EN STAD FÖR ALLA - Stockholms stad

PÅ VÄG ATT BLI VÄRLDENS
MEST TILLGÄNGLIGA HUVUDSTAD
EN STAD FÖR ALLA
Tillgänglighet är en demokratifråga
I Stockholm möts människor och kulturer. Här får nya innova­
tiva idéer liv och här skapas ny världsomdanande teknik. Staden
växer kraftigt och år 2030 beräknas det bo en miljon människor
i staden och tre och en halv miljon i Stockholmsregionen. Vi har
en spännande tid framför oss. En framtid som dessutom ställer
stora krav på tillgänglighet – för alla.
Tillgänglighet är till exempel att du kan ta dig mellan ditt hem
och ditt arbete, att stadens kulturliv når alla, att du kan handla
och fika var du vill, och att alla dessa saker som vi ser som själv­
klarheter också gäller alla. Även dem som exempelvis använder
rullstol eller dem som har en synnedsättning. Liksom dem som
har benet i gips eller småbarn i vagn.
Tillgänglighet är alltså inte bara en fråga om livskvalitet – det är
också en demokratifråga.
1
Därför gör vi Stockholm till en stad för alla
I Stockholm är det självklart att alla kan ta sig fram i staden oavsett
om man går med barnvagn, använder rullstol, hör dåligt eller har en
synned­sättning. I över tio år har Stockholm arbetat med just detta, att
bli världens mest tillgängliga huvud­stad. Vi är inte framme än, men vi
är på god väg.
I vår stad är det självklart att alla ska ta sig fram på stadens gator, gå på bio, uträtta
bankärenden och handla i vilka butiker man vill. Det är tillgänglighet – för alla.
Här är tre områden som vi arbetat med länge – och fortsätter att arbeta med:
• Vi ökar tillgängligheten på gator och torg, i parker och stadens egna lokaler.
• Vi uppmuntrar fastighets- och lokalägare att förbättra sina lokaler.
• Vi informerar stockholmare och andra kring tillgängligheten.
Tillgängligheten på gator och torg
Sedan år 2002 har stadsdel för stadsdel inventerats tillsammans med handikapp­
förbunden, handikappråden, kollektivtrafiken och andra. Hinder som finns där flest
personer rör sig har kartlagts, och tillgänglighetsplaner har tagits fram för varje
stadsdel.
Planerna ger ett underlag för vilka åtgärder som behöver göras i park- och gatumil­
jöer för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Åtgär­
derna betas sedan av efter hand och all information samlas i en databas. Vi började
med insatser i de mest befolkade stråken men på sikt ska hela staden åtgärdas.
Olika behov – och olika lösningar
När vi planerar för framtidens Stockholm tar vi hänsyn till många olika funktionsned­
sättningar med olika behov. Rullstolsanvändare ska kunna ta sig fram, personer med
synnedsättning ska kunna orientera sig inne och ute, personer med hörselnedsättning
ska ha tillgång till teleslingor i möteslokaler och det ska finnas offentliga toaletter
som är anpassade även för mag- och tarmsjukas behov. Och stadens lekplatser ska
förstås kunna användas av alla.
2
Vi har bytt 7 610 ränndalar för att
göra Stockholm mer tillgängligt.
Det här gör staden
Små och stora förbättringar sker i Stockholm nästan varje dag. Många
märker man knappt om man inte har en funktionsnedsättning. Alla har
nytta av dem.
En miljö som är bra för personer med funktionsnedsättningar är också bra för andra.
Det märker till exempel många äldre som får svårare att resa sig. Därför är det
viktigt att bänkarna har armstöd. Här är exempel på några saker som vi hittills har
genomfört.
•Stockholmsmodellen är en lösning för övergångsställen, utformad för personer
med rörelse- och synnedsättning. För personer med synnedsättning är det viktigt
att det finns ett tickande ljud som talar om när det är grönt, kontrastmarkering och
en kännbar kant som visar var körbanan börjar. Personer som använder rullstol,
rullator eller skjuter en barnvagn framför sig får en ramp som gör det lättare att
ta sig upp på gångbanan. Hittills har 6 av 10 övergångsställen byggts om enligt
Stockholmsmodellen.
•Sittplatser placeras ut för dem som behöver vila med jämna mellanrum. Staden
har 7 068 soffor... men hittills har bara 3 667 av dem armstöd som gör det lättare
att resa sig. Vi jobbar vidare!
•7 610 ränndalar – eller 6 av 10 – som leder regnvattnet från stuprören och över
trottoaren har bytts ut. De nya är breda och grunda, utan kanter som de gamla
hade. Det gör det lättare att komma fram för den som använder rullstol, och
man slipper fastna med resväskans hjul. Återstår att åtgärda drygt 5 000 av
totalt 12 650.
•252 av totalt 2 297 busshållplatser har höjts upp för att underlätta av- och påstigning. Kontrastmarkeringar visar personer med nedsatt syn bland annat platsen
där bussen ska stanna.
•Hittills har 856 trappor fått nya trappräcken och/eller kontrastmarkerade trapp­
steg – på första och sista steget – för att personer med nedsatt syn lättare ska
se dem. Trappräcken underlättar både för personer med synnedsättning och
per­soner med rörelsenedsättning.
• 33 av stadens offentliga toaletter har hittills byggts om och anpassats.
Siffror från januari 2008
4
Hittills har 6 av 10 övergångsställen byggts
om enligt Stockholmsmodellen.
S:t Julianpriset uppmuntrar företagare
att förbättra sina lokaler
Sedan den 1 juli 2001 är det lag på att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas av
­lokal- och fastighetsägare. För att uppmuntra dem att snabbt ta itu med sådana
­hinder har Stockholms stad instiftat S:t Julianpriset. Det delas ut till några företagare
som gjort sina lokaler mer tillgängliga exempelvis genom att de tagit bort trösklar
och trappsteg i entrén, installerat dörröppnare så att dörrarna inte är lika tunga och
­tröga att öppna eller kontrastmarkerat trappor och glasdörrar så att synskadade
inte gör sig illa på dem.
Det kan också finnas andra typer av hinder som enkelt kan åtgärdas. Allergiker
­måste kunna handla utan att butiken doftar starkt av parfymer. De behöver även
veta vad maten på lunchbrickan innehåller.
En checklista med 32 tips som ökar tillgängligheten – och därmed omsättningen –
har tagits fram och delas ut till tusentals företagare i staden.
Du som äger eller driver en lokal, till exempel en butik eller ett café, kan vara med
och tävla om S:t Julianpriset. Det delas ut i februari varje år till och med år 2010.
Du som vet om ett bra ställe där tillgängligheten har förbättrats kan tipsa om det
på vår webbplats, www.stockholm.se/tillganglig.
3 667 av Stockholms soffor har fått armstöd
som gör det lättare att resa sig.
7
Entré Stockholm är en
webbaserad tillgänglig­
hetsguide där du med
hjälp av bilder, mått
och andra uppgifter
kan bilda dig en egen
uppfattning om lokalen
och tillgängligheten
innan du tar dig dit. Se
www.stockholm.se/
tillganglig.
Alla måste hjälpa till
Stockholms stad gör mycket, men vi kan inte göra allt. Byggherrar,
butiker och lokalägare måste också uppmuntras att ta sitt ansvar,
liksom alla som planerar, ritar och bestämmer över det som påverkar
tillgängligheten. Därför informerar Stockholms stad både näringsidkare
och stockholmarna i allmänhet om tillgängligheten i staden – och om
hur den kan förbättras.
Bygg rätt från början!
Lokal- och fastighetsägare har både möjligheten och ansvaret att påverka hur väl den
slutgiltiga miljön kommer att fungera för personer med funktionsnedsättning.
Vår handbok om tillgänglighet
Stockholms stad har tagit fram en handbok som i första hand riktar sig till planerare,
projektörer och arkitekter. I handboken beskriver vi hur tillgängliga miljöer kan
skapas, vilka lagar och riktlinjer som gäller vid ny- och ombyggnad och vilka behov
personer med funktionsnedsättning har vid utformningen av miljön. Handboken ska
följas vilket också skrivs in i stadens markanvisnings- och exploateringsavtal.
Samarbetsprojektet
Värdig entré förenar
tillgänglighet och este­
tik i kultur­historiskt
känsliga byggnader,
som ­Liljevalchs konst­
halls nya tillgängliga
entré. Ingen ska hän­
visas till varuhissen
eller ­ingången på
­baksidan.
Med information förändrar vi attityder och ökar förståelsen
De flesta tänker inte på vilka hinder en funktionsnedsättning kan innebära, eller hur
hindren begränsar den personliga rörelsefriheten. Därför jobbar vi också med infor­
mation och utbildning för att öka förståelsen.
Bland annat genomför staden insiktsutbildningar för medarbetare, förtroendevalda
och konsulter. De får information om olika funktionsnedsättningar och de behov
som olika grupper har. De får också prova på att ta sig fram i staden med en synned­
sättning och med rullstol.
Stort intresse – även från internationellt håll
Intresset för stadens arbete med tillgängligheten är stort, både i Sverige och utom­
lands. Vi tar emot många studiebesök och berättar gärna om Stockholms långsiktiga
strategi och vårt arbete.
Handbok som i
första hand riktar
sig till planerare,
projektörer och
arkitekter.
Stockholm –
Han dbok för
8
utfo rmn ing av
en stad för al
en tillgä nglig och
la
anvä ndba r miljö
Foto denna sida: NINA BROBERG, OLA ERICSON, INGEGERD FORSS. Övriga foton: CONNY EKSTRÖM
Ett av våra utvecklings­
projekt är det digitala
gångvägnätet som är
en kommande navi­
geringstjänst för
­personer med syn­
nedsättning. Via en
röst i mobiltelefonen
får man, under sin
promenad i staden,
vägbeskrivningar och
information om över­
gångs­ställen, trappor,
grävningsarbeten och
uteserveringar med
mera.
Kampanjarbete som når Stockholms invånare
och butiksägare.
Staden genomför
insiktsutbildningar
för medarbetare,
förtroendevalda
och konsulter.
Klarar du att ta dig upp på ­trottoaren på andra sidan gatan? Kommer
du in i butiken som har två trappsteg upp till entrén? Kan du läsa det
som står på informations­tavlan? Hör du vad försäljaren säger när det
spelas ­musik på hög ­volym?
För de flesta är det inga problem, men för var tionde person är det
svårare. Därför gör Stockholms stad sedan många år en jättesatsning
för att öka tillgängligheten i staden – för alla. Arbetet pågår fortfarande,
varje dag. Målet är att Stockholm ska bli världens mest tillgängliga
huvudstad.
Arbetet med att göra Stockholms gator och torg tillgängliga för alla,
startade 1999 i Tillgänglighetsprojektet. Kommun­fullmäktige har avsatt
100 miljoner kronor per år fram till år 2010 till projektet. Av detta går
tio miljoner per år till att öka tillgängligheten vid idrottsanläggningar,
och fem miljoner vardera till kulturen och stadens egna fastigheter.
TRAFIKKONTORET
Box 8311, 104 20 Stockholm
Telefon 08-508 272 00
E-post [email protected]
www.stockholm.se/tillganglig
BLOMQUIST ANNONSBYRÅ 2009
På väg att bli världens
mest tillgängliga huvudstad