Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
Underrättelsefunktionen inom Al-Shabaab
Spekulativ genomgång
Inlämningsuppgift 2 Underrättelseanalys A
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
Inledning
I denna rapport kommer jag söka visa på ett möjligt utseende för underrättelsefunktionen hos
organisationen Al-Shabaab, militant islamistiskt parti/milis, verksamt i Somalia. Organisationen har
många internationella förgreningar, och har på senare tid uppmärksammats i svensk media till följd
av rekrytering av svenska medborgare. Denna rapport syftar till att ge en bild av en möjlig
underrättelsefunktion, diskutera arbetsmetoder, prioriteringar, och möjliga mål med
underrättelseverksamheten. Jag kommer här endast att redogöra för antaganden och resonemang
byggt på teorier och modeller uppställda i referenslitteraturen. Eftersom tillgången till information
om Al-Shabaabs inre struktur och arbetssätt är begränsad, kommer mycket av detta arbete utgöras
av antaganden, med Somaliska kulturgeografi och historia samt samtida organisationer som
utgångspunkt.
Underrättelsefunktionens utseende
Uppskattade allmänna karaktäristika för underrättelsearbetet inom Al-Shabaab
Den underrättelsefunktion som finns inom Al-Shabaab har sannolikt informell struktur och
saknar en fast organisation. Det rör sig troligen om en organisation som i hög utsträckning är
personberoende, och därmed beroende av enskilda individers kompetens, samarbetsförmåga,
och individuella målsättningar.
Al-Shabaab är som organisation sannolikt mycket fraktionaliserad, på grund av personliga
motsättningar, klanstrukturer, ideologiska motsättningar, och lokal historia. Ytterliggare en
bidragande orsak är att ett flertal andra organisationer agerar inom ramarna för namnet ”AlShabaab”. Detta borde innebära stora svårigheter att bedriva en effektiv
underrättelseverksamhet inom landets gränser. Underrättelseverksamhet riktad utanför
Somalia eller det nära grannområdet lider sannolikt av färre svårigheter, då det där inte bör
föreligga lika stora intressekonflikter.
Al-Shabaabs underrättelsebehov är sannolikt geografiskt indelade i: Somalia och det nära
internationella grannskapet (främst Etiopien, Djibouti, Kenya samt de halvautonoma
staterna Somaliland och Puntland), och den övriga världen med betoning på Europa och
USA.I dessa geografiska områden skiljer sig underrättelsebehoven och arbetssätten
sannolikt åt. I den mån det existerar något organiserat underrättelsearbete kan man här
troligen tala om två parallella strukturer, vilka kommer att utgöra utgångspunkt för det
fortsatta arbetet efter detta avsnitt. Av dessa två är det sannolikt så att den verksamhet som
inriktas mot väst och Europa mer avspeglar traditionell underrättelseverksamhet, medan den
som bedrivs i Somalia och grannområden förmodligen lånar drag av säkerhetstjänst och
konventionell ytövervakning.
Jag gör här bedömningen att organisationen Al-Shabaab rent praktiskt delar upp sitt
underrättelsearbete beroende på om det riktas mot kärnlandet Somalia och det nära grannområdet
eller det internationella samfundet. I det senare räknar jag främst mellanöstern med fokus på
Saudiarabien, Jemen, och inblandade parter i konflikten Israel-Palestina, samt länder inom
västsamfundet där det finns en betydande somalisk diaspora, varav Skandinavien och USA är två
framträdande områden.
På grund av samhällsstrukturen i Somalia är det sannolikt att underrättelsearbetet sköts av
enskilda individer eller celler, vilka opererar relativt självständigt inom ramarna för organisationen
eller allierade klaner. Det är sannolikt så att det finns ett flertal olika enheter, vilka arbetar mot
likartade underrättelsemål, utan någon inbördes samordning. Dessa kan tillhöra klaner vilka är
lierade med Al-Shabaab men har en inbördes fiendskap. Det är troligt att detta arbete bedrivs på
olika nivåer samtidigt, med vad som närmast kan liknas vid äldre tiders ”kunskapare” i huvudsak
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
aktiva på lokal nivå i Somalia eller grannländerna. Dessa rapporterar direkt till klanöverhuvuden
och för lokala miliser. Den högre ledningen har sannolikt egna enheter med egna rapportvägar.
Varje relevant aktör försöker således att göra sitt eget underrättelsearbete och skapa egna sätt att
bedriva underrättelseverksamhet. Kommunikation, samordning och ledning blir i praktiken mycket
ineffektivt. Avgörande för underrätelsearbetets kvalitet blir personliga relationen mellan klaner,
miliser och politisk ledning.
Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet
Funktionens utseende
Den funktion som blivit resultatet av de ovanstående faktorerna är sannolikt mycket decentraliserad
och uppbyggd enligt en nätverksstruktur. Det är osannolikt att denna funktion byggts upp med
någon tydligt uttalad struktur som slutmål, utan har snarast vuxit organiskt och händelsestyrt. Det är
vidare otroligt att det i någon mening egentligen rör sig om ”en” underrättelsefunktion, snarare bör
det röra sig om ett flertal parallella nätverksstrukturer med skiftande lojalitet. En funktion består
förmodligen av en eller flera celler, vilka utgörs av en eller ett par individer med olika
fokusområden. Hur ordergången ser ut varierar sannolikt inom organisationen, och det är troligt att
ju närmare den högre ledningen man kommer, desto mer strukturerad är ordergången och
kommunikationen.
Underrättelsearbetet
Hur arbetet sker varierar förmodligen, men i allmänhet är det sannolikt personbaserad inhämtning
som är den allmänt förhärskande metoden. Information kommer troligen mycket bestå av
traditionellt ”byskvaller”, ofta med syfte att kartlägga och uppdatera olika personers nätverk,
civilstatus och politiska preferenser. Denna vidarebefordras till sådana personer som inom
respektive klan eller grupp är kända som ”informationsansvariga”. Det kan också röra sig om att
pålitliga individer åker ut och genomför intervjuer eller förhör avseende truppförflyttning eller
stridshandling, främst med sekundärkällor. Det kan även röra sig om enskilda klanmedlemmar som
vidarebefordrar information som de bedömt som intressant, vilket bland annat skedde vid den
amerikanska insatsen i Somalia under 90-talet. Anställda vid den amerikanska basen, vilka tillhörde
General Aideeds klan, vidarebefordrade då underrättelser om de amerikanska förhållandena till
Aideeds styrkor. Förutom nätverksunderrättelsetjänst ägnar man sig sannolikt mest åt mer genuint
militära underrättelser - exempelvis styrkeförhållanden eller taktiska förhållanden. Även
lokalpolitiska förhållanden är sannolikt av strategisk vikt för olika klangrupperingar, men sannolikt
av mindre vikt för den övergripande organisationen Al-Shabaab.
Det sker sannolikt också viss inhämtning via öppna källor på internet eller i media, men
eftersom man i detta arbete förmodligen är mest intresserad av lokala förhållanden bör sådana källor
vara av mindre betydelse. Någon teknisk inhämtning lär knappast förekomma bortom användning
av olika typer av kameror - exempelvis mobilkameror - för att dokumentera på plats.
Kommunikation av underrättelsematerial lär förmodligen ske muntligen eller via kurir eller
via ”öppna” kommunikationsmedel, exempelvis olika typer av okrypterade mobiltelefonlinjer eller
e-mail. I takt med att gratis krypterad mailtrafik blir lättare att tillgå, är det inte otroligt att
användningen av denna ökar.
Det är troligt att de personer som arbetar med underrättelser i Somalia och dess grannländer
ofta saknar någon typ av högre formell utbildning, eller formaliserad kunskap inom området. Det är
också troligt att de lägre nivåerna i inhämtningskedjan är relativt oerfarna och okunniga. Ansvariga
för analys och delgivning är däremot mer troligt olika typer av åldermän eller mer erfarna
befälhavare, vilka sannolikt samtidigt agerar både som operatörer, analytiker och till viss del
ideologer. Dessa står sannolikt ofta mycket nära någon person på ledningsnivå inom Al-Shabaab
eller allierade.
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
Underrättelsearbetet internationellt
Funktionens Utseende
Funktionens utseende är avhängigt det underrättelsearbete den är satt att bedriva. Likt de funktioner
som är verksamma i Somalia, är denna funktion förmodligen beroende av tillgången till lojal
personal, antingen hämtad ur någon lojal klangruppering eller ideologiskt övertygade led. Till
skillnad från de funktioner som är aktiva i Somalia och kringliggande länder, är det dock mer troligt
att individer utan direkt klanrelaterat släktskap eller lojalitet till organisationens beståndsdelar är
verksamma här. Sådan personal kan hämtas från ideologiska fränder av annan nationalitet, eller av
andra eller tredje generationens flyktingar från Somalia, vars klanidentitet sannolikt är av något
mindre vikt än den är hos de som stannat i landet.
Funktionerna är förmodligen uppbyggda enligt en cellstruktur, med en eller ett par
självständiga celler som arbetar mot ett eller ett par specifika mål, varefter de återvänder till
Somalia eller helt enkelt löses upp i värdlandet. Dessa funktioner är sannolikt inte knutna till några
klangrupperingar eller lokala miliser i Somalia, utan arbetar förmodligen direkt mot den högre
religiösa och politiska ledningen. Öppen kommunikation mellan olika celler är osannolik på grund
av hotet från värdlandets och andra västländers underrättelse- och säkerhetstjänster, men kan
förekomma för att utbyta viktig information och hotbilder. Kommunikation med ledningen sker
sannolikt via olika typer av krypterade eller annars hemliga vägar, eller genom muntlig
avrapportering på plats i Somalia. Medan de som är direkt involverade i cellernas arbete troligen
avhåller sig från direkt kommunikation med öppna medel, är det mycket vanligt att sympatisörer
försöker kommunicera med varandra eller med involverade i Al-Shabaab via öppna forum eller
bloggar, och det hör till normen att rörelsens ledning och ideologiska flygel bedriver ”öppna”
diskussionsforum och livesändningar via internet. Det händer också att Al-Shabaab använder dessa
forum för att kommunicera indirekt med potentiella rekryter från det internationella samfundet. Den
kommunikation som sker öppet på detta sätt är dock ofta opersonlig och inte direkt riktad mot
specifika individer, och förefaller mer tjäna syftet att motivera och inspirera.
Det är sannolikt att dessa celler samtidigt sysslar med annan verksamhet, vilken är relaterad
till deras underrättelsemässiga uppdrag - exempelvis kan en cell vilken är satt att kartlägga stöd för
Al-Shabaabs sak, sannolikt också ägna sig åt direkt rekrytering.
Dessa celler opererar sannolikt något mer öppet och friare i Europa och USA, där de
visserligen riskerar att bli upptäckta av västliga underrättelsetjänster och i värsta fall arresterade
eller deporterade, till skillnad från Mellanöstern där man arbetar med livet som insats. I
Mellanöstern är det därför mer sannolikt att underrättelsefunktionerna följer det tidigare mönstret
med klanlojaliteter och personliga kontakter än i Europa och USA.
Underrättelsearbetet
Det underrättelsearbete som bedrivs i Europa sker sannolikt parallellt med annan verksamhet vilket
kopplad till målet för underrättelsearbetet. Detta innebär att sådana celler som ägnar sig åt att
kartlägga olika typer av oppositions- eller sympatisörsgrupperingar sannolikt också har kontakter
med dessa, antingen i rekryteringssyfte eller i avskräckande syfte. På så vis bedömer jag att det här
är sannolikt att man ser den sammanblandning av underrättelse- och säkerhetstjänst med annan
verksamhet, vilket ibland förekommit i väst under det Kalla Kriget. Detta är en följd av arbetet med
celler och nätverksstrukturerade underrättelsefunktioner vilka byggs upp enligt behov, och dålig
tillgång på kompetent och pålitlig personal.
Inhämtningsarbetet i den internationella funktionen sker med en rad olika källor.
Personbaserad inhämtning är även här av stor vikt, vid kontakt med sympatisörer och andra lierade
internationella nätverk. Det rör sig dock då främst om kartläggning av sympatisörer eller
motståndare bland egna eller relaterade etniska grupperingar - personbaserad inhämtning mot
motståndare av andra etniska grupper och politiska eller väpnade motståndare är både opraktiskt
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
och farligt i förhållande till behoven. Då är det mera sannolikt att öppna källor, exempelvis
offentliga register eller publikt tillgängliga databaser som Facebook utnyttjas. Avseende politiska
faktorer och motståndare är sannolikt medial rapportering och öppna källor av största vikt. Även
viss teknisk inhämtning kan bedrivas såsom dataintrång och avlyssning. Här är tillgång på
kompetent och pålitlig personal den största begränsande faktorn.
Målet för inhämtningen skiljer sig från den inhemska och den i de nära grannländerna. Först
och främst handlar det om kartläggning och rekrytering av internationella sympatisörer, deras band
med Somalia, och hur de kan tänkas involveras, samt att säkerställa att organisationen inte
infiltreras. Ett annat mål för inhämtningen är finansiella aspekter - eftersom Al-Shabaab, liksom
andra somaliska organisationer och klaner är beroende av bidrag är kartläggning och rekrytering av
potentiella finansiärer sannolikt också en viktig verksamhet. Vidare är kartläggning av politiska
motståndare och mål sannolikt viktiga beståndsdelar av det internationella arbetet. Här kan det
handla om allt från kartläggning av potentiella terrormål (ett hypotetiskt exempel skulle här kunna
vara en kartläggning av danska karikatyrtecknare), till analys av politisk vilja i främmande land och
tredje makts insatser mot Al-Shabaabs intressen (ett hypotetiskt exempel på detta skulle kunna vara
en kartläggning av SÄPO:s arbete mot deras rekryteringsinsatser).
Analys och redovisning av inhämtat material sker sannolikt främst vid direkt personlig
kontakt med högre ledning, antingen på plats i värdlandet eller i Somalia. Det är otroligt att sådan
rapportering sker vid okrypterade eller ”öppna” linor.
Sammanfattning
Underrättelsefunktionen inom Al-Shabaab består alltså troligen av flera från varandra självständiga
enheter, med liten inbördes samverkan och skiftande lojalitet till huvudorganisationen. Dessa
opererar med mycket diversifierade metoder inom en rad olika arenor, varierande beroende på
position, syfte, och kompetens hos genomförande grupper. Kompetensnivån varierar sannolikt
starkt inom organisationen, beroende på bakgrund och hemvist. De funktioner som opererar i
Somalia och det nära grannlandet är sannolikt starkt präglade av det fraktionaliserade
klansamhället, medan den internationella diasporan sannolikt är mer ideologiskt och religiöst
motiverad. Det är inte otroligt att Al-Shabaab använder sig av religiöst motiverade sympatisörer,
vilka inte egentligen är medlemmar av organisationen, för att utföra uppdrag internationellt.
Avslutningsvis anser jag att det är en ur den här aspekten intressant organisation att studera och
spekulera kring, på grund av de många olika påverkansfaktorerna och skilda underrättelsebehoven,
och den stora geografiska spridningen.
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
Referenser
Litteratur
Understanding Somalia and Somaliland
Ioan Lewis;
Hurst Publishers Ltd; London, 2008
Förvarning och samhällshot
Wilhelm Agrell;
Studentlitteratur; Lund, 2005
Konsten att gissa rätt
Wilhelm Agrell;
Studentlitteratur; Lund, 1998
Business Intelligence
Göran Pagels-Fick;
Liber; Malmö, 2008
Introduction to Private and Public Intelligence
Klaus Solberg Søilen;
Studentlitteratur; Lund, 2005
Övriga dokument
Letter dated 26 February 2010 from the members of the Monitoring Group on Somalia addressed to
the Chairman of the Security Council Committee established pursuant to resolution 751 (1992);
UN Security Council Committe; 2010
Internet
Landguiden, Somalia, 2011-01-05
http://www.landguiden.se/
Wikipedia, Al-Shabaab, 2010-01-02
http://en.wikipedia.org/wiki/Al_Shabaab
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
Appendix 1: Underrättelsebehov
Nedanstående faktorer och intresseområden är sådana som sannolikt både påverkar
underrättelsearbetet och utgör dess främsta fokus. Jag har inkluderat visst bakgrundsmaterial i
beskrivningen av behoven för att det bakomliggande resonemanget skall framgå tydligt.
Kampen mellan Eritrea och Etiopien är en av de viktigaste rambetingelserna för den
pågående militära kampen i Somalia, och därför också för Al-Shabaabs verksamhet. Somalia
är en mycket viktig säkerhetspolitisk fråga för båda dessa länder. Etiopien och Eritrea har
stöttat motsatta sidor i Somalia, där Eritrea tidigare har försett Al-Shabaab och dess tidigare
moderorganisation ICU (Islamic Courts Union) med vapen och förnödenheter. Etiopien har
försett motståndare till den islamistiska regimen med vapen och direkt militärt understöd,
och hade tidigare stora styrkor stående i Somalia. De har demonstrerat en tydlig beredskap
att direkt intervenera i Somalia till förmån för den sida som de bedömer bäst tjänar deras
syften, varför dessa länders politiska och militära agendor innebär ett avgörande
underrättelsebehov. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära
grannlandet (se sida 2)
Närvaron av en internationell, fredsbevarande styrka, AMISOM, bestående av trupper från
andra afrikanska grannländer innebär ytterliggare en ramfaktor. Denna utgörs främst av
styrkor från Uganda och Burundi, och uppgår till cirka 8000 man. Al-Shabaab är en uttalad
fiende av denna styrka. Dess underhållssituation, ingående förmågor och stridsvärde blir
därför ett avgörande militärt underrättelsebehov. Detta behov knyts främst till
Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se sida 2)
Den politiska och militära viljan i hemmaopinionen och bland hemlandens politiska skikt är
också ett viktigt underrättelsebehov riktat mot AMISOM. Även den politiska viljan i länder
som Djibouti och Kenya, vilka kan tänkas lämna truppbidrag till denna styrka, är viktiga.
Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se
sida 2).
Den politiska situationen i mellanöstern utgör en tydlig ramfaktor. Al-Shabaab har hämtat
stort stöd från bland annat extremistiska grupperingar i Saudiarabien, och har fått stöd från
Hizbollah i Libanon. En FN-rapport har pekat ut Iran, Libyen och Egypten som länder vilka
stöder Al-Shabaab. Att kartlägga i vilken mån dessa länder eller olika organisationer i de
länderna är villiga att stötta Al-Shabaab är ett viktigt underrättelsebehov, liksom eventuell
politisk vilja att intervenera direkt i konflikten.Detta behov knyter både till
Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet och Underrättelsearbetet
internationellt (se sida 2 och 3)
Klanförhållanden och lokala maktstrukturer är en av de viktigaste ramfaktorerna. Politiska
och militära allianser och maktstrukturer utgår samtliga från klansamhället. Klansamhället
är starkt centrerat kring enskilda individers släktband och inbördes relationer, släkthistoria,
förfäder, muntlig tradition, och lojalitet mot klanen. Inom Somalia finns det ett flertal större
klaner, vilka var och en kan delas upp på flera mindre klaner och släkter, alla med sina egna
traditioner, geografiska hemvist, intresseområden, och militär makt. Av dessa har Hawiyeklanen traditionellt utgjort rekryteringsbas för Islamic Courts Union, och troligen även för
Al-Shabaab. Detta utgör en rambetingelse för alla organisationer i Somalia. Att kontinuerligt
kartlägga och undersöka betingelserna för samarbeten och konflikter inom ramarna för
klansystemet är därför ett mycket viktigt underrättelsebehov. Detta behov knyts främst till
Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet (se sida 2)
Den militära situationen i hos Somaliska allierade och fiender. Somalia är ett land som
befunnit sig i krig i många år, och där alla politiska allianser är mycket bräckliga. På grund
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
av det bräckliga läget kan den politiska kartan ritas om över en natt, vilket ytterliggare
förstärker vikten av korrekta militära underrättelser om samtliga inhemska aktörer. Att
inhämta information om styrkedispositioner, materiel- och förnödenhetssituationer,
förestående angrepp och andra militära förhållanden utgör därför troligen en av de viktigaste
uppgifterna för underrättelsearbetet. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i
Somalia och det nära grannlandet (se sida 2)
Att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med och kontinuerligt kartlägga den alltjämt
levande religiösa debatten som sker, både i det nära grannlandet och bland de Somaliska
lärda (ulama) är ytterliggare ett viktigt underrättelsebehov. Om en stor del av de muslimska
lärda ställer sig mot Al-Shabaabs tolkning av Islam kan det direkt påverka dess
förutsättningar att verka. Detsamma gäller att kontinuerligt upprätthålla en kontakt och
kartlägga inställningen till Al-Shabaabs islamtolkning i Saudiarabien och Jemen, vilka är två
länder man tidigare hämtat mycket inspiration från. Detta behov knyter både till
Underrättelsearbetet i Somalia och det nära grannlandet och Underrättelsearbetet
internationellt (se sida 2 och 3)
Det är också viktigt att kontinuerligt hålla sig a-jour om olika klaner och ekonomiska
grupperingars handelsverksamhet. Exempel på strategisk verksamhet är här bland annat
fiskeindustrin, men kan också röra sig om handeln med vapen och andra olagliga varor
(exempelvis drogen qat), eller piratverksamheten. Monetära skäl har varit en starkt drivande
faktor för klanstridigheter och alliansbyten, varför det är av stor vikt att hålla sig med
underrättelser inom detta fält. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet i Somalia
och det nära grannlandet (se sida 2)
Den internationella diasporan utgör en viktig rekryteringsbas för mer kompetenta och
ideologiskt lojala anhängare än de olika klanerna och deras miliser. Denna internationella
diaspora står främst att finna i Skandinavien, Storbritannien, USA, Kenya, Djibouti,
Etiopien, Jemen, Kanada, Nederländerna, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, och Italien,
och stödet skiljer sig mellan diasporan i olika länder (exempelvis har diasporan i Kenya stått
för ett mycket aktivt stöd till Al-Shabaab och dess allierade). Dessutom utgör dessa en mer
penningstark grupp vilja med olika typer av påtryckningar eller övertalning kan påverkas att
bidra till Al-Shabaab. Att kartlägga och inhämta underrättelser mot denna grupp är därför av
stor vikt. Detta behov knyts främst till Underrättelsearbetet internationellt (se sida 3).
Den politiska viljan hos internationella samfund att bistå materiellt och ekonomiskt är en
viktig påverkansfaktor på konflikten i Somalia. Främst gäller detta biståndspengar från
internationella organisationer, militärt bistånd från stormakter (exempelvis USA),
internationellt stöd åt olika parter som aspirerar på statsmakten (främst via FN), och
möjligheten att få stöd från främmande säkerhetstjänst. Detta är viktigt att kartlägga. Detta
behov knyts främst till Underrättelsearbetet internationellt (se sida 3).
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
Appendix 2: Underrättelseprioriteringar
Nedan följer lista över prioriteringar i fallande ordning. Ju högre upp på listan, desto viktigare mål.
Prioriteringar nationellt och i de nära grannländerna
1) Kartlägg det militära läget bland fientliga klaner och miliser, deras stridsvärde, och
potentiella sätt att verka mot dessa.
2) Kartläggning av vilka klaner som idag är fientliga, inbördes förhållanden, och vilka som i
framtiden kan tänkas bli vänligt sinnade. Kontinuerlig kartläggning av allierade klaner och
miliser för att se vilka som i framtiden kan tänkas byta sida.
3) Kartläggning av AMISOM:s förmåga, taktiska läge och stridsvärde, samt potentiella sätt att
verka mot dessa.
4) Kartläggning av politisk och militär vilja i Etiopien att återigen intervenera direkt i Somalia,
och huruvida Etiopien fortfarande bistår eventuella fiender med vapen.
5) Kontinuerlig kartläggning och påverkan av den politiska och militära viljan i Uganda och
Burundi. Kartläggning av potentiella terrormål i dessa länder för att möjliggöra slag mot
hemmaopinionen.
6) Kontinuerlig kontakt och kartläggning av nomader vilka rör sig i av Al-Shabaab kontrollerat
område, handelsmän, och ekonomiskt verksamma i landet.
Prioriteringar internationellt
1) Kartlägg läget i den internationella diasporan eller vänorganisationer i mellanöstern, och
säkerställ en kontinuerlig tillgång på rekryter, rådgivare och pengar från dessa två källor.
2) Säkerställ att internationella underrättelsetjänster inte kan verka mot Al-Shabaab eller dess
anhängare i utlandet, och att ingen information läcks till dessa av andra somalier.
3) Identifiera via internetforum och diskussionssidor fristående individer och grupperingar
vilka med övertalning och ideologiskt stöd kan övertygas att agera i Al-Shabaabs intressen
internationellt.
4) Kartlägg biståndsorganisationer i värdlandet vilka kan tänkas agera i Somalia, och påverka
dessa.
5) Kartlägg ideologiskt viktiga mål och fiender och slå mot dessa för att sprida skräck,
förvirring, och påverka omvärlden i en riktning som Al-Shabaab dikterar.
6) Kartlägg politisk vilja och förmåga att intervenera direkt i Somalia.
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
Appendix 3: Underrättelseplan
Plan för inhämtning inom Somalia och det nära grannlandet
Utnyttja betrodda individer för att fastställa allierades (klaner, miliser) lojalitet. Försök
säkerställa informationsövertag och ideologiskt tolkningsföreträde över dessa allierade.
Infiltrera AMISOM och motståndares miliser med lojala klanmedlemmar och ideologiskt
övertygade allierade. Rikta detta främst mot lägre nivåer i hierarkien, och inhämta
underrättelser om stödfunktioner, underhåll, och stridsvärde i de lägre nivåerna.
Kartlägg militära mål och införskaffa taktiska underrättelser med spaningsgrupper,
resenärer, eller nomader på väg genom fientligt territorium.
Infiltrera samhällslivet i Puntland med vissa betrodda klanmedlemmar för att kartlägga
klanstrukturer och allianser vilka kan påverka Al-Shabaab på medellång till lång sikt. Gör
detsamma med Somaliland, men endast efter att Puntland framgångsrikt infiltrerats.
Ideologiskt lojala eller klanmässigt relaterade nomader bör också utnyttjas för detta.
Upprätthåll kontakter med allierade bortom den Etiopiska gränsen bland de klaner som lever
i östra Etiopien, för att söka sympatisörer och erhålla tidiga varningar på Etiopiska
trupprörelser. Framförallt den boskapsdrivande nomadbefolkningen kan vara nyttig för
detta.
Kartlägg biståndarbetare och biståndsorganisationer vilka är aktiva i södra Somalia,
antingen genom att kontakta dem direkt, använda existerande relationer mellan
klanmedlemmar och biståndsarbetare, och sök efter sätt att få inflytande över deras
handlingar.
Upprätthåll kontinuerlig kontakt med och kartlägg via personliga känningar och kontakter
den illegala vapenhandeln, droghandeln, och piratverksamheten vid kusten.
Utveckla möjligheterna att koordinera och organisera underrättelsearbete och militära
operationer via internet. Undersök möjligheterna att göra detta i miljöer där främmande
underrättelsetjänst inte har någon insyn.
Plan för inhämtning internationellt
Använd släktingar och sympatisörer som är bosatta i diasporan för att kartlägga lokala
Somaliska samfund och möjligheten att rekrytera eller inhämta ekonomiskt stöd därifrån.
Använd medlemmar av denna diaspora för att kontinuerligt bedriva spaning mot eventuella
motståndare vilka är bosatta i diasporan - och exempelvis leder ett väpnat motstånd från
utlandet - eller andra ideologiska fiender (exempelvis Kurt Westergaard, på förekommen
anledning). Denna kartläggning sker främst via öppna eller ”halvöppna” källor, exempelvis
press, bloggar, Facebook, och liknande media. Även offentliga register används.
Använd mer bildade medlemmar av denna diaspora för att kartlägga politisk vilja och
förmåga att direkt eller indirekt intervenera i Somalia. Detta bör ske med öppna källor,
främst media, universitetskontakter, eller liknande.
Kartlägg biståndsarbete mot Somalia och involverade aktörer. Detta sker främst med öppna
källor enligt tidigare, men kan också ske med direkt personbaserad inhämtning genom
kontakt med personal från biståndsmyndigheter. Odla kontakter med biståndsarbetare för att
skapa sympati för den egna saken och kartlägga myndigheternas beredvillighet att förlägga
biståndsprojekt på ett sådant sätt att Al-Shabaab kan kontrollera dem.
I Mellanöstern, kartlägg möjligheterna till militärt samarbete med andra organisationer vilka
kämpar mot ”den amerikanska och internationella imperialismen”. Knyt kontakter och bilda
nätverk med dessa. Det viktiga här är att fiendens fiende är en vän, även om det finns stora
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
ideologiska eller religiösa skillnader. Ett exempel på hur detta kan ha gått till är det
småskaliga militära utbyte som skett med Hizbollah.
Kartlägg fientliga underrättelsetjänsters förmåga och metoder för att verka mot Al-Shabaab
internationellt, genom att genomföra historiska studier av tidigare fall där man agerat mot
sympatisörer eller andra organisationer. Kartlägg personal knutna till dessa organisationer,
och håll uppsikt över medlemmar av den internationella diasporan vilka kan tänkas bistå
dem.
Använd internetforum, bloggar, och liknande internetsidor för att sprida propagandamaterial
och inbjuda till kontakt med eventuella sympatisörer. Gör detta på ett sätt som inte går att
knyta till enskilda individer, och försvårar spårning av värdlandets underrättelsetänst. Direkt
kontakt sköts sedan med personkontakt eller via krypterade linor.
Gustaf Lewander
Underrättelseanalys A
HT 2010
Lunds Universitet
Appendix 4 - Diagram över placering av Al-Shabaabs underrättelsefunktioner
Diagrammet visar det hypotetiska förhållandet mellan Al-Shabaab-milisen, Hawiye-klanen, den
högre ledningen inom Al-Shabaab, och de olika underrättelse-funktionerna.
* Hawiye-klanen Denna utgjorde en stor del av Al-Shabaabs
föregångare och tidigare moderorganisation ICU, och är den
dominerande storklanen i södra Somalia, används här för att illustrera
den hypotetiska kopplingen mellan Al-Shabaab, dess
underrättelsefunktioner, och en större klan.
** Al-Shabaabmilisen
*** Olika underrättelsefunktioner. Dessa är placerade för att illustrera
hypotetiska band till klan,organisation och ledning.
**** Den högre politiska och religiösa ledningen inom Al-Shabaab.
