Stämningsansökan
2015-03-24
Sida 1 (4)
Ärende ANM 2014/1987 handling 9
Stockholms tingsrätt
Box 8307
104 20 Stockholm
Ansökan om stämning
Kärande:
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686
103 59 Stockholm
Företrädd av:
Processföraren Johanna Nilsson
Adress som ovan
E-post [email protected] och [email protected]
Telefon 08-120 20 735
Svarande:
Staten genom Justitiekanslern
Box 2308
10 17 Stockholm
Saken:
Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567)
Forum:
10 kap. 2 § rättegångsbalken
______________________________
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansöker härmed om stämning mot staten
genom Justitiekanslern.
DO för som part talan för N.A. med stöd av 6 kap. 2 § diskrimineringslagen
(2008:567, DL). N.A. har medgett att DO för hennes talan.
Yrkanden
DO yrkar att staten förpliktas att till N.A. utge diskrimineringsersättning med
60 000 (sextio tusen) kronor. På beloppet yrkas ränta enligt 6 § räntelagen
(1975:635) från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker.
DO yrkar också ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som senare
kommer att anges.
Box 3686
103 59 Stockholm
E-post [email protected]
Webb www.do.se
Telefon 08-120 20 700
Fax 08-120 20 800
Organisationsnummer 202100-6073
Besök Torsgatan 11, Stockholm
Sammanfattning av grunderna för talan
Karolinska Institutet har i februari 2014 beslutat att inte göra något avsteg från
den föreskrift som tillämpas vid institutionen för odontologi och som innebär
att samtliga tandläkarstudenter på tandläkarprogrammet vid Karolinska
Institutet måste bära kortärmad arbetsdräkt i patientnära tandvårdsarbete.
Karolinska Institutet har ansett att N.A:s religiösa skäl inte har motiverat ett
avsteg från föreskriften. N.A. är kvinna och troende muslim.
Karolinska Institutet har härigenom missgynnat och missgynnar N.A. genom
att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår
som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna kvinnor med viss
religion. Även om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har haft ett
berättigat syfte är de medel som används för att uppnå syftet inte lämpliga och
nödvändiga.
Detta innebär att Karolinska Institutet har utsatt och utsätter N.A. för
diskriminering i strid med 2 kap. 5 § jämfört med 1 kap. 4 § p. 2 DL. Staten ska
därför betala diskrimineringsersättning för den kränkning som diskrimineringen
har inneburit enligt 5 kap. 1 § samma lag.
Omständigheter
Bakgrund
N.A. är troende muslim. Hon bär av religiösa skäl slöja som täcker hela
kroppen när hon vistas bland människor som inte tillhör den närmaste familjen.
N.A. påbörjade sin utbildning till tandläkare i Göteborg hösten år 2012. Hösten
år 2013 fortsatte hon på tandläkarprogrammet vid institutionen för odontologi
på Karolinska Institutet i Huddinge, Stockholm. I januari 2014 började hon sin
fjärde termin på programmet, av totalt tio. Under den fjärde terminen deltar
eleverna i klinisk verksamhet, vilket innebär att eleverna bär s.k. klinikkläder,
dvs. byxor, en kortärmad bussarong och en rock. Under det kliniska arbetet
med patienterna måste eleverna ta av sig rocken och arbeta kortärmade. Detta
främst för att möjliggöra god handdesinfektion.
I samband med en föreläsning om vårdhygien i september 2013 talade N.A.
med enhetschefen B.L. på Karolinska Institutet. N.A. påtalade att det av
religiösa skäl innebär svårigheter för henne att bära kortärmade arbetskläder.
B.L. hänvisade till den vårdhygienansvarige vid institutionen. Sammanlagt
hade N.A. i slutet av år 2013 och i början av år 2014 ett flertal möten med
företrädare för Karolinska Institutet, däribland den vårdhygienansvarige,
klinikchefen, kliniksamordnaren och studierektorn. Hon påtalade att hon av
religiösa skäl inte kunde bära kortärmade arbetskläder och att hon i stället var
beredd att bära s.k. lösärmar för engångsbruk i den kliniska verksamheten.
Mot den här bakgrunden fattade Karolinska Institutet ett beslut den 15 februari
2014 avseende användning av engångsärmar och engångsskyddsrock i
patientnära tandvårdsarbete vid institutionen för odontologi (bilaga 3).
2 (4)
Beslutet innebar att Karolinska Institutet klargjorde att man inte tillät något
avsteg från sin föreskift om basala hygienrutiner och klädregler.
Övriga omständigheter av betydelse
Av Karolinska Institutets beslut den 15 februari 2014 framgår att föreskriften
om basala hygienrutiner och klädregler som tillämpas vid institutionen följer
Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården
(SOSFS 2007:19), (bilaga 5).
DO har varit i kontakt med Socialstyrelsen som uppger att myndighetens
föreskrifter inte utesluter möjligheten att bära långärmad skyddsrock eller
motsvarande i kontakten med en enskild patient. Det centrala är att det
långärmade skyddsplagget är av engångsmaterial eller patientbundet, dvs. det
får inte användas till fler än en patient. Det krav på kortärmat som framgår av
föreskriftens 2 § p. 1 syftar endast till att förhindra att långärmade skyddsplagg
bärs från en patient till en annan.
För den som inte kan bära kortärmad arbetsdräkt vid direkt patientkontakt kan,
enligt Socialstyrelsen, en möjlighet i vissa situationer vara att efter
handdesinfektion ta på en långärmad skyddsrock för engångsbruk (alternativt
lösärmar för engångsbruk) direkt före ett arbetsmoment med en patient. Efter
avslutat arbete tas skyddsrocken av direkt och kasseras och händerna
desinfekteras (bilaga 6).
Indirekt diskriminering
Av Karolinska Institutets beslut den 15 februari 2014 framgår att föreskriften
om basala hygienrutiner och klädregler som tillämpas vid institutionen följer
Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården
(SOSFS 2007:19), (bilaga 5).
DO har varit i kontakt med Socialstyrelsen som uppger att myndighetens
föreskrifter inte utesluter möjligheten att bära långärmad skyddsrock eller
motsvarande i kontakten med en enskild patient. Det centrala är att det
långärmade skyddsplagget är av engångsmaterial eller patientbundet, dvs. det
får inte användas till fler än en patient. Det krav på kortärmat som framgår av
föreskriftens 2 § p. 1 syftar endast till att förhindra att långärmade skyddsplagg
bärs från en patient till en annan.
För den som inte kan bära kortärmad arbetsdräkt vid direkt patientkontakt kan,
enligt Socialstyrelsen, en möjlighet i vissa situationer vara att efter
handdesinfektion ta på en långärmad skyddsrock för engångsbruk (alternativt
lösärmar för engångsbruk) direkt före ett arbetsmoment med en patient. Efter
avslutat arbete tas skyddsrocken av direkt och kasseras och händerna
desinfekteras (bilaga 6).
Bevisning
DO åberopar för närvarande ingen bevisning.
3 (4)
Ansökningsavgift
Ansökningsavgiften 2 800 kronor har betalats till tingsrättens plusgirokonto
814008-9.
Johanna Nilsson
Bilagor
1.
Rättegångsfullmakt
2.
Kvitto på betald ansökningsavgift.
3.
Karolinska Institutets beslut den 15 februari 2014.
4.
Basala hygienrutiner och klädregler
5.
Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården
(SOSFS 2007:19)
6.
Socialstyrelsens yttrande angående krav på kortärmade arbetskläder vid
vård och behandling den 9 juli 2009
4 (4)
