Till
Vård- och omsorgsnämnden
Politiskt initiativ kost och hälsa
Bakgrund
Många av våra äldre lider av undernäring och en stor del av våra äldre finns i
riskzonen för att bli undernärda. Undernäringen är bekymmersam på flera sätt och
ökar riskerna för andra sjukdomar när motståndskraften försämras och olika brister
kan uppstå. Effekten av medicinering kan också påverkas. Riskerna för fall och
därmed frakturer, samt risker för trycksår är mycket stora bland undernärda äldre.
Orsakerna ligger ofta i olika sjukdomstillstånd. Men äldre kan även ha sämre aptit
och mindre matlust av andra orsaker. Det kan bero på ensamhet, brist på
rörelse/aktivitet och depression eller nedstämdhet.
Vi vet att det vi äter påverkar hur vi mår och fungerar. Dessutom, matstunden ska
vara en stund av njutning och välmående. Att inte få möjlighet att känna det minskar
livskvaliteten.
Om det finns möjlighet att med ökade kunskaper och större engagemang för
kostfrågor påverka nutritionen hos våra äldre till det bättre, kan det på sikt bidra till
att minska medicineringen och förbättra såväl hälsan som det allmänna
välbefinnandet.
Det har under senare år vuxit fram en allt starkare debatt om kost och hälsa. Dels en
debatt om vikten av naturlig mat, utan tillsatser istället för den processade färdigmat
som tillverkas i livsmedelsindustrin. Även maten just till våra äldre är en del i den här
debatten.
Delvis kopplat till detta har en debatt om lågkolhydratkost förts, där förespråkarna
för lågkolhydratkost menar att det särskilt för diabetiker samt personer med övervikt
är bra att välja bort kolhydrater och istället äta mer naturligt fett och protein. Det har
också kommit fram studier som bekräftar att detta kan vara bättre kostråd än de
traditionella. Vi kan även följa i media och på social media hur ett stort antal
personer väljer att gå ut och berätta om sina erfarenheter av lågkolhydratkost,
påverkan på deras diabetes och hur det har lett till att de kunnat minska sin
medicinering samt fått bättre värden.
s
Kostfrågorna bör lyftas
Socialdemokraterna menar att vård- och omsorgsförvaltningen bör få i uppdrag att
utreda hur kostfrågorna kan bli en integrerad del av hälsoarbetet på ett tydligare sätt
än i dag.
Vi menar att vård- och omsorgsförvaltningen i sina riktlinjer för kost och livsmedel
ska förorda att använda fullfeta produkter (smör, grädde osv) istället för
lättprodukter.
I dag erbjuds på våra vårdboenden till viss del en så kallad måttlig lågkolhydratkost
(rekommenderad av Socialstyrelsen). Här bör vi se över om vi kan utsträcka
valfriheten och erbjuda våra kunder lågkolhydratkost i större utsträckning än i dag.
Det bör kombineras med en översyn av hur förvaltningen följer upp diabetikers
kostvanor i relation till deras värden och hälsoutveckling. Förvaltningen bör även se
över hur man informerar om kost till diabetiker och vara tydlig i sin information om
möjligheten att gå över till lågkolhydratkost.
Vi menar också att det är viktigt att förvaltningen, gärna med bred delaktighet från
verksamheterna och kunder, arbetar fram generella idéer på hur vi kan ge
kostfrågorna en ökad status i vår verksamhet och hur vi kan arbeta för att öka
matglädjen hos de äldre.
Eftersom barn- och ungdomsförvaltningen är ansvarig för produktionen av maten till
vårdboenden, så är en samverkan i kostfrågorna givetvis nödvändig.
Förslag
1. Förvaltningen får i uppdrag att utreda hur kostfrågorna kan bli en integrerad
del av hälsoarbetet på ett tydligare sätt än idag.
2. Revidera riktlinjerna för kost och livsmedel så att vi använder fullfeta
produkter istället för lättprodukter.
3. Förbättra valfriheten genom att erbjuda lågkolhydratkost i större utsträckning
än idag.
4. Redovisa en kostnadsberäkning för olika ambitionsnivåer.
Karlstad 2013-11-05
För Socialdemokraterna
Ingela Wretling
Sofia Magnusson
