Samhällsekonomi åk 9

Samhällsekonomi åk 9
Vad är ekonomi?
• Ekonomi => hushållning med
begränsade resurser.
• Ekonomin delas in i privat-, företags- och
nationalekonomin (samhälleliga).
• Man brukar säga att ekonomer ser
verkligheten i olika perspektiv – mikro
och makroekonomi.
Olika ekonomiska perspektiv
• Mikroekonomi = studierna i liten skala, då
man studerar hur enskilda konsumenter
och företag beter sig i olika situationer.
(grodperspektivet)
• Makroekonomi = man studerar de
ekonomiska aktiviteterna i ett eller flera
länder. (helikopterperspektivet)
Ekonomin – så mycket mer…
• Ekonomin handlar också om alla varor och
tjänster som produceras, säljs och köps av
tre viktiga aktörer – hushållen, den
offentliga sektorn och olika företag.
• Allting ska vara mest fördelaktigt för alla
parter dvs. det ska hushållas med
begränsade resurser.
För att kunna utnyttja resurser på mest optimala
sätt måste man svara på tre huvudfrågor:
• VAD som skall produceras?
• HUR skall det produceras?
• VILKA som skall få konsumera
det som produceras?
Det ekonomiska kretsloppet
• Överföring av pengar bland olika aktörer
i en ekonomi kallas för ekonomisk
kretslopp.
• Aktörerna i kretsloppet är hushållen, den
offentliga sektorn och företagen.
Dessutom ingår bankerna i kretsloppet
som en viktig faktor.
Det ekonomiska kretsloppet i en skiss
”Förenklat” blir det så här…
• hushållen tillhandahåller produktionsfaktorer så som
arbetskraft och kapitaltillgångar.
• företag använder produktionsfaktorer som inputs i
produktionsprocesser.
• offentlig sektor (stat, kommuner, landsting) som tar in
skatt från hushållen och företagen. För dessa pengar ger
man service av olika slag t ex sjukvård, utbildning,
brandkår, polis osv. Av dessa pengar ges också
ekonomiskt stöd till vissa företag och transfereringar (bl
a pensioner och barnbidrag). 
”Good times vs bad times!”
• Några viktiga begrepp inom
samhällsekonomin är:
a) Högkonjunktur
b) Lågkonjunktur
c) Inflation
d) Deflation
Högkonjunktur och inflation
• Här menas det ”goda tider”, med andra ord – ekonomin går på
högvarv, det produceras mer, det blir lättare att höja upp anställdas
löner vilket leder att man konsumerar mer. Samtidigt måste
företagen och offentlig sektor höja sina priser för att gå med vinst.
• När priserna stiger kallas det för inflation, vilket med andra ord
betyder minskat värde på pengar. Eftersom priserna stiger och folk
har mindre och mindre pengar att spendera vänder då hela
ekonomin åt det negativa.
Lågkonjunktur
• När priserna stiger konsumerar man mindre,
företag är då tvungna att minska sina kostnader
genom att bl a avskeda folk som blir av med sina
löner. Då sparar man mer vilket i sin tur leder till
att produktionen minskar i och med att man
konsumerar mindre. Resultatet blir att det inte
går bra för företag. Sådant kallas för dåliga tider
inom ekonomi eller lågkonjunktur.
Det finns dock hopp…
• Staten kan dock vända den negativa
trenden om den så vill (det har gjorts
tidigare). Detta görs främst genom stora
offentliga projekt som kan innebära att fler
sätts i arbete. När fler människor är i
arbete kan fler konsumera och efterfrågan
för olika varor ökar. Företagen producerar
mer och anställer fler. Priserna faller =
deflation
Vad är marknadsekonomi?
• Vad som ska produceras och hur mycket i en
marknadsekonomi avgörs av hur stora vinster
företagen kan göra genom sin produktion. Det
produceras bara det som efterfrågas. Beroende
på inkomster avgörs det vem som ska få ta del
av denna produktion. Det är s k
marknadskrafterna, utbud och efterfrågan, som
styr i en marknadsekonomi.
Marknadsekonomi, forts.
• I en marknadsekonomi bestäms priserna
utifrån hur många aktörer som finns på
marknaden. Det kan finnas olika s k
marknadsformer:
a) fullständig konkurrens
b) oligopol
c) monopol
Fullständig konkurrens
• Det finns många köpare och säljare och ingen
enskild kan påverka marknaden, utan måste
anpassa sig till ett visst pris. Då måste företag
sänka sina priser för att kunna konkurrera med
andra företag. Detta gynnar kunder som får
lägre priser på produkter de handlar. Här kan
vem som helst vara med på marknaden och
konkurrera med andra, då med lägre priser och
bra kvalitet om man vill ”överleva” på
marknaden.
Oligopol och Monopol
• Oligopol – tillståndet då det finns några säljare på
marknader. De är oftast få så att de inte kan konkurrera
med varandra. Oftast sätter ena sina priser eller
produktionsvolym utifrån antagandet vad den andra gör.
• Monopol – tillståndet då det finns en säljare på
marknaden som bestämmer själv priset och det är oftast
mycket högre pris än det som skulle råda under
konkurrens. Vid monopol behöver inte företag
konkurrera med någon kvalitet vilket missgynnar kunder
som får varor för högre priser och i slutändan oftast
sämre kvalitet.
Utbud och efterfrågan
•
Jämviktsprisdiagram
•
Pris
Utbud
Priset ökar
1000kr
Jämviktspris
500kr
Efterfrågan
1000 st 2000 st
antal
•
När priset på MP-3 spelare är 500 kr/st
då produceras 2000 st spelare. Då
råder det jämvikt eller balans. Om
priset ökar (som pilen i figuren visar)
till 1000 kr/st då skapas det obalans i
ekonomin. För att balansen återigen
skapas behöver utbudskurvan skifta
uppåt (den röda kurvan i figuren). När
priset har ökat minskar efterfrågan på
MP-3 spelare. För att uppnå den nya
jämvikten behöver man då producera
1000 st MP-3 spelare som skulle
säljas för det nya priset (1000 kr/st).
Om priset skulle minska då skulle
effekten bli samma fast i omvänt
riktning, dvs. utbudskurvan skulle
skifta neråt och efterfrågan skulle öka
vilket skulle leda till en ökad produktion
av MP-3 spelare
Ekonomi, politik och skatter
• Ekonomi och politik hör ihop eftersom alla inom den
offentliga apparaten behöver få in pengar. För detta
krävs en produktion som generar pengar!
• För att det ska gå att producera behövs
produktionsmedel/produktionsfaktorer:
a) råvaror
b) realkapital
c) arbetskraft
d) finanskapital
3 grundläggande frågor…
• …när det gäller produktionsmedlen:
Vad ska produceras. Vilka tjänster och varor?
Vem ska bestämma vad och hur det produceras?
Hur ska de varor och tjänster som har producerats delas upp?
Ska alla ha lika mycket?
Vad är planekonomi?
• När det är staten som bestämmer vad som ska
produceras och hur produktionen ska gå till
kallas det för planekonomi. Myndigheter styr
hur varor och tjänster ska prissättas och fördelas
samt hur stor del av resultatet som ska gå till
konsumtion respektive sparande. Fram till slutet
av 1980-talet benämndes flera länder som
planekonomier, t ex f d Sovjetunionen, samt
Kina, Kuba och flera östeuropeiska länder.
Sverige då?
• Den svenska ekonomin betraktas som en
blandekonomi, då inslag av både
marknads och planekonomi förekommer.
Staten, under socialdemokratiskt styre, har
under större delen av förra seklet följt
vänsterns idealen att alla ska ha lika
mycket. Därför har staten försökt utjämna
skillnader i lön och förmögenhet genom
skattesystemet bl a.
Skatter och diverse…
• Alla arbetstagare får ett lönebesked från sina arbetsgivare i vilket
det står hur mycket lön de får och hur mycket de betalar i skatt.
• För närvarande är skattesatsen något lägre än det som står i boken.
En tredjedel av inkomstskatten går till landstinget som ombesörjer
vårdkostnader. Resten går till kommunen som använder pengarna
för löpande kostnader och finansiering av sina verksamheter.
• Förutom kommunalskatten betalar alla som tjänar över 23 691
kr/mån en statlig skatt på 20 %. Den som tjänar mer än 35 833
kr/mån betalar 25 % i statlig skatt.
• Det intressanta är att även arbetsgivarna betalar 28 % på sin vinst i
skatt. Dessutom betalar de arbetsgivaravgift för sina anställda på
ca 30 %. T ex en lön på 100000 kr/år kostar i själva verket ca
130000 kr/år
Moms…vad är det?
• Staten kan ta in pengar med hjälp av
mervärdesskatten – moms. Denna är en
skatt på alla varor och tjänster vi köper i
Sverige.
• Förutom moms drar staten in pengar med
hjälp av skatter på bilar, alkohol, tobak,
fastigheter bl a.
Välfärd i Sverige
• Per Albin Hansson (s) var den
statsminister som myntade begreppet
”folkhemmet” – alla i Sverige skulle känna
en trygghet som staten skulle ombesörja.
Detta skulle åstadkommas med ett
omfattande skyddsnät
Viktiga delar i välfärdsbygget
•
•
•
•
•
•
•
Föräldraförsäkringen
Barnbidraget
Bostadsbidraget
Sjukersättningen
A – kassan
Socialbidraget
Pensionen
Fallgroparna
• När ekonomin i Sverige försvagades under 1970
– talet fick staten allt svårare att upprätthålla
skyddsnätet.
• Staten var då tvungen att använda sig av en rad
åtgärder med mer eller mindre lyckade resultat, t
ex att höja skatter och arbetsgivaravgifter, att ta
betalt för något som var gratis eller att låna i
utlandet.
• Förklaringen till att ”de goda tiderna” rann ut var
att de ekonomiska läget i världen förändrades
och att många jobb flyttade utomlands.
Framtiden…
• Sverige kommer att ha en allt äldre
befolkning som kommer att behöva vård
och omsorg.
• Hur kan man lösa de eventuella
problemen som kan uppstå och hota den
svenska välfärden? ...fundera i någon
minut nu, lugn och stilla…
• En diskussion om detta följer imorgon…
Banker och aktier
• Banker => lånar ut pengar till personer och
företag och lever på ränta för de utlånade
beloppen.
• Aktier => en liten del av ett företag som
kan köpas/säljas på aktiebörsen. Att
handla med aktier är förbundet med en
viss risk då värdet på de kan ändras
beroende på hur det går för företaget.
Globaliseringen
• Fundera hur Sveriges ekonomi och
därmed även din egen kommer att
påverkas utav det faktum att allt färre
arbeten kommer att finnas ute på
arbetsmarknaden pga. att företagen väljer
att flytta produktionen utomlands?
Källor:
• Bildkällor:
www.jonasweb.nu/sidor/mediesamhallet/e
konomisktkretslopp.html ,
www.backgrounds.com (2007-09-24)
• Skriftliga källor:
Samhälle idag åk 9, Samhällskunskap A
(anteckningar från föreläsningar på
Högskolan Dalarna)