Samhallsekonomi E1b
SAMHÄLLSKUNSKAP 1 Ekonomins grunder
Vi har tagit upp avsnittet marknadskrafterna och utbud/efterfrågan, jämviktspris, efterfråge- och
utbudsöverskott. Vi har också gått genom det ekonomiska kretsloppet och ekonomiska aktörer
Jag hänvisa till läroboken kapitlet Ekonomins grunder:
Tisdag
28
Marknadskrafterna: utbud och efterfrågan
5 NP Eng5
Ekonomiska System: Plan vs. Marknadsekonomi
12 Varför fungerar inte planekonomi?
Torsdag
30
7
Uppgift: på utbud och efterfrågan
Ekonomiska system : Marknadsekonomi
14
BNP, tillväxt och konjunkturer
19
21
26 Inför provet
28
-
arbetslöshet och inflation
konjunkturcykeln
2 Prov sh1b
Detta ska ni läsa på:
Kretsloppet och ekonomins aktörer – se kompendiet
Hur fungerar olika produktionsfaktorer – att beskriva utbytet av olika produktionsfaktorer
genom kretsloppet.- se kompendiet
Utbud och efterfrågan – hur sätts priser, elasticitet, efterfråge- och
utbudsöverskott. Marknadskrafterna + ppt (utbud & efterfrågan)
Ekonomiska system – vad kännetecknar olika ekonomiska system. Vilka svårigheter finns
med en helt oreglerad marknadsekonomi? Varför kollapsade planekonomin? ppt
(ekonomiska system)
Marknadsmisslyckande och regle ringar – hyres- och jordbruksreglering, externa effekter,
kollektiva varor sSe ppt + Ekonomiska system och när konkurrensen inte fungerar
Konkurrensformer – monopol, oligopol, kartellbildningar och fri konkurrens ppt
(ekonomiska system) När konkurrensen ….
Bruttonationalprodukten – Vad består BNP av? Varför fungerar det inte som
välfärdsmått? PPT + Läroboken
-
Tillväxt – låg och högkonjunktur
Arbetslöshet Hur mäts arbetslöshet Orsaker: Strukturell och konjunkturell
arbetslöshet
inflation
Hur mäts inflation Vad orsakar inflation, olika sorters inflation Inflationens
skadeverkningar
Det ekonomiska kretsloppet
Den offentliga sektorn
Den offentliga sektorn är staten, landstingen och kommunerna. I den offentliga sektorn finns det
massor av verksamheter. Några av de största är sjukvård och skola.
Offentliga sektorn deltar i samhällsekonomin på följande sätt:
-
människor är anställda i den offentliga sektorn och får lön för jobbet de utför. (T ex Henrik)
transfereringar, dvs. bidrag, betalas ut till hushållen. (barnbidrag, studiebidrag,
bostadsbidrag)
subventioner (ekonomisk hjälp i olika former) betalas ut till företagen. Det kan hjälpa
nystartade företag till exempel.
Den offentliga sektorn få in skatt, dvs. pengar som hushållen och företagen betalar till
offentliga sektorn. Skaten betalas på den vinst företag gör eller den lön som en person tjänar.
Det är skattepengarna som staten, kommunerna och landstingen använder för att driva
sjukvård, försvaret, betala ut olika bidrag m.m.
Hushållen
Alla tillhör ett hushåll. Det är vårt hem. Hushållen kan vara olika stora, i en del bor det en hel familj
och i en del endast en person. Det finns drygt 4 miljoner hushåll i Sverige.
Hushållen deltar i och påverkar samhällsekonomin på följande sätt:
-
-
Vi är arbetskraft i den offentliga sektorn och i företagen. För det arbete vi gör får vi lön.
Lönen använder vi för att betala för varor och tjänster. Vi betalar hyra, telefon, går och
klipper oss och handlar kläder.
Hushållen får också olika bidrag, transfereringar, av den offentliga sektorn. Dessa bidrag
använder vi också till att betala för olika saker, som med lönen.
På våra inkomster betalar vi skatt. Skatten går till den offentliga sektorn.
Vi betalar skatt när vi handlar. MOMS, mervärdeskatt är en konsumentskatt.
Vi sparar kanske pengar i en bank eller i olika aktiefonder. Sparandet är till för att vi skall ha
en ekonomisk buffert, dvs. pengar som vi kan använda till att köpa en bil eller resa, eller
spara för att leva på senare i livet. Ibland händer saker, oväntade utgifter, och då kan det
vara skönt att ha en liten slant på banken.
Ibland behöver vi låna pengar i en bank. T ex för att köpa hus eller annan stor utgift.
Vi är initiativtagarna till att starta nya företag.
Företagen
Det finns många olika sorters företag i ett land och i världen. De flesta är ganska små företag där det
endast arbetar några stycken. Andra är väldigt stora och finns runt om i hela världen.
Sådana stora företag brukar kallas multinationella. Exempel på sådana är Ericsson, Ford och Coca
Cola, IKEA osv.
Företagen deltar i samhällsekonomin genom att:
-
de anställer människor och betalar dessa lön.
de kan få subventioner av den offentliga sektorn. Dessa kan användas t ex till att öka
produktionen genom att investera i en ny maskin eller kanske genom att anställa fler.
de betalar skatt och olika avgifter. T ex arbetsgivaravgift.
Många företag måste ta lån i bankerna om de skall göra stora investeringar.
de kan spara pengar för att ha till en framtida investering eller oväntad utgift.
Kreditinstituten
Ett kreditinstitut är t ex våra olika banker eller försäkringsbolag. De har alltså med pengar att göra.
De deltar i samhällsekonomin genom att:
-
I kreditinstituten sparas pengar på olika sätt och det lånas också pengar. Både företag och
hushåll sparar och låna pengar.
Ränta: När man lånar pengar av en bank får man betala ränta. Räntan är, kan man säga, priset som
man får betala om man lånar pengar. Lånar man 1 000 000 kr i en bank, betalar man alltså tillbaka
mer. När man sparar pengar får man också ränta. Man kan förenklat säga att under den tid du har
pengar på banken så lånar banken pengarna av dig. Det är en högre ränta när du lånar pengar av
banken än den ränta man får när banken lånar av dig (när du sparar). Detta kallas räntegapet och det
är så för att banken behöver pengar för att finansiera sin verksamhet.
Riksbanken: Riksbanken är Sveriges centralbank. Man kan säga att det är den viktigaste av alla banker
i Sverige.
Riksbanken:
-
är statens bank: när olika statliga myndigheter har överskott så har de detta hos riksbanken.
är bankernas bank. Alla andra banker har konton hos riksbanken. Här kan de ha sina
kassaöverskott m.m.
ger ut sedlar och mynt. Det är bara riksbanken som få ge ut pengar i Sverige.
har hand om den s.k. guld- och valutareserven. Det är tillgångar som landet har i olika
utländska statspapper, fodringar i utländska banker, samt en hel hög med guld.
har hand om penningpolitiken. Med penningpolitiken kan de påverka räntan hos de andra
bankerna. Om riksbanken höjer räntan får jag också betala en högre ränta när jag lånar
pengar av min bank.
har hand om valuta politiken. Det innebär att riksbanken på olika sätt försöker påverka hur mycket
de svenska kronorna är värda. Detta kan spela roll för oss alla t ex när vi reser. Hur många pund ($)
får du t ex om du ska åka till USA i sommar
-
Som framgår brukar samhällsekonomin beskrivas med hjälp av en förenklad modell, det ekonomiska
kretsloppet i en sluten ekonomi. Vad står pilarna för?
1. Vilka är aktörerna (deltagarna) i kretsloppet? Beskrivs dessa! Vilka varor, tjänster och betalningar
står var och en för?
2. I vilken av aktörerna i kretsloppet placerar du följande:
o Tetra Pak
o Din familj
o Nordbanken
o Institutionen för samhällsvetenskapliga ämnen på Katedralskolan
o Din lärare Henke
o Landstinget
o Börsen i New York
3. På s 309 i Läroboken står det om olika produktionsfaktorer dvs. de resurser som krävs för varor och
tjänster. Beskriv de olika produktionsfaktorerna! Vilka aktörer i kretsloppet som kan tänkas stå
för olika faktorer?
Instudering på sidorna: Ekonomins aktörer
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Ge exempel på kooperativa, offentliga och multinationella företag?
Beskriv skillnaderna mellan aktiebolag, handelsbolag och enskild firma.
Hur finansieras huvudsakligen den offentliga sektorn? Vilket dessa huvudsakliga utgifter?
Ge exempel på socialförsäkringar!
Förklara hur bankerna finansierar sin verksamhet?
Vilka olika slags kreditinstitut finns det?
Kretsloppet och marknader
1.
2.
3.
4.
5.
Förklara innebörden i vad en marknad är för något?
Förklara innebörden av varor - och tjänstemarknaden. Rita och beskriv kretsloppet!
Gör likadant med arbetsmarknaden och kreditmarknaden.
Hur sätts lönen på arbete på en fri arbetsmarknad enligt läroboken?
På vilket sätt kan en hög ränta påverka sparandet och lånandet?
Utbud och efterfrågan
Uppgift 1.
Priset på olika varor och tjänster avgörs av Utbud och Efterfrågan. Rita ett diagram över ett jämnviktspris.
Pris
Mängd
UPPGIFT 2: OM PRISBILDNING
Rita efterfrågekurvan och utbudskurvan med hjälp av följande uppgifter. Ett företag säljer inspelningsbara
TV-apparater . Marknadens efterfrågan och utbud på denna vara är vid olika prislägen följande:
Efterfrågan
Pris (i kronor)
4000
5000
6000
7000
8000
Efterfrågad
mängd
50 000
38 000
30 000
24 000
20 000
Pris (i kronor)
4000
5000
6000
7000
8000
Utbjuden
mängd
0
14 000
22 000
28 000
32 000
Utbud
Besvara följande frågor:
a.
b.
c.
d.
Vilket jämviktspris uppkommer?
Vilken mängd utbjuds och vilken mängd efterfrågas vid jämviktspriset?
Markera jämviktspriset i diagrammet med en vågrät linje.
Anta att företaget först försökte sälja TV:n för 8000 kronor. Markera denna prisnivå med
en vågrät linje i diagrammet. Vad sker vid detta pris? Vad kallas denna form av bristande
balans?
e. Företaget har gått ut med priset 5200 kronor. Markera detta i diagrammet. Vad sker vid
denna prisnivå? Vad kallas denna typ av bristande balans?
f. Varför kommer jämviktspriset ändå att uppnås till slut?
Instudering på prisbildning:
1. Tänk dig ett jämviktspris på CD- skivor. Vad händer med efterfrågekurvan om vi börjar ladda ner
och bränna våra egna CD hemma istället för att handla våra egna CD-skivor? Visa i ett diagram
och förklara.
2. Även om en livsmedelshandlare inte ritar kurvor för priselasticiteten för alla varor i butiken, spelar
ändå priselasticiteten roll när det gäller exponeringen och prissättningen av varor. Förklara!
3. Förklara i ekonomiska termer varför bostadsmarknaden för hyresrätter i Stockholm ser ut som
den gör med antingen långa köer eller många svarta affärer? Varför förekommer ingen svart
marknad för bostadsrätter?
Uppgift 3: Om elasticitet
1. Vi kan konstatera följande: En prissänkning på en vara medför i regel en efterfrågeökning. Denna
ökning varierar emellertid för olika produkter, vissa varor är mer priskänsliga än andra (har större
priselasticitet) än andra.
a) Rita en kurva som illustrerar en hög priselasticitet (onödig vara)
b) Rita en kurva som illustrerar en låg priselasticitet (nödvändig vara)
Pris
Pris
Mängd
Mängd
2. Ge exempel på varor som, enligt din mening har:
-
hög priselasticitet
låg priselasticitet
3. Ge exempel på:
- substitutvaror
- komplementvaror
Uppgift 4.
Visa i ett diagram hur ökad efterfrågan leder till ökat pris. Vad kan leda till ökad efterfrågan på en vara.
Uppgifter: marknads- och planekonomi
1. Vilka är de grundläggande ekonomiska frågorna? Hur besvaras de i en marknadsekonomi? Hur
besvaras de i en planekonomi?
2. Vad innebär ett kapitalistiskt ekonomiskt system?
3. I vilka länder idag kan man stöta på planekonomi? Vad innebär planekonomi?
4. Förklara varför de långa köerna utanför många affärer i det forna Sovjetunionen försvann när
planekonomin upphörde.
5. På vad sätt kan man säga att alla länder är blandekonomier?
6. Planekonomin får anses nu i efterhand vara en historisk flopp.
a) En av deras många brister vad att ”producera mer efterfrågan än varor"? Vad menas med detta ge
exempel utifrån boken.
b) Förklaringar till misslyckandet är många och komplexa. Försök ändå med diskutera och analysera
misslyckandet med utgångspunkt i hur produktionsfaktorerna nyttjas i en planekonomi:
-
Råvaror – vatten skog, odlingsbar mark, mineraltillgångar och andra naturresurser.
-
Arbetskraft – Människans kroppsliga arbete. Humankapital. Ingenjörskunskaper till
industrin.
-
Realkapital: Bl.a. maskiner, fabriksbyggnader och transportmedel. Dvs de olika ”verktyg”
som behövs för produktionen
Diskutera först i grupper kring olika delförklaringar till planekonomins kollaps. Sedan jämför vi
resonemangen i helklass.
Samhällsekonomiprov
Fakta, begrepp, teori och modeller – korta frågor
Här testar vi hur väl du kan betydelsen i begrepp och grundläggande fakta om hur ekonomin fungerar.
Här räcker det oftast med korta förklaringar.
FAKTA: Bankerna tjänar pengar på räntegapet
BEGREPP: Priselasticitet, hushåll, offentlig sektor, monopol
MODELL: Det ekonomiska kretsloppet
TEORI: Utbud och efterfrågan
E. Översiktligt
Du visar att du känner till några
grundläggande fakta och förstår
några grundläggande begrepp om
hur samhällsekonomin
fungerar
C. Utförligt
Du visar att du känner till
merparten av all grundläggande
fakta och merparten av
grundläggande begrepp
A. Utförligt och nyanserat
Du visar att du har mycket goda
faktakunskaper och begreppsförståelse
genom att visa att du kan använda dem
för att förklara och förstår redogörande
och utredande frågor
Redogörande frågor – 2 frågor
I denna del måste du kunna ge lite längre förklaringar på sammanhang, ord och centrala företeelser inom
samhällsekonomin. Du ska kunna sätt centrala begrepp i rätt sammanhang och visar på hur saker och ting
hänger samman.
E. Översiktligt
Du får med det viktiga,
men förklara inte tillräckligt
eller visar inte riktigt hur
saker och ting hänger
samman.
C. Utförligt
Här gör du ett helt korrekt svar där du
tydligt förklara och visa på
sammanband.
A. Utförligt och nyanserat
Här lever du upp till alla de övriga
kraven, men kan också motivera mer
varför det är på ett visst sätt samt koppla
det till teorier och modeller.
Utredande frågor – En valbar fråga
Denna del består av längre frågor där du skall ge fylliga svar med klara samband och motiverade
slutsatser. Här bedömer vi hur väl du visa på olika orsaker och konsekvenser samt hur väl du
underbygger dina slutsatser. Ofta är det frågor av mer problemlösande karaktär
E – Enkel diskussion och enkla
slutsatser
C - En utförlig diskussion med
utförliga slutsatser
A - Utförlig och nyanserad
diskussion och slutsatser
Att du kan visa på enkla samband
mellan en orsak och en konsekvens.
Du kan utifrån detta en slutsats
Du kan visa på samband mellan
flera samband mellan olika orsaker
och konsekvenser
Utifrån detta gör du en väl
motiverad slutsats/slutsatser
Utöver att du kan visa på flera
samband och motiverar dina
slutsatser så ska du visa att det går
att se på flera olika sätt beroende på
exempelvis sammanhang eller vem
du frågar.
