Ekonomisk politik

Anna Pettersson
MiROi
 Från ca 1600-talet styrdes den ekonomiska politiken av




merkantilismens principer.
Ett lands välstånd mättes i hur mycket ädelmetaller
(guld och silver) som landet förfogade över.
Med ädelmetallerna som betalningsmedel kunde man
bekosta bl.a. krig.
För att öka mängden ädelmetaller var det bästa sättet
att exportera mer och importera mindre.
Därför försökte man med hjälp av tullar minska
importen.
 Ny ekonomisk politik som leder till ökad tillväxt och




handel.
Det viktigaste landet ekonomiskt sett var
Storbritannien.
Det är i Storbritannien som industrialismen föds och
1846 avskaffar landet många av de tullar som har
försvårat den internationella handeln.
Andra länder följer efter Storbritannien och
världshandeln fick ett uppsving.
Mot slutet av 1800-talet hade levnadsstandarden ökat
för majoriteten (i väst).
 Bidrog till en kraftig nedgång i världshandeln.
 Militära upprustningar finansierade via sedelpressarna
och brist på arbetskraft gav upphov till inflation.
 Tyskland fick hyperinflation efter kriget, då de hade
enorma krigsskulder att betala.
 Är när penningmängden ökar men värdet minskar.
 Vi får mer pengar i plånboken, priset på varorna stiger.
 Utrikeshandeln påverkas av de höjda prisnivåerna. Därför
är det viktigt med inflationsbekämpande politik.
 I Sverige är det Riksbankens uppgift att hålla nere
inflationen, genom att sänka/höja styrräntan.
 Hög inflation: Människor köper/samlar på sig varor
eftersom att inte köpa minskar värdet. Det blir då en
ogynnsam effekt då man inte investerar i produktion utan
i varor. Vilket kan leda till bubblor. Ex. hyperinflation
 Med hjälp av en hård åtstramningspolitik med kraftigt
minskad offentlig konsumtion.
 Denna politik ledde till att inflationen övergick i
deflation som i sin tur skapade arbetslöshet.
 I Sverige mellan 1921-22 var arbetslösheten på ca 30%
Teorier
 Vad ska produceras?
 Hur ska det produceras?
 Vem ska äga produktionsmedlen?
(t.ex. fabrik, maskiner, marken, vattnet och skogen)
 Vilka ska bestämma priset på varor och
tjänster?
 Beroende på vilken politisk ideologi som ligger till
grund.
 Ideologi= en samling idéer om hur man anser att
samhället bör organiseras.
 Viktig skillnad: Synen på ägandet
 Privatpersoner eller staten?
 Vem ska äga produktionsmedlen?
 Marknadsekonomi? (kapitalism)
 Planekonomi? (Socialism)
Ekonomiska
teorier
 Bygger på privat ägande av naturtillgångar,
fabriker och företag.
Producent
Konsument
Marknad
 Producenten bestämmer själv;
vad, hur, vem?
 Konsumenten bestämmer; Vilka varor?
 Något statligt/centralt organ som bestämmer över
produktion-konsumtion finns inte.
 Varje vara eller
tjänst som finns
för försäljning
utgör sin egen
marknad med ett
visst utbud och en
viss efterfrågan.
 Säljaren vill sälja varan till ett så högt pris som möjligt
medan köparen vill betala så lite som möjligt.
 Högre pris större utbud
 Lägre pris större efterfrågan
 Enligt teorin ska köparen vara rationell, dvs
välja den billigaste och likvärdiga varor och
tjänster. Samt vara välinformerad om varans
kvalité.
 Det antas att efterfrågan ökar ju lägre priset är
 Säljaren är också rationell, enligt samma teori måste
producenten ta betalt för omkostnader (lokaler,
maskiner, löner, råvaror).
 Dessutom kan man anta att de vill tjäna på affären,
alltså göra en vinst.
 Om priset är det enda som styr utbudet skulle
producenten kunna öka utbudet och få mer betalt per
styck för sina varor.
 Med hjälp av dessa påståenden kan en
efterfrågakurva och en utbudskurva mötas och där
kurvorna skär i varandra är jämviktspriset.
 Det pris där säljare och köpare är överens och möts,
det är så priset sätts i en marknadsekonomi.
 Enligt teorin strävar en fri marknad efter jämvikt.
Med en osynlig hand (The invisble hand)
Smith menade att människan i en ekonomi med fri
konkurrens strävar efter att tillgodose sina behov
samtidigt som hon arbetar för samhällets bästa.
 Producenterna vill tjäna så mycket som möjligt och
konsumenterna vill betala så lite som möjligt.
 Aktörerna strävar åt olika håll men är beroende av
varandra och de måste mötas någonstans.
 Slutet av 1700-talet beskriver Smith hur man kan
förbättra välfärden (i den tidens samhälle);
 Genom arbetsdelning och specialisering istället för
att alla ska göra lite av allt….
jaga, fiska, odla, baka…..
 Varje människa bör ägna sig åt det man var bäst på, det
man var mindre bra på kan man köpa av andra.
 Så skapar det konkurrens, vilket i sin tur skapar en
tävling om köparens pengar vilket i sin tur tvingar
producenterna att skapa bättre kvalité.
 Smith ville att dessa krafter skulle leva fritt utan
statens påverkan.
 Samhällsutvecklingen gör stora framsteg.
 LIBERAL MARKNADSEKONOMI
 Staten äger produktionsmedlen;
Råvaror, företag m.m.
Ett centralt planeringsorgan (myndighet) som fattar alla
beslut om produktion, pris och konsumtion.
Samhället (medborgarna) äger företagen, något privat
ägande finns inte.
Staten
Äger
Råvaror/Produktionsmedel
Utbud av varor & tjänster
Pri
s
Statlig
planeringsorganisation
 Samlar in information
 Utarbetar en produktionsorder till företagen
 Informationen måste fungera perfekt både uppåt och
nedåt.
 Planerarna måste veta vad folket vill/önskar samt
tillgång på material.
 Är exempel på länder med fungerande planekonomi.
 F.d. Sovjetunionen och Kina innan dess ekonomiska
liberalisering.
 Planekonomins främste företrädare.
 ”Människans girighet och industrialismen kommer leda
till ekonomiskt sammanbrott och revolution”
 (några få blir väldigt rika medan resten av befolkningen
har det knapert)
 Politisk elit som ska styra och fördela
resurser och välfärd rättvist.
 Kommandoekonomi
 Privatekonomi;
 ”Lilla världen”, Privatekonomi
 Företagsekonomi
 Företagens verksamhet
 Samhällsekonomi
 Nationalekonomi, världsekonomi
 Mikroekonomi
 Liten skala, grodperspektiv, enskilda
konsumenter
 Makroekonomi
 Stor skala, helikopterperspektiv, ett el flera
länder
 Våra inkomster och utgifter är en liten del av
något större.
 Beroende av; butiks priser, bankernas räntor,
finansministerns skatter osv.
 För att förstå sin egen ekonomi måste man
ha kunskaper om samhällets ekonomi.
 Men även för att kunna hänga med i
mediala rapporter om det politiska livet.
 Förenklingar; konstruerade modeller
”helikopterbilder” bortser från smådetaljer.
 Den vanligaste modellen ”det ekonomiska
kretsloppet” föreställer en sorts spel där olika
deltagare (aktörer) spelar på ett antal spelplaner
(marknader).
 Viktigaste aktörerna;
 Företagen; (tillverkar varor och tjänster)
 Hushållen (till vilka alla människor tillhör)
Företag
Hushållen tillhandahåller
arbetskraft och Know-how,
produktionsfaktorer som de säljer
till företagen. Företagen betalar
pengar i form av löner till
hushållen.
Betalning
Varor,
tjänster
Produktion
faktor
Lön
Varor
Tjänster
Företagen producerar med hjälp
Pengar
Hushåll
Varor
Tjänster
av dessa köpta produktionsfaktorer,
varor och tjänster som de säljer till
hushållen.
 Nationalekonomisk term
För de medel som behövs för att producera varor
och tjänster.
 Talar om ekonomiska system så finns det faktorer
som förenar när det gäller att producera varor och
tjänster.
1. Naturtillgångar; råvaror, mineraler, åkerjord,
skog och vatten
2. Arbetskraft
3. Realkapital; byggnader, maskiner, redskap och
transportmedel
4. Tekniskt kunnande eller know-how,
uppfinningar m.m.
PENGAR
VAROR;TJÄNSTER;PROD.FAK
T.
I
M
P
O
R
T
B
E
T
A
L
N
I
N
G
B
E
T
A
L
N
I
N
G
STORA kretsloppet
E
X
P
O
R
T
Service
Företag
SKATT
Offentlig sektor
SKATT
SERVICE
Transfereringar
LÅN
Ekonomiskt stöd
att

Företag
UTLAND
Betalning
RÄNTOR
P
r
o
d
f
a
k
t
L
Ö
N
V
A
R
O
R
T
J
Ä
N
S
T
E
R
Kreditinstitut
Betalning
RÄNTOR
Hushåll
SPARANDE
 Sparande (till kreditinstituten)
 Betalning av importen (till företag i utlandet)
 Skatt (till den offentliga sektorn)
 Lån till investeringar (från kreditinstituten)
 Betalning för exporten (från utländska företag)
 Transfereringar (från den offentliga sektorn)
 Marknaderna är den plats där säljare och köpare
möts för att göra affärer, dessa kan ske på helt
osynliga platser.
 Definitionen säger ”alla tillfällen då säljare och
köpare når varandra”
 Viktig skillnad: Synen på ägandet
 Vem ska äga produktionsmedlen?
 Privatpersoner eller staten?
 Marknadsekonomi? (kapitalism)
 Planekonomi? (Socialism)
 Vem/vilka ska äga produktionsresurserna?
Socialism
Kapitalism
Kollektivt, alla
tillsammans
Privat, enskilda
människor/företag
STATEN
PRIVAT
 Finns det inte några renodlade system.
 Enbart i teorin kan man sätta dessa ekonomiska system på
ett land.
 I praktiken har alla länders ekonomier inslag av något av de
fyra begreppen.
 Blandekonomier.
 En grov beskrivning, välja ut de viktigaste för att avgöra ett
lands etikett.
Marknads
ekonomi
C
B
BLANDEKONOMI
Kollektivt
ägande
Privatägande
D
A
Planekonomi