23
SENASTE NYTT: ATL.nu
FREDAG 15 APRIL 2016 l NR 27
ATL välkomnar debattinlägg. Skriv kort, korta inlägg har större chans att bli publicerade. Maximal längd är 3 000 tecken inklusive mellanslag. Redaktionen kan korta och redigera texten. Underteckna med namn och bostadsort.
DEBATT
REDAKTÖR
Tord Karlsson
Så skickar du in
dina debattinlägg:
MEJLA [email protected] SKICKA Debatt, ATL, Box 30133, 104 25 Stockholm
Vi kan lösa problemet i dag
men tvingas vänta till 2021
[email protected]
Brittiska
bönder vill
ut ur EU
A
tt fylla i enkäter
på olika webbplatser är ett harmlöst
nöje men ger ibland något
intressant att tänka på. Urvalet är inte representativt
men den som känner för en
sak har en chans att göra
sig synlig.
Hos Farmers Weekly kan
man rösta på om Storbritannien bör vara kvar i EU
eller inte. Partierna är delade i frågan, vissa bondeorganisationer är för fortsatt medlemskap, andra
som engelska NFU har ännu inte bestämt sig. Farmers Weekly’s omröstning
säger just nu klart nej till
EU. Två tredjedelar vill
lämna och en fjärdedel vill
vara kvar.
Den 23 juni röstar britterna. Vilka krafter kommer
ett nej att sätta i rörelse?
Instinkten säger att ett nej
blir ett elände för britterna
och för resten av EU. Men
många tror annorlunda.
Vad tror du?
REPLIK, BREDBAND
I ATL den 8 april skrev Helena
Jonsson, förbundsordförande
för LRF, och Staffan Nilsson,
ordförande för Hela Sverige
ska leva, om vikten av att
skynda på regeringens beslut
kring 700 MHz-bandet för att
landsbygden snabbare ska få
tillgång till mobilt bredband.
700-bandet som ska auktioneras ut av staten i slutet av
året har fått något av en ”holy
grail”-stämpel.
Visst kommer det att leda till vissa förbättringar eftersom staten ställer krav på
bandets täckning och konkurrensen mellan olika operatörer kommer att göra att
fler får möjlighet att bygga
bort täckningsbrister. Men det
kommer långt ifrån att lösa
problemet med dålig täckning
på landsbygden.
Först 2021 slutar nämligen
Norge att sända TV som stör
signalerna i 700-bandet. Det
innebär att bandet, inklusive
de delar som Post- och tele-
styrelsen nu håller inne, inte
förrän då har någon effekt i
de län i Sveriges inland som i
dag har de största problemen
och utmaningarna vad gäller
täckning.
Dessutom kommer kunderna att behöva köpa nya telefoner och vi måste invänta
nya basstationer från nätleverantörerna innan täckning via
700-bandet kan bli
verklighet.
Det hade därför varit
bättre om man hade skjutit på auktionen i några
år så att vi operatörer som
tvingas investera i frekvenser som
inte ger
täckning
förrän
2021 i stället hade kunnat investera pengarna i nuvarande teknik som ger täckning i
dag.
Jag är en stark förespråkare
för utbyggnad, framför allt
när det gäller glesbygden.
På Telenor har vi valt att, utöver det som är ställt
som krav från Postoch telestyrelsen, satsa i län
som exempelvis
Jämtland, som
tillhör de mest
drabbade områdena i Sverige. Vi jobbar just
nu med att öka antalet basstationer i
Jämtland med 88 procent. När vi är klara
kommer vi att täcka
tre fjärdedelar av
länet.
Men med
hjälp från samhället skulle det gå att
nå längre
och dessutom göra det mycket snabbare. Om regeringen genom PTS satsade på så
kallade samhällsmaster skulle det innebära en möjlighet
att skapa täckning för människor i dag snarare än att vänta till 2021.
Detta skulle kunna göras ge-
nom att ge bidrag till samhällsmaster som kunde finansieras av att priserna i spektrumauktionen på 700-bandet
högst troligen skulle bli högre
eftersom det inte längre skulle finnas något täckningskrav
om samhällsmasterna byggs.
Det skulle även öka konkurrensen då glesbygdsborna skulle få fler operatörer att
välja mellan, vilket är ett måste för en demokratisk och välfungerande infrastruktur.
Det är inte rimligt att det
ska ta ett halvt decennium att
lösa ett problem som vi kan
lösa redan i dag med befintlig teknik.
Patrik Nilsson
nätexpert, Telenor
Det behövs hjälp för att rädda den sydsvenska matindustrin
LIVSMEDEL
mer att påverkas av nedläggningen redan efter årets ärtodlingssäsong. Därutöver
kommer åtskilliga fler arbetstillfällen inom transport, teknik och service
till odling och skörd samt
lokala servicenäringar på
landsbygden att gå förlorade.
Skånes styrka som livsme-
delsregion är de unika förutsättningarna som finns inom
det absoluta närområdet. Den
skånska åkermarken har hög
bördighet och regionen har
gynnsamma klimatförhållanden som möjliggör en lång odlingsperiod.
En stor andel av specialgrödor som ärter, stärkelsepotatis, sockerbetor och utsäde odlas här. Skåne har även industrierna som tar hand om och
förädlar råvarorna som odlas
samt forskningen och utbildningen som säkerställer att
livsmedelsbranschen i regionen ständigt är i framkant.
Men förutsättningarna är
nu på väg att förändras.
Findus besked om att lägga
ner produktionen av djupfrysta färdigrätter och grönsaker
balaagri.se
0512-295 50
Utöver alla arbetstillfällen
Ur ATL nummer 24, 25 och 26.
i Bjuv är mycket allvarligt för
svensk livsmedelsindustri. De
direkta konsekvenserna är att
450 personer har varslats på
Findus och att cirka 500 odlare i Skåne och Halland kom-
som kommer att försvinna kommer ärtodlingen i Skåne och Halland att försvinna,
utan en industri som kan
ta hand om råvaran. Därmed kommer högspecialiserad kunskap och en lång jordbrukstradition att gå förlorad.
Ärter måste frysas ner inom
fyra timmar efter skörd, vilket gör det omöjligt att transportera dessa till fabriker utomlands. Svenska konsumenter kommer att tvingas köpa
importerade ärter i stället. Det
innebär att vi kommer att exportera miljöpåverkan, både
med tanke på att importerade
ärter odlas med betydligt mer
bekämpningsmedel än vad
svenska gör och genom de
ökade transporternas miljöpåverkan. Detta går rakt emot
de miljömål som finns i dag.
Ärtodlingen är även mycket viktig för växtföljden eftersom den har en kvävefixerande effekt. Om den försvinner
kommer andra grödor därmed
också att påverkas negativt.
Vi riskerar alltså även att tap-
pa livsmedelsproduktion, vilket leder till att Sveriges självförsörjningsgrad minskar ytterligare.
Findus industri har varit en
viktig pusselbit i vår livsmedelsregion och vi kan inte
hantera förlusten genom att
vara passiva utan nu krävs
aktiva åtgärder. Vi lantbruksföretagare vet att livsmedelsproduktionen är en stor tillgång för hela samhället. Vi
uppmanar politiker och beslutsfattare att agera nu för
att värna om sysselsättningen
så att inhemsk livsmedelsproduktion får förutsättningar att
vara konkurrenskraftig.
Det vi behöver för att kunna
fortsätta ligga i framkant är
beslut som underlättar företagsutvecklingsprocesserna.
Vi behöver enkla regler och
minimalt med byråkrati för att
även kommande generationer ska få njuta av det vackra sydsvenska åkerlapptäcket
och välsmakande närproducerade livsmedel.
Marianne Andersson
ordförande LRF Skåne
Anders Richardsson
ordförande LRF Halland
Sveriges mest sålda
Bäst i test
Made in Sweden
Vedmaskin 321P
Vedmaskin 370
Vedmaskin 450
