Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet Underrättelsefunktionen inom Al-Shabaab Spekulativ genomgång Inlämningsuppgift 2 Underrättelseanalys A Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet Inledning I denna rapport kommer jag söka visa på ett möjligt utseende för underrättelsefunktionen hos organisationen Al-Shabaab, militant islamistiskt parti/milis, verksamt i Somalia. Organisationen har många internationella förgreningar, och har på senare tid uppmärksammats i svensk media till följd av rekrytering av svenska medborgare. Denna rapport syftar till att ge en bild av en möjlig underrättelsefunktion, diskutera arbetsmetoder, prioriteringar, och möjliga mål med underrättelseverksamheten. Jag kommer här endast att redogöra för antaganden och resonemang byggt på teorier och modeller uppställda i referenslitteraturen. Eftersom tillgången till information om Al-Shabaabs inre struktur och arbetssätt är begränsad, kommer mycket av detta arbete utgöras av antaganden, med Somaliska kulturgeografi och historia samt samtida organisationer som utgångspunkt. Underrättelsefunktionens utseende Uppskattade allmänna karaktäristika för underrättelsearbetet inom Al-Shabaab Den underrättelsefunktion som finns inom Al-Shabaab har sannolikt informell struktur och saknar en fast organisation. Det rör sig troligen om en organisation som i hög utsträckning är personberoende, och därmed beroende av enskilda individers kompetens, samarbetsförmåga, och individuella målsättningar. Al-Shabaab är som organisation sannolikt mycket fraktionaliserad, på grund av personliga motsättningar, klanstrukturer, ideologiska motsättningar, och lokal historia. Ytterliggare en bidragande orsak är att ett flertal andra organisationer agerar inom ramarna för namnet ”AlShabaab”. Detta borde innebära stora svårigheter att bedriva en effektiv underrättelseverksamhet inom landets gränser. Underrättelseverksamhet riktad utanför Somalia eller det nära grannområdet lider sannolikt av färre svårigheter, då det där inte bör föreligga lika stora intressekonflikter. Al-Shabaabs underrättelsebehov är sannolikt geografiskt indelade i: Somalia och det nära internationella grannskapet (främst Etiopien, Djibouti, Kenya samt de halvautonoma staterna Somaliland och Puntland), och den övriga världen med betoning på Europa och USA.I dessa geografiska områden skiljer sig underrättelsebehoven och arbetssätten sannolikt åt. I den mån det existerar något organiserat underrättelsearbete kan man här troligen tala om två parallella strukturer, vilka kommer att utgöra utgångspunkt för det fortsatta arbetet efter detta avsnitt. Av dessa två är det sannolikt så att den verksamhet som inriktas mot väst och Europa mer avspeglar traditionell underrättelseverksamhet, medan den som bedrivs i Somalia och grannområden förmodligen lånar drag av säkerhetstjänst och konventionell ytövervakning. Jag gör här bedömningen att organisationen Al-Shabaab rent praktiskt delar upp sitt underrättelsearbete beroende på om det riktas mot kärnlandet Somalia och det nära grannområdet eller det internationella samfundet. I det senare räknar jag främst mellanöstern med fokus på Saudiarabien, Jemen, och inblandade parter i konflikten Israel-Palestina, samt länder inom västsamfundet där det finns en betydande somalisk diaspora, varav Skandinavien och USA är två framträdande områden. På grund av samhällsstrukturen i Somalia är det sannolikt att underrättelsearbetet sköts av enskilda individer eller celler, vilka opererar relativt självständigt inom ramarna för organisationen eller allierade klaner. Det är sannolikt så att det finns ett flertal olika enheter, vilka arbetar mot likartade underrättelsemål, utan någon inbördes samordning. Dessa kan tillhöra klaner vilka är lierade med Al-Shabaab men har en inbördes fiendskap. Det är troligt att detta arbete bedrivs på olika nivåer samtidigt, med vad som närmast kan liknas vid äldre tiders ”kunskapare” i huvudsak Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet aktiva på lokal nivå i Somalia eller grannländerna. Dessa rapporterar direkt till klanöverhuvuden och för lokala miliser. Den högre ledningen har sannolikt egna enheter med egna rapportvägar. Varje relevant aktör försöker således att göra sitt eget underrättelsearbete och skapa egna sätt att bedriva underrättelseverksamhet. Kommunikation, samordning och ledning blir i praktiken mycket ineffektivt. Avgörande för underrätelsearbetets kvalitet blir personliga relationen mellan klaner, miliser och politisk ledning. Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet Funktionens utseende Den funktion som blivit resultatet av de ovanstående faktorerna är sannolikt mycket decentraliserad och uppbyggd enligt en nätverksstruktur. Det är osannolikt att denna funktion byggts upp med någon tydligt uttalad struktur som slutmål, utan har snarast vuxit organiskt och händelsestyrt. Det är vidare otroligt att det i någon mening egentligen rör sig om ”en” underrättelsefunktion, snarare bör det röra sig om ett flertal parallella nätverksstrukturer med skiftande lojalitet. En funktion består förmodligen av en eller flera celler, vilka utgörs av en eller ett par individer med olika fokusområden. Hur ordergången ser ut varierar sannolikt inom organisationen, och det är troligt att ju närmare den högre ledningen man kommer, desto mer strukturerad är ordergången och kommunikationen. Underrättelsearbetet Hur arbetet sker varierar förmodligen, men i allmänhet är det sannolikt personbaserad inhämtning som är den allmänt förhärskande metoden. Information kommer troligen mycket bestå av traditionellt ”byskvaller”, ofta med syfte att kartlägga och uppdatera olika personers nätverk, civilstatus och politiska preferenser. Denna vidarebefordras till sådana personer som inom respektive klan eller grupp är kända som ”informationsansvariga”. Det kan också röra sig om att pålitliga individer åker ut och genomför intervjuer eller förhör avseende truppförflyttning eller stridshandling, främst med sekundärkällor. Det kan även röra sig om enskilda klanmedlemmar som vidarebefordrar information som de bedömt som intressant, vilket bland annat skedde vid den amerikanska insatsen i Somalia under 90-talet. Anställda vid den amerikanska basen, vilka tillhörde General Aideeds klan, vidarebefordrade då underrättelser om de amerikanska förhållandena till Aideeds styrkor. Förutom nätverksunderrättelsetjänst ägnar man sig sannolikt mest åt mer genuint militära underrättelser - exempelvis styrkeförhållanden eller taktiska förhållanden. Även lokalpolitiska förhållanden är sannolikt av strategisk vikt för olika klangrupperingar, men sannolikt av mindre vikt för den övergripande organisationen Al-Shabaab. Det sker sannolikt också viss inhämtning via öppna källor på internet eller i media, men eftersom man i detta arbete förmodligen är mest intresserad av lokala förhållanden bör sådana källor vara av mindre betydelse. Någon teknisk inhämtning lär knappast förekomma bortom användning av olika typer av kameror - exempelvis mobilkameror - för att dokumentera på plats. Kommunikation av underrättelsematerial lär förmodligen ske muntligen eller via kurir eller via ”öppna” kommunikationsmedel, exempelvis olika typer av okrypterade mobiltelefonlinjer eller e-mail. I takt med att gratis krypterad mailtrafik blir lättare att tillgå, är det inte otroligt att användningen av denna ökar. Det är troligt att de personer som arbetar med underrättelser i Somalia och dess grannländer ofta saknar någon typ av högre formell utbildning, eller formaliserad kunskap inom området. Det är också troligt att de lägre nivåerna i inhämtningskedjan är relativt oerfarna och okunniga. Ansvariga för analys och delgivning är däremot mer troligt olika typer av åldermän eller mer erfarna befälhavare, vilka sannolikt samtidigt agerar både som operatörer, analytiker och till viss del ideologer. Dessa står sannolikt ofta mycket nära någon person på ledningsnivå inom Al-Shabaab eller allierade. Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet Underrättelsearbetet internationellt Funktionens Utseende Funktionens utseende är avhängigt det underrättelsearbete den är satt att bedriva. Likt de funktioner som är verksamma i Somalia, är denna funktion förmodligen beroende av tillgången till lojal personal, antingen hämtad ur någon lojal klangruppering eller ideologiskt övertygade led. Till skillnad från de funktioner som är aktiva i Somalia och kringliggande länder, är det dock mer troligt att individer utan direkt klanrelaterat släktskap eller lojalitet till organisationens beståndsdelar är verksamma här. Sådan personal kan hämtas från ideologiska fränder av annan nationalitet, eller av andra eller tredje generationens flyktingar från Somalia, vars klanidentitet sannolikt är av något mindre vikt än den är hos de som stannat i landet. Funktionerna är förmodligen uppbyggda enligt en cellstruktur, med en eller ett par självständiga celler som arbetar mot ett eller ett par specifika mål, varefter de återvänder till Somalia eller helt enkelt löses upp i värdlandet. Dessa funktioner är sannolikt inte knutna till några klangrupperingar eller lokala miliser i Somalia, utan arbetar förmodligen direkt mot den högre religiösa och politiska ledningen. Öppen kommunikation mellan olika celler är osannolik på grund av hotet från värdlandets och andra västländers underrättelse- och säkerhetstjänster, men kan förekomma för att utbyta viktig information och hotbilder. Kommunikation med ledningen sker sannolikt via olika typer av krypterade eller annars hemliga vägar, eller genom muntlig avrapportering på plats i Somalia. Medan de som är direkt involverade i cellernas arbete troligen avhåller sig från direkt kommunikation med öppna medel, är det mycket vanligt att sympatisörer försöker kommunicera med varandra eller med involverade i Al-Shabaab via öppna forum eller bloggar, och det hör till normen att rörelsens ledning och ideologiska flygel bedriver ”öppna” diskussionsforum och livesändningar via internet. Det händer också att Al-Shabaab använder dessa forum för att kommunicera indirekt med potentiella rekryter från det internationella samfundet. Den kommunikation som sker öppet på detta sätt är dock ofta opersonlig och inte direkt riktad mot specifika individer, och förefaller mer tjäna syftet att motivera och inspirera. Det är sannolikt att dessa celler samtidigt sysslar med annan verksamhet, vilken är relaterad till deras underrättelsemässiga uppdrag - exempelvis kan en cell vilken är satt att kartlägga stöd för Al-Shabaabs sak, sannolikt också ägna sig åt direkt rekrytering. Dessa celler opererar sannolikt något mer öppet och friare i Europa och USA, där de visserligen riskerar att bli upptäckta av västliga underrättelsetjänster och i värsta fall arresterade eller deporterade, till skillnad från Mellanöstern där man arbetar med livet som insats. I Mellanöstern är det därför mer sannolikt att underrättelsefunktionerna följer det tidigare mönstret med klanlojaliteter och personliga kontakter än i Europa och USA. Underrättelsearbetet Det underrättelsearbete som bedrivs i Europa sker sannolikt parallellt med annan verksamhet vilket kopplad till målet för underrättelsearbetet. Detta innebär att sådana celler som ägnar sig åt att kartlägga olika typer av oppositions- eller sympatisörsgrupperingar sannolikt också har kontakter med dessa, antingen i rekryteringssyfte eller i avskräckande syfte. På så vis bedömer jag att det här är sannolikt att man ser den sammanblandning av underrättelse- och säkerhetstjänst med annan verksamhet, vilket ibland förekommit i väst under det Kalla Kriget. Detta är en följd av arbetet med celler och nätverksstrukturerade underrättelsefunktioner vilka byggs upp enligt behov, och dålig tillgång på kompetent och pålitlig personal. Inhämtningsarbetet i den internationella funktionen sker med en rad olika källor. Personbaserad inhämtning är även här av stor vikt, vid kontakt med sympatisörer och andra lierade internationella nätverk. Det rör sig dock då främst om kartläggning av sympatisörer eller motståndare bland egna eller relaterade etniska grupperingar - personbaserad inhämtning mot motståndare av andra etniska grupper och politiska eller väpnade motståndare är både opraktiskt Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet och farligt i förhållande till behoven. Då är det mera sannolikt att öppna källor, exempelvis offentliga register eller publikt tillgängliga databaser som Facebook utnyttjas. Avseende politiska faktorer och motståndare är sannolikt medial rapportering och öppna källor av största vikt. Även viss teknisk inhämtning kan bedrivas såsom dataintrång och avlyssning. Här är tillgång på kompetent och pålitlig personal den största begränsande faktorn. Målet för inhämtningen skiljer sig från den inhemska och den i de nära grannländerna. Först och främst handlar det om kartläggning och rekrytering av internationella sympatisörer, deras band med Somalia, och hur de kan tänkas involveras, samt att säkerställa att organisationen inte infiltreras. Ett annat mål för inhämtningen är finansiella aspekter - eftersom Al-Shabaab, liksom andra somaliska organisationer och klaner är beroende av bidrag är kartläggning och rekrytering av potentiella finansiärer sannolikt också en viktig verksamhet. Vidare är kartläggning av politiska motståndare och mål sannolikt viktiga beståndsdelar av det internationella arbetet. Här kan det handla om allt från kartläggning av potentiella terrormål (ett hypotetiskt exempel skulle här kunna vara en kartläggning av danska karikatyrtecknare), till analys av politisk vilja i främmande land och tredje makts insatser mot Al-Shabaabs intressen (ett hypotetiskt exempel på detta skulle kunna vara en kartläggning av SÄPO:s arbete mot deras rekryteringsinsatser). Analys och redovisning av inhämtat material sker sannolikt främst vid direkt personlig kontakt med högre ledning, antingen på plats i värdlandet eller i Somalia. Det är otroligt att sådan rapportering sker vid okrypterade eller ”öppna” linor. Sammanfattning Underrättelsefunktionen inom Al-Shabaab består alltså troligen av flera från varandra självständiga enheter, med liten inbördes samverkan och skiftande lojalitet till huvudorganisationen. Dessa opererar med mycket diversifierade metoder inom en rad olika arenor, varierande beroende på position, syfte, och kompetens hos genomförande grupper. Kompetensnivån varierar sannolikt starkt inom organisationen, beroende på bakgrund och hemvist. De funktioner som opererar i Somalia och det nära grannlandet är sannolikt starkt präglade av det fraktionaliserade klansamhället, medan den internationella diasporan sannolikt är mer ideologiskt och religiöst motiverad. Det är inte otroligt att Al-Shabaab använder sig av religiöst motiverade sympatisörer, vilka inte egentligen är medlemmar av organisationen, för att utföra uppdrag internationellt. Avslutningsvis anser jag att det är en ur den här aspekten intressant organisation att studera och spekulera kring, på grund av de många olika påverkansfaktorerna och skilda underrättelsebehoven, och den stora geografiska spridningen. Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet Referenser Litteratur Understanding Somalia and Somaliland Ioan Lewis; Hurst Publishers Ltd; London, 2008 Förvarning och samhällshot Wilhelm Agrell; Studentlitteratur; Lund, 2005 Konsten att gissa rätt Wilhelm Agrell; Studentlitteratur; Lund, 1998 Business Intelligence Göran Pagels-Fick; Liber; Malmö, 2008 Introduction to Private and Public Intelligence Klaus Solberg Søilen; Studentlitteratur; Lund, 2005 Övriga dokument Letter dated 26 February 2010 from the members of the Monitoring Group on Somalia addressed to the Chairman of the Security Council Committee established pursuant to resolution 751 (1992); UN Security Council Committe; 2010 Internet Landguiden, Somalia, 2011-01-05 http://www.landguiden.se/ Wikipedia, Al-Shabaab, 2010-01-02 http://en.wikipedia.org/wiki/Al_Shabaab Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet Appendix 1: Underrättelsebehov Nedanstående faktorer och intresseområden är sådana som sannolikt både påverkar underrättelsearbetet och utgör dess främsta fokus. Jag har inkluderat visst bakgrundsmaterial i beskrivningen av behoven för att det bakomliggande resonemanget skall framgå tydligt. Kampen mellan Eritrea och Etiopien är en av de viktigaste rambetingelserna för den pågående militära kampen i Somalia, och därför också för Al-Shabaabs verksamhet. Somalia är en mycket viktig säkerhetspolitisk fråga för båda dessa länder. Etiopien och Eritrea har stöttat motsatta sidor i Somalia, där Eritrea tidigare har försett Al-Shabaab och dess tidigare moderorganisation ICU (Islamic Courts Union) med vapen och förnödenheter. Etiopien har försett motståndare till den islamistiska regimen med vapen och direkt militärt understöd, och hade tidigare stora styrkor stående i Somalia. De har demonstrerat en tydlig beredskap att direkt intervenera i Somalia till förmån för den sida som de bedömer bäst tjänar deras syften, varför dessa länders politiska och militära agendor innebär ett avgörande underrättelsebehov. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se sida 2) Närvaron av en internationell, fredsbevarande styrka, AMISOM, bestående av trupper från andra afrikanska grannländer innebär ytterliggare en ramfaktor. Denna utgörs främst av styrkor från Uganda och Burundi, och uppgår till cirka 8000 man. Al-Shabaab är en uttalad fiende av denna styrka. Dess underhållssituation, ingående förmågor och stridsvärde blir därför ett avgörande militärt underrättelsebehov. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se sida 2) Den politiska och militära viljan i hemmaopinionen och bland hemlandens politiska skikt är också ett viktigt underrättelsebehov riktat mot AMISOM. Även den politiska viljan i länder som Djibouti och Kenya, vilka kan tänkas lämna truppbidrag till denna styrka, är viktiga. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se sida 2). Den politiska situationen i mellanöstern utgör en tydlig ramfaktor. Al-Shabaab har hämtat stort stöd från bland annat extremistiska grupperingar i Saudiarabien, och har fått stöd från Hizbollah i Libanon. En FN-rapport har pekat ut Iran, Libyen och Egypten som länder vilka stöder Al-Shabaab. Att kartlägga i vilken mån dessa länder eller olika organisationer i de länderna är villiga att stötta Al-Shabaab är ett viktigt underrättelsebehov, liksom eventuell politisk vilja att intervenera direkt i konflikten.Detta behov knyter både till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet och Underrättelsearbetet internationellt (se sida 2 och 3) Klanförhållanden och lokala maktstrukturer är en av de viktigaste ramfaktorerna. Politiska och militära allianser och maktstrukturer utgår samtliga från klansamhället. Klansamhället är starkt centrerat kring enskilda individers släktband och inbördes relationer, släkthistoria, förfäder, muntlig tradition, och lojalitet mot klanen. Inom Somalia finns det ett flertal större klaner, vilka var och en kan delas upp på flera mindre klaner och släkter, alla med sina egna traditioner, geografiska hemvist, intresseområden, och militär makt. Av dessa har Hawiyeklanen traditionellt utgjort rekryteringsbas för Islamic Courts Union, och troligen även för Al-Shabaab. Detta utgör en rambetingelse för alla organisationer i Somalia. Att kontinuerligt kartlägga och undersöka betingelserna för samarbeten och konflikter inom ramarna för klansystemet är därför ett mycket viktigt underrättelsebehov. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se sida 2) Den militära situationen i hos Somaliska allierade och fiender. Somalia är ett land som befunnit sig i krig i många år, och där alla politiska allianser är mycket bräckliga. På grund Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet av det bräckliga läget kan den politiska kartan ritas om över en natt, vilket ytterliggare förstärker vikten av korrekta militära underrättelser om samtliga inhemska aktörer. Att inhämta information om styrkedispositioner, materiel- och förnödenhetssituationer, förestående angrepp och andra militära förhållanden utgör därför troligen en av de viktigaste uppgifterna för underrättelsearbetet. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se sida 2) Att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med och kontinuerligt kartlägga den alltjämt levande religiösa debatten som sker, både i det nära grannlandet och bland de Somaliska lärda (ulama) är ytterliggare ett viktigt underrättelsebehov. Om en stor del av de muslimska lärda ställer sig mot Al-Shabaabs tolkning av Islam kan det direkt påverka dess förutsättningar att verka. Detsamma gäller att kontinuerligt upprätthålla en kontakt och kartlägga inställningen till Al-Shabaabs islamtolkning i Saudiarabien och Jemen, vilka är två länder man tidigare hämtat mycket inspiration från. Detta behov knyter både till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet och Underrättelsearbetet internationellt (se sida 2 och 3) Det är också viktigt att kontinuerligt hålla sig a-jour om olika klaner och ekonomiska grupperingars handelsverksamhet. Exempel på strategisk verksamhet är här bland annat fiskeindustrin, men kan också röra sig om handeln med vapen och andra olagliga varor (exempelvis drogen qat), eller piratverksamheten. Monetära skäl har varit en starkt drivande faktor för klanstridigheter och alliansbyten, varför det är av stor vikt att hålla sig med underrättelser inom detta fält. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se sida 2) Den internationella diasporan utgör en viktig rekryteringsbas för mer kompetenta och ideologiskt lojala anhängare än de olika klanerna och deras miliser. Denna internationella diaspora står främst att finna i Skandinavien, Storbritannien, USA, Kenya, Djibouti, Etiopien, Jemen, Kanada, Nederländerna, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, och Italien, och stödet skiljer sig mellan diasporan i olika länder (exempelvis har diasporan i Kenya stått för ett mycket aktivt stöd till Al-Shabaab och dess allierade). Dessutom utgör dessa en mer penningstark grupp vilja med olika typer av påtryckningar eller övertalning kan påverkas att bidra till Al-Shabaab. Att kartlägga och inhämta underrättelser mot denna grupp är därför av stor vikt. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet internationellt (se sida 3). Den politiska viljan hos internationella samfund att bistå materiellt och ekonomiskt är en viktig påverkansfaktor på konflikten i Somalia. Främst gäller detta biståndspengar från internationella organisationer, militärt bistånd från stormakter (exempelvis USA), internationellt stöd åt olika parter som aspirerar på statsmakten (främst via FN), och möjligheten att få stöd från främmande säkerhetstjänst. Detta är viktigt att kartlägga. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet internationellt (se sida 3). Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet Appendix 2: Underrättelseprioriteringar Nedan följer lista över prioriteringar i fallande ordning. Ju högre upp på listan, desto viktigare mål. Prioriteringar nationellt och i de nära grannländerna 1) Kartlägg det militära läget bland fientliga klaner och miliser, deras stridsvärde, och potentiella sätt att verka mot dessa. 2) Kartläggning av vilka klaner som idag är fientliga, inbördes förhållanden, och vilka som i framtiden kan tänkas bli vänligt sinnade. Kontinuerlig kartläggning av allierade klaner och miliser för att se vilka som i framtiden kan tänkas byta sida. 3) Kartläggning av AMISOM:s förmåga, taktiska läge och stridsvärde, samt potentiella sätt att verka mot dessa. 4) Kartläggning av politisk och militär vilja i Etiopien att återigen intervenera direkt i Somalia, och huruvida Etiopien fortfarande bistår eventuella fiender med vapen. 5) Kontinuerlig kartläggning och påverkan av den politiska och militära viljan i Uganda och Burundi. Kartläggning av potentiella terrormål i dessa länder för att möjliggöra slag mot hemmaopinionen. 6) Kontinuerlig kontakt och kartläggning av nomader vilka rör sig i av Al-Shabaab kontrollerat område, handelsmän, och ekonomiskt verksamma i landet. Prioriteringar internationellt 1) Kartlägg läget i den internationella diasporan eller vänorganisationer i mellanöstern, och säkerställ en kontinuerlig tillgång på rekryter, rådgivare och pengar från dessa två källor. 2) Säkerställ att internationella underrättelsetjänster inte kan verka mot Al-Shabaab eller dess anhängare i utlandet, och att ingen information läcks till dessa av andra somalier. 3) Identifiera via internetforum och diskussionssidor fristående individer och grupperingar vilka med övertalning och ideologiskt stöd kan övertygas att agera i Al-Shabaabs intressen internationellt. 4) Kartlägg biståndsorganisationer i värdlandet vilka kan tänkas agera i Somalia, och påverka dessa. 5) Kartlägg ideologiskt viktiga mål och fiender och slå mot dessa för att sprida skräck, förvirring, och påverka omvärlden i en riktning som Al-Shabaab dikterar. 6) Kartlägg politisk vilja och förmåga att intervenera direkt i Somalia. Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet Appendix 3: Underrättelseplan Plan för inhämtning inom Somalia och det nära grannlandet Utnyttja betrodda individer för att fastställa allierades (klaner, miliser) lojalitet. Försök säkerställa informationsövertag och ideologiskt tolkningsföreträde över dessa allierade. Infiltrera AMISOM och motståndares miliser med lojala klanmedlemmar och ideologiskt övertygade allierade. Rikta detta främst mot lägre nivåer i hierarkien, och inhämta underrättelser om stödfunktioner, underhåll, och stridsvärde i de lägre nivåerna. Kartlägg militära mål och införskaffa taktiska underrättelser med spaningsgrupper, resenärer, eller nomader på väg genom fientligt territorium. Infiltrera samhällslivet i Puntland med vissa betrodda klanmedlemmar för att kartlägga klanstrukturer och allianser vilka kan påverka Al-Shabaab på medellång till lång sikt. Gör detsamma med Somaliland, men endast efter att Puntland framgångsrikt infiltrerats. Ideologiskt lojala eller klanmässigt relaterade nomader bör också utnyttjas för detta. Upprätthåll kontakter med allierade bortom den Etiopiska gränsen bland de klaner som lever i östra Etiopien, för att söka sympatisörer och erhålla tidiga varningar på Etiopiska trupprörelser. Framförallt den boskapsdrivande nomadbefolkningen kan vara nyttig för detta. Kartlägg biståndarbetare och biståndsorganisationer vilka är aktiva i södra Somalia, antingen genom att kontakta dem direkt, använda existerande relationer mellan klanmedlemmar och biståndsarbetare, och sök efter sätt att få inflytande över deras handlingar. Upprätthåll kontinuerlig kontakt med och kartlägg via personliga känningar och kontakter den illegala vapenhandeln, droghandeln, och piratverksamheten vid kusten. Utveckla möjligheterna att koordinera och organisera underrättelsearbete och militära operationer via internet. Undersök möjligheterna att göra detta i miljöer där främmande underrättelsetjänst inte har någon insyn. Plan för inhämtning internationellt Använd släktingar och sympatisörer som är bosatta i diasporan för att kartlägga lokala Somaliska samfund och möjligheten att rekrytera eller inhämta ekonomiskt stöd därifrån. Använd medlemmar av denna diaspora för att kontinuerligt bedriva spaning mot eventuella motståndare vilka är bosatta i diasporan - och exempelvis leder ett väpnat motstånd från utlandet - eller andra ideologiska fiender (exempelvis Kurt Westergaard, på förekommen anledning). Denna kartläggning sker främst via öppna eller ”halvöppna” källor, exempelvis press, bloggar, Facebook, och liknande media. Även offentliga register används. Använd mer bildade medlemmar av denna diaspora för att kartlägga politisk vilja och förmåga att direkt eller indirekt intervenera i Somalia. Detta bör ske med öppna källor, främst media, universitetskontakter, eller liknande. Kartlägg biståndsarbete mot Somalia och involverade aktörer. Detta sker främst med öppna källor enligt tidigare, men kan också ske med direkt personbaserad inhämtning genom kontakt med personal från biståndsmyndigheter. Odla kontakter med biståndsarbetare för att skapa sympati för den egna saken och kartlägga myndigheternas beredvillighet att förlägga biståndsprojekt på ett sådant sätt att Al-Shabaab kan kontrollera dem. I Mellanöstern, kartlägg möjligheterna till militärt samarbete med andra organisationer vilka kämpar mot ”den amerikanska och internationella imperialismen”. Knyt kontakter och bilda nätverk med dessa. Det viktiga här är att fiendens fiende är en vän, även om det finns stora Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet ideologiska eller religiösa skillnader. Ett exempel på hur detta kan ha gått till är det småskaliga militära utbyte som skett med Hizbollah. Kartlägg fientliga underrättelsetjänsters förmåga och metoder för att verka mot Al-Shabaab internationellt, genom att genomföra historiska studier av tidigare fall där man agerat mot sympatisörer eller andra organisationer. Kartlägg personal knutna till dessa organisationer, och håll uppsikt över medlemmar av den internationella diasporan vilka kan tänkas bistå dem. Använd internetforum, bloggar, och liknande internetsidor för att sprida propagandamaterial och inbjuda till kontakt med eventuella sympatisörer. Gör detta på ett sätt som inte går att knyta till enskilda individer, och försvårar spårning av värdlandets underrättelsetänst. Direkt kontakt sköts sedan med personkontakt eller via krypterade linor. Gustaf Lewander Underrättelseanalys A HT 2010 Lunds Universitet Appendix 4 - Diagram över placering av Al-Shabaabs underrättelsefunktioner Diagrammet visar det hypotetiska förhållandet mellan Al-Shabaab-milisen, Hawiye-klanen, den högre ledningen inom Al-Shabaab, och de olika underrättelse-funktionerna. * Hawiye-klanen Denna utgjorde en stor del av Al-Shabaabs föregångare och tidigare moderorganisation ICU, och är den dominerande storklanen i södra Somalia, används här för att illustrera den hypotetiska kopplingen mellan Al-Shabaab, dess underrättelsefunktioner, och en större klan. ** Al-Shabaabmilisen *** Olika underrättelsefunktioner. Dessa är placerade för att illustrera hypotetiska band till klan,organisation och ledning. **** Den högre politiska och religiösa ledningen inom Al-Shabaab.