75. alsterån

STATENS
M ETEOROLOGlSK-H Y DR OGRA FISK A
ANSTALT
FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL
75. ALSTERÅN
MELLAN STORA HINSJÖN OCH MYNNINGEN
Kartblad 173/1933
507* Bl
NeåerbördsstaiioiL
S Va lleraxtäng'cLss tafion.
Mö
584omexL
Kaf 531
St. tLmsio
587. G
50 km
Den del av Alsterån, som här behandlas, omfattar sträckan mellan stora
Hinsjön och mynningen i havet och har en längd av 63.0 km. Det tillhö­
rande kartbladet har benämnts 75.1 Hornsöfallet.
Området återfinnes på de topografiska kartbladen 21 Åseda och 22 Borg­
holm i skala 1 : 100 000.
I administrativt avseende tillhör området Kråksmåla, Högsby och Långemåla socknar av Handbörds härad, Bäckebo socken av 1ST. Möre härad samt
Ålem socken av Stranda härad i Kalmar län.
Vattenrättsligt hör området till Söderbygdens vattendomstol.
Geografiska
Alsterån kommer från sjön Alstern i Lenhovda socken, som utgör ett uppqi ska 6 för- saml ingsbäcken för några mindre bäckar. Den största av dessa, som har ett
hållanden, nederbördsområde av 64 kvkm, infaller från söder och har till källsjö den lilla
sjön Möckeln belägen 230 m ö. h. Efter utloppet ur Alstern går Alsterån i
stora bukter i västlig huvudriktning. Den passerar efter c:a 35 km genom
Uvasjön och Stora Hinsjön, i vilken senare den mottager ett tillflöde från
norr, kallat Hinsån. Snart därefter kommer ån in i områdets största sjö, Allgunnen, där åns huvudtillflöde, Badebodaån, infaller. Allgunnen har två utlopp, ett mindre -'som utgår från östra delen i nordlig riktning och huvud­
utloppet, som från södra delen av sjön går först i sydlig riktning och därefter
åt norr till Hultnässjön, där de två grenarna förenas. Efter utloppet -ur
Hultnässjön mottager ån ett tillflöde från vänster, Sinnernån, passerar Barnebosjön och fortsätter i SO-lig huvudriktning mot havet. Den har sin myn­
ning strax norr om Pataholm.
Alsteråns område ligger på östsluttningen av det småländska höglandet.
Dess västligaste del nar in i det höglänta kuperade område, som sträcker sig
över norra Smaland och som har en utlöpare åt SO. De högsta partierna,
över vilka vattendelaren till området gar, nå över 300 m ö. h. Området, som
har sin längdutsträckning i väst-östlig riktning, med en längd av c:a 75 km
och en medelbredd av c:a 20 km, kan karakteriseras såsom ett platåland, som
sänker sig mot öster först ganska hastigt och därefter långsammare. Topo­
grafien som i väster är relativt starkt bruten blir i öster mera utjämnad, men
terrängen bibehåller dock ett småkuperat utseende. Området är sjöfattigt.
Alsterån söker sig fram över' moränplatån i en föga markerad dalgång, och
särskilt gäller detta den övre och mellersta delen av den här behandlade flod­
sträckan, sträckan mellan St. Hinsjön och Sandbäckshult. Ån har på detta
avsnitt i hög grad försumpade stränder och den passerar flera sjöar, som hava
oregelbundna strandformer och rikedom på öar. På grund av sitt obestämda
lopp företer den tvära riktningsändringar och uppdelas på flera ställen i
olika grenar. I trakten av Knivingaryd, några kilometer nedom utloppet av
Stora Hinsjön, bildas en verklig bifurkation därigenom att en del vatten vid
högvatten föres över i Snärjbäckens område. Nedanför Sandbäckshult äro
stränderna bättre markerade.
Berggrunden inom området består av urberg utom själva kuststräckan, där
den utgöres av kambrisk sandsten. Av urbergets bergarter dominera hälleflintor inom vattendragets övre lopp. Den mellersta delen fram till ungefär
Hultnässjöns utlopp ligger inom ett stort sammanhängande granitområde hu­
vudsakligen uppbyggt av en röd och rent massformig granit av växlande ut­
seende tillhörande Växjögraniternas grupp, öster om graniterna vidtaga gan­
ska likformiga porfyrer. Karakteristiskt för dessa är en finkristallinisk och
tät grundmassa med små strökorn av fältspat, vanligen i färgen föga avvi­
kande från grundmassan.
Porfyrområdet sträcker sig fram till Ålem några km från åns utlopp i
Läge.
havet. Vid gränserna mellan granit- och porfyrområdena uppträda över­
gångsformer mellan dessa bergarter, granitiska porfyrer och finkorniga gra­
niter. Ehuru berggrunden inom urbergsterrängen i stort sett är ganska ensartad blir den dock i detalj växlande pa grund därav att bergarterna i stor
myckenhet genomsättas av diabaser och gångporfyrer. Av den kambriska
sandstenen har ej påträffats fasta klyft i denna trakt utan endast lösa block
och stenar.
Av områdets jordarter förekommer moränen utan jämförelse allmännast.
Den utbreder sig mer eller mindre jämnt över berggrunden, flerstädes utfyl­
lande dess sänkor och understundom uppkastad i ryggar eller högar över den
omgivande terrängen. Berggrunden sticker upp över moräntäcket endast i
liten omfattning och sällan ligger den blottad i stora ytor. Moränens sam­
mansättning aterspeglar i stort sett den underliggande berggrundens samman­
sättning. Den består således av urbergets sönderfallsprodukter och är därför utbildad såsom stenigt morängrus, en i odlingsavseende. mager jordmån.
Områden med särskilt stor anhopning av block och stora stenar i ytan före­
komma ganska allmänt och särskilt söder om Barnebosjön samt mellan Hornsö
och Blomstermala. Närmast kusten är moränen omvandlad genom bearbet­
ning av havsvagorna. Här är det finare materialet i allmänhet ursköljt.
Rullstensgrus förekommer icke så allmänt i floddalen. Endast en ås av
betydenhet berör denna del av Alsterån, nämligen den ås som från Högsby
vid Emån går fram i sydvästlig riktning över Långemåla och når havet vid
Pataholm. Den når fram till Alsterån vid Duveström, går därefter något
norr om ån till dess den vid Ålem övertvärar ån på den plats, där nu järnväg
oeh landsväg gå fram.
Nar istäcket drog sig tillbaka från området gick havet, den baltiska issjön
iram till trakten öster om Stora Hinsjön.. I detta hav och dess senare utveckmgsstadier, Ancylussjön och Litorinahavet, avsatte floderna sina sediment
sand och lerslam.^ Den lera som avsattes i ishavet hade en tydlig varvighet
pa grund av växlingen mellan sandiga och leriga skikt, som alldeles saknas i
de senare avlagringarna. När landet steg, blevo dessa avlagringar på för
vagorna exponerade platser utsvämmade och de bevarades endast i depressio
ner och på andra skyddade ställen. De gå dock mycket sällan i dagen bero­
ende darpa,^ att de överlagras av yngre avlagringar, svämsand och svämlera
samt framfor allt gyttja och torv. Utmed flodloppet äro näst moränen gyttja
och torv de vanligaste jordarterna på den övre sträckan mellan St. Hinsiön
och Barnebosjon, medan svämbildningar förhärska på sträckan nedom Barnebosjon. utmed den nedersta sträckan mellan Ålem och utloppet i havet före­
kommer dessutom i stor utsträckning sand utbildad vid de forna havssträn­
derna genom omvandling av morän och utsvämning av rullstensgrus.
Området ligger inom en trakt som hör till det småländska höglandets minst
uppodlade och glesast befolkade bygder. Endast inom nedersta delen har en
battre odlingsjord i förening med industri skapat en någorlunda tätt befol­
kad bygd.
Alsteråns område är relativt nederbördsfattigt. Nederbörden är störst i Nederbörd.
vaster och avtager därifrån i stort sett emot kusten från omkring. 650 mm och
till omkring 500 mm per år.
I tabellen hava sammanställts medeltal för tiden 1920—30 för ett antal ne­
derbördsstationer inom eller i närheten av flodområdet, avsedda att visa den
ungefärliga nederbördsfördelningen. Då observationerna för några av statio­
nerna varit ofullständiga, har en omräkning för dessa verkställts till den
nämnda perioden med hjälp av en närbelägen station med fullständig serie.
Stationernas läge framgår av.den före texten stående kartskissen, där även
den normala årsnedérbörden vid varje station är angiven.
Medelnederbörd i mm 1920—SO. .
Be­
teck­
ning
Namn
1172
317
300
1125
301
1410
1262
1255
1470
G r a n s h u l t . . . . Gh
Hult . . . . . . .
H
Sävsjöström . . . Sm
Grön åsen ....
G
K i m r a m â l a . . . . Ka
Blankaström . . . Bl
K o r s t a l l e n . . . . St
Sandbäckshult . . Sa
M ö n s t e r å s . . . . Mö
Medeltal
Höjd
ö. h.
m
315
265
225
215
146
80
95
37
5
154
«H
S3
(3
46
33
38
40
27
26
Cft
O-
r*
28
22
25
37
21
23
38 28
31 33
33 33
£œ
P
24
18
23
25
20
20
28
30
31
t»
>Ö
H
45
41
45
47
37
36
45
43
48
m
«s.
49
45
43
42
42
39
40
39
45
«H
a
69
72
58
62
56
48
56
56
55
«H
S3
75
74
62
58
55
63
55
48
60
>
B
cp
83
91
93
79
86
68
87
77
67
CG
©
o !2i
o
(«r
c4-
60
59
60
51
56
52
60
57
66
62
58
52
50
50
53
57
62 55
ü
CD
G
H
57 42 644
54 37 608
67 40 612
58 36 587
47 34 531
45 37 507
54 46 589
54 45 570
57 38 584
35 28 24 43 43 59 61 81 57 56 55 39 581
2
Av de anförda stationerna liar Granshult, som ligger längst i väster och
högst över havet, den största nederbörden med 644 mm och Blankaström, som
ligger norr om mellersta delen av området, den minsta med 507 mm i medel­
tal för den beräknade perioden. Sommaren och hösten äro de nederbördsri­
kaste årstiderna medan senvintern är nederbördsfattigast. Augusti har i
genomsnitt den största nederbörden med i medeltal 81 mm och mars den min­
sta med i medeltal 24 mm. Diagrammet åskådliggör nederbördens fördelning
under året.
Nederbörd! -mm 1920 -30
i nifidfittal ftfr stationerna
i f abéHeii.
Vattenmängdsmätningar i Alsterån hava utförts vid Getebro samt dessutom
ett par stycken vid Strömsrum nära åns utlopp i havet. För Getebro har
u PPgjorts en avbördningskurva och uträknats dagliga vattenmängder för ti­
den 1920—80. Någon isdämning vid Getebro torde ej förekomma oeh vattenståndsavläsningarna hava därför under hela året kunnat användas för beräk­
ningen. Med hjälp av de dagliga värdena hava månadsmedia och karakte­
ristiska vattenmängder uträknats. Slutligen hava de i tabellen å sid. 3 för
varje avsnitt av vattendraget angivna karakteristiska vattenmängderna erhål­
lits ur värdena för Getebro genom proportionering oeh med hänsyn tagen till
nederbördens olika storlek. Månadsmedia, karakteristiska vattenmängder och
avrinningens varaktighet för tiden 1920—30 vid Getebro hava sammanställts
i nedanstående tabeller:
Vatten­
mängder.
Nederbördsområde, medelvattenmängd och medelavrinning för månad och år vid
Getebro (1920—SO).
Nederbördsområde
1345 kvkm
K.bm per sek
10.5 12.4 15.7 21.1 17.8 8.2 5.2 3.6 6.0 6.7 13.8 14.0 11.2
Liter per sek. o. kvkm . 7.8 9.2 11.7 15.7 13.2 6.1 3.9 2.6 4.5 5.0 10.3 10.4 8.3
jaTu.lfehr.lTnflrs arrrfllTiwj jjurd juK. | augi sept, dkt.j-nov.l dec,
Under tiden 1920—30 inträffade ett utpräglat torrår 1921. Nederbörden
utgjorde detta år 357 mm vid Blankaström och 530 mm vid Granshult. Våt år
hava varit 1923, 1927, 1928 och 1930, då nederbörden uppgick till resp. 752,
714, 738 och 730 mm vid Granshult och resp. 534, 565, 625 och 614 vid
Blankaström.
Bifloder och Alsteråns nederbördsområde är vid Stora Hinsjöns utlopp 636 kvkm, vid
sjöar.
inloppet i Allgunnen 683 kvkm, vid utloppet ur Allgunnen 1128 kvkm och
vid mynningen i havet 1 537 kvkm. Av åns tillflöden mellan Stora Hinsjöns
utlopp och mynningen har Badebodaån ett nederbördsområde av 386 kvkm och
Sinnernån ett nederbördsområde av 121 kvkm. De övriga tillflödena äro helt
små.
Sjöarealen upptager vid Stora Hinsjöns utlopp 3.2
vid Allgunnens utlopp
4.0 %, vid Barnebosjöns utlopp 4.1 % och vid mynningen 3.0 % av nederbörds­
området. De största sjöarna äro Allgunnen 14 kvkm, Hultnässjön 5.0 kvkm,
Stora och Lilla Sinnern tillsammans 3.4 kvkm, Alstern 3.3 kvkm och Stora
Hinsjön 3.0 kvkm.
Vattenstånd. Dagliga vattenståndsobservationer föreligga inom Alsterån i Allgunnen vid
Stavviken från 7J1X 1915 och vid Getebro från 29/7 1915. Dessutom finnas
ofullständiga observationer i Hultnässjön 18 / s 1922—10/8 1931. År 1919 rensa­
des ån vid Getebro så att vattenståndet något ändrades. Med hjälp av de dag­
liga observationerna hava uträknats karakteristiska vattenstånd som sam­
manställts i nedanstående tabell.
Allgunnen
1916-30
m ö. h.
Högsta högvattenyta .
Normal
>
>
medelvattenyta
Lägsta
>
Normal lågvattenyta .
Lägsta
>
Hultnäs­
sjön
1922-30
m ö. h.
1920—30
m ö. h.
86.07
85.62
84.97
84.71
84.61
84.34
jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. okt. nov. dec. år
72.78
72.10
70.98
70.50
70.52
70.38
86.07
85.61
84.99
84.71
84.63
84.34
Getebro
1920—30
m ö. h.
64.57
63.89
63.12
62.76
62.64
62.31
Karakteristiska vattenmängder och motsvarande avrinning vid Getebro 1920—SO.
kbm/sek.
107
. 45
11.2
3.9
2.1
0.16
8.6
1.7
3.6
0.5
Normal
>
»
medelvattenmängd . . . .
Lägsta
>
. . . .
Normal lågvattenmängd
Lägsta
»
Vattenmängd med 50 % varaktighet
Lägsta 9-månaders vattenmängd
"
1/s. km2
79.6
33.5
8.3
2.9
1.6
0.12
6.4
1.3
2.7
0.4
Avrinningsvaraktighet i dagar per år vid Getebro 1920—SO.
Avrinning i 1/s. km2
1.0 2.0 3.0 4.0 5.0
6.0 7.0 8.0 10.0 15.0 20
348 293 265 245 219 195 159 131
97
55
30
25
15
Avrinningens årliga variation följer vattenståndets. Den enligt månads­
medeltalen uppritade medelkurvan för Getebro har sitt maximum i april och
minimum i augusti samt ett sekundärt maximum i november och december.
Avrinning' i medeltal, per
månad vid Getébro
1320 -30
Vs.W
En föreställning om vattenståndets årliga variation erhålles av diagrammet,
som framställer vattenståndet vid Getebro under torråret 1921, våtåret 1927
oeh år 1924 med utpräglat och högt vårflöde.
1
1
1
rt
i \
I v
i \
i \
•
.-v..
1
J
v/VXi
y
\./
N/
1
t
janJ feor. mars aprfl|maj
juli aug.|sept. dkr. tiov: dec
1927
i \\
t"\
cm
\ /s
!
1
1
i
A'atlenstând i Als terän. vid Getébro
1921
N
.
\\
v \
---A
\
\i
\
V
/
\n.
200
"""\
jr
Ayrirmmgeris -varaktighet
vid Getébro
1920-30
1921
1927
j
Jan.. 1 Febr. 1 "Mars April} Mai ! Jitm Juli 1 Au£. 1 Sept. Okt. Ì Nov. 1 Doe.
Vattenstånden äro i stort sett höga under vintern och. låga under somma­
ren. Nästan alla år förekommer vårflöde, som dock ofta ej är särskilt marke­
rat, enär vinternederbörden många år till stor del avrinner under vintern. Det
lägsta vattenståndet förekommer i medeltal i augusti, ehuru nederbörden un­
der denna månad i genomsnitt har sitt största värde. Orsaken är den starka
avdunstningen under sommaren oeh att yt- och grundvattenmagasinen, som
fyllts under vinter och vår, vid slutet av sommaren hunnit tömmas. Under
mycket regniga somrar såsom år 1927 kan emellertid yattenståndet vara för­
hållandevis högt. På hösten stiger vattenståndet på grund av den vanligen
ganska stora nederbörden samtidigt som avdunstningen vid denna tid är liten.
Normalt uppträda höstflöden, som vissa år kunna vara mycket utpräglade och
höga. Under tiden 1920—30 inträffade årets högsta vattenstånd vid vårflö­
det under 8 år och vid höstflödet under 3 år. Det högsta vattenståndet för
hela tiden inträffade 1924 vid detta års exceptionellt höga vårflöde och det
lägsta på hösten 1921 efter detta års ovanligt torra sommar. År med särskilt
högt medelvattenstånd äro 1927, 1928 och 1923, och år med särskilt lågt 1921,
som i detta avseende står i en klass för sig, samt 1925 och 1920.
De i tabellen å sid. 3 för varje avsnitt av vattendragen angivna turbineffek- Disponibel
terna hava beräknats ur de naturliga avrinnande vattenmängderna under an- vattenkraft.
tagande av en verkningsgrad av 75 %. Då det endast i undantagsfall varit
möjligt att bestämma motsvarande fallhöjder, har beräkningen utgått från
medelvattenytan, som vid avvägningen i regel blivit säkert bestämd. Då fall-
3
Vattenfallets eller
kraftverkets namn
Ägare eller
innehavare
Alsterbro kvarn . . .
Alsterbro bobinfabrik
Alsterbro glasbruk
Sandslätt
Sågkvarnsfallet
Arboga såg ,
Hornsö . . ,
Hornsö valskvarn
Karlsfors . . .
Strömsholm n:r
Duveström . .
Äfors . . . .
Blomsterström
Blomstermåla .
Brotorps kvarn
Kaggeströms såg
Gunneströms såg
Torsrums kvarn
Installerad
Till­ turbineffekt hk
godo­
Årspro­
Bygg­ gjord för
duktion
drift
för
nadsår fall­ av el.
1929
di­
höjd
gene­ rekt Total kWh
rato­ drift
rer
A. Sievertsson
K. Samsson
A.B. De Svenska Kri­
stallglasbruken
Sandslätts möbel-och. 1770, 22,
industri A.B.
29
Knivingaryds kraft­ 18-19
stat.
Staten
Finsjö kraft A.B.
18—19
A.B. Bruun o. Co.
I. Andersson
J. Carlsson
Afors möbelfabriks
A.B.
14, 22
2.0
>
70
70
35
1.5
3.9
120
120
70 000
4.1
100
100
53000
50
2.0
15.1- 1500
15.5
50
15
>
1909
A.B. Bohman o. Jo­ 14, 29
hansson
A.B. Blomstermåla 00, 13
möbelfabrik
A. Rappe
>
O. Johansson
A. Rappe
|
35
125
vid normal medelvattenmängd
» lägsta
»
10 800 thk
3 goo „
50.
1500 5 211 300
»
» lägsta 6-månadersvattenmängd
i 600
»
40
365 222 000
50
125
»
3 500
»
40
365
3.5
nöjderna vid forsår och fall vanligen öka med fallande vattenstånd under det
att ett motsatt förhållande äger rum vid sel och. spakvatten är det på grund av
detta beräkningssätt vanligare att forssträckornas effekter blivit för lågt än för
högt beräknade. Till fallförlusterna i älven eller i erforderliga kanaler har
ingen annan hänsyn tagits än som kan ligga i den antagna verkningsgraden,
och ej heller har hänsyn tagits därtill, att vissa sträckor näppeligen kunna
tillgodogöras.
Då svårighet råder att avgränsa vissa forsar, och då uppgifterna angående
forsarnas benämning ofta äro ofullständiga kunna i tabellen och å kartorna
mindre fel i dessa avseenden förekomma.
Följande effektbelopp i turbinhästkrafter hava erhållits för hela den här
behandlade flodsträckan:
110
105
60
60
40
65
65
8 400
. .
» lägsta 9-månadersvattenmängd
t
normal lågvattenmängd
»
50O
»
2 100
»
190
»
»
41 700
115 122100
40'
75 % vattenmängd
» lägsta
140
125
115
50 % vattenmängd
Uppgifter rörande kraftverken i denna del av Alsterån återfinnas i vid- Tillqodostående tabell.
gjord vatten­
kraft.
Farled
Flottled
Kungsådra.
Allmän farled finnes icke i Alsterån.
Allmän flottled finnes icke i Alsterån.
Kungsådra finnes icke i Alsterån.
Tabell över fallhöjder, vattenmängder, disponibel oeh utbyggd vattenkraft m. m.
Förklaringar.
Lag-(hög-)vattenyta = lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta =
medeltalet av de dagliga vattenstånden under ett år. Normal låg-(medel-, hög-)vattenyta
- medeltalet av de årliga låg-(medel-, hög-)vattenstånden. Lägsta (högsta) låg-(medel-,
hog-)vattenyto^ hänför sig till den betraktade perioden. Analoga betydelser tilläggas de
olika vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmänqd = vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under ett år = den vattenmängd, som under ett år överskridits under 274 (183)
dagar. Vattenmängd med 75 (50) % varaktighet under en period = den vattenmängd, som
överskridits under 75 (50) % av perioden. Effekt vid olika vattenmängd = det antal turbinhästkrafter, som vid en verkningsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd och fallhöiden
vid medelvattenstånd. Effekt med 75 (50) % varaktighet har analog betydelse med mot­
svarande vattenmängd.
Vattenmängd i kbm per sek.
Fallsträckans
benämning.
Av­
stånd Neder Norma
från börds­ medel
myn­ om­ vatten
yta
ningen råde
km
Stora Hinsjön
Alsterbrofallet övre
Aisterbrofallet nedre
Sandslättfallet
Sågkvarnsfallet
Högeström
Allgunnen
Uddevallshyltan
Kvarnbygget
Arsjön
Lillsjön
Arboga
Virkeströmmen
Hultnässjön
Bötaforsen
Barnebosjön m. m.
Hornsöfallet
63.0
62.8
62.8
62.3
62.3
60.4
60.4
59.0
59.0
57.5
57.0
56.7
56.2
54.3
53.9
52.0
45.4
44.9
43.9
43.8
43.4
41.0
39.0
38.3
37.4
37.4
32.8
32.5
31.6
31.0
29.7
28.0
27.5
23.4
22.8
19.8
19.6
19.2
19.2
18.71
kvkm m ö. h
636
683
1128
•
1175
1207
1330
1376
Låg­
vattenmängd.
Fall­
höjd
m
108.2
0.1
108.1
1.8
106.3
0.2
106.1
1.7
104.4
2.0
102.4
3.2
99.2
0.8
98.4
4.1
94.3
5.1
89.2
O.o
89.2
2.1
87.1
1.2
85.9
0.2
85.7
0.6
85.1
0.2
84.9
0.0
84.9
1.2
83.7
0.2
83.5
2.8
81.2
1.8
79.4
1.7
77.7
0.0
77.7
1.0
76.7
0.0
76.7
1.8
74.9
0.2
74.7
0.9
73.8
0.4
73.4
2.4
71.0
0.0
71.0
1.2
69.8
6.5
63.8
0.2
63.1
2.7
60.4
1.4
59.0
1.5
57.5
0.0
57.5
15.4
42.1
0.0
42.1
Vattenmängd med var­
aktighet av
Läg­
sta.
0.1
75 %
Turbineffekt i hk rj = 75 %
Medelvattenmängd.
50 %
Nor­ Lägste Hela Lägstsi Hela Läg­
mal. års- peri­ års- peri­ sta.
värde oden. värde oden.
Nor­
mal.
1.1
0.3
0.8
4.5
2.0
5.7
>
>
>
)
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
*
»
>
>
>
>
}
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
»
>
>
»
>
}
>
>
>
>
1.9
>
>
>
Nor­
mal.
Hög­
sta.
>
>
>
»
>
>
>
>
>
>
2.0
>
4.7
>
>
>
>
>
>
>
0.5
3.0
1.5
7.5
3.3
10
>
>
>
>
>
2.1
6.0
Lågvatten­
effekt.
Läg­
sta.
0
2
0
2
2
3
l
4
5
0
2
>
>
>
Högvattenmängd.
Effekt med varaktighet av
MedelvattenInstal­
eifekt.
lerad
75 %
50 %
turbin­
effekt
Nor­ Lägsta Hela Lägsta Hela Läg­ Nor­
årsperi­
årsperi­
mal.
mal.
värde. oden. värde. oden. sta.
hk
1
20
2
19
22
35
9
45
0
5
1
2
34
4
32
38
61
15
78
97
1
14
2
14
16
26
6
33
41
0
17
30
2
5
2
4
81
9
76
90
140
36
180
230
18
3
34
27
26
0
15
0
27
3
14
6
36
0
94
54
9
28
9
2
36
4
34
40
64
16
82
100
0
42
24
4
13
4
6
100
11
97
110
180
46
230
290
0
120
68
11
36
12
90
15
170
140
130
0
75
0
140
15
. 68
30
180
40
7
76
59
56
0
33
0
59
7
30
13
79
120
20
230
180
170
0
100
0
180
20
90
40
240
1
0
1
0
56
0
23
13
2
7
2
5
6
10
2
12
15
0
6
4
1
2
1
2
0
5
4
3
0
2
0
4
0
2
1
5
22
4
41
32
31
0
18
0
32
4
16
7
43
6
1
12
9
8
0
5
0
9
1
4
2
12
—
—
—
—
—
—
—
23
140
4
57
29
32
0
320
0
6
32
1
14
7
8
0
77
0
38
230
7
97
50
54
0
570
0
19
110
3
46
24
26
0
260
0
94
560
17
230
120
130
0
1340
0
42
250
8
110
55
58
0
620
120
720
22
300
150
160
0
1690
0
0
40
23
4
12
4
—
1.8
>
>
»
>.
>
>
>
>
>
>
T>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
)
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
)
)
>
>
>
>
»
>
>
>
S
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
a
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
>
>
—
—
—
—
—
—
1.9
2.1
0.5
3.2
3.6
1.6
1.7
7.8
8.6
3.5
3.9
10
11
>
>
>
>
2
13
0
5
3
3
0
31
0
—
0.2
>
>
Ï>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
>
3.7
y
>
>
>
>
>
>
>
8.7
4.0
>
>
>
>
45
107
36
6
69
54
51
0
30
0
54
6
27
12
72
35
120
100
—
•T"—
0.2
140
0
50
1540
4
Vattenmängd i kbm per sek.
Fallsträckans
benämning.
Av­
stånd
från
myn­
ningen
km
Boxfors
Karlsfors
Duveström
Åfors
Blomsterström
Blomstermålafallet
Kaggeström
Gunneström
Torsrumfallet
IS.4
16.2
15.7
15.0
14.4
13.8
12.8
12.3
12.0
11.7
11.2
9.3
8.8
7.2
6.7
5.5
4.5
. 1.6
0.0 I
Låg­
vattenmängd.
Neder- Normal
börds- medel- Fall­
Olll- vatten­ höjd
råde
yta
kvkm m ö. h.
1418
1491
1535
1537
41.6
41.3
38.2
38.0
34.8
33.0
30.8
27.0
23.7
20.8
18.7
17.8
13.1
12.3
8.9
6.2
1.5
0.1
O.ol
m
0.5
0.3
3.1
0.2
3.2
1.8
2.2
3.8
3.3
2.9
2.1
0.9
4.7
0.8
3.4
2.7
4.7
1.4
0.1
Vattenmängd med varaktighet av
Läg­
sta.
75 %
Medelvatten­
mängd.
50 %
Nor­ Lägsta Hela Lägsta Hela Läg­
mal. års- perio­ års- perio­ sta.
värde. den. värde. den.
0.2
2.1
>
>
>
>
Nor­
mal.
3.7
1.7
8.7
4.0
11
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
8.9
>
>
>
>
>
>
»
>
>
»
>
>
>
>
>
0.5
Turbineffekt
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
>
2.3
>
3.8
1.8
9.1
4.1
12
>
>
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
3.9
>
9.4
4.2
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
i
>
»
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
»
>
>
>
>
»
>
>
>
>
>
>
2.4
0.6
4.0
1.9
9-7
4.3
>
Högvatten­
mängd.
Nor­
mal.
Hög­
sta.
hk 7/ = 75 %
Instal­
Lågvatten- Effekt med varaktighet av Medelvatten- lerad
turbineffekt.
effekt.
effekt
75 %
50 %
Läg­
sta.
1
1
6
0
6
4
4
8
7
6
4
2
9
2
7
5
9
3
0
Hela Lägsta Hela
Nor­ Lägsta
års- perio­ års- perio­ Läg­
mal. värde.
sta.
den. värde. den.
Nor­
mal.
10
6
65
4
67
38
46
87
76
67
48
21
110
18
78
62
110
32
2
55
33
340
22
350
200
240
460
400
350
250
110
560
96
410
320
560
170
12
2
2
16
1
16
9
11
19
16
14
10
4
24
4
17
14
24
7
1
18
11
110
7
120
67
81
140
130
110
80
34
180
31
130
110
180
55
4
8
5
53
3
54
31
37
68
59
52
38
16
85
14
61
49
85
25
2
44
26
270
18
280
160
200
350
300
260
190
82
440
75
320
250
440
130
10
20
12
120
'8
130
72
88
160
140
120
86
37
200
34
140
110
200
59
4
hk
365
50
125
140
125
115
100
65
Avvägda lìxpuiikter och peglar.
Förklaringar.
Alsterån avvägdes är 1931. Avvägningen är utförd 1 gång mellan Karlsfors och Ålem och för övrigt 2 gånger. Den utgår från precisionsavvägningens fixar vid Karlsfors och Ålem.
$ Precisionsflx (järn eller mässingsdubb). - A Järndubb (Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt) eller Koppardnbb (Rikets allmänna kartverk, nyare fix). - O Ring, + Kors
(Privat agare) — v = vänster strand, h = höger strand. — st. = sten. — bg. = ber-.
Km
fr. myn­
ningen
Karta
R 21
62.8 h
60.8 v
60.4 h
59.0 h
Karta
R 22
56.7 h
56.2 h
53.1 h
47
47
47
47
45.0 v
43.4 v
37.4 h
33.8 v
33.0 v
32.5 h
31.7 h
30.0 h
29.2 h
29.1 v
3.1 h
Höjd
över
havet
B e s k r i v
Km
fr. myn­
ningen
27.8 v
A 5 635 st. Alsterbro a. 65 m uppströms Alsterbro vattenverk nära
strandlinjen i stor jordfast sten. Regleringsfix.
A 5 636 st. Ålsterbro b, SO Alsterbro, där järnvägen korsar Alsterån, i nedströmsspetsen av järnvägsbrons landfäste.
+ 5 637 st. Sandslätt, vid Sandslätts möbelfabrik vid den nyuppförda
betongniuren mellan ångpannehuset och turbinhuset, c:a 20 m upp­
ströms intaget, c:a Vs m lägre än muren i stor jordfast sten. Re­
gleringsfix.
A 5 638 bg. Knivingaryd, vid Knivingaryds kraftstation i stor berg­
häll, som lutar ned mot stranden alldeles intill stationen, i hällens
övre begränsning alldeles intill grind.
108.94
A 5 639 st. Tokebo, 1 km N om Tokebo vid raserad kvarn, den s. k.
Högeström, strax nedströms dammbyggnaden c:a 10 m från strand­
linjen, i stort block.
A 5 640 st. Åryd, SV om Å i Åryd vid slutet av liten fors (nedre
forsen i Högeström) vid stenndde, där ån vidgar sig på högra stran­
den. Stenen belägen mellan ett par enar c:a 2 m från strandlinjen.
A 5 641 bg. Ekenäs, 400 m SSV Ekenäs vid bron över ån, landfästets
uppströmssida, 1 m uppströms bron.
Pegel 75—S56 Stavvikeii, 0-pkt. I2/e 31
A 1 380 bg. Stavviken a, c:a 1 m från pegeln
A 2 866 bg. Stavviken b, 9.0 m S om pegeln, vid ensam al, i högsta
delen av berget.
A 2 867 bg. Stavviken c, o 5 m frän fix b, vid ensam medelstor ek i
högsta delen av berget. Återfanns ej vid profilavvägningen juni 1931.
A 5642 st. Ollefors, vid Ollefors, 3 n It om arrendetorpet i låg sten.
A 5643 bg. Kvarnbygget, vid Kvarnbygget strax uppströms fors­
nacken och den gamla raserade dammen, i stort bergparti. Fixen
sitter i en häll c:a 6.5 m uppströms gärdesgård och 3 m från strand­
linjen. En stor sten ligger på hällen.
A 5 644 bg. Stensjöhyltan, c:a 200 m NV Stensjöhyltan vid Arboga
såg, c:a 50 m uppströms dammen i mycket stor flat häll som lutar
ned mot ån, 3 m från strandlinjen intill mossparti, som tudelar
hällen.
O 5 645 st. Flasgölerum a, ring i sten, 300 m S om Flasgölerums
gård, 60 m S om båtlänning och mindre grå lada, i stor sten i strand­
linjen.
A 5 646 st. Flasgölerum b, 500 m NO Flasgölerum vid den nya vägen
Getebro—Allgunnens station, c:a 60 m från bron i stor sten strax N
om vägen.
O 5 647 st. Revemåla a, ring i sten, SO om Revemåla c:a 15 m ned­
ströms den punkt där ån grenar sig i huvudfåra och avtagsgren
(kvill) 5 m från strandlinjen i mot stranden lutande med tämligen
skarp rygg försedd c:a 1 m lång sten.
A 5 648 st. Revemåla b, OSO Revemåla i forsnacken till den översta
av de små forsarna uppströms Hultnässjön, i stort tämligen plant
block i strandlinjen.
Pegel 75—385 Hultnfissjön, 0-pkt 8/e 81. Slutat
+ 5 649 st. Herrstorp a, vid Hultnässjöns utlopp c:a 100 m uppströms
fix b i uppströmssidan av udde, som skjuter ut i nordvästlig rikt­
ning från annan udde.
+ 5650 bg. Herrstorp b, nära Hultnässjöns utlopp strax intill stor
lutande berghäll, vari 1924 års högvattenmärke är inhugget. På mot­
satta sidan av ån rågång mellan kronolägenheten Långemåla äng nr 9
och kronoskattelägenhcten Yttra Os nr 3. Fix för sänkningen av
Hultnässjön.
2 5 651 bg. Herrstorp c, vid Herrstorp invid inkörsvägen till Långemåla—Åkärr nr 2, c:a 9 m uppströms gärdesgård, triangeln vänd
med spetsen nedåt mot en horisontal linje, som markerar h. v. v. av
J
år 1924.
*
88.92
104.46
102.37
99.14
86 .98
86.42
84.21
86 .37
85.93
85.70
87.19
82 .44
78.13
75.51
76.14
75 .21
74.12
56.58
71 .57
72.35
71.78
B e s k r i v n i n
O 5 652 st. Herrstorp d, ring i sten vid Herrstorp och Böta damm i
södra strömgrenen c:a 50 m nedströms ön, i låg sten i själva strand­
linjen invid hög gran. Rappes fix.
24.2
Pegel 75—855 Getebro, 0-pkt. e /e 31
24.2 v A 1379 st. Getebro a, mitt för första påloket, c:a 8 m S om bron.
24.2 v A 2 848 st. Getebro b, 14 m nedströms landsvägsbron, 2 m V om 4:de
påloket.
24.2 v A 2 849 st. Getebro c, 15.5 m nedströms landsvägsbron, 3 m från
fix b, nedströms i strandlinjen.
23.6 v A 5 653 st. Getebro d, c:a 1 km S Getebro vid den övre av de två
forsarna och några små stenholmar, c:a 4 m från strandlinjen,
c:a 4 m från stort löst block, i låg stor sten nära dess uppströms­
kant.
21.6 h A 5 654 st. Höksjöbäcken, mitt emot Alsterhus gård c:a 200 m ned­
ströms Höksjöbäckens utlopp i Alsterän, i stort block invid ån, c:a
2 ni från själva strandlinjen.
19.2 h O 5 655 bg. Hornsö a, ring i berg, 18 m uppströms Hornsö kraftsta­
tions dammbyggnad, i plan häll som sakta lutar ned mot ån 3 m
från strandlinjen. Kraftverkets fix.
18.9 v A 5 656 bg. Hornsö b, c:a 90 m uppströms Hornsö valskvarn, i täm­
ligen hög uppskjutande klippspets, strax uppströms där stenarmen
börjar å högra stranden, i strandlinjen.
15.8 v A 5 657 bg. Boxfors a, vid norra ågrenen c:a 100 m uppströms Box­
fors damm, c:a 15 m NV stort i ån stupande från dammen tydligt
skönjbart klipparti, c:a 4.5 m SV om stort klippblock, c:a 9.5 m
från strandlinjen, i mindre terrassformad häll."
15.7 v O 5 658 st. Boxfors b, ring i sten, norra ågrenen i nedrivna dammens
fäste.
14.5 h A 5 660 bg. Karlsfors b, vid Karlsfors bruk, c:a 15 m nedströms dam­
men i stort iögonenfallande klipparti, c:a 4 m från strandlinjen nära
partiets utströmskant.
14 v
5 659 st. Karlsfors a, vid S. Sandbäckshult, vid avtagsvägen till
Karlsfors och Hornsö. i jordfast sten i sydvästra vägskälet invid di­
ket 3/i m från stenmur. Precisionsflx 325.
13.8 v A 5 661 st. Sandbäckshult, S om Sandbäckshult, 6.6 m uppströms en
äldre utriven damms västra landfäste, som ligger c:a 100 m upp­
ströms den nuvarande dammens västra fäste, triangelns högsta punkt.
Regleringsfix för kraftstationen Strömsholm nr 1.
12.2 h A 5 662 bg. Duveström, vid Duveströms kvarn, c:a 15 m uppströms
vägen vid kvarnintaget, c:a 5 m från strandlinjen i bergavsats.
11.8 k A 5 663 bg. Blomstermåla a, c:a 20 m uppströms bron som går över
intag till kraftstation i stor bergknalle eller möjligen flyttblock i
själva strandlinjen.
10.7
A 5 664 st. Blomstermåla b, vid Maskinfabriks A.B. Norrbackens
kraftstation, i det vänstra brokarets uppströmsspets.
9.2 v A 5 665 st. Blomstermåla c, vid A.B. Blomstermåla möbelfabrik, damm­
byggnadens uppströmssida, mellan nytt och gammalt intag.
6.6 h A 5 668 bg. Kaggetorp, vid Kaggetorps såg och Brotorps kvarn, 20 m
från dammens högra fäste utmed vägen, som i sydvästlig riktning
går upp mot byn, i låg plan häll i vägens sydöstra kant invid
staket.
5 666 st. Ålem q, S om Ålems gästgivaregård vid avvägen förbi
Rösmåla, 1 steg O om östra diket, 32 steg N om skärningspunkten
mellan landsvägarna och 143 steg N om en milstolpe i en större jord­
fast sten. Precisionsflx 329.
5.8 h A 5 667 st. Ålem b, vid Ålem och Gunneströms såg, c:a 60 m S âstranden och landsvägsbron, i västra landsvägskanten, i vägskäl där
mindre väg tar av åt väster.
4 .7
A 5 669 st. Torsrum, vid nedre landsvägsbroarna i Ålem S om Tors­
rums kvarn, 4 m uppströms landsvägen å ön mellan broarna i
mindre ryggåsformat block.
'
2.0 h A 5 670 st. Strömsrum, vid bron över ån vid Strömsrum där järnräcke slutar, c:a 4 m S om vägen strax intill mur.
Stockholm 1988. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 882422
Höjd
över
havet
69.45
61.63
63.73
63.67
64.54
Höjd över havet i meter
J-J
jD r
g *2
fe S
C/)
E<
O LO
X h>
i^n V.
o
r- c»—
"O
ID
>
Z3
CD X
3
v
TcflêL Getetorci o,
2
°<
ïegêL HiflhxösgörJ^
œ
LI
h
<n
Vr
_j
v
Stov-vtkenj
?! c^&
,oS ffl-cjt
M -2 § 2
K)
ro K)
r- 01
III!;
+ i i
iS
+ + :
+ i i
HBjfl- pver Itavec ,1 msfur
Ned£rböråaoim?5_ä£ ilwkrrL
Vattenmängd i kbm per sek
Vattenkraft i turfainhästkrafbsr