LPP Förbjudna texter, del 2
Klass 9F
Pedagogisk planering i ämnet svenska, årskurs 9
Nu ska vi fortsätta med temat från förra ämnesveckan: förbjudna texter. Nu ska vi bland annat se på
temat ur en litteraturhistorisk synvinkel. Det är dags att diskutera tryckfrihet, yttrandefrihet och
religionsfrihet genom historien. Samtidigt ska vi förbereda oss inför nationella proven genom att gå
igenom olika texttyper. Dessutom ska ni få skriva klart era krönikor, som ni får respons på från mig.
Efter en hösttermin där vi främst har övat färdigheter i svenskan, såsom skriva, tala och läsa, så
kommer denna vecka innehålla en större andel stoff, alltså rena fakta. Veckan kommer erbjuda en
guide genom litteraturhistorien och vi kommer att studera vad som är utmärkande för olika
texttyper.
Vad du ska göra, kortfattat:
Du ska lära dig om litteraturhistoria.
Du ska lära dig om några texttyper.
Du ska skriva klart din krönika.
Texttyper vi repeterar under veckan:
Krönika
Reportage
Brev
Insändare
Novell
Artikel
Debattartikel
1
Lärandemål
I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att…
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Bedömning
Underlag för bedömning är:
• Ditt resultat på provet.
• Din insats under lektionernas diskussioner och samtal, både muntliga och skriftliga
svar.
• Ditt fortsatta arbete med din krönika.
Ur det centrala innehållet:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja
texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga
världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och
vuxna
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån
varandra.
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige,
Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella
sammanhang som verken har tillkommit i.
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till
exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.
Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Språkbruk
Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra
anteckningar.
Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier
och sammanhang.
2
Undervisning 9F
Måndag
Tisdag
Morgon
Eftermiddag
9.30 – 10.20
Introduktion
Berättandets gryning - myterna
13.50 – 15.10
Föreläsning: Antiken
Text: Sokrates ironisk intill döden
Texttyp: Insändare
Uppföljning: Terrorattacken i
Köpenhamn
Texttyp: Artikel (repetition)
Läxa:
Läs Decamerone
Test på antiken
8.30 – 9.20
Test: Antiken
Föreläsning: Medeltiden
Text: Ur Decamerone av Boccaccio
Texttyp: Novell
13.10 – 14.30
Fortsättning: Novell, Decamerone
Föreläsning: Renässansen
Text: Dikter av Francois Villon
Läxa: Test på medeltiden och renässansen
Onsdag
9.30 – 10.30
Du får tillbaka din krönika.
Jobba vidare med den.
X
11. 40 – 13.00
Test: Medeltiden och renässansen
Föreläsning: Upplysningen
Text: Citat av Voltaire
Texttyp: Debattartikel (repetition)
13.10 – 14.00
Jobba med din krönika
14.10 – 15.30
Föreläsning: Romantiken
Text: Ur Den Unge Werthers Lidanden av
Goethe
Texttyp: Brev
Torsdag
11.00 – 11.40
Test: Upplysning och romantiken
Föreläsning: Realismen
Läxa: Test på upplysningen och
romantiken
Läs: Ur Onkel Toms stuga
12.40 – 13.30
Realismen forts.
Text: Ur Onkel Toms Stuga av Beecher
Stowe
Jobba klart med din krönika. Lämna in.
13.40 – 14.30
Föreläsning: Modernismen
Text: Dikt av Berthold Brecht
Texttyp: Reportage
Fredag
10.30 – 11.20
Information om nationella proven
Läxa: Läs på till provet
12.00 – 13.20
Litteraturhistoriaprov
3
Ur Sveriges yttrandefrihetsgrundlag
1 KAP. GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER
1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television
och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra
tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som
helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och
ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.Lag
(2010:1349).
(…)
5 kap. Om yttrandefrihetsbrott
1 § De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen skall anses som
yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag (Min
anteckning: se nedan).
Tryckfrihetsförordningen
I Sverige får vi skriva vad vi vill. Detta är ingen självklar rättighet, utan i mängder av länder
finns det både censur och straff för de som kritiserar makthavarna eller bryter mot
samhällets moral. Men helt fria är vi inte.
Den grundlag som heter Tryckfrihetsförordningen slår fast att vi har rätt att uttrycka oss om
vad vi vill med några undantag. De här undantagen kallas brott mot tryckfriheten och ser ut
på följande vis:
Tryckfrihetsbrott
4 § Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott
anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:
11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan
grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller
sexuell läggning;
13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids,
om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;
14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar
uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är
sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om
det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var
sann eller att han hade skälig grund för den;
15. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom
annat skymfligt beteende mot honom;
4
Tanke- och religionsfrihet
Enligt artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har varje människa
rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att ensam eller i
gemenskap med andra, offentligt eller enskilt utöva sin religion eller trosuppfattning genom
undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Dessa rättigheter
återfinns även i artikel 18 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt
artikel 9 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och
grundläggande friheterna (Europakonventionen om mänskliga rättigheter).
Religionsfriheten skyddar inte bara rätten att tro utan även rätten att inte tro. Denna rätt är
absolut och kan inte inskränkas genom lag.
Friheten att utöva sin religion eller trosuppfattning, till exempel genom iakttagande av
religiösa sedvänjor, kan däremot under vissa förutsättningar inskränkas. Enligt
Europakonventionen om mänskliga rättigheter kan friheten att utöva sin religion inskränkas
endast om inskränkningen är föreskriven i lag och är nödvändig i ett demokratiskt samhälle
med hänsyn till den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen, hälsa och moral samt
andras fri- och rättigheter. Inskränkningar i friheten att utöva sin religion får endast tillämpas
på ett sådant sätt att de är i proportion till det syfte som ska uppnås. Det vill säga om det är
nödvändigt att inskränka någons frihet att utöva sin religion med hänsyn till allmän ordning
får inskränkningen inte gå längre än vad som krävs för att upprätthålla allmän ordning.
Inskränkningarna får inte heller tillämpas på ett diskriminerande sätt.
Religionsfriheten är grundlagsfäst i Sverige och kampen mot diskriminering på grund av
bland annat religion är en mycket högt prioriterad fråga för regeringen. Se vidare avsnittet
om skydd mot diskriminering.
Text från: http://www.manskligarattigheter.se
5
Kunskapskrav – läsa och litteraturhistoria
– Hur ska ditt arbete få sitt betyg?
E
C
A
Genom att göra enkla
sammanfattningar av olika
texters innehåll med viss
koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra
texter visar eleven
grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utvecklade
sammanfattningar av olika
texters innehåll med relativt
god koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra
texter visar eleven god
läsförståelse.
Genom att göra välutvecklade
sammanfattningar av olika
texters innehåll med god
koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra
texter visar eleven mycket god
läsförståelse.
Dessutom kan eleven utifrån
egna erfarenheter, olika
livsfrågor och omvärldsfrågor
tolka och föra enkla och till
viss del underbyggda
resonemang om tydligt
framträdande budskap i olika
verk.
Dessutom kan eleven utifrån
egna erfarenheter, olika
livsfrågor och omvärldsfrågor
tolka och föra utvecklade
och relativt väl underbyggda
resonemang om budskap
som är tydligt framträdande
och budskap som kan läsas
mellan raderna i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån
egna erfarenheter, olika
livsfrågor och omvärldsfrågor
tolka och föra välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang om budskap som
är tydligt framträdande och
budskap som kan läsas mellan
raderna eller är dolda i olika
verk.
Eleven kan också föra enkla
resonemang om verket med
kopplingar till dess
upphovsman.
Eleven drar då till viss del
underbyggda slutsatser om
hur verket har påverkats av
det historiska och kulturella
sammanhang som det har
tillkommit i.
Eleven kan också föra
utvecklade resonemang om
verket med kopplingar till
dess upphovsman.
Eleven drar då relativt väl
underbyggda slutsatser om
hur verket har påverkats av
det historiska och kulturella
sammanhang som det har
tillkommit i.
Eleven kan också föra
välutvecklade och nyanserade
resonemang om verket med
kopplingar till dess
upphovsman.
Eleven drar då väl
underbyggda slutsatser om hur
verket har påverkats av det
historiska och kulturella
sammanhang som det har
tillkommit i.
Litteraturhistoria är ingen lättbedömd del av svenskan. Vi kommer jobba på följande sätt:
Jag kommer gå igenom litteraturhistoriens sju huvudsakliga epoker och ni kommer göra små test under veckan
för att se till att ni hänger med. Det kommer vara frågor på författare, verk och tidstypiska drag. Ni kommer
föra anteckningar och få ett häfte med information. Ni behöver läsa både anteckningar och häftet för att klara
testerna och fredagens slutgiltiga prov.
Provet kommer bygga på testerna, men också lägga till frågor för er som satsar på högre betyg. Det kommer
alltså finnas med C- och A-frågor, där ni ska föra resonemang ”om verket med kopplingar till dess upphovsman”
och dra slutsatser ”om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har
tillkommit i” utifrån utdrag ur texterna vi läser.
Till exempel om jag ger er ett utdrag ur Robinson Kruse, så ska du förklara hur det märks att boken skrevs
under upplysningen, för att Robinson är en sådan typisk upplysningsmänniska, eftersom han är så rejäl och
klarar av saker på egen hand, vilket var ett ideal under upplysningen, då man ansåg att… Och så berättar du
vidare om det du lärt dig under veckan.
Eftersom vi kommer gå igenom flera tusen års historia, så är det mycket att ta in under bara en vecka (jämför
med SO:n där ni jobbar med en epok i taget). Därför kan det vara svårt att komma upp i de riktigt höga
betygen. Misströsta dock inte: snart är det de nationella proven och de räknas också in i bedömningen.
6
Kunskapskrav – Skriva: Din krönika
– Hur ska ditt arbete få sitt betyg?
Hur skriver man en krönika?
Krönikan är en personlig text om något aktuellt ämne som kan
tänkas intressera många läsare.
Krönikan ska ge uttryck för skribentens känslor och
värdering. Det kan till exempel vara något som hen har
irriterat sig på eller blivit glad av.
Det är viktigt att läsaren kan känna igen i det som står.
Krönikan ska engagera.
Skribenten ska alltså gå från att skriva om något som bara
gäller för hen, men sedan lyfta ämnet till en allmängiltig nivå
(ung. något som gäller för alla).
Stilen är personlig och levande, men inte talspråkig. Ordvalet
ska vara pricksäkert.
Ofta har krönikan humoristiska (ung. underhållande) inslag.
Se nästa sida för bedömningsmall.
7
8
