsstyrelsen. Rapport
2007:14.
Ungdomsstyrelsen (2007b). Unga med attityd. Ungdomsstyrelsen. Rapport 2007:11.
Ungdomsstyrelsen (2007c). Ungdomar, fritid och hälsa. En forskningsöversikt om fritidens skydds- och friskfaktorer. Stockholm; Ungdomsstyrelsen.
Utbildningsdepartementet (2009). Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Ds 2009:25.
Stockholm; Regeringen.
Utbildningsdepartementet (1993). Högskoleförordning (1993:100). Stockholm; Utbildningsdepartementet.
Utbildnings- och kulturdepartementet (2005). Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering
och annan kränkande behandling av barn och elever. Prop. 2005/06:38.
Utrikesdepartementet (1994). FN:s konvention om barnets rättigheter. SÖ 1990:20.
Verhulst, F C. (1992). Six-year developmental course of internalizing and externalizing problem behaviours. J
Am Acad Child adolesc Psychiatry 1992:31(5):924-319.
Västra Götalandsregionen (2006). Sömn, Livsstil i Väst. Broschyr. Göteborg; Västra Götalandsregionen.
Webster, DS. (2004). Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. Stockholm; Gothia.
Wennberg, B., Norberg, S. (2004). Makt känslor och ledarskap i klassrummet - Hur EQ kan ge arbetsro i
skolan. Stockholm; Natur och Kultur.
Wennerholm Juslin, P., Bremberg, S. (2009). Depressiva besvär - prevention med kognitiv beteendeterapi.
Folkhälsoinstitutet, Uppslagsverk barn och unga, www.fhi.se 2009-06-05.
Wennerholm Juslin, P. (2005). Systematisk sammanställning av litteratur som behandlar effekter av olika
former av coping. Statens folkhälsoinstitut.
Williams, KA., Kolar, MM., Reger, BE., Pearson JC. (2001). Evaluation of a Wellness-Based Mindfulness Stress
Reduction intervention: a controlled trial. Am J Health Promot. 2001;15(6):422-32.
Wilson, KG., Stelzer, J. m.fl. (1995). Problem solving, stress, and coping in adolescent suicide attempts. Suicide
Life Threat Behav. 1995;25(2):241-52.
Witkowska, E., Menckel, E. (2005). Perceptions of sexual harassment in Swedish high schools: experiences and
school-environment problems. Eur J Public Health. 2005;15(1):78-85.
Ziehe, T. (1999). Ungdomskultur, identitet och motstånd. Järfälla; Brutus Östlings Bokförlag.
80
Webbsidor
Arbetsförmedlingen (AMS), www.ams.se samt www.avstamp.nu
Campus Varberg, www.campus.varberg.se
Disametoden, www.disa-metoden.se
Friends, www.friends.se
Försäkringskassan, www.forsakringskassan.se
Halmstads Fastighet AB, www.hfab.se
Högskolan i Halmstad, www.hh.se
Högskolan i Halmstad – Studentcentrum, www.hh.se/studentcentrum
Högskolan i Halmstad - Studenthälsan, www.hh.se/studenthalsan
Högskolan i Halmstad – Studentkåren, www.karen.hh.se
International Child Development Program (ICDP), www.icdp.se
Kasamdialogen, www.kasamdialogen.se
Kognitiv beteende terapi, www.kbt.nu
Landstinget Halland, www.lthalland.se
Lions quest, www.lions-quest.se
Livskompass, www.livskompass.se
Mindfulness, www.mindfulnesscenter.se
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, www.ky.se
Olweusprogrammet, www.olweus.se
Regeringen, www.regeringen.se
Region Halland, www.regionhalland.se
Riksidrottsförbundet, www.rf.se
Rädda Barnen, www.raddabarnen.se
Skolverket, www.skolverket.se, http://siris.skolverket.se
Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se
Socio- emotionell träning, www.set.st
Statens folkhälsoinstitut, www.fhi.se, www.fhi.se/mi
Svenska kyrkan, www.svenskakyrkan.se
Svenska kyrkans unga i Göteborgs stift, www.skug.se
Sveriges skolkuratorers förening, www.skolkurator.nu
Sveriges television Hallandsnytt, www.svt.se/hallandsnytt
UMO, www.umo.se
Vårdguiden Stockholms läns landsting, www.vardguiden.se
WEST (Warbergs enade studenter) www.westvarberg.se
Örebro preventions program, www.orebro.se/opp
Hallands kommuners webbsidor:
www.falkenberg.se
www.halmstad.se
www.hylte.se
www.kungsbacka.se
www.laholm.se
www.varberg.se
81
Besöks- och intervjuförteckning
Möten
Kulturchef – Region Halland, 2009-11-11.
Studenthälsan – Högskolan i Halmstad, 2009-08-18.
Telefonintervjuer
Alkohol- och drogsamordnare – Laholm, Falkenberg och Varberg, 2009-09-28 till 2009-10-07.
Arbetsförmedlingen – Halmstad, Varberg, Falkenberg och Hylte, 2009-09-07 till 2009-09-08.
Arbetsmarknadsenheter och liknande – Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg och Kungsbacka, 2009-08-24
till 2009-08-28.
Bostadsföretag - Laholm, Hylte, Falkenberg och Varberg, 2009-08-25 till 2009-08-31.
Campus Varberg, 2009-09-24.
Föreningsansvariga - Kungsbacka, Halmstad och Hylte, 2009-10-01 till 2009-10-14.
Företagshälsovård – kommunhälsan i Halmstad och Varberg, landstingshälsan, Previa Halland och Tre
hjärtan i Halmstad, 2009-09-07 till 2009-09-08.
Försörjningsstödsenheten – Varberg, 2009-11-16.
Hallands Idrottsförbund – 2009-10-21.
Kyrkan – församlingar i Hylte, Halmstad, Varberg och Kungsbacka, 2009-08-21 till 2009-08-27.
Michael Westerlund, doktorand inom kommunikations- och medievetenskap, Stockholms universitet,
2009-10-21.
SISU Idrottsutbildarna - Halland, 2009-10-07.
Studentcentrum - Högskolan Halmstad, 2009-09-08.
Studentkåren - Högskolan Halmstad, 2009-09-22.
Ungdomsmottagningar – Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka, 2009-08-26 till
2009-09-16.
Varbergs yrkesvägledare - Varbergs kommun, 2009-09-24.
WEST - Warbergs enade studenter, 2009-09-24.
E-postkontakt
Folkhälsoavdelningen, Landstinget Halland, 2009-09-09.
Fritidsledare – Halmstad, Kungsbacka, Varberg och Laholm, 2009-09-10 till 2009-11-17.
Hälsopedagoger – Laholm, Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka, 2009-09-10 till 2009-10-06.
Kuratorer – Falkenberg och Laholm, 2009-09-30 till 2009-10-07.
Psykologer – Laholm, 2009-10-02.
Rädda barnens lokalförbund - Kungsbacka, 2009-09-04.
Rädda barnens lokalförbund - Halmstad, 2009-09-22.
Rädda barnens ungdomsförbund, 2009-09-04.
Skolsköterskor – Falkenberg, Hylte, Halmstad, Kungsbacka och Varberg, 2009-09-30 till 2009-11-18.
Studie- och yrkesvägledare – Varberg, Halmstad, Hylte, Falkenberg och Kungsbacka, 2009-09-30 till 2009-10-05.
82
Foto: Fredrik Petersson • Tryck: Trydells, Laholm
Box 538, 301 80 Halmstad • [email protected] • www.regionhalland.se
Download