Andlig träning i luthersk tradition – om rättfärdiggörelsens frön och

Andlig träning i luthersk tradition –
om rättfärdiggörelsens frön och frukter
Den subjektiva vändningen
Den dominerande trenden i modern västerländsk kultur
En förändring i våra primära auktoritetskällor
Den enskilda individen ska helst vara sin egen auktoritet
Känslor, drömmar, upplevelser, erfarenheter värdesätts
Att leva utifrån min egen inre erfarenhet
”Det här känns rätt för mig”
Den andliga vändningen
Den subjektiva vändningen märks också genom ett större
intresse för religionsutövning som betonar den egna upplevelsen
Gud flyttar in i människan
Människans inre liv heligförklaras
Gamla andliga träningsaktiviteter får nytt liv
Rättfärdiggörelsens frön och frukter
Läran om rättfärdiggörelse – den kristna trons främsta läropunkt,
den trosartikel som kyrkan står och faller med
Människan rättfärdiggörs endast av nåd och endast genom tro
Gud skänker tro till de människor som Gud har förutbestämt ska
komma till tro/räddas
Trons tillväxt verkar Anden allena i människan
Är den enda möjligheten i mötet med samtidens intresse för
andlighet avståndstagande?
Vad händer då med luthersk tradition?
Teologisk reflektion behövs
(När) är samtidens andliga träningsaktiviteter uttryck
för samma gärningsrättfärdighet eller liknande
prestationskrav som Luther kritiserade?
(När) behöver vi i luthersk tradition föra vidare samma
uppfattningar som Luther försvarade?
Helgelsens filosofi
• Luther räknar med att den kristna människan kan växa i tro och
uppmanar oss också att vårda oss om vår tro och dess tillväxt
• Tillväxten kallar jag för ”helgelse” (verksam rättfärdiggörelse)
• Med ”andlig träning” (askes) avses aktiviteter som bidrar till
helgelsen (vårdar tron och dess tillväxt)
• Vad kan lyftas fram som rekommendabel andlig träning i ljuset av
Luthers förståelse av rättfärdiggörelsen (helgelsen)?
• Mitt tillvägagångssätt: ”Om detta är helgelsen – vad kan då
framställas som rekommendabel andlig träning?”
Tre Lutherforskare
Arvid Runestam
1887-1962
Tuomo Mannermaa
1937-2015
Rudolf Hermann
1887-1962
Helgelse som gudomliggörelse (theosis)
Kristus är reellt närvarande i tron
Kristus och den troende människan blir/är en person
I Kristus etableras en ontologisk gudsgemenskap (real-ontisk), en
mystik vara-förståelse (”konsubstantiationslära”)
Den troende människan kan älska så som Gud älskar – svaret på
Luthers existentiella fråga/utmaning
Rättfärdiggörelsen är både forensisk och verksam
En sanativ (helande) helgelseuppfattning (omdiskuterat)
Andlig träning som kyrkans vardagsliv
Människans helgelse är en (oftast) osynlig realitet
Den andliga träning som definitivt kan rekommenderas är bruket
av kyrkans nådemedel (dopet, nattvarden, bikten, predikan)
Vardagslivet är den andliga träningens betydelsefulla arena
Helgelse som frihetens expansion
Om en kristen människas frihet (religiös frihet, sedlig frihet)
Lag = allt som binder människan, skapar ångest, uppgivenhet
Evangelium = befrielse från lagen, Guds förlåtelseord i Kristus, ett
andligt jag väcks till liv
Vad som är lag respektive evangelium varierar (delvis)
Friheten kan expandera = vi kan alltmer agera utifrån vårt
andliga jag (expansionen = helgelse)
Människan kan bidra i processen
Andlig träning som kristen karaktärsdaning
Ömsesidigheten mellan hjärta och handling
Ett gott träd bär god frukt – och omvänt (kontroversiellt)
Tanken på Kristi efterföljelse måste återupptäckas
Friheten till askes måste betonas
Koncentrationens askes och reduktionens askes
En god askes = alla handlingar som innebär att gudsrelationen
hålls öppen, förtröstan återuppväcks, tron får näring
Helgelse som tidsbegrepp
”Helgelse” är ett tidsbegrepp, inte ett måttbegrepp
Rättfärdiggörelsens replikskifte infogar människan i en ny
tid/evigheten (språket skapar verkligheten)
Nyckelrepliken för människans rättfärdiggörelse: människans bön
om förlåtelse (syndabekännelse) i förtröstan på Kristi löften (en
utveckling i bönens dialog)
Detta är inte den enda repliken i människans samtal med Gud
men den får inte motsägas (eller tas bort) för då är inte
rättfärdiggörelsens verklighet här (också handlingar är utsagor)
Det finns en kumulativ dimension (helgelsen): länkar samman
sitt liv med Kristus i alltfler nu, ett kristet carpe diem
Andlig träning som samtal med Kristus
Att erbjuda andlig träning = att inkludera i en språklig praktik
(hemspråksundervisning)
Det viktiga är det som sägs i dessa (konkreta) sammanhang
Avhjälpa ”fnurror” på tråden eller dålig täckning
Vad ska jag säga (inklusive göra) i just detta sammanhang för att
de som är här tillsammans med mig ska få hjärtliga samtal med
Kristus?