Religionsvetarna
Utbildningar och föreläsningar om religion, mångkultur och migration
Introduktion till religion
Enligt många typiska europeiska och västliga uppfattningar handlar religion
ofta om känslor, upplevelser, personlig moral och värderingar, existentiella
frågor, etc.
När man närmar sig människor med religiös bakgrund utanför Sverige och
Europa är det viktigt att tänka på att religion:
o Har ett bredare giltighetsområde
o Är nära kopplat till familj/klan
o Utgör en legal status
Introduktion till islam
570 (v.t.) Muhammed föds
610 Muhammed börjar ta emot uppenbarelser och predikar i Mekka
622 Flykten från Mekka till Medina
Det finns viktiga skillnader mellan uppenbarelserna i Mekka och i Medina
632 Muhammed dör och strider om ledarskapet utbryter, vilket leder till
splittringen mellan sunni- och shiamuslimer
De så kallade ”fem pelarna” utgör en viktig grundstruktur inom islam
Klansamhälle, Somalia
Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala det
sociala såväl som det politiska livet. Klaner är i princip stora släktskap enade
under gemensamma förfäder.
Somalia har ingen motsvarighet till den Västerländska/europeiska modellen av
”kärnfamilj”, minsta beståndsdelen av familj är vad Väst skulle kalla ”släkt”.
Klansamhällen bygger på kollektivism där rättigheter, skyldigheter samt
resurser (t ex ekonomiska) baseras på familj- och släkttillhörighet snarare än
individ. Därför är det viktigt att känna till släktträd och namn på sina förfäder.
De dominerande huvudklanerna är Darod, Hawiyee, Dir, och Isaac.
Rahanweyn och bantu/jareer är minoritetsklaner och generellt
diskriminerande av de dominerande.
Somalia är en muntlig språkkultur då skriftspråk instiftades så sent som för
bara 50 år sedan. Detta innebär att det talade ordet viktigare än det skrivna.
Eritrea
1962-1991: Självständighetskrig - Eritrean People´s Liberation Front. 1993,
eritreaner röstar enväldigt för själständighet - Eritrea blir självständigt. Inga val
har hållits och Isaias Afwerki är president sen självständigheten.
Etniska/religiösa minoriteter:
1. Tigrinja: Över hälften av befolkningen tillhör tigrinja som är ortodox
kristna och dominerar landet politiskt och ekonomiskt.
2. Tigrefolket: Ca 30%, främst jordbrukare, kristendom dominerar men
islam förekommer också.
3. Bejastammarna: Utmed gränsen till Sudan i nordvästra Eritrea lever de
boskapsskötande Bejastammarna som är muslimer.
4. Rashaida: Lever i bejafolkets närhet, är en arabisktalande grupp som
flyttande in från Arabiska halvön 1846. De är sunnimuslimer, lever som
nomader.
5. Bilin: Bland de mindre grupperna i Eritrea. De bebor främst landets
centrala delar och är numer muslimer efter att tidigare ha praktiserat
etiopisk-ortodox kristendom.
Det finns fyra erkända religioner:
1. Eritreanska ortodoxa kyrkan
2. Sunni islam
3. Katolicism
4. Evangelisk-Lutersk
Exempel på olagliga religioner:
1. Jehovas Vittnen
2. Pingstkyrkan
3. Bahai
Nationaltjänsten: Den obligatoriska nationaltjänsten pågår enligt nationell
lagstiftning i 18 mån och består i 6 månaders militärtjänst och 12 månaders
samhällstjänst. Systemet är godtyckligt, man kan bli placerad var som helst
under tjänstgöringen och oftast på obestämd tid. Nationaltjänsten handlar också
om nationsbyggande. Tanken är att alla unga ska arbeta med att bygga upp
landet, och man anses vara en förrädare om man inte hjälper till och istället
lämnar landet. Militären fungerar som en maskin när det gäller att bestraffa
personer som undanhållit sig eller deserterat från nationaltjänsten. Straffen är
oftast hårda (fysiskt, psykiskt och ekonomiskt) och drabbar både män och
kvinnor.
Kulturmöten
Mångkulturalism "Att olika etniska och religiösa minoritetsgrupper tillåts
mobilisera i syfte att bevara en egen identitet och tillvarata egna intressen"
Svensk kultur: Hur definierar vi vår egna kultur och hur definieras samma
kultur utifrån ett occidentalistiskt synsätt? Alla kulturer innehåller en så kallad
"kulturgrammatik", där barnuppfostran ger oss som individer en klarhet, en
sammanhängande logisk världsbild. Vi vet hur vi skall bära oss åt i livet. Det
ena beteendet strider inte mot det andra. Ett beteende strider inte mot
värderingarna. Kanske man inte alltid själv ser logiken, men den finns där så
länge jag håller mig till det kulturellt accepterade och önskvärda. Skulle
delarna inte hänga samman skulle jag uppleva förvirring (kulturmöten).
Hur lär vi oss en kultur?
1. Formell = Ges via medvetet och verbalt uttalade förmaningar och
uppmuntran (sociala kontexten såsom föräldrar, vänner, skolan).
2. Informell = Ickeverbalt uttalade förmaningar och uppmuntran - imiterar
den sociala omgivningen.
Uppfostran: Vi reagerar mera känslomässigt när någon bryter mot det vi lärt
oss informellt än när någon bryter mot det vi lärt oss formellt.
Förstärkningar: Vi umgås med andra människor med likartad uppfostran.
Hela tiden får vi förstärkningar av, och bekräftelse på att de kulturella
värderingar vi fått är de rätta.
Centrala värderingar: Vilka värderingar som är centrala varierar från individ
till individ, men säkerligen delas en viss kärna av centrala värderingar i en
kulturell gemenskap. När det gäller centrala värderingar uppfattar människor
generellt andra kulturer negativt i den mån de inte stämmer överens med
hennes egen (t. ex. utifrån yttrandefrihet, demokrati, individuell frihet).
Jag-kulturer: Fokus på individen, positiva värderingar: personligt ansvar,
ambition, initiativ o.s.v. Individens egna meriter är avgörande för framgång.
Främst är det staten och dess institutioner som tar ansvar för individens
rättigheter och fungerar som ett skyddsnät då individen inte klarar sig på egen
hand.
Vi-kulturer: I första hand är man medlem i en grupp, och hans eller hennes
aktiviteter är direkt relaterade till denna grupp. I renodlade Vi-kulturer sätts
krav från familj och släktingar framför alla andras krav.
Kulturchock: När upplever vi en kulturchock? Fundera kring egna erfarenheter
och hur själva kulturchocken yttrade sig. Vad kan uppfattas som en kulturchock
i den svenska kulturen?
www.religionsvetarna.se
0708990964
