Socialstyrelsen accepterar
användning av ”lågkolhydratkost” vid diabetes, under
förutsättning att patienterna
följs noga. Men begreppet
används för koster med högst
varierande sammansättning.
Att definiera den kost som
avses och att dokumentera
vad patienterna faktiskt äter är
viktiga förutsättningar för att
få fram kunskap om eventuella
fördelar och risker med ”lågkolhydratkost” på lång sikt.
Foto: iStockphoto.com
>> text: Nils-Georg Asp,
professor, SNF Swedish
Nutrition Foundation, Lund
[email protected]
Lågkolhydratkost kan prövas
– men vad är det?
G
enom beslut i två anmälningsärenden har Socialstyrelsen uttalat att behandling
av diabetes med ”lågkolhydratkost” ”överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet” (1) resp.
”inte kan anses strida mot vetenskap
och beprövad erfarenhet”(2).
Det poängteras emellertid att ”den
vetenskapliga basen i form av randomiserade kontrollerade studier är
mycket smalare än för koster med
ett högre kolhydratinnehåll och att
långtidsstudier längre än ett år saknas.”
Socialstyrelsen poängterar därför att
patienter som behandlas med lågkolhydratkost skall följas noga eftersom
varken effekt eller säkerhet är dokumenterade på längre sikt, och diabetes
kräver som bekant kostbehandling
under många årtionden.
Risk för ketos
Vad menas då med ”lågkolhydratkost”? I det första ärendet som avser
leg. läk. Annika Dahlqvist anges att
det rör sig om koster med ner mot tio
energiprocent (E%) kolhydrater (1).
Vid 8 MJ/2000 kcal motsvarar det
ca 50 g kolhydrater/dag. Livsmedelsvalet begränsas kraftigt och ett så lågt
kolhydratintag torde hos flertalet leda
till mer eller mindre uttalad ketos. Vid
ketos ställs metabolismen om till att
förbränna huvudsakligen fett på grund
av brist på kolhydrater. Ketos kan
ses som kroppens reaktion på svält.
Eventuella risker med långvarig ketos
är inte utredda.
Som jämförelse kan nämnas att
Atkinsdieten i introduktionsfasen
föreskriver högst 20 g kolhydrater/dag
(3). Den låga kolhydratmängden kräver i praktiken hög andel fett, vilket
uppmuntras av Dahlqvist som anser
att särskilt mättat fett är nyttigt.
I det andra beslutet avseende
Medicinkliniken vid Blekingesjukhuset i Karlshamn (2) preciseras inte
”lågkolhydratkost” annat än genom
hänvisning till Landstinget Blekinges
hemsida. I publikationer anges 70 - 90
g kolhydrater per dag (4) eller ”20
procent” kolhydrater (5). Vilket nästan
når upp till uppskattat genomsnittligt
dagsbehov av kolhydrater (100g) enligt
amerikanska kostrekommendationer.
Vid denna nivå uppstår inte ketos.
Internationella
rekommendationer
Joslin-kliniken i USA, som ofta nämns
som förespråkare för lågkolhydratkost
vid diabetes rekommenderar 40 E%
kolhydrater, dvs kring 200 g/dag (6).
Även från American Diabetes Association (ADA) är man i den senaste versionen av rekommendationerna öppen
för att pröva en något lägre kolhydratnivå än tidigare, åtminstone under en
kortare period och så länge viktnedgång erhålls (7). Man betonar dock att
detta måste ske under professionell
ledning av dietist och med begränsning
av mättat fett (max 7 E%).
Både Joslin-kliniken och ADA
poängterar att kolhydratintaget inte
bör understiga 130 g/dag, motsvarande
amerikanska RDA (rekommenderat
dagligt intag). Det motsvarar ca 26 E%
vid 8MJ/2000kcal. Att rekommenda-
»
Nordisk Nutrition 1 • 2008 35
tionerna ändå ligger på (45-) 50-60 E%
kolhydrater beror på anpassning till
fett- och proteinrekommendationerna.
I de evidensbaserade europeiska
rekommendationerna från 2004
har rekommendationen beträffande
kolhydratinnehåll satts till 45-60 E%
med kommentaren att försök med
den nedre gränsen kan vara motiverat
för patienter med förhöjda triglyceridvärden (8). Denna nedre gräns ligger
endast marginellt över Joslin-klinikens
rekommendation.
Krav på uppföljning
och kontroll
Sammantaget kan man konstatera att
det i nyare rekommendationer om
kost vid diabetes finns en öppenhet
för att testa koster med ett något
lägre kolhydratinnehåll än den nedre
gränsen enligt till exempel Nordiska
näringsrekommendationer (50 E%),
gällande för friska personer (9).
Lågkolhydratkoster med så lågt som
10 E% kolhydrater är något helt annat. Socialstyrelsens krav på noggrann
kontroll och uppföljning vid behandling med denna typ av kost är därför
välmotiverat. Negativa effekter kan
36 Nordisk Nutrition 1 • 2008
t ex orsakas av ett mycket begränsat
intag av frukt och grönsaker, vilka
är viktiga källor av kostfiber liksom
vitaminer och mineraler.
Som framgår ovan används begreppet ”lågkolhydratkost” för att beskriva
koster som skiljer sig avsevärt avseende
kolhydratinnehåll (20 - 200 g/dag). I
diskussioner avseende effekt och säkerhet av ”lågkolhydratkoster”, liksom för
framtida studier och utvärderingar av
effekt och säkerhet av sådana koster, är
det därför viktigt att tydligt definiera
vilken typ av kost som avses.
Det är också viktigt att uppföljningen innefattar en noggrann kartläggning av vad patienterna de facto
ätit. Detta gäller oavsett vilken typ
av kost det handlar om, men är inte
minst viktigt vid studier av koster
som kräver matval som drastiskt avviker från de traditionella, och därför
kan antas vara svåra att följa under
en lång tid. ••
Referenser
1. Socialstyrelsen. Beslut 2008-01-16.
Ärende avseende kostrådgivning till patienter med diabetes typ 2 och/eller övervikt.
Dnr 44-112267/2005.
2. Socialstyrelsen. Beslut 2008-02-08. Ärende
avseende anmälan från enskild person: Felaktig kostrådgivning till patienter med diabetes.
Dnr 44-2514/2007.
3. Bryngelsson S, Asp N-G. Popular diets, body
weight and health: What is scientifically documented? Scand J Nutr 2005;49:15-20.
4. Nielsen JV, Jönsson E, Iversson A. A low
carbohydrate diet in type 1 diabetes: Clinical
experience - a brief report. Upsala J Med Sci.
2005;110:267-73.
5. Nielsen JV, Joensson E. Low-carbohydrate
diet in type 2 diabetes. Stable improvement of
body weight and glycemic control during 22
months follow-up. Nutrition & Metabolism
2006;3:22 doi:10.1186/1743-7075-3-22
6. Joslin Diabetes Center & Joslin Clinic.
Clinical nutrition guideline for overweight and
obese adults with type 2 diabetes, prediabetes
or those at high risk for developing type 2
diabetes. 2007, www.joslin.org/Files/Nutrition_Guideline_Graded.pdf
7. American Diabetes Association. Nutrition
Recommendations and Interventions for
Diabetes. A position statement of the American
Diabetes Association. Diabetes Care 2008; 31
Suppl 1: S61-S78
8. Mann JI, De Leeuw I, Hermansen K et al.
Evidence-based nutritional approaches to the
treatment and prevention of diabetes mellitus.
Nutr Metab Cardiovasc Dis 2004;14:373-94.
9. Nordic Nurition Recommendations 2004.
Integrating nutrition and physical activity. 4th
ed. Nord 2004:13. Nordic Council of Ministers, Copenhagen.
