Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden
5 april 2011
Utsikter för Norden
Underrubrik
START PÅ SIDAN 2
[Job Title]
[Analyst Name]
[Telephone]
[Email]
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
Sverige
Seglar i medvind, men över mörka
vatten
I vårt huvudscenario räknar vi med att Riksbanken fortsätter att höja med 25
räntepunkter vid varje möte under hela 2011. Vi ser också en tydlig risk för en
eller flera höjningar med 50 räntepunkter från sommaren och framåt. En sådan åtgärd skulle kunna vidtas bland annat vid signaler om alltför brant stigande löner före de centrala löneförhandlingarna i höst.
Sedan förra sommaren har inflationstrycket dessutom successivt blivit märkbart på marknaderna för många internationellt handlade varor som olja, metaller, livsmedel och andra viktiga insatsvaror. Flera undersökningar och en
del anekdotiska observationer pekar också redan på prisökningar som överstiger Riksbankens inflationsmål på 2 %.
Dessutom har Riksbanken tydligt visat sin oro angående alltför stor tillväxt
inom hushållskrediter och man har delvis använt denna som motivering till de
senaste höjningarna. Skulle Riksbanken avstå från höjningar i en nära framtid är det inte någon vild gissning att både hushåll och banker skulle tolka detta som att kreditspöket har släppts ut ur flaskan igen.
Om vår mindre optimistiska tillväxtprognos slår in kommer den dock att
innebära ett visst dämpande tryck på Riksbankens höjningscykel, vilket väntas leda till att Riksbanken behöver göra halt någon gång framöver. I vårt huvudscenario når Reporäntan toppnivån 2,75 % vid årets slut. Samtidigt har
finanspolitiken uttömt sina möjligheter (efter ytterligare stimulansåtgärder på
20 miljarder SEK) och vi förväntar oss att man ska förbli cykliskt neutral under resten av prognosperioden.
Efter ett mycket starkt BNP-resultat 2010, där tillväxten översteg 5 %, menar
vi att vi i år kommer att se en avplanande ökning på 3,5 % tillväxt. Starka
men avtagande tillväxtsiffror maskerar dock en BNP-tillväxt med högre kvalitet, nästan helt utan bidrag från lager (jämfört med nära 2 procentenheters
bidrag 2010), men med stark nettoexport och investeringstillväxt. Under 2012
beräknas BNP växa med ca 2 %, något som anses tillräckligt för att balansera
resursutnyttjandet. På medellång sikt tror vi att tillväxten i genomsnitt kommer att hamna i närheten av våra nya uppskattningar – efter krisen – av en
potentiell BNP-tillväxt på 1,75 %.
Arbetsmarknaden bör därför fortsätta att förbättras, om än i betydligt långsammare takt. Löneökningstakten ökar ändå och enhetsarbetskostnaden
(ULC) når 1,6 % 2012, en nivå som är indikativ för en inflation runt inflationsmålet. Vi kan således konstatera att prisindikatorer från både efterfrågeoch utbudssidan pekar mot en allt högre inflation fram till slutet av 2012. Och,
som nämnts ovan, förväntas inflationen uppgå till – och till och med överstiga
– inflationsmålet. Prisökningarna förväntas faktiskt nå ett genomsnitt på 3 %
per år under prognosperioden. Detta är dock mycket en följd av det ökande
bidraget från räntekomponenten i KPI.
2|
5 april 2011
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
Positiva utsikter för global efterfrågan och därmed för
svensk export
Diagram 1 - Den globala konjunkturcykeln
Efter att ha drabbats hårt under den globala finanskrisen har den internationella handeln återupptagits. Efterfrågan på svenska produkter i världen har
också mångdubblats mot bakgrund av att man både fyllt på lagren och att det
vidtagits en mängd ekonomiska åtgärder som resulterat i en mycket stark
efterfrågan på insats- och investeringsvaror, vilket är svensk exportindustris
levebröd.
I samband med de första faserna av återhämtningen, när den svenska kronan
gav starkt stöd åt exportindustrin, upplevde insatsvaruindustrin en dramatisk
förbättring av efterfrågan, något som varade en bit in på 2010. Under 2010,
trots den starkare svenska kronan, ökade även efterfrågan på investeringsvaror och vi kan fortfarande inte se några tecken på en minskande efterfrågan
på exportmarknaderna, trots att kronan nu stärks till nivåer vi inte sett på
många år. Till och med vad gäller den nya oron kring euroländernas perifera
ekonomier och en snabbt ökande oro i Mellanöstern och Nordafrika fortsätter
världsekonomin att visa en stark importefterfrågan på svenska exportprodukter – dvs. en gynnsam svensk världsmarknadstillväxt. För 2011 uppskattas
världsmarknadstillväxten att uppgå till 7,2 %, medan den viker ned 2012 till
5,5 %. Denna utveckling i internationell efterfrågan på svenska exportprodukter överensstämmer mycket väl med vår åsikt sedan länge om en negativare utveckling i global efterfrågan när de ekonomiska stimulansåtgärderna
hävs och de ekonomiska aktörerna – i synnerhet hushåll och omgivande
länder – åter börjar fokusera på att få ordning på sina balansräkningar, på ett
– får man anta – mer kontrollerat sätt än mitt under lågkonjunkturen.
Svensk exportindustri går därmed fortfarande mycket bra, och tar marknadsandelar både 2011 och 2012. Detta är ett anmärkningsvärt resultat med tanke
på att Sverige i alla aspekter är ett utvecklat land och att valutakursen har
stigit betydligt. Totalt sett förväntas exporten växa med 7,9 % 2011 och
5,8 % 2012.
Ekonomiska villkor för att förbli expansiv
Källa: National Institute of Economic and Social Research (NIESR).
Danske Banks beräkningar.
Diagram 2 Stark svensk export
Källor: NIESR, Konjunkturinstitutet (KI). Danske Banks beräkningar.
Diagram 3 Högre räntor och starkare krona gör
finansvillkoren mindre expansiva
Utöver den internationella efterfrågan är de finansiella villkoren en annan
viktig del av de prognosförutsättningar som är nödvändiga för en liten och
öppen ekonomi som den svenska.
Med andra ord: de generella finansvillkoren verkar gynnsamma. Räntorna
ligger fortfarande historiskt lågt. Den svenska kronan – trots att den stärkts –
kan inte sägas vara totalt övervärderad och stöttar därför fortfarande en tillväxt. Finanspolitiken – trots att den blir allt mindre expansiv – bidrar också
till tillväxten, både i termer av cykliskt motiverad stimulans och i termer av
strukturfrämjande åtgärder. Alternativa finansieringskällor, tillgångsmarknader som aktiemarknaden och bostadsmarknaden, stöttar dessutom alla tillväxten. Dessutom förväntas inflationstrycket stiga, vilket mjukar upp de verkliga
ekonomiska förhållandena.
Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden.
FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt
justerade balansräkningen för staten. Ett värde över 100 innebär at
de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken
stöder tillväxten, medan ett värde under 100 indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar
en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym.
Källor: NIESR, KI och SCB. Danske Banks beräkningar.
3|
5 april 2011
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
På det hela taget innebär detta att trots att Riksbanken höjer räntorna och den
svenska kronan förväntas stärkas ytterligare, så ligger de ekonomiska förhållandena kvar i ett expansivt läge under prognoshorisonten – men i avtagande
grad.
Lagercykeln slutar bidra till tillväxten
I ett försök att lära från tidigare misstag har vi inte antagit några stora svängningar i lagercykeln, utan istället valt att inta en mer balanserad hållning vad
gäller lagrens bidrag till BNP-tillväxten. Detta förklarar faktiskt merparten av
den förnyade upprevideringen av BNP. Det senaste året gav lageruppbyggnaden ett enormt bidrag till BNP-tillväxten – hela 2 procentenheter! Detta är det
starkaste – och längsta – positiva bidraget till BNP från lager som någonsin
uppmätts i Sverige.
Trots en mindre aggressiv prognos avseende lagerbidraget på kort sikt är det
viktigt att betona att vid någon tidpunkt kan ett minskande bidrag från lager
förväntas eftersom tömning och påfyllning av lager inte kan utgöra någon
långsiktig drivkraft för BNP-tillväxten. Ett fortsatt ökat lagerbidrag skulle
innebära allt högre lagernivåer, något som inte förefaller rimligt ens för
personer med mindre dystra yrken än ekonomer. Icke desto mindre indikerar
vår lagerprognos ett bidrag till BNP-tillväxten på helårsbasis för 2011 på
0,2 % medan lagervärdet slutligen blir neutralt för tillväxten 2012.
Investeringarna ökar
Den starka uppgången i internationell efterfrågan för svenska exportvaror har
snabbt skjutit kapacitetsutnyttjandet i höjden, i synnerhet som företagen inte
ens har ersatt föråldrad eller utsliten utrustning. Dessutom har investeringarna
i den offentliga sektorn ökat snabbt, vilket stärker våra åsikter om ljusa utsikter för investeringar. Och Riksbankens expansiva penningpolitik har, tillsammans med några få riktade finansåtgärder och lagstiftning, lagt mer
bränsle på brasan. Enkelt uttryckt förväntas investeringstillväxten (fast bruttoinvestering) överstiga avskrivningarna och leda till en ökning av de positiva
nettoinvesteringarna av aktiekapital. Vi förväntar oss att investeringarna
stiger med 7,7 % i år och 3,2 % 2012.
Diagram 4 Kapaciteten har blivit ansträngd stark
signal för investeringsökningar
Diagram
To Paste Chart
PASTE SPECIAL PICTURE [WINDOWS
METAFILE]
Chart should paste into scale
Källa: Reuters Ecowin och Danske Markets
Källor: KI och SCB. Danske Banks beräkningar.
Diagram 5 Arbetslösheten på väg att minska
Diagram
Styrkan på den svenska arbetsmarknaden är inte enbart av godo
Även om oron inte var så uttalad i början av finanskrisen följdes krisen ändock av en dramatisk ökning i arbetslöshet. Inhemska sektorer har ändå klarat
sig bra bland annat på grund av ”tidvattenvågen av likviditet” och andra
kraftfulla ekonomiska politiska åtgärder som genomförts de senaste åren.
Även de branscher som drabbats hårdast av krisen – bygg- och tillverkningssektorn – har inte friställt tillnärmelsevis så många personer som vi och andra
hade förväntat oss.
Och de senaste kvartalen har arbetslöshetssiffrorna minskat avsevärt. Vi
förväntar oss att denna positiva trend ska hålla i sig ett tag till. På grund av en
förväntad avmattning på exportmarknaderna kommer dock tillväxten i antalet
4|
5 april 2011
To Paste Chart
PASTE SPECIAL PICTURE [WINDOWS
METAFILE]
Chart should paste into scale
Källa: Reuters Ecowin och Danske Markets
Källor: KI och SCB. Danske Banks beräkningar.
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
arbetade timmar och sysselsättning att avta successivt – men detsamma gäller
arbetskraften. Totalt sett förväntas arbetslöshetssiffrorna att avta under prognoshorisonten och nå 6,5 % per slutet av 2012
Arbetsmarknadens resultat var starkare än förväntat under krisen, dock till ett
högt pris – låg produktivitet. Sedan 2007 har tillväxten i produktivitet nästan
utan undantag visat negativa siffror. En låg produktivitet är oroande eftersom
den kan hänföras till den värdeadderade tillväxten. Värdeaddering är i grunden det som delas mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital (dvs. löner
och intäkter) när övriga insatskostnader har betalats. Eftersom lönetillväxten
– i synnerhet på den reglerade svenska arbetsmarknaden – sällan visar negativa siffror, blir det vinstandelen som får bära merparten av produktivitetsminskningen. När man justerat produktiviteten för arbetskostnader ser man
också att utvecklingen för den så kallade styckkostnaden för arbete har varit
ännu mer negativ ur företagsperspektiv.
Vi är därför mycket nöjda att se att produktiviteten de senaste kvartalen äntligen har återvänt till en mer normal nivå. Vi förväntar oss att detta fortsätter
under prognosperioden, och minskar lite av stressen för kapitalägarna, vilket
borde ge en skjuts åt vinsten för affärssektorn i sin helhet och inte bara åt en
handfull börsnoterade företag.
Diagram 6 Återställning av balansen i
hushållssektorn
Konsumtionen utjämnar utsikterna
Våra prognoser baseras på moderata faktiska och planerade löneavtal, tillsammans med ett brett välfärdssystem med allestädes närvarande automatiska
stabilisatorer. Allt detta gör att de disponibla inkomstnivåerna bibehålls och
vi kan förvänta oss att de disponibla reallönerna kommer att öka med imponerande 2,6 % 2011 och med 2,3 % 2012.
Den fortsatt mycket gynnsamma utvecklingen i disponibel inkomst är mått på
framgångarna med stabiliseringspolitiken. Det är dock också viktigt att ta den
ökade räntekänsligheten hos de svenska hushållen med i beräkningen – på
grund av ökat utnyttjande och kortare löptider på lånen – och nu när Riksbanken höjer räntorna kommer en större del av den disponibla inkomsten att
gå åt till lånen. Därför tror vi att hushållskonsumtionen kan hålla i sig under
prognosperioden, men den kommer troligen inte att uppvisa samma livskraftiga respons på den förbättrade arbetsmarknaden som vid tidigare uppgångar.
Totalt sett förväntar Danske Bank att konsumtionstillväxten stiger med 2,3%
i år, vilket är en nedgång från 3,5 % 2010. 2012 kommer konsumtionen,
framför allt beroende på att Riksbanken minskar inköpskraften, att falla tillbaka ytterligare, till 1,5 %, vilket är något under det historiska genomsnittet.
Källor: KI och SCB. Danske Banks beräkningar.
Diagram 7 Återhämtningen av nettoexporten är
svag historiskt sett
Nettoexport
Importen har följt påfyllningen på lagersidan och en stark konsumtion, vilket
har medfört att nettoexporten har legat kvar på låga nivåer under en längre
tidsperiod. En stark positiv utveckling i extern efterfrågan på svenska exportprodukter och en något mindre kraftig utveckling i inhemsk efterfrågan bör
öka nettoexportbidraget för BNP-tillväxten på kort sikt – tillräckligt för att
öka nettoexportbidraget för BNP för helåret 2011 till 0,3 procentenheter. Men
5|
5 april 2011
Källor: KI och SCB. Danske Banks beräkningar.
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
på grund av en stark parallell ekonomisk nedskärning på flertalet av våra
exportmarknader bör nettoexporten inte öka nämnvärt under 2012, varför
bidraget förväntas hamna på magra 0,3 procentenheter även 2012. Ur ett
historiskt perspektiv är detta klart otillräckligt för att denna återhämtning ska
kunna likställas med tidigare återhämtningar.
Svag återhämtning av BNP ur ett historiskt perspektiv
Ovan har vi gått igenom de viktigaste elementen i den svenska konjunkturcykeln och när vi sammanfattar BNP-komponenterna ser vi tydligt att Sverige
har en stark återhämtning, om än med en något annorlunda sammansättning
än tidigare. Vi förväntar oss därför en svagare, men fortfarande skaplig,
BNP-tillväxt på 3,5% 2011 och 2,0 % 2012. För en liten och mycket öppen
ekonomi som parerar starkt minskande krafter på marknaderna från de förhärskande ekonomiska åtstramningsåtgärderna och allt fler lagar och regler,
för att inte tala om en åtstramning av den inhemska penningpolitiken och en
starkare krona, anser vi att dessa siffror inte är annat än fantastiska.
Samtidigt gör vi ett relativt godtyckligt antagande att Sveriges potentiella
BNP har fått sig en rejäl törn både vad gäller nivå och tendens. Detta antyder
att även den magra BNP-tillväxten som målats upp ovan kommer att öka
trycket på befintliga resurser – dvs. resursutnyttjandet förväntas stiga under
prognosperioden och avklinga senast under 2012.
Diagram 8 För låg produktivitet för att kompensera
för löneökningar
Ur politiskt perspektiv handlar det omedelbara behovet inte längre om att
räntorna (anm. realräntor) ska vara rekordlåga eller till och med negativa,
utan snarare att de snabbare ska nå neutrala nivåer, vilket med nuvarande
osäkerheter kring potentiella estimat handlar om en trial-and-error-process.
Riksbanken har icke desto mindre startat en sådan process.
Som nämnts ovan, har produktiviteten (produktion per arbetad timme) varit
förvånansvärt låg under en mycket lång period, och vi har länge varit alltför
optimistiska angående detta mått. Det har också varit huvudorsaken till att på
samma gång överestimera arbetslöshetssiffrorna. Under kvartal 2 2010 såg vi
äntligen de första tecknen på förbättring, och detta har fortsatt även under
andra halvåret 2010. Från och med nu bör produktivitetstillväxten förbli
positiv, men kanske i något mindre utsträckning eftersom efterfrågetillväxten
förväntas avta igen. I och med detta landar den svenska produktivitetstillväxten på 2,3 % innevarande år och den något mindre inspirerande siffran 1,5 %
för 2012. Under alla förhållanden ligger detta långt under normen för återhämtningsfaser.
Vi fruktar att detta kan öka risken med stigande inflationstryck och en Riksbank som blir ännu mer försiktig. Orsaken är att i synnerhet lönekostnaderna
på LO-sidan förväntas slå produktivitetstillväxten med viss marginal. Styckkostnaden för arbete (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, förväntas stiga med mer än 1,6 % mot slutet av prognoshorisonten. Historiskt sett har ULC-tillväxten i detta intervall inneburit en
inflation i linje med inflationsmålet (2 % på årsbasis). Detta skulle inte vara
något orosmoment om det inte vore för det faktum att realräntorna är negativa och det är en bra bit upp till räntenivåer som kan kallas neutrala.
6|
5 april 2011
Källor: KI och SCB. Danske Banks beräkningar.
Diagram 9 Resursutnyttjandet kan vara högre än
vad som allmänt uppfattats
Källor: KI och SCB. Danske Banks beräkningar.
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
Inflationen drar iväg
Vi har aldrig sett så mångfasetterade inflationsutsikter som nu. Vårt globala
huvudscenario kan ganska snabbt vändas till en extrem situation där både
tillväxt och inflation drar iväg, på grund av bland annat den enorma ekonomisk-politiska stimulans som getts och som fortfarande håller på att ges.
Vissa talar till och med om hyperinflation i och med att centralbankerna ses
som de som utmyntar statsskulderna. I den andra ytterligheten finns det
självklart en risk åt andra hållet som enklast kan beskrivas som depression:
en deflationsspiral kombinerat med en dysfunktionell finanssektor som inte
kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans.
I vårt huvudscenario förblir dock riskerna relativt begränsade och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten återvänder, liksom inflationen – på ett kontrollerat sätt. Priserna på både internationell handel och svensk import kommer att normaliseras. Inhemsk inflation
och så kallad ”kärninflation” (KPI-inflation minus livsmedel, energi och
räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen, och med tanke på vår syn på
den framtida löneutvecklingen (som beskrivits ovan) menar vi att inhemskt
genererade prisindex också kommer att normaliseras.
Riksbanken sätter hushållen på avgiftningskur mot
billig kredit
Diagram 10 Reporänteprognosen innehåller osäkerheter
Riksbanken förordar nu därför att man går från en krispolitisk hållning till en
mer balanserad penningpolitisk hållning, vilket ger indikationer om ett antal
höjningar under en längre period. Denna syn underbyggs ytterligare av den
uppenbara oro vissa styrelseledamöter känner inför den fortsatta starka tillväxten på lån till hushållen, framför allt då bolån.
Vi förväntar oss dock att argumenten för en ekonomisk åtstramning kommer
att tappa åtminstone en del av sin kraft när svagare internationella ekonomiska utvecklingar och en ökad finanspolitisk oro börjar slå igenom. Lägg därtill
Riksbankens optimistiska syn på tillväxten samt de små effekter som förväntas av ytterligare åtstramning i omvärlden så är det lättare att se varför vi
menar att riskerna med Riksbankens ganska aggressiva repo-prognos tydligt
väger nedåt längre fram i framtidshorisonten. Men – det måste vi medge –
Riksbankens syn på behovet av snabba och fortsatta höjningar har hittills
visat sig mer korrekta än vår egen, där fokus legat mer på kvarstående risker
vad gäller den globala efterfrågan.
Källor: Riksbanken. Danske Banks beräkningar
Och Riksbanken ska ha erkännande för att man hittat ett riktigt elegant sätt
att balansera mellan framtida tillväxtrisker och det akuta behovet att balansera den svenska ekonomin. Riksbankschefen Ingves et alia har sagt att så
länge en negativ utveckling i omvärlden inte lämnar några tydliga spår i
aktivitetsnivåerna finns det ett behov att hantera eventuella onormala ekonomiska utvecklingar som skulle kunna få den svenska ekonomin att spåra ur
om de fortsatte.
I och med detta har Riksbanken gett oss en lättnavigerad karta över hur den
nuvarande Riksbanksmajoriteten tänker. Vad de kommer att göra är följande:
7|
5 april 2011
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
Vid kommande möten kommer Riksbanken att justera reporäntan uppåt med
höjningar på 25 räntepunkter (eller till och med 50 vid något tillfälle). Detta
kommer dock inte att slå igenom helt och hållet i deras mer långsiktiga reporänteprognoser, vilket indikerar en gradvist utplanande reporäntekurva. –
Genom att agera så visar Riksbanken en medvetenhet om riskerna för både
internationell och inhemsk efterfrågan, liksom möjligheten att den neutrala
reporäntan kan vara ”annorlunda” – lägre – än vad estimaten före krisen
visade på. Detta är också ett tydligt belägg för att Riksbanken vill avgifta
ekonomin – i synnerhet hushållen – från billiga krediter. Detta kommer i sin
tur att innebära att Riksbanken inte kommer att vilja ge upp sin politiska
hållning att höja så länge det går, det vill säga så länge inte en ren försvagning av viktiga ekonomiska variabler inträffar. Det kommer troligen att behövas en kombination av lägre sysselsättning, negativ BNP och – viktigt nog
– ett minskande inflationstryck för att Riksbanken ska svänga.
– Detta är ett lika pragmatiskt som förtroendeingivande sätt att bedriva penningpolitik i ekonomisk seglats i medvind på mörka vatten.
Trots den utmanande miljön står fokus också klart för alla analytiker och
investerare, tack vare Riksbankens tydliga kommunikation: Samtidigt som
man medger att det finns potentiellt undergrävande risker menar Riksbanken
– och endast tiden kan utvisa om de har rätt eller fel – att man behöver balansera den aktuella utvecklingen i realekonomin så att analytikerna kan koncentrera sig på när den globala och inhemska utvecklingen avviker tillräckligt
från prognoserna för att motivera en ändring i den penningpolitiska hållningen. Händelserisker hanteras om och när de inträffar, men detta får inte hindra
Riksbanken från att fortsätta sitt arbete med de stabiliseringspolitiska målen.
Och av Danske Banks prognoser står det klart att en situation som avviker
tillräckligt mycket för att Riksbankens syn ska ändras troligen inte inträffar
den närmaste tiden. Med tanke på vår egen syn på inflationen, arbetsmarknaden, den inhemska tillväxten och hushållens ränteelasticitet menar vi att en
höjning till cirka 2,75 % per slutet av 2012 kommer att räcka för att uppnå
prisstabilitet, dämpa hushållens kredittillväxt och hantera en iögonfallande
ekonomisk utveckling.
Av skadan blir man vis: vi måste åter lämna en brasklapp för den exakta
tidpunkten och storleken på skiftet i den penningpolitiska hållningen. Under
större delen av 2010 har vi onekligen varit alltför tidiga i vår tro på ett nära
förestående monetärt skifte på grund av ett alltför nitiskt fokus på kvarstående risker från det avskräckande skuldberg som överskuggar flertalet utvecklade ekonomier.
I den nuvarande miljön, och med ett starkt fokus på ekonomiska grundprinciper, bör den svenska kronan stärkas ytterligare de kommande kvartalen. Vi
menar att på 12 månaders sikt stärks förhållandet mellan EUR och SEK till
cirka 8,70 och USD och SEK till 6,13, och vi ser faktiskt ingen anledning till
varför den svenska kronan skulle prestera sämre än vare sig euron eller dollarn ens i ett längre perspektiv.
8|
5 april 2011
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
Redogörelse
Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en
division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen.
Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa
högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet
gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig.
Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra
verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot
dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet,
inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra
ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner.
Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Ekonomiska
modeller och/eller metoder som har använts i denna rapport
Riskvarning
Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten.
Förväntade uppdateringar
Global Scenarios är en kvartalsanalys, men ny statistik kan ge upphov till förändringar i vår
syn på enskilda ekonomier. Nästa utgåva av Global Scenarios beräknas släppas i augusti
2009.
Första publiceringsdatum
Se förstasidan på denna researchrapport.
Friskrivningsklausul
Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten
har framställts oberoende, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn
till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett
erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller
vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och
inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess
dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare
eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive
derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor.
Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien.
Danske Markets är en division i Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av
danska finansinspektionen och regleras i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright (C) Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av
upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan
tillstånd.
9|
5 april 2011
www.danskeresearch.com
Utsikter för Sverige
Hushållens konsumtionsutgifter
Offentliga konsumtionsutgifter
Fasta bruttoinvesteringar
Lagerinvesteringar*
Inhemsk efterfrågan
Export av varor och tjänster
Aggregerad efterfrågan
Import av varor och tjänster
Nettoexport*
BNP
- BNP, Kalenderjusterad
2009
SEK mdr
1527
858
550
-5
2934
1495
4383
1294
-26
3089
2009
2010
2011
Procentuell volymförändring
-0,4
3,6
2,5
1,7
2,2
0,6
-16,3
4,6
5,9
-1,7
2,1
0,1
-3,3
3,4
2,6
-13,4
10,7
6,9
-8,0
7,6
4,5
-13,7
12,7
7,3
-0,8
-0,1
0,2
-5,3
5,5
3,5
-5,3
5,3
3,5
2012
2,2
0,4
3,6
0,0
1,9
4,8
2,7
4,9
0,3
1,6
2,0
* Bidrag till BNP-tillväxten
Handelsbalans, mdr
i % av BNP
Bytesbalans, mdr
i % av BNP
Offentligt finansiellt sparande, mdr
i % av BNP
Skuldkvot, i % av BNP
Arbetslöshet, i % av arbetskraft.
Timlöner enl NR, % å/å
Konsumentpriser, % å/å
Repo-räntan
3-mån SSVX
10-år Statsobl.
SEK/EUR
SEK/USD
10 |
5 april 2011
2009
99
3,2
210
6,8
2010
80
2,4
203
6,1
2011
108
3,1
219
6,3
2012
115
3,2
231
6,4
-28
-0,9
41,9
-4
-0,1
42,0
9
0,3
37,0
5
0,1
36,0
8,4
3,4
-0,3
8,4
-0,8
1,3
7,4
2,6
3,3
6,8
3,5
2,6
30.03.11
1,50
3,26
3,88
894
633
+ 3 mån
2,00
3,30
3,75
860
589
+ 6 mån
2,50
3,60
3,90
850
567
+ 12 mån
2,75
3,90
4,00
870
613
www.danskeresearch.com
