Abstract

advertisement
Gifta
Södertörns högskola Utbildningsvetenskap avancerad nivå 1
Examensarbete/C – Uppsats 15 HP | Lärarutbildning höstterminen 2009
Utbildningsvetenskap, avancerad – HT 09
Vilka känslor väcks under
kulturmöten
- En studie om känsloupplevelser hos
invandrarelever på högstadiet
Av: Jaime Emilio Penailillo
Handledare: Maria Borgström
Abstract
The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the
feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I
want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction
with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences.
Are emotions negative or positive?
My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity,
identity and code-switching.
An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why
i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took
place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had
immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The
selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that
students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I
mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and
determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where
they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being
immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent
distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united
and secure in their group and feel protected too.
My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes
felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well
received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have
a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one
of "them.
Keywords: Emotions, treatment, identity, ethnicity, code-switching
1
Syftet med min studie är att med hjälp av en narrativ ansats utifrån ett elevperspektiv få
kännedom om vilka känslor som väcks under kulturmöten hos invandrarelever i mötet med den
svenska skolan. Jag vill genom min undersökning få en förståelse för hur elever påverkas i
samspel med den svenska kulturen. Dessutom vill jag närmare analysera och förstå deras
känslor och upplevelser. Är känslorna negativa eller positiva?
I min teori ingår följande begrepp: Känslor, bemötande, etnicitet, identitet och kodväxling.
Ett viktigt inslag i min undersökning är att förstå elevernas emotionella upplevelser och
erfarenheter. Därför har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en
gruppdiskussion. Intervjun ägde rum i en skola i söder om Stockholm och bestod av fem elever
där samtliga fick immigrera till Sverige från sitt tidigare land. Ingen var född I Sverige och
urvalet gjordes på så sätt utifrån var eleverna kom ifrån. Resultatet av min undersökning visade
att eleverna var ”osäkra”, ”rädda” och ”oroliga” för att inte prestera lika bra som en ” svensk” 1
dvs. som en som härstammar från Sverige och har sina rötter i Sverige. Elevernas mentalitet var
väldigt starka och beslutsamma vilket inte påverkade deras identitet. De visste var de kom ifrån
och de gav en känsla av ”stolthet” över att vara invandrare. Eleverna pratade i termer som ”vi”
gentemot ”dem” och gjorde ständigt åtskillnader mellan ”invandrare ”och ”svenskar”. Vilket
ledde till att de på något vis placerade sig i ett fack eller en grupp där de med varandra kände en
god gemenskap och samhörighet.
Mitt resultat visade att eleverna var ”osäkra” och inte riktigt vågade erkänna att de ibland kände
ett ”behov” av att prata bra svenska för att lyckas i den svenska skolan. Eleverna kände sig väl
mottagna och ingen kände sig annorlunda eller utanför på grund av att majoriteten i skolan hade
ett utländskt påbrå, vilket gjorde att eleverna blev en av ”dem” och kände sig som en av ”dem”.
Nyckelord: Känslor, bemötande, identitet, etnicitet, kodväxling
Med svensk menar jag en person som härstammar från Sverige och har sina rötter i Sverige. Alltså en person som
är född i Sverige och har svenska föräldrar.
1
2
Innehållsförteckning
Abstract ........................................................................................................................................... 1
Abstract .............................................................................................Error! Bookmark not defined.
Innehållsförteckning...................................................................................................................... 3
Inledning ......................................................................................................................................... 5
Bakgrund ........................................................................................................................................ 8
Följande personer har studerat och debatterat kring invandrarelevers känsloupplevelser som uppstår i kontakt
med den svenska kulturen. .......................................................................................................................................... 8
Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 9
De frågeställningar uppsatsen kommer att utgå ifrån är följande: ............................................................................. 9
Litteraturöversikt ........................................................................................................................ 10
Teori .............................................................................................................................................. 12
Invandrare .................................................................................................................................................................. 12
Identitet ...................................................................................................................................................................... 12
Etnicitet ...................................................................................................................................................................... 13
Kultur ......................................................................................................................................................................... 14
Känslor....................................................................................................................................................................... 14
Kodväxling ................................................................................................................................................................ 15
Metod............................................................................................................................................. 16
Urval .............................................................................................................................................. 17
3
Bearbetning av presentation av data......................................................................................... 18
Intervjufrågor .............................................................................................................................. 20
Hur upplever ni den svenska kulturen i den svenska skolan? .................................................................................. 20
Vilka känslor har uppstått i anknytning med den svenska kulturen? ....................................................................... 24
Slutsats och Diskussion ............................................................................................................... 28
Förväntningar ............................................................................................................................................................ 29
Bemötande ................................................................................................................................................................. 29
Identitet ...................................................................................................................................................................... 30
Anpassning ................................................................................................................................................................ 30
Avslutande reflektioner .............................................................................................................. 32
Referenser ..................................................................................................................................... 33
Elektroniska referenser.............................................................................................................................................. 34
4
Inledning
Jag minns än idag hur det var när jag började i trean, jag glömmer det aldrig. Jag kände mig
ensam, annorlunda och kände en stor hemlängtan. Jag mötte ett främmande språk som jag inte
förstod. Känslor som rädsla och osäkerhet tog över min kropp, jag började helt enkelt tvivla på
mig själv. Var jag olik de andra barnen? Jag hade svart hår och majoriteten av klassen hade ljust
hår. När jag placerades tillsammans med de få barn med utländskt påbrå kändes det genast
bättre. Jag kände mig hemma med dem, men ändå inte. Jag kände någon slags gemenskap med
dem, men ändå inte. Jag kände att jag tillhörde en viss grupp med dem, men ändå inte.
Tiden gick och funderingarna växte allt mer. Vilken grupp tillhör jag? I Chile är jag svensk och
i Sverige är jag invandrare från Chile. Jag är svensk medborgare på papper, men en chilenare i
verkligheten. Nya känslor väcktes hela tiden i mötet med den svenska kulturen. Jag började se
saker ur andra perspektiv. Kulturkrockar förekom ständigt och det gjorde att jag internaliserade
mig den svenska kulturen sakta men säkert. Jag tog lärdom av den svenska kulturen, såsom
normer, värderingar, språk, traditioner, etc. Plötsligt kände jag mig inte vilsen längre och min
hemlängtan försvann. Jag kände mig inte längre som en invandrare, utan mer som en svensk,
även om jag hade svart hår och bruna ögon. Jag hade hittat min identitet, svensk medborgare
med chilenskt ursprung.
Detta är en berättelse där jag beskriver mina känslor som väcktes i mötet med den svenska
kulturen. Mina egna upplevelser motiverade mig att fördjupa mig närmare om känslor som
uppstår i samband med kulturmöten som invandrarelev. Även min nuvarande utbildning har fått
mig att öppna ögonen och gett mig ett motiv till att skriva om något som först och främst berör
mig och min utbildning, samt får mig att känna samhörighet på grund av att utbildningens
ståndpunkt har en interkulturell förhållningsätt. Som blivande lärare ska jag arbeta i en
mångkulturell skola det är en av mina anledningar till att jag valde att fördjupa mig i denna
fråga.
I läroplanen för förskolan uttrycks att förskolan är en social och kulturell mötesplats som skall
förbereda barnen för ett liv i ett internationaliserat samhälle. I uppdraget ingår, såväl att
överföra ett kulturarv: värden, traditioner, historia, språk och kunskaper från en generation till
nästa, som att utveckla känsla och respekt för andra kulturer”.( Lpfö 98)
5
Det är viktigt att pedagogerna är väl medvetna om barnens bakgrund och att de tar hänsyn till
det redan från när de är små. Som nyanländ förstår man inte alla dessa svenska utryck som man
dagligen stöter på i skolan eller på fritiden. Det finns även många som är rädda för att framstå
som ”dumma” och avstår från att fråga läraren. När jag gick i grundskolan förstod jag inte vad
eleverna menade när de sa att de skulle till landet med sina föräldrar. Vaddå landet undrade jag?
Vilket land då? det finns ju massor med länder? Men efter ett tag förstod jag innebörden med
uttrycket av att” åka till landet” det innebär att man åker till sin sommarstuga. Typisk svensk
kultur eller svensk tradition? Nu lärde jag mig lite om svensk kultur och så småningom skulle
jag kanske införliva mig med den svenska kulturen för att därefter tillämpa den och till och med
kanske börja tänka som en svensk. Men skulle jag då se ut som en svensk? Skulle jag räknas
som en svensk för att jag tänker som en svensk? Skulle jag bli bemött som en svensk? Skulle
jag bli förstådd som en svensk? Skulle jag bli behandlad som en svensk, eller skulle jag
överhuvudtaget ”känna” mig som en svensk.? Denna problematik förekommer dagligen på
dagens förskolor och skolor där många lärare förväntar sig att eleverna ska förstå ord, utryck
och meningar som är självklara för svenskar men komplicerade för utländska elever. Det finns
ett flertal lärare som inte har ett interkulturellt förhållningssätt och tar därför inte hänsyn till
elevernas bakgrund och erfarenheter. Resultatet kan bli att eleverna känner sig osäkra och vågar
därmed inte fråga läraren för att inte framstå som annorlunda eller dumma. Läraren tar ju för
”givet” att alla barn redan vet innebörden av uttrycket ”åka till landet ” och vad det innebär eller
när man säger att ” hon e halv sju” fast egentligen menar att klockan är halv sju. Alla dessa
språkliga missförstånd eller ”kulturkrockar” 2kan i sin tur medföra olika ”känsloreaktioner” 3
hos elever i skolan, som lärarna inte känner till.
Det finns många orsaker till varför eleverna inte presterar lika bra i skolan och jag tycker att det
är vår uppgift som lärare att ta reda på varför inte ”ens” elever presterar som de borde göra.
Kulturkrock: syftar på problematiska möten och missförstånd mellan individer med olika kultur
bakgrund.(Wikipedia)
3
. Känsloreaktion: olika känslor som uppstår i mötet med det annorlunda, t.ex. en ny kultur eller nya människor.
2
(Stier: 2004)
6
Många pedagoger är inte alls medvetna om detta och ursäktar sig med att elevens språkkompetens inte är tillräckligt god nog när det i själva verket handlar om ”lärarens” sätt att
förhålla sig till eleverna som inte är tillräckligt bra. Enligt min hypotes och mina förutsägelser
kommer många av mina kommande intervjupersoner känna ett behov av anpassning precis som
jag kände under min barndom i grundskolan som nyanländ i Sverige. Men det behöver
självklart inte vara så, det kanske är lärarna som borde anpassa sig istället? Det återstår att se
och min avsikt med studien är att få reda på om dessa faktorer som känsloreaktioner kan
medföra oavsett om reaktionerna är positiva eller negativa.
Under 1970 – 1980 talet invandrade många chilenare, kurder och iranier till Sverige. Därför kan
jag med handen på hjärtat säga att jag inte var den enda som kände mig rädd, vilsen och
annorlunda när jag försökte anpassa sig till ett helt nytt och främmande land.
Det finns nog säkert många invandrarelever som känner exakt som jag kände som barn. Målet
är att närmare fördjupa mig i deras känsloupplevelser efter deras perspektiv. Författaren ”Stier”
använder begreppet ”Kulturchock” som ett samlingsnamn för dessa känsloreaktioner som jag
tidigare nämnde i inledningen. (Stier, 2004, 144)
7
Bakgrund
Denna uppsats syftar till att på ett djupgående sätt få reda på invandrarelevernas
känsloupplevelser i mötet med den svenska kulturen i en mångkulturell skola.
Studiens huvudfrågeställning är: vilka känslor väcks under kulturmöten hos invandrarelever?
Är det känslor av utanförskap, inkludering eller exkludering? Känner de sig rädda, annorlunda,
diskriminerade eller nervösa. Känner de sig väl mottagna och välkomna? Stier använder
begreppet ”kulturchock som ett samlingsnamn för alla dessa känsloreaktioner som uppstår när
man kommer i kontakt med en ny kultur.” (Stier, 2004, 144)
Följande personer har studerat och debatterat kring invandrarelevers
känsloupplevelser som uppstår i kontakt med den svenska kulturen.
Den före detta politikern Mauricio Rojas som var verksam i Sverige under några år har gjort en
studie som bygger på långa samtal med ungdomar med utländskt bakgrund. Flera av
ungdomarna upplever främlingskap som de inte kan fly från. De känner sig annorlunda och
ovälkomna. Boken skrevs efter Stureplansmorden och händelsen väckte en stor uppmärksamhet
på en av Sveriges viktigaste frågor om rasismen och hur man behandlar och bemöter människor
dem med fel hudfärg eller med fel namn. (Rojas, 1995)
Författaren Seija Wellros beskriver i sin studie Ny i klassen en del av de praktiska problem som
kulturskillnader kan orsaka i skolarbetet. Hon menar att barnen känner sig förvirrande i början,
och deras lärare och klasskamrater kan känna sig lite osäkra när invandrarbarnen börjar i den
svenska skolan eftersom de möter en ny värld som medför massor med känsloreaktioner som
många lärare inte alls är medvetna om men som förekommer jämnt och ständigt.
(Wellros:1992)
Författarna
Maria
Borgström
och
GoldStein-
Kyaga
menar
i
sin
studie
den
”gränsöverskridande identiteter i globaliseringens tid – ungdomar, migration och kampen för
fred” att identiteten utvecklas i sociala sammanhang. (Borgström & GoldStein- Kyaga 2006:
109). Boken handlar till stor del om identitetsskapandet hos ungdomar i mångkulturella miljöer
där ungdomar formar sina identiteter i samspel med andra.
8
Syfte och frågeställning
Syftet med mitt arbete är att ta reda på vilka ”känslor” 4som uppstår under kulturmöten5 med
fokus på invandrarelever6 som kommer i kontakt med den svenska kulturen. Min förhoppning
är att min forskning väcker både blivande och verksamma lärares uppmärksamhet och ger dem
en liten tankeställare om invandrarelevernas känsloupplevelser i en mångkulturell skola.
Viktigt att tillägga är att forskningen endast baserar sig på ”elevernas perspektiv” och inte ur
lärarnas synvinkel.
De frågeställningar uppsatsen kommer att utgå ifrån är följande:
¤ Hur upplever ni den svenska kulturen i den svenska skolan?
¤ Vilka känslor har uppstått i anknytning med den svenska kulturen?
¤ Hur har er identitet påverkats under kulturmöten? Har den påverkats överhuvudtaget?
¤ Hur kändes det när ni kom i kontakt med den svenska kulturen i den mångkulturella skolan?
¤ Kände ni er mottagna, bemötta och förstådda?
4
Enligt humanorian kan en känsla innefatta väldigt mycket men förklaringen lyder på följade sätt: ”En känsla kallas tillstånd
som rädsla, vrede eller sorg, som de flesta människor har erfarenhet av men som kan vara svåra att definiera. Ett allmänt
kännetecken hos känslor är att de har ett föremål, det som känslan riktar sig mot”. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Emotion)
5
När två eller flera olika kulturer eller människor möts i till exempel i ett och samma land som i Sverige, har man ett kulturmöte.
6Eftersom
man kan definiera begreppet ”invandrarelever” på olika sätt vill jag klargöra för läsarna att när jag använder begreppet
”invandrarelev” lägger jag fokus på elever som är födda i utlandet och fått immigrera hit, vilket jag definierar som första
generationens invandrare.
6Begreppet
invandrare bör aldrig användas som beteckning på personer som är födda i Sverige. Användningen av
invandrarbegreppet bör istället begränsas till personer som faktiskt själva har invandrat, dvs. flyttat till Sverige från ett annat land
och folkbokförts här/– -/
Personer som själva är födda i Sverige men har minst en utrikes född förälder kallas ofta för andra generationens invandrare.
Detta är rent språkligt ologiskt. De personer som avses har ju inte invandrat själva och kan således inte heller vara ”invandrare”.
Redan av detta skäl bör begreppet andra generationens invandrare och liknande begrepp undvikas (Ds 2000: 43:49).
9
Litteraturöversikt
I LPO-94 står det att lärare ”bör ha kunskap och förståelse i arbetet med invandrarlever.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över
nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden
som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma
kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att
förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar”.
Jag har letat efter tidigare forskningar och sett att det finns ett brett urval med böcker som
handlar om kulturmöten och känslor. Just denna valda litteratur vänder sig specifikt till känslor
och olika uttrycksformer från invandrarelever och i ett invandrarperspektiv. Det var anledningen
till att jag valde dem.
(Maria Borgström och Katrin Goldstein- Kyaga:2006) lyfter i sin avhandling fram olika
aspekter som handlar om identitet. Författarna pratar även om en tredje identitet som innebär att
man inte endast identifierar sig som en person utan som två eller flera personer. Denna studie
tycker jag är väldigt intressant på grund av att studien lyfter fram ungdomarnas
känsloupplevelser under mångkulturella sammanhang där individen möter det annorlunda
precis som jag och många tvåspråkiga elever har gått igenom eller kommer att uppleva i
framtiden.
Författaren (Stier, Jonas: 2004)- Talar om kultur och kulturmöten i sin avhandling. Bland annat
använder han begreppet kulturchock som ett samlingsnamn för känsloreaktionerna som uppstår
vid kulturmöten. Boken är en introduktion till interkulturella studier där även mänsklighetens
historia kopplas samman med kulturmötenas historia. Denna undersökning anser jag vara
väldigt viktig för min studie eftersom författaren benämner dessa känslor som uppstår i kontakt
med det annorlunda för ”känsloreaktioner”. Genom min studie hoppas jag att jag kan fördjupa
mig mer i dessa ”känsloreaktioner” och få en närmare förståelse för dem.
(Sjöwall, Anna: 1994) - Studie bygger på intervjuer där flyktingar från olika länder berättar om
sin bakgrund om sitt möte med den svenska kulturen, hur det är att vara flyktingsbarn och hur
det är att vara förälder. Författaren beskriver även hur man på ett medvetet sätt kan arbeta för att
motverka rasism och främlingsfientlighet. Boken vänder sig till dagispersonal och lärare med
10
syftet till att hjälpa dem i sitt arbete med invandrarbarnen. I boken anges även många konkreta
exempel på de möjligheter och problem som kan uppstå i flykting- och invandrarfamiljens möte
med den svenska barnomsorgen och skolan. Denna studie har ett liknande syfte som min
forskning har, dvs. den vänder sig till lärare med förhoppning om att hjälpa dem i sitt
pedagogiska arbete med invandrarbarnen. Jag tycker att det är viktigt att lärarna är medvetna
om hur eleverna ”kan” påverkas eller gynnas av att möta en ny kultur.
(Wellros, Seja: 1992) Tar i sin bok ” Ny i klassen ” upp en del praktiska problem som kan
uppstå i kulturmöten i skolan. Det är en undersökning som handlar om lärarnas och
invandrarelevers reflektioner i den svenska skolan, boken tar även upp möjligheterna som
kulturmöten kan medföra.
Boken är uppbyggd kring samtal med ett antal invandrarelever och det är deras erfarenheter och
reflektioner som är utgångspunkten. Den syftar till att ge nya kunskaper om andras och sina
egna reaktioner inför det nya och annorlunda. Denna undersökning anser jag vara väldigt lik
min egen undersökning till skillnad från att jag endast baserar min undersökning på elevernas
upplevelse och inte lärarnas erfarenheter. Jag hoppas därför att min studie ska kunna ge fler
exempel på invandrarelevers erfarenheter och känsloupplevelser.
(Borgström & Goldstein- Kyaga :2009) Talar om en tredje identitet som innebär att man inte
endast identifierar sig med en identitet utan ”både och” snarare än ”antingen eller”. Författarna
har intervjuat omkring 60 personer med olika nationaliteter där informanterna själva berättar om
sina känslor och upplevelser när de kommit i kontakt med andra kulturer. Ungdomarna berättar
om hur deras identitet har formats i samspel med andra och de berättar även hur de kodväxlar
mellan olika språk och kultur, precis som jag gjorde som nyanländ i Sverige. Därför anser jag
denna studie som väldigt givande. Den belyser identitetsförändringar i form av anpassning efter
olika slags situationer och sammanhang.
11
Teori
Invandrare
Wellros definierar begreppet ”invandrare” som ”en person som är född utomlands av icke
svenska föräldrar eller som en som har en förälder som är född utomlands” (Wellros: 1992:9).
Jag delar samma åsikt som Wellros gör när hon talar om invandrare. Alltså en person som är
född utomlands och talar ett annat språk ” och tolkar utifrån en annan referensram”. (Wellros:
1999:10). Enligt Wellros är en invandrare ”någon som inte har samma föreställningar och
värderingar som de andra” samt avviker från den nya kulturen och är annorlunda. (Wellros:
1992:9).
Wellros menar även att infödda svenskar också kan ha samma svårigheter när de till exempel
flyttar från landsbygden in till en förort i Stockholm där man kan ”få möta ett främmande språk
och lärarna tillhör en annan samhällsklass och därigenom en annan språkgrupp”. (Wellros:
1992:10)
”Ungdomarna socialiseras genom språken i olika kulturer majoritetssamhällets kultur och
hemmets minoritetskultur. ”(Borgström & Goldstein- Kyaga 2006:109).
Kulturbyten kan därför även medföra svårigheter för en svensk som är född i Sverige på grund
av att kulturen inte bara handlar om vilket land man kommer ifrån. Man kan till exempel ha en
kultur hemma, en särskild kultur i en stad och en viss kultur i en skola, det behöver inte endast
handla om etnicitet. ”Kulturer är snarare resultatet av en grupptillhörighet än orsaken till
etnicitet” ”(Borgström & Goldstein- Kyaga 2009:57).
Identitet
”Identitet, från latinets idem, "det samma", refererar till aspekter hos en person (eller ett
fenomen) som antas vara beständigt eller oföränderligt över tiden. Identiteten definierar den
unika människan och kan vara självdefinierad eller definierad av andra. Det går också att tala
om kollektiva identiteter”. (http://sv.metapedia.org/wiki/Identitet)
12
Det är vanligt att ”man skiljer mellan kollektiv och personlig identitet. Den personliga
identiteten omfattar svaret på frågan ”vem är jag?” och den kollektiva svarar på frågan: ”
Vilka är vi?”( Borgström & Goldstein- Kyaga 2006:23).
I boken den tredje identiteten menar Borgström & Goldstein – Kyaga ” att identiteten innebär
att hitta sig själv, inte ett själv i betydelsen av en essentiell, medfödd och oföränderlig identitet,
utan att bli klar över sin plats i ett tidsmässigt och socialt sammanhang”. (Borgström &
Goldstein- Kyaga 2009:10) Författarna menar att ”identiteten är en tolkning av det egna livet,
alltså tolkningar av sina erfarenheter där man binder samman olika delar av sitt liv och sätter
in det i en kontext där man reflekterar över sig själv sin omgivning och vart man
tillhör”(Borgström & Goldstein- Kyaga 2009:10)
Borgström och Goldstein – Kyaga menar att man kan välja sin identitet genom kodväxling.
”När vi aktivt deltar i interaktion med andra i olika sociala fält använder vi sociala, språkliga
och kulturella koder. Koder ses som ett symbolsystem med betydelser beroende på
omständigheterna”. (Borgström & Goldstein- Kyaga: 2009:111) Som de marockanska
ungdomarna gjorde i deras studie när de till exempel använde sig av olika strategier för att visa
vilken identitet de helst ville framhäva.
Etnicitet
”Ordet etnicitet kommer av det grekiskans ”etnos” och betyder ”folk” eller ”nation”.
(Nationalencyklopedins ordbok 1995, band 1). Stier beskriver etniciteten som ”sammanlänkad
med myter och förhållningsregler när det gäller samlevnad och äktenskap, allt för att gruppen
skall kunna bevara sin särart”. (Stier: 2004: 95). Med hjälp av etnicitetsbegrepp kan man enligt
”Stier” urskilja, fastställa och verifiera teorin om att vi tillhör en viss grupp i samhället eller i
världen. Etniciteten markerar dikotomin mellan grupperna ”vi” och ”dem” som till exempel
”invandrare och svenskar”. (Stier, 2004:13).
I boken Språksociologi poängterar ”Jan Einarsson” att etnicitetsbegreppet sätter en gräns mellan
”vi” och ”dem” . Han menar att när man hör till en grupp känner man även en slags gemenskap
som i sin tur kan leda till etnisk gemenskap. (Einarsson: 2004:39 -40).
13
”Genom att den etniska/nationella kulturen täcker livets alla områden, utgör den en ganska
naturlig grund för att knyta enskilda personers kulturella tillhörighet till och på detta vis vara
identitetsskapande. Det är vanligt att referera till personer med nationalitet/ etnicitet, särskilt
om de kommer från en annan kultur. De flesta människor tillhör samma nationella/ etniska
grupp hela sitt liv och har en klar uppfattning om den tillhörigheten”. (Hedencrona & Dara
Kos – Dienes: 2003: 16).
Det är alltså vanligt att referera till personer med nationalitet/ etnicitet under sociala samspel
även om personen av någon anledning har lämnat sitt ursprungsland och anser sig själv som
svensk.
Utgångspunkten för etnicitetsbegreppet är enligt Lunneblad att ”det finns en ursprunglig och
gemensam historia och/eller språk, religion, kultur, geografiskt ursprung som,
etc.”(Lunneblad:2006: 16). Han menar alltså att etniciteten delar in människor i grupper,
upprätthåller skillnader och tillskriver egenskaper.
Kultur
Begreppet kultur används enligt Lunneblad för att ”beskriva och avgränsa de sätt som
människor i samhällen eller i grupper lever på och ger mening åt när det handlar om deras liv
och genom kommunikativa och materiella utryck”.(Lunneblad:2006: 19) Forskaren betonar
även att ”begreppet har kommit att bli ett politiskt instrument för att upprätthålla gränser och
skillnader mellan grupper av människor”. (Lunneblad:2006:19)
Känslor
Enligt humanorian kan en känsla innefatta väldigt mycket men förklaringen lyder på följade
sätt: ”En känsla kallas tillstånd som rädsla, vrede eller sorg, som de flesta människor har
erfarenhet av men som kan vara svåra att definiera. Ett allmänt kännetecken hos känslor är att
de har ett föremål, det som känslan riktar sig mot”. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Emotion)
Lunneblad menar att ”kategorier som invandrare får sin innebörd genom att de kan jämföras i
relation till något annat”. (Lunneblad:2006:13) Han poängterar klart och tydligt att det är i
anknytning till det ”svenska” som invandraren framstår som den icke svenska. Den som är
annorlunda. . (Lunneblad:2006:13)
14
Maria Borgström och Katrin Goldstein- Kyaga menar att identiteten påverkas i sociala
interaktioner när något annorlunda inträffar. Det kan till exempel vara två olika kulturer eller
flera som kommer i kontakt med varandra. När identiteten påverkas väcks olika känslor eller
reaktioner hos individen som ”Stier” kallar för ”kulturchock”. Detta förekommer ständigt när
olika kulturer stöter samman och kan i sin tur leda till att den ena eller andre inte kan förstå eller
acceptera den andres kultur på grund av att kulturen är annorlunda. (Stier: 2004)
Mauricio Rojas nämner i sin upplaga att många ungdomar med utländskt påbrå upplever och
känner ett starkt främlingsredskap som uppstår i mötet med den svenska kulturen som de jämnt
och ständigt bär med sig. De känner sig avvikande, annorlunda och ofta ovälkomna.
(Rojas: 1995)
”Känslor innefattar ofta upplevelser, fysiologiska förändringar och beteendetendenser. Olika
känslor brukar dessutom ofta medföra speciella kroppsliga uttryck, oftast ansiktsuttryck. Med
tanke på att dessa uttryck närmast är universellt likadana anser många att de har en biologisk
grund”. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Emotion)
Kodväxling: ”Maria Borgström och Golstein – Kyaga” menar att ungdomar i multietniska
miljöer ofta använder sig av kodväxlingen för att dölja hemligheter eller för att göra sig
förstådda beroende på vilken situation de befinner sig i. Kodväxlingen fungerar enligt
författarna som ett verktyg eller ett redskap för att klara av vardagliga situationer som
exempelvis när man kommunicerar och studerar. (Maria Borgström och Katrin GoldsteinKyaga:2006)
15
Metod
Eftersom jag som forskare vill fördjupa mig i elevernas upplevelser och känslor har jag valt att
arbeta utifrån en kvalitativ forskningsmetod. När forskningen är slut kommer jag inte att dra
några generella slutsatser av mitt resultat eftersom jag endast kommer att intervjua ett fåtal
elever. ”Det är inte alltid viktigt att kunna generalisera. ”Ibland är målet för undersökningen
att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område utan att detta nödvändigtvis måste gälla
för andra än de som deltog i undersökningen” (Larsen, 2009: 77).
Det generella kommer alltså att begränsas på bekostnad av att jag vill gå in på djupet och se
komplexiteten hos mina informanter som deltar i undersökningen. Jag kommer att använda mig
av narrativa intervjuer där jag först och främst kommer att lägga min fokus på vad
informanterna berättar. Upplevelserna kan dyka upp spontant under diskussionerna eller lockas
fram av intervjuaren själv, därför tror jag att halvstrukturerade och öppna samtalsdiskussioner
passar undersökningen bäst. På så sätt får jag en möjlighet till att komma närmare mina
informanter och kan lättare skapa förståelse för deras upplevelser, värderingar, erfarenheter och
världsbilder.
”Det kan vara enklare att försäkra sig om hög validitet i kvalitativa undersökningar än i
kvantitativa. Genom exempelvis intervjuer kan man göra ändringar under arbetets gång om
man upptäcker att det finns andra detaljer som är viktiga för frågeställningen. Genom att
informanterna tillåts att ta upp saker de själva betraktar som viktiga kan man finna flera
förklaringsätter. En flexibel process där man kan ändra på frågorna i efterhand bidrar till en
högre validitet”. (Larsen, 2009:81)
Denna metod skapar ett mer personligt förhållande mellan intervjuaren och den som blir
intervjuad. Syftet är att komma så nära informanterna som möjligt men det kan även finnas risk
för att jag som intervjuare får en alldeles för intim relation med informanterna eller tvärtom.
Detta kan i sin tur leda till att intervjuaren påverkas en aning och kan resultera i att ungdomarna
ger begränsade svar. Jag vill att informanterna ska få prata fritt under diskussionen där jag som
intervjuare styr in samtalet utifrån det jag vill ha reda på.
16
Samtalen ska inte heller vara allt för styrda eller för strukturerade med anledning av att jag vill
nå en djupare förståelse av elevernas upplevelser, erfarenheter och beteende. Därför kommer jag
att ha långvariga och intensiva samtal utifrån elevernas tankar. Diskussionerna kommer att
spelas in med en bandspelare. Jag kommer även att filma samtalen för att få bättre flyt på
diskussionen då jag slipper anteckna samtidigt som jag lyssnar. Under tiden ska jag observera
och tolka deras mimik och kroppsspråk för att få en helhetsbild av eleven.
Syftet med min gruppintervju är att få fram kollektiva åsikter inom gruppen som individerna
själva kanske inte är medvetna om. Det kan också vara lättare att få eleverna att öppna sig mer
när de ingår i en grupp samtidigt som de utbyter idéer och lyssnar på varandra.
Urval
Jag har valt att utföra mina samtalsintervjuer i en mångkulturell skola som ligger söder om
Stockholm. Jag valde den här skolan på grund av att den har en mångfald av invandrarelever.
Att skolan är mångkulturell är väldigt givande för min del då undersökningen baserar sig på
elever med ett utländskt påbrå.
Min urvalsgrupp består av 5 elever på högstadiet med invandrarbakgrund7, dvs. elever som fått
immigrera till Sverige och kommit i kontakt med den svenska kulturen i skolan.
Orsaken till att jag valde att intervjua högstadielever var för att jag ansåg att jag kunde få
utförligare svar kring deras tankar och känslor i jämförelse med yngre barn som kanske har
svårare att utrycka sig.
Ungdomarna är två tjejer och tre killar som är femton år och går på högstadiet. De kommer alla
från olika länder som Irak, Kurdistan, Iran, Peru och Turkiet. Samtliga är födda utomlands och
gemensamt har dem det att alla förutom en, har bott i Sverige mellan 8 och 11 år medan den
femte har bott i Sverige i ett år och sex månader.
Eleverna kom till Sverige på grund av olika omständigheter, vissa har flytt från krig medan
andra har kommit på grund av politiska eller ekonomiska skäl.
77
Elever som invandrat, dvs. flyttat till Sverige från ett annat land och folkbokförts här på grund av olika
anledningar.
17
En annan sak som alla har gemensamt är att alla immigrerade till Sverige tillsammans med båda
sina föräldrar.
Som jag nämnde ovan gjordes urvalet utifrån ungdomar som inte var födda i Sverige.
Jag fick även hjälp av en lärare med att göra urvalet och det underlättade mitt arbete betydligt.
Ungdomarna valdes huvudsakligen utifrån att eleverna var födda utanför Sverige.
Notera att resultatet av min analys inte kan generaliseras till att gälla för alla elever eftersom alla
kan känna olika. Därför kommer resultatet endast att fokusera på dem som deltar i
undersökningen. Jag kommer även att koppla an till olika studier som gjorts och är relevanta för
min undersökning.
Bearbetning av presentation av data
På grund av forskningens personliga läggning kommer eleverna att vara anonyma. För att värna
om ungdomarnas integritet kommer deras namn att ersättas med: A, B, C, D,E och mitt namn
skrivs: J. Citaten som framställs under samtalen är inte redigerade med avseende att inte
påverka och förändra innebörden av det som sägs.
Hela diskussionen har transkriberats och efter analysdelen hoppas jag att underrubriker med
olika teman byggs upp utifrån ungdomarnas tankar och känslor. För att undvika egna tolkningar
och egna påståenden valde jag att vänta med att lägga ut underrubrikerna och teman i förväg.
Syftet är att eleverna själva ska få skapa teman och underrubriker under diskussionens gång.
Efter att ha utfört mina intervjuer började jag genast med att lyssna och titta på mitt inspelade
band för att redovisa min insamling av data. Jag valde att skriva ner informanternas svar
ordagrant för att få en hög validitet8 och 9reliabilitet samt för att undvika undersökningseffekter
i form av påverkan genom egna tolkningar och påståenden.
Genom att använda mig av informanternas egna ord blir mitt resultat starkare och jag får på så
”Validitet handlar om relevans eller giltighet, alltså att samla in data som är relevanta för den frågeställning man
valt” (Larsen: 2009:80)
9
”Reliabiliteten visar på exakthet eller precision dvs. att undersökningen är tillförlitlig och noggrann” (Larsen:
2009:81)
8
18
sätt, högre validitet och reliabilitet. Läsarna får även en möjlighet till att bilda sig en egen
uppfattning. Jag har valt att inte separera redovisningen av data från analysen. Istället skall jag
låta redovisning och analys blandas ihop, dvs. att inte först sammanfatta de data som analyseras
och efteråt analysera dem. Därför kommer jag inte att ha analysen som ett nytt avsnitt med en
ny rubrik utan allting kommer att skrivas samman dvs. att presentationen av det materialet jag
har samlat in med analysen av dem.
Redovisningen av mitt insamlade material och analysen av presentationen kommer att rymmas
under samma rubrik. Jag ska på ett tydligt sätt göra åtskillnaden mellan referenser,
beskrivningar och analys så att det blir förståeligt för läsaren. På ett språkligt sätt ska jag visa
vad jag anser vara en tolkning, slutsats, beskrivning eller ett analytiskt påstående. På så sätt blir
texten mer läsvärd och faller mer naturligt i samband med diskussionerna och till min
kvalitativa undersökning. Notera att tolkningen och analysen ligger i själva redovisningen och i
den diskussionen av mitt insamlade material.
Som jag tidigare har nämnt anser jag att denna metod passar en kvalitativ undersökning
betydligt bättre på grund av att de faller mer naturligt. Anledningen till att jag valde den här
metoden är för att jag inte vill att undersökningen ska styras av det slags analys jag vill göra,
undersökningen blir på så sätt mer neutral.
Eftersom ”känslor” är ett så omfattande begrepp är min intention att eleverna själva ska få styra
och inte tvärtom. Det är nog väldigt vanligt att materialet man väljer ut och sättet att beskriva
dem på influeras efter sina egna behov som man har för kommande analyser. Därför har jag valt
att inte separera redovisningen av data från analysen. Jag vill inte att beskrivningen ska styras
efter analyserna helt enkelt. Jag vill som sagt vara helt neutral även om det kanske är omöjligt
enligt filosofen ”Karl Popper” som menar att ” data är inte alltid neutrala i förhållande till
teorier, de är alltid beroende av mänskligt medvetandeaktivitet och av ett mänskligt
tolkningsperspektiv”.
(Thomassen:2005:94)
Han menar alltså att varje gång vi tittar på något förväntar vi oss redan i förväg, vad vi vill se
eller uppfatta. På så sätt struktureras det vi ser och uppfattar. ”När vi observerar aktivt på något
bildar vi en ”förväntningshorisont” en referensram som vi inte är medvetna om men som styr
vår uppmärksamhet och strukturerar det vi ser” (Thomassen:2005:86–87)
19
Intervjufrågor
Jag kommer att ha ”fria” diskussioner med mina informanter vilket innebär att nedanstående
frågor kommer att diskuteras fritt och inte i någon specifik ordning. Eftersom frågorna är så
omfattande valde jag att inte skriva ner en studieguide i form av direkta frågor.
Mitt syfte med diskussionen är att hålla samtalen vid liv. Därför kommer jag använda mig av
naturliga, oförberedda och spontana frågor anpassade efter informanternas diskussioner som ni
kommer att ta del av under diskussionen.
Följande frågor kommer diskussionen kretsa kring men istället för att kalla de frågor har jag
istället valt att benämna dessa för kategorier eller teman.
 Hur upplever ni den svenska kulturen i den svenska skolan?
 Vilka känslor har uppstått i anknytning med den svenska kulturen?
 Hur har er identitet påverkats under kulturmöten?
 Hur känner ni er när ni kommer i kontakt med den svenska kulturen den mångkulturella
skolan? Kände ni er mottagna, bemötta och förstådda? Redovisning av data och analys
Hur upplever ni den svenska kulturen i den svenska skolan?
A: Jag tyckte att det var nervöst, en främmande kultur, ändå spännande på nått sätt men man
visste inte vad som skulle hända och resten av gruppen håller med genom att nicka med
huvudet.
B: När jag kom till Sverige, dem lura mig o sa att jag skulle hälsa på min faster sen det ändå
kändes konstigt att jag hade så lite kläder med mig så det kändes konstigt typ om ja ändå skulle
vara där i en vecka typ, men en vecka blev en månad och ett år, det kändes mer som semester!!
Men ändå spännande typ!!
J: Var det lika spännande att börja i skolan da?
C: AAA det kändes konstigt att börja här, att prata ett språk som e främmande som man inte
känner till, jag måste säga att första veckorna var jobbiga sen släppte det lite.
20
Samtliga upplevde mötet med en ny kultur som spännande men kände ändå lite nervositet i att
komma i kontakt med något som var annorlunda och främmande. Person C säger att det kändes
konstigt att prata ett språk som man inte kände till och menar att första veckorna var jobbigast
men efter ett tag släppte det. Man kan se att eleverna känner sig rädda över att inte vara som de
andra. Sjövall menar i sin studie att man inte bör dra fram olikheterna för att barn är barn. Hon
menar istället ”att utgångspunkten är att eftersträva likheten”( Sjöwall:1994:19). Eleverna var
enligt min mening rädda för att inte vara som de andra men eftersom majoriteten av skolan hade
en utländsk bakgrund blev det inte så och de kände sig mer som hemma istället.
B: alltså man förstod inte allt men när jag gick i en förberedelseklass där alla var invandrare och
då kändes det som om man ändå förstod varandra på nått sätt.
A: Invandrarsvenska!! Haha
J: Vad menas med invandrarsvenska?
A: alla talade på samma sätt ungefär, ibland snackade man kurdiska och ibland på svenska!
D: Allting var annorlunda, miljön var kallare och annorlunda, kläderna. Jag var inte vad vid
maten jag åt inte på ett år
J: Jasså har det kanske något med religion att göra eller??
C: njaa jo lite kanske, dem åt typ allt som, gris o så och man var inte van men sen blir det ju så
att man vänjer sig och börjar äta
B: Det kan vara så att kulturen till exempel är kanske annorlunda, i Peru t.ex. När alla äter
middag så serverar man fram maten o frågar om alla vill ha men här i Sverige serverar alla sig
själv typ, I Peru bjuder man här kan de äta framför dig utan att bjuda.
E: När jag kom till Sverige, jag gick i FK klass där alla inte kunde svenska, men det var bra sen
J: hur kändes det att gå i en FK klass da?
E: bra för att ingen kunde så bra svenska, ibland kunde man prata på arabiska o så det kändes
skönt typ som att man var hemma.
C: AA alla var som oss man kände inte lika mycket press och lärarna förstod än mer då tror jag
D: alla var invandrare som oss!
Som jag tidigare har nämnt ser man att eleverna känner en samhörighet med varandra och
samtliga identifierar sig som invandrare. Person E säger att det kändes nästan som att man var
hemma i en FK klass och person D säger att ”alla var invandrare som oss”, resten av gruppen
21
håller med.
Jag ser tydligt att eleverna identifierar sig som ”invandrare” och pendlar mellan ”Vi” och
”dem”. Man ser att eleverna tillsammans känner sig ”starka” på grund av att de har liknande
erfarenheter. Person A säger att man pratar invandrarsvenska och person E säger att man ibland
pratar arabiska. Enligt min tolkning utrycker de en känsla av ”lättnad” över att ha hamnat i en
skola där majoriteten har liknande erfarenheter. En Person menar att det känns ”skönt” att ha
gått i en FK klass och efter mina egna observationer får jag en bild av att eleverna ibland kan
känna hemlängtan därför att de hela tiden pratar om sitt hemland och refererar till goda gamla
minnen enligt dem själva.
Borgström och Goldstein - Kyaga pratar mycket om kodväxling och menar att eleverna
använder det som ett verktyg eller ett redskap för att klara av vissa situationer som när man till
exempel vill bli förstådd eller när man inte vill bli förstådd. (Borgström och Goldstein – Kyaga:
2006) Man tar alltså hjälp av sitt modersmål för att kommunicera, läsa och skriva. Eleverna
kodväxlade jämnt och ständigt under lektionerna och på fritiden. På så sätt fick de en känsla av
att de var i sitt hemland.
J: Men känner ni er annorlunda i jämförelse med dem få svenskar som går här? I så fall
varför?
C: jag känner mig som en invandrare!!!!
E: jag med
D: jag kommer aldrig kunna bli svensk, inte mina barn heller, jag e född i Kurdistan och jag har
inte svensk bakgrund
A: vi ser inte ut som dem och vi beter oss inte som dem heller, vi e mer utåt typ, dem är mer
lugna men svenskarna som går här är typ som oss haha.
J: Hur då som oss?
A: dem snackar som oss ibland det är så roligt när en svensk försöker prata invandrar svenska
haha de låter typ aah, gguid. Dj hehe
J: Så du har inget svenskt i dig? Ditt sätt att tänka kanske?
D: hmm!! Ne i passet kanske det står att jag e svensk men jag tänker som en invandrare
C: Jag skulle säga att jag tänker både som en svensk och invandrare, det beror på om man t.ex.
går till en ett svenskt ställe kanske det inte är så smart o börja snacka slang, det där måste man
tänka på, kanske utanför Stockholm om man snackar slang så kan dem tänka typ, shit vad säger
22
han typ
A: Jag måste hålla med, man måste anpassa språket efter människor, plats och kanske för
vänner och familj. Man måste bete sig på olika sätt ibland kanske visa mer respekt hemma eller
mot dem äldre för i vår kultur måste vi visa respekt mot de äldre oavsätt. Därför är det bra med
två kulturer det är en fördel!!
Eleverna pratar mycket om respekt och gör åtskillnader mellan den svenska kulturen och
hemlandets kultur. De menar även att de ibland måste tänka på att passa in och anpassa sig när
det gäller sättet att bete sig. Person A utrycker sig så här ”hemma visar man mer respekt än i
skolan ibland”. Personen säger även att han måste anpassa språket efter människor, plats,
vänner och familj ibland. Precis som Borgström och Goldstein- Kyaga menar i sin avhandling
att ” Många av de ungdomar som vi intervjuat ingår i multietniska sammanhang där de
dagligen växlar mellan olika språk och kulturella koder. Det blir en del av deras identitet”.
(Borgström och Goldstein- Kyaga: 2009:19)
Person D och C menar att de aldrig kommer att se sig själva som svenskar eftersom de är
annorlunda. De har svart hår, bruna ögon samt en annan bakgrund och samtliga håller med.
Mauricio Rojas tar i sin upplaga upp dessa känsloreaktioner som kan uppstå i samband med
något främmande. Många känner sig annorlunda, avvikande, ovälkomna, rädda, diskriminerade,
dumma, speciella mm. När Rojas intervjuar en ungdom säger personen att han under sina
tjugofem år i Sverige aldrig riktigt har varit sig själv när han kommit i kontakt med en svensk,
till skillnad från när han är med invandrare. Han känner att han alltid måste anpassa språket och
tänka två gånger. (Rojas:2005).
Jag tolkar det som att eleverna tyckte att det var spännande att komma hit samtidigt som de
utryckte känslor för ”oro” och ”osäkerhet” från början. Men eftersom majoriteten i skolan är
tvåspråkiga kände eleverna sig mer som hemma och kände sig inte annorlunda. Person A säger
att de talade ”invandrarsvenska” vilket enligt honom innebär att man skiftar och tar hjälp av sitt
modersmål precis som jag beskrev ovan när jag citerade Borgström och Goldstein- Kyaga.
Eleverna använde sig av kodväxlingar när de läste och kommunicerade på grund av att de ville
bli förstådda eller tvärtom.
”Kodväxlingen fungerar som ett hjälpmedel eller ett redskap för att hantera olika situationer i
23
olika sammanhang”. (Borgström och Goldstein- Kyaga: 2009:19)
Vilka känslor har uppstått i anknytning med den svenska kulturen?
A: Att svenskar har väldigt lite respekt mot sina föräldrar och sina lärare det märkte jag direkt
B: Här fick jag klä mig som jag ville i Peru skulle jag nog inte få klä mig så, eller jag skulle men
folk skulle snacka typ, här får man klä sig hur man vill de mer liberalt inte så konservativt.
D: ibland känner man sig lite osäker som de första månaderna när vi kom hit men lärarna var
snälla
E: man känner sig annorlunda på nått sätt dem ser på en med andra ögon.
J: Vem lärarna eller elever?
E: lärare, det finns knappt svenskar här det finns men dem e få de finns typ 60 olika
nationaliteter i den här skolan tänk!
J: kände ni er dumma på nått sätt?
E: Nej ibland, kanske men när man gick i FK kändes det skönt eftersom många var som mig
C: AA FK klassen var bra där kunde man till och med prata sitt språk ibland med kompisar
J: Vad sa lärarna då?
A: att vi är här för att lära oss svenska
J: Vad sa ni då?
B: Att det var svårt och så men de var förståndiga ändå
A: Det är så man lär sig också genom sitt språk man använder båda språk då blir det enklare
J: Måste hålla med
D: jag brukar prata med mina kompisar ibland och dem frågar mig e du svensk? Jag säger nej,
då frågar dem om jag har svensk pass och jag säger ja, då säger de aaa men då e du svensk,
alltså det är inte så att bara för att det står på pappret så e man svensk, det är hur man känner
inuti!! Och jag kommer aldrig känna mig som en svensk oavsätt liksom.
A: det kanske känns att man e svensk men man har ändå en invandrarbakgrund, då e man inte
svensk svensk
C: jag firar kurdiska högtider men firar inte midsommar så jag är inte en svensk
D: vi har julgran hemma inte för att det är svensk utan för att skapa en skön stämning o så för
att det är mysigt, inte bara för att kolla svenskar firar jul, då firar vi också jul typ
C: i Kurdistan fick man stryk när man inte gjorde läxan (Skratt åt sidan) men när jag kom till
Sverige det var lugnt det var skön, så jag tycker ändå att svenska lärare är snälla
24
C: A lärarna är snälla och man ser ibland att de inte förstår när vi pratar vårt invandrarsvenska
haha! De e lite roliga
A: många skämtar om min svenska, hur jag talar eftersom jag oftast håller tal i Aulan så det blir
ändå det här med det svenska språket att anpassa den till folk elever och så, när jag håller tal då
är det en annan person som stiger in i aulan och pratar. Det var många som skrattar åt mig haha
(skratt åt sidan) de gör narr av mig haha men jag bryr mig inte för det gäller att anpassa språket.
J: Alla håller med
C: när vi börjar gymnasiet tror jag att majoriteten kommer vara svenskar och det kommer vara
lite svårare där att, prata du vet som riktiga svenskar det kommer ta tid
J: men du nämnde tidigare att annan person fram när du håller tal, vad menar du med
det? Kan du formulera lite?
A: Jag växlade mellan mitt vanliga jag och den andra jag
J: Varför?
A: Man måste anpassa sig man kan inte snacka hur som helst när som helst, till exempel när jag
är i aulan kan jag inte snacka som när jag snackar med mina kompisar
C: Ibland måste man bara prata ren svenska jag kan till exempel åka till en annan stad o snacka
slang dem skulle tänka vad e det här?
J: Dem? vilka dem?
D: Svenskarna
C: Precis som jag nu snackar med dig till exempel.
J: men jag är invandrare som er ju
D: Jo men det handlar om respekt, när jag till exempel är med mina kompisar i centrum och
deras föräldrar går förbi hälsar jag på föräldrarna på ett trevligt sätt. Sen när dem har gått brukar
min kompis säga varför smörar du för? Men det handlar inte om att smöra utan att man anpassar
sig
A; Man visar respekt
D: vad ska en förälder tänka om man typ säger SHU BRE, just nu pratar jag ren svenska men
när jag kommer ut från dörren kommer jag prata, invandrar svenska, arabiska, slang
B: haha det händer mig också ibland kan jag prata så, kommer det upp ett spanskt ord från
ingenstans o alla ba what haha, även när jag skriver uppsatser så byter jag språk, alltså när jag
tänker till exempel, så jag tänker på spanska oftast.
Som ni ser och som jag tidigare nämnde pendlar ungdomarna hela tiden mellan ”vi” och ”dem”
på ett sympatiskt och harmoniskt sätt efter mina observationer. Person C utrycker sig så på
25
följande sätt:
”Om svenskarna skulle komma till vårt land skulle de inte heller förstå det är klart att det blir
svårt när alltig är nytt för en, man måste ju lära sig ett nytt språk, tänk om dem skulle komma
till vårt land och lära sig vårt språk som är dubbelt så svårt alltså”
Jag tolkar det som att eleverna känner sig ”osäkra” och lite ”ängsliga” för att inte kunna prestera
lika bra under sin skolgång till skillnad från en elev som härstammar från Sverige. Samtidigt
uttrycker eleverna en känsla av ”stolthet” över att vara invandrare. När jag till exempel frågade
om deras identitet åtskiljer de ständigt mellan invandrare och svenskar och menar att det inte
finns några likheter mellan dem båda, på grund av att mentaliteten och utseendet inte är
densamma. Författaren ”Lunneblad” menar i sin avhandling att ” kategorier som invandrare får
sin innebörd genom att de kan jämföras i relation till något annat”. (Lunneblad:2006:14)
En anledning till att de kände sig trygga och välkomna när de först kom till Sverige var för att
samtliga fick gå i en FK klass med andra elever i liknande situation. Där kände eleverna sig inte
ovälkomna eller annorlunda utan trygga och säkra. Enligt deras uttalande hade det varit
jobbigare om majoriteten av skolan varit svenskar eftersom kraven hade höjts en aning.
Återigen visar eleverna tecken på ”fruktan” och ”osäkerhet” när de drar paralleller mellan
varandra. Eleverna känner jämnt och ständigt ett behov av att anpassa sig på ett språkligt sätt
när situationen kräver det. När de till exempel ska hålla tal kodväxlar de från sin
”invandrarsvenska” till finare och renare svenska utan slangord. En elev berättar att en ”annan
person” träder fram när han ska hålla tal, en person med bättre svenska. Eleverna säger att
anledningen till att de anpassar sig är på grund av att man måste visa respekt för de äldre samt
att vissa situationer kräver att man ska passa in. De menar att man till exempel inte kan använda
slangord under en skolkonferens. Det skulle helt enkelt inte passa in.
Man ser att eleverna trivs bra med sin ”invandraridentitet” men som jag tidigare nämnde ser jag
att det finns en känsla av ”osäkerhet” och ”nervositet” av att inte räcka till. Eleverna känner en
samhörighet mellan varandra på grund av att samtliga befinner sig i en mångkulturell miljö.
Detta gör att eleverna inte känner sig ”annorlunda” till skillnad från om de hade hamnat på en
skola i innerstaden. Nackdelen med att befinna sig i en säker miljö kan resultera i att de i en
främmande miljö sedan skulle känna sig rädda och nervösa eftersom tryggheten i den egna
26
miljön skulle försvinna. Därför föredrar de att vistas i en mångkulturell skola där alla har
liknande erfarenheter.
Eleverna är enligt min tolkning ”stolta” över att vara invandrare. Tillsammans skapar de en
gemenskap eller en tillhörighet. När de kommer i kontakt med svenskar i skolan, känner de sig
annorlunda och osäkra med känslan av att inte räcka till. De växlar ständigt mellan identiteter
beroende på vilken situationen de befinner sig i. De gör det medvetet men menar att de endast
gör det på grund av att man måste visa respekt och inte för att man vill vara eller känna sig som
en svensk, utan för att situationen kräver det.
C: När vi börjar gymnasiet tror jag att majoriteten kommer vara svenskar och det kommer vara
lite svårare där att, prata du vet som riktiga svenskar det kommer ta tid
B: Speciellt om man börjar i en skola som ligger stan
D: Då blir det svårare typ man måste prata ännu bättre svenska
J: Men om ni börjar i en skola som ligger i förorten da?
D: då blir dem mer som oss
Man kan tolka det här på olika sätt men efter mina observationer och analyser får jag den
uppfattningen av att de känner extra press på sig, och att de är lite oroliga för att deras svenska
språk inte räcker till i jämförelse med infödda svenskar. Därför väljer de istället att söka till
skolorna som ligger i förorten.
Hur hanterade ni omgivningens olika förväntningar på er, känner ni att ni måste prestera
mer och vara extra duktiga? Eller tvärtom att ni inte behöver prestera lika mycket?
C: Från början var jag lite nervös och tyckte allt var svårt nu börjar det bli bättre
A: Ne vi gjorde så gott vi kunde och lärarna var medvetna om att vi var nyanlända så de tog
hänsyn
D: Lärarna va snälla mott oss och förväntade sig inte heller att vi skulle kunna så bra svenska
J: Hur kändes det?
A: det kändes bra
D: verkligen
27
Tidigare sa person B vid ett tillfälle att man ”inte är svensk bara för att det står på pappret, det
handlar om hur man känner inuti”, elevernas identitet verkar alltså inte ha påverkats. De
beskriver sig själva som stolta invandrare genom att utrycka sig med positiva kommentarer. När
jag frågar hur de känner sig svarar samtliga att de är invandrare på grund av att de inte har
samma bakgrund som en svensk har, de menar även att utseendet inte är densamma. Lunneblad
menar i sin avhandling att begreppet etnicitet markerar ”uppdelningen mellan olika grupper och
upprätthåller skillnader mellan dem” (Lunneblad:2006:16).
Jag tolkar det som att eleverna inte kan identifiera sig som svenskar på grund av att de inte är
födda i Sverige och har ett annorlunda utseende. Eleverna kan enligt min mening i grund och
botten känna sig som svenskar men vågar inte riktigt erkänna det på grund av att etniciteten
bromsar markerar och upprätthåller skillnader mellan dem.
”Etniska grupper är inte bara uppbyggda kring en gemensam kultur, religion, nation, hudfärg
eller historia, utan också kring medvetande och en definition av sig själva som varande etniska
grupper ”(Stier: 2004: 94).
Slutsats och Diskussion
Avsikten med denna studie var att undersöka, beskriva och reflektera kring invandrarelevernas
känsloupplevelser som uppstår i samband med den svenska kulturen. Samtliga elever har mer
eller mindre livserfarenheter från sitt första land och samtliga har immigrerat till Sverige med
båda sina föräldrar.
Berättelserna handlar till stor del om anpassning, bemötande, förväntningar och identiteter.
Därför har jag valt att fokusera på dessa begrepp när jag resonerar om det jag kommit fram till.
Jag har även delat upp begreppen var och en för sig och valt att använda samtliga begrepp som
teman som diskussionerna utgår ifrån. På så sätt blir det mer begripligt för läsaren.
28
Förväntningar
Eleverna berättar att de kände sig ”osäkra” när de kom till Sverige men tyckte ändå att det var
spännande att komma till ett nytt land med en ny kultur. Samtliga kände sig osäkra från början
men efter ett tag släppte det. När jag frågade hur de hanterade omgivningens olika förväntningar
på dem, sa de att de inte kände någon press på sig utan snarare tvärtom. Lärarna var förståndiga
och de fick den hjälp de behövde, de kunde på så sätt utvecklas utifrån sin egen takt mycket
tack vare FK klassen. Ingen av eleverna kände sig ”dum” eller särbehandlad på grund av att de
gick på FK klasserna. Istället upplevde dem det som något positivt och lärorikt på grund av att
de flesta var nyanlända och låg på samma kunskapsnivå. På så sätt kände ingen sig utanför eller
annorlunda utan kände istället en gemenskap och samhörighet mellan varandra.
Bemötande
Eleverna menar att de blivit bemötta på ett bra sätt och att de kände sig välkomna. En sa att det
kanske hade varit annorlunda om de hade gått i en skola där majoriteten hade varit svenskar
med anledning av att de kanske hade känt sig mer annorlunda. Lunneblad menar att ”det är i
relation till det svenska som invandraren framstår som det icke- svenska – det som är
annorlunda” (Lunneblad:2006:13). Därför var eleverna glada att de hamnade i en
mångkulturell skola. De kände samhörighet mellan varandra eftersom alla kom till Sverige med
en annan bakgrund. Eleverna kodväxlade och tog hjälp av språket när de pluggade, samtalade
och ville bli förstådda precis som när ”Maria Borgström och Goldstein” Kyaga menar att
kodväxlingen blir ett hjälpmedel för ungdomar som ingår i multietniska miljöer.
29
Identitet
Jag ville få reda på hur eleverna identifierade sig själva och resultatet blev att personerna hela
tiden pendlade mellan ”vi” och ”dem”, invandrarna och svenskarna. Eleverna identifierar sig
själva som invandrare och menar att de aldrig kommer att bli svenskar oavsett hur bra svenska
de än talar på grund av att de har olika bakgrund och utseendet inte är densamma. När jag
frågade ifall de kände sig annorlunda i jämförelse med de få svenskar som gick i skolan sa en
elev att han aldrig skulle kunna bli som en svensk hur mycket han än ville, på grund av att han
inte har en svensk bakgrund och utseende inte är densamma. Återigen kan man se att etniciteten
sätter gränser och markerar dikotomin mellan grupper utifrån var personen är född, precis som
författarna ”Stier” och ”Lunneblad” menar i sina avhandlingar.
En annan elev sa att svenskar är tillbakadragna medan invandrare är mer sociala. Återigen
pendlade de mellan ”vi” och ”de” på ett sympatiskt sätt. Beskrivandet av sig själva som ”vi”
gentemot ”dem” förekom i stort sätt hela tiden under diskussionerna. När de till exempel
pratade om respekt och anpassning kunde man tydligt se hur uppdelningen av tillhörigheten
framkom ju längre diskussionen pågick.
Anpassning
Även om ungdomarna inte ansåg sig själva som svenskar kände samtliga behovet av att
”anpassa” sig på ett språkligt sätt. De pratade 10”invandrarsvenska” med varandra men var
ibland tvungna att anpassa sig beroende på situationen. När de till exempel skulle hålla tal eller
redovisa i skolan skulle man prata renare svenska utan några slangord eftersom situationen
krävde det. På så sätt växlade ungdomarna mellan olika identiteter på ett medvetet sätt för att nå
upp till samhällets förväntningar.
När man pratar ”invandrarsvenska” växlar man mellan olika språk och använder sig av slang som till exempel
”guzzen” som betyder ”bruden” på turkiska och används oftast bland ungdomar i förorter. Man lånar helt enkelt ord
från andra språk och blandar det med svenska språket.
10
30
Eleverna poängterade vikten av att kunna anpassa sig till den svenska kulturen och såg det inte
som ett hinder, utan snarare som en möjlighet till att förverkliga de olika förväntningarna som
skolan kräver av dem.
Som jag tidigare nämnt i min uppsats visade eleverna tecken på en ”osäkerhet” inför mötet
med elever med etniskt svenskt ursprung. En slutsats gällande detta är att eleverna i umgänge
med varandra betraktar sig som ”stolta” invandrare men förblir ”osäkra” i mötet med elever
som har ett svensk ursprung. Anledningen till detta är att konkurrensen blir hårdare och
”rädslan” över att inte prestera lika bra som en infödd svensk höjs en aning. Detta kan
resultera i att flera utländska elever drar sig undan för att undvika dessa företeelser. Eleverna
blir på så sätt mer avgränsade från skolor som till exempel ligger i innerstaden på grund av att
majoriteten har ett svenskt ursprung. Resultatet blir då att eleverna känner sig mer
”obekväma” bland dem. I samband med detta kan en politiskt fråga inträda vilket i sin tur kan
medföra politiska problem som inte endast handlar om skolfrågor utan även om bostadsfrågor
och integreringsfrågor. Denna problematik kan i sin tur leda till att dikotomin mellan
invandrare och svenskar förstärks i skolorna på grund av att rädslan inte tillåter eleverna att
”tro” på sig själva. Resultatet blir att eleverna blir avskräckta när de kommer i kontakt med
något främmande som i sin tur förhindrar dem att utvecklas fullt ut.
Eleverna kände jämnt och ständigt ett behov av ”språkanpassning” beroende på kontexten.
Anledningen till anpassningen var för att visa ”respekt” gentemot dem äldre och för att vissa
situationer krävde det. Det var alltså inte på grund av att man ville ”bli” eller ”känna sig” som
en svensk utan snarare för att uppfylla skolans eller samhällets förväntningar på dem.
Eleverna växlar ständigt mellan olika identiteter och det syns tydligt att behovet av
anpassning finns. Ungdomarna kodväxlar mellan olika språk och kulturer vilket i sin tur leder
till att eleverna ständigt skiftar mellan olika identiteter även om mentaliteten fortfarande är
densamma som den var från början.
Eleverna har inte glömt bort sitt ursprung och deras identitet har inte heller påverkats eftersom
de fortfarande vet vilka de är och var de kommer ifrån.
Ungdomarna har införlivat sig lite från den svenska kulturen vilket i sin tur leder till positiva
och negativa reaktioner. Det positiva är att eleverna lärt sig en massa om hur svensk kultur
fungerar. Eleverna får på så sätt en större vy och får därmed en bättre förståelse för den
svenska mentaliteten. Detta anses enligt eleverna själva vara väldigt givande på grund av att
31
man som person blir mer förståndig och öppen för andra kulturer, och det gör att man växer
som människa. Det negativa är att eleverna själva har placerat sig under ”svenskarna” med
anledning av att ”osäkerheten” inte tillåter eleverna betrakta sig själva som lika duktiga och
lika kompetenta som en som har svenska som modersmål. Eleverna har i samband med den
svenska kulturen växt som människor och fått mer i bagaget samtidigt som de visar en stor
respekt, rädsla och nervositet över att inte kunna hantera samhällets förväntningar som ställs
på dem.
Avslutande reflektioner
Avslutningsvis vill jag avrunda min uppsats genom att blicka framåt. Efter att ha reflekterat
lärarens roll i inledningen har jag insett hur viktigt det är att pedagogerna har kunskap om
elevernas erfarenheter och bakgrunder för att bemöta och förstå individen på bästa möjliga sätt.
Som jag tidigare nämnde i inledningen känner många elever en ”osäkerhet” som inte alltid syns.
Eleverna som jag intervjuade är självklart stolta invandrare eftersom de utrycker sig så men hur
många är medvetna om de andra känslorna som är dolda under ytan och inte syns? Känslor som
rädsla, osäkerhet, nervositet eller känslan av att vara annorlunda? Det är lärarnas uppgift att ta
reda på vilka känslor som uppstår i mötet med den svenska kulturen.
Genom en bra kontakt och ett väl bemötande kommer elever och lärare att förstå varandra bättre
och risken att man undantränger känslor kommer att minimeras på grund av att förtroendet finns
där. På så sätt skapas en skola för alla där samtliga elever får uppmärksamhet och ingen hamnar
utanför dvs. alla är lika värda.
Därför är min studie först och främst riktad till alla blivande och verksamma lärare med
förhoppning om att läsarna får sig en liten tankeställare efteråt. Min nästa uppsats kommer att
handla om elevernas känsloupplevelser utifrån lärarnas perspektiv och inte endast elevernas vy.
På så sätt kan man göra åtskillnader mellan lärare, elever och lärare och lärare för att därefter
dra paralleller.
32
Referenser
Borgström M. och Goldstein- Kyaga K. (red). (2006). Gränsöverskridande identiteter i
globaliseringens tid- ungdomar, migration och kampen för fred. Södertörns Högskola.
Huddinge.
Borgström M. och Goldstein- Kyaga K. (red). (2009). Den tredje identiteten – ungdomar och
deras familjer i det mångkulturella, globala rummet. Södertörns Högskola. Huddinge.
Einarsson, J. (2004). Språksociologi, Lund: Studentlitteratur.
Larsen, A. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö.
Gleerups Utbildning AB.
Lunneblad, J.(2006). Förskolan och mångfalden: En etnografisk studie på en förskola i ett
multietniskt område. Göteborg. Intellecta Decusys AB
Stier, J.(2004). Kulturmöten. Lund: Studentlitteratur.
Sjöwall, A. (1994). Kulturmöten i barnomsorg och skola. Lund: Studentlitteratur.
Rojas, M. (1995). Sveriges oälskade barn. Köping.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Malmö. Gleerups Utbildning AB
Wellros, Seija. ( 1992). Ny i klassen – Om invandrarbarn i svenska skolan. Malmö:
Utbildningscentrum.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994, (lpf 94)
Hedencrona, E & Dienes, D. (2003). Tvärkulturell kommunikation i förskola och skola. Lund:
Studentlitteratur.
(Nationalencyklopedins ordbok 1995, band 1)
33
Läroplan för förskolan, (Lpfö 98)
Elektroniska referenser
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Emotion)
(http://sv.metapedia.org/wiki/Identitet)
34
Download