Grekisk mytologi och studieteknik
7H Svenska
Veckor 40, 43
Greklands förflutna är sannerligen makalöst. Det har influerat och undervisat den moderna världen
och gjort den till vad den är idag. Dess språk lever kvar i vetenskapen (pi, omega, sigma), i uttryck
("Det är hans Akilleshäl") och i vardagsord (historia, taxi, vin). Sedan har vi förstås kulturarvet av
konst, litteratur, politik, filosofi och ideal.
Vi har mycket att tacka de gamla grekerna för, och ett bra sätt att hedra dem är att minnas dem. De
många historierna och personligheterna är dessutom underhållande. Under kommande veckan ska vi
studera den grekiska mytologin med syfte att bli bättre på att läsa, skriva, tala och lyssna. Det är
alltid målet för svenskundervisningen.
Lärandemål
I arbetsområdet ska du få möjlighet att …
Lära känna litteratur och mytologi från den grekiska antiken
Utveckla strategier för att minnas bättre
Utveckla din förmåga att skriva olika typer av texter
Utveckla din förmåga att lära genom att ta anteckningar
Utveckla strategier för att förstå och tolka texter
Bedömning
Underlag för bedömning är:
• Resultatet på läxförhöret
•
Din insats under lektionernas diskussioner och samtal
•
Dina inlämnade texter
Undervisning vecka 40
Måndag
Morgon
Eftermiddag
8.30 – 9.20
Jobba med din litterära artikel
12.00 – 13.30
Introduktion
Test: Vilken inlärningsstil passar dig
bäst?
Film: Antikens gudar (Att lyssna)
Tisdag
X
12.40 – 13.30
Jobba med din litterära artikel
Onsdag
X
12. 10 – 13.30
Bok: Grekernas gudar och hjältar (Att
läsa)
14.40 – 15.30
Att återberätta myter
- Muntligt
- Skriftligt
Torsdag
10.30 – 11.50
Mer om myter
X
Skriv klart din myt och lämna in
Fredag
8.30 – 10.20
Läsförståelseprov
12.20 – 13.40
Skriv klart din litterära artikel och
lämna in
Muntligt berättande av myter för
varande
Undervisning vecka 43
Tisdag
12. 40 – 13-30
Jag-texter (lite som poesi)
Torsdag
12. 40 – 13.30
Vi läser varandras Jag-texter och repeterar gudarna
Fredag
8.30 – 9.30
Prov på de grekiska gudarna
Anteckningar
Dessa sidor ska du fylla med anteckningar om de grekiska gudarna. Allt du får reda på om
dem under de närmsta dagarna ska du skriva upp här!
Poseidon
Zeus
Hera
Hades
Demeter
Pan
Athena
Hera
Apollon
Artemis
Hefeistos
Hermes
Dionysos
Karon
Afrodite
Ares
Studieteknik och inlärning
1. Du kan!
2. Motivation.
– tro på dig själv
- viktigt att du förstår varför du ska lära dig
vissa saker.
- när du förstår vad du har för nytta av
kunskaperna blir det intressantare och
roligare.
Vi lär oss på olika sätt
Våra hjärnor fungerar olika och vi har olika sätt att komma ihåg och lära
oss saker.
En del minns det de ser bäst och lär sig bäst genom att t ex
läsa, anteckna, rita och använda färger m.m. Detta kallas
synminne.
En del minns det de hör bäst och lär sig bäst genom att t ex läsa
högt, berätta, lyssna, prata och diskutera. Detta kallas
hörselminne.
En del minns det de gör bäst och lär sig bäst genom
att t ex spela teater, göra modeller, bilder eller film.
Detta kallas rörelseminne.
De allra flesta minns och lär sig bäst genom en kombination av de tre sätten.
1. Fundera på vilken typ av minne du tror att du har.
2. Gör sedan testet du får av Martin
3. Ger testet det resultat som du trodde?
Mer om minnet
Hjälp minnet genom att:
SKAPA BILDER - GÄRNA ROLIGA, OVANLIGA OCH FARTFYLLDA BILDER:
I en text står det att: "Zeus är den högste guden i den grekiska mytologin och att alla
andra gudar och väsen måste lyda honom". Vilken bild eller vilka bilder kan du skapa
för att minnas att Zeus är den högste guden?
ASSOCIERA:
Om du har svårt att komma ihåg koder så kan du använda årtal och siffror som du
redan kan. Antag att du skall komma ihåg koden: 1432. 14 är ditt tröjnummer i laget,
3 kuddar ligger i sängen och 2 gånger har du läst Harry Potter och den vises sten.
Nästa gång du skall komma ihåg din kod så tänker du: tröja, kuddar och HP eller vad
du har valt att "hänga upp" minnet på.
SKAPA MINNESKROKAR - SÅ MÅNGA SOM MÖJLIGT:
Att Eros är grekernas kärleksgud, kommer du ihåg eftersom bokstäverna r-o-s finns i
hans namn och rosen är kärlekens blomma.
Att Poseidon är havsguden kommer du ihåg eftersom namnet nästan låter som "påsej-dun" och har man det kan man segla över havet.
Att Hefaistos är smidesguden förstår du när du hör hans namn: Hef-aj-stås. Han
bränner sig "aj" i smedjan för-"stås".
Att anteckna
Bra att tänka på:
Viktig information finns ofta i början av stycken och i början av muntliga
genomgångar.
Skriv bara nyckelord, ord som har stor betydelse för innehållet.
Använd förkortningar - det viktiga är att du förstår vad du menar.
Lämna tomma rader mellan anteckningarna, du kan behöva komplettera ("fylla ut")
dina anteckningar.
Skriv ut dina anteckningar så fort du hinner.
Börja på ny rad vid varje ny rubrik.
Rita bilder/figurer som hjälper minnet.
Repetition
Repetera så att du minns:
När du lär dig något på en lektion och repeterar det efter ett dygn så minns du ca.
80%.
Om du repeterar igen efter en vecka - då är du kvar på 80 %.
Och repeterar du efter en månad så har du kvar kunskaperna länge.
Om du inte repeterar efter ett dygn så kommer du kanske ihåg 30 % efter 2 dygn, 20 % efter
en vecka och 10 % efter en månad. Det är tyvärr så att vi börjar glömma det vi lärt oss när vi
lämnar ett klassrummet.
Slutsats: Om du repeterar det du lärt dig lite då och då till exempel genom översiktsläsning
av texter så sätter sig kunskaperna och du behöver inte "tokplugga" inför ett prov. Hur länge
tror du att "tokpluggskunskaperna" sitter?
Informationsfilmer
Olympens gudar - diskussionsfrågor
1. Vad hette platsen som gudarna bodde på?
2. Varför tror man att de grekiska gudarna var så populära förr i tiden?
3. Vad var Chaos för någonting – och vad hade det för innebörd i skapelsemyten om
jordens tillkomst?
4. Vem var Gaia?
5. Kan du berätta om några av de viktigaste gudarna och gudinnorna?
6. Vem var gudarnas ”kung” och ”drottning”?
7. Varför ville Uranos döda sina barn?
8. Vad fick Kronos att äta istället för sin son Zeus?
9. Varför var Hefaistos en besvikelse för sina föräldrar – och varför var han så populär
hos andra?
10. Hur föddes Athena? Och vilka egenskaper är hon speciellt känd för?
Att trotsa gudarna - diskussionsfrågor
1. Vem tävlade Arachne mot i vävning?
2. Varför blev gudinnan så arg på henne?
3. Vilket djur förvandlades hon till som straff?
4. Vad var Prometheus känd för?
5. Vad gjorde han som Zeus blev så arg på honom för?
6. Vad var Epimetheus ökänd för och vem var han?
7. Vem var Pandora?
8. Kan du återberätta myten om Pandoras ask?
9. Vad var det enda som blev kvar i asken och vad fick det till följd?
10. Vad tillverkade Daidalos så att han och sonen kunde fly?
11. Vad hände med Ikaros då de flydde?
E
D
C
B
A
Eleven kan läsa skönlitteratur och
sakprosatexter med flyt genom att,
på ett i huvudsak fungerande sätt,
välja och använda lässtrategier
utifrån olika texters särdrag. Genom
att göra enkla sammanfattningar av
olika texters innehåll med viss
koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra texter
visar eleven grundläggande
läsförståelse. Dessutom kan eleven
utifrån egna erfarenheter, olika
livsfrågor och omvärldsfrågor tolka
och föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om tydligt
framträdande budskap i olika verk.
Eleven kan läsa skönlitteratur
och sakprosatexter med gott
flyt genom att, på ett
ändamålsenligt sätt, välja och
använda lässtrategier utifrån
olika texters särdrag. Genom
att göra utvecklade
sammanfattningar av olika
texters innehåll med relativt
god koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra
texter visar eleven god
läsförståelse. Dessutom kan
eleven utifrån egna
erfarenheter, olika livsfrågor
och omvärldsfrågor tolka och
föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
budskap som är tydligt
framträdande och budskap
som kan läsas mellan raderna i
olika verk.
Eleven kan läsa
skönlitteratur och
sakprosatexter med
mycket gott flyt genom
att, på ett
ändamålsenligt och
effektivt sätt, välja och
använda lässtrategier
utifrån olika texters
särdrag. Genom att göra
välutvecklade
sammanfattningar av
olika texters innehåll
med god koppling till
tidsaspekter,
orsakssamband och
andra texter visar eleven
mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven
utifrån egna
erfarenheter, olika
livsfrågor och
omvärldsfrågor tolka och
föra välutvecklade och
väl underbyggda
resonemang om budskap
som är tydligt
framträdande och
budskap som kan läsas
mellan raderna eller är
dolda i olika verk
Eleven kan skriva olika slags texter
med viss språklig variation, enkel
textbindning samt i huvudsak
fungerande anpassning till texttyp,
språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags
texter med relativt god språklig
variation, utvecklad
textbindning samt relativt väl
fungerande anpassning till
texttyp, språkliga normer och
strukturer.
Eleven kan skriva olika
slags texter med god
språklig variation,
välutvecklad
textbindning samt väl
fungerande anpassning
till texttyp, språkliga
normer och strukturer.
Dessutom kan eleven ge enkla
omdömen om texters innehåll och
uppbyggnad och utifrån respons
bearbeta texter mot ökad tydlighet,
kvalitet och uttrycksfullhet på ett i
huvudsak fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge
utvecklade omdömen om
texters innehåll och utifrån
respons bearbeta texter mot
ökad tydlighet, kvalitet och
uttrycksfullhet på ett relativt
väl fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge
välutvecklade och
nyanserade omdömen
om texters innehåll och
uppbyggnad och utifrån
respons bearbeta texter
mot ökad tydlighet,
kvalitet och
uttrycksfullhet på ett väl
fungerande sätt.
Eleven kan samtala om och diskutera
varierande ämnen genom att ställa
frågor och framföra åsikter med
enkla och till viss del underbyggda
argument på ett sätt som till viss del
för samtalen och diskussionerna
framåt. Dessutom kan eleven
förbereda och genomföra enkla
muntliga redogörelser med i
huvudsak fungerande struktur och
innehåll och viss anpassning till
syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven kan samtala om och
diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och
framföra åsikter med
utvecklade och relativt väl
underbyggda argument på ett
sätt som för samtalen och
diskussionerna framåt.
Dessutom kan eleven
förbereda och genomföra
utvecklade muntliga
redogörelser med relativt väl
fungerande struktur och
innehåll och relativt god
anpassning till syfte, mottagare
och sammanhang.
Eleven kan samtala om
och diskutera varierande
ämnen genom att ställa
frågor och framföra
åsikter med
välutvecklade och väl
underbyggda argument
på ett sätt som för
samtalen och
diskussionerna framåt
och fördjupar eller
breddar dem. Dessutom
kan eleven förbereda och
genomföra
välutvecklade muntliga
redogörelser med väl
fungerande struktur och
innehåll och god
anpassning till syfte,
mottagare och
sammanhang.
