Samhallsekonomi
VECKA
TISDAG
ONSDAG
Måndag: Samhällsekonomi
- Vad är ekonomi?
- Ekonomins aktörer
- Produktionsfaktorer
- Samhällsekonomiska kretsloppet
Reflex: 308-310, 315 – 317, 320 - 323
2
3
4
Priser och prisbildning
Utbud och efterfrågan
Jämviktspris
Priselasticet
Priser och prisbildning (forts)
Utbuds – och efterfrågeöverskott
Substitut och komplementvaror
Förändringar i utbud- och efterfrågan
Reflex: 322-329
Reflex: 322-329
När marknaden inte fungerar?
Nationalekonomiska system
Marknadekonomi
Planekonomi
Blandekonomi
Varför kan inte marknaden vara helt
oreglerad?
Varför fungerade inte den
planekonomiska modellen?
-
5
6
Perfekt konkurrens
Monopol, oligopol,
kartellbildningar
Statliga monopol
Externa effekter –
marknadsmisslyckande
BNP som ett mått på välfärd
Hur funkar tillväxt?
BNP – som ekonomisk mått
Varför mäter inte BNP
välfärd?
Andra välfärdsmått!
Samhällsekonomi
-
- Pengar och inflation
Vad gör riksbanken?
Konjunkturer och arbetslöshet
329-330 + övrigt material
S 310-314
Samhällsekonomi – BNP och tillväxt
-
Hur skapas tillväxt på kort och lång sikt
Det ekonomiska kretsloppet
Som framgår av Läroboken s 201 brukar samhällsekonomin beskrivas med hjälp av en förenklad
modell, det ekonomiska kretsloppet i en sluten ekonomi. Vad står pilarna för?
1. Vilka är aktörerna (deltagarna) i kretsloppet? Beskrivs dessa! Vilka varor, tjänster och
betalningar står var och en för?
2. I vilken av aktörerna i kretsloppet placerar du följande:
o Tetra Pak
o Din familj
o Nordbanken
o Institutionen för samhällsvetenskapliga ämnen på Katedralskolan
o Din lärare Henke
o Landstinget
o Börsen i New York
3. På s 309 i Läroboken står det om olika produktionsfaktorer dvs. de resurser som krävs för
varor och tjänster. Beskriv de olika produktionsfaktorerna! Vilka aktörer i kretsloppet
som kan tänkas stå för olika faktorer?
Instudering på sidorna: Ekonomins aktörer
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Ge exempel på kooperativa, offentliga och multinationella företag?
Beskriv skillnaderna mellan aktiebolag, handelsbolag och enskild firma.
Hur finansieras huvudsakligen den offentliga sektorn? Vilket dessa huvudsakliga utgifter?
Ge exempel på socialförsäkringar!
Förklara hur bankerna finansierar sin verksamhet?
Vilka olika slags kreditinstitut finns det?
Kretsloppet och marknader
1.
2.
3.
4.
5.
Förklara innebörden i vad en marknad är för något?
Förklara innebörden av varor - och tjänstemarknaden. Rita och beskriv kretsloppet!
Gör likadant med arbetsmarknaden och kreditmarknaden.
Hur sätts lönen på arbete på en fri arbetsmarknad enligt läroboken?
På vilket sätt kan en hög ränta påverka sparandet och lånandet?
Utbud och efterfrågan
Uppgift 1.
Priset på olika varor och tjänster avgörs av Utbud och Efterfrågan. Rita ett diagram över ett
jämnviktspris.
Pris
Mängd
UPPGIFT 2: OM PRISBILDNING
Rita efterfrågekurvan och utbudskurvan med hjälp av följande uppgifter. Ett företag säljer TVapparater. Marknadens efterfrågan och utbud på denna vara är vid olika prislägen följande:
Efterfrågan
Pris (i kronor) 4000
5000
6000
7000
8000
Efterfrågad
mängd
38 000
30 000
24 000
20 000
5000
6000
7000
8000
14 000
22 000
28 000
32 000
50 000
Utbud
Pris (i kronor) 4000
Utbjuden
mängd
0
Besvara följande frågor:
a. Vilket jämviktspris uppkommer?
b. Vilken mängd utbjuds och vilken mängd efterfrågas vid jämviktspriset?
c. Markera jämviktspriset i diagrammet med en vågrät linje.
d. Anta att företaget först försökte sälja TV:n för 8000 kronor. Markera denna
prisnivå med en vågrät linje i diagrammet. Vad sker vid detta pris? Vad kallas
denna form av bristande balans?
e. Företaget har gått ut med priset 5200 kronor. Markera detta i diagrammet. Vad
sker vid denna prisnivå? Vad kallas denna typ av bristande balans?
f. Varför kommer jämviktspriset ändå att uppnås till slut?
Instudering på prisbildning:
1. Tänk dig ett jämviktspris på CD- skivor. Vad händer med efterfrågekurvan om vi börjar
ladda ner och streama musik istället? Visa i ett diagram och förklara som om marknaden
vore i perfekt konkurrens?
2. Även om en livsmedelshandlare inte ritar kurvor för priselasticiteten för alla varor i
butiken, spelar ändå priselasticiteten roll när det gäller exponeringen och prissättningen av
varor. Förklara!
3. Förklara i ekonomiska termer varför bostadsmarknaden för hyresrätter i Stockholm ser ut
som den gör med antingen långa köer eller många svarta affärer? Varför förekommer
ingen svart marknad för bostadsrätter?
Uppgift 3: Om elasticitet
1. Vi kan konstatera följande: En prissänkning på en vara medför i regel en efterfrågeökning.
Denna ökning varierar emellertid för olika produkter, vissa varor är mer priskänsliga än andra
(har större priselasticitet) än andra.
a) Rita en kurva som illustrerar en hög priselasticitet (onödig vara)
b) Rita en kurva som illustrerar en låg priselasticitet (nödvändig vara)
Pris
Pris
Mängd
2. Ge exempel på varor som, enligt din mening har:
- hög priselasticitet
- låg priselasticitet
Mängd
3. Ge exempel på:
- substitutvaror
- komplementvaror
Uppgift 4.
Visa i ett diagram hur ökad efterfrågan leder till ökat pris. Vad kan leda till ökad efterfrågan på en
vara.
Uppgifter: marknads- och planekonomi
1. Vilka är de grundläggande ekonomiska frågorna? Hur besvaras de i en marknadsekonomi?
Hur besvaras de i en planekonomi?
2. Vad innebär ett kapitalistiskt ekonomiskt system?
3. I vilka länder idag kan man stöta på planekonomi? Vad innebär planekonomi?
4. Förklara varför de långa köerna utanför många affärer i det forna Sovjetunionen försvann när
planekonomin upphörde.
5. På vad sätt kan man säga att alla länder är blandekonomier?
6. Planekonomin får anses nu i efterhand vara en historisk flopp.
a) En av deras många brister vad att ”producera mer efterfrågan än varor"? Vad menas
med detta ge exempel utifrån boken.
b) Förklaringar till misslyckandet är många och komplexa. Försök ändå med diskutera och
analysera misslyckandet med utgångspunkt i hur produktionsfaktorerna utnyttjas i en
planekonomi:
-
Råvaror – vatten skog, odlingsbar mark, mineraltillgångar och andra naturresurser.
-
Arbetskraft – Människans kroppsliga arbete. Humankapital. Ingenjörskunskaper till
industrin.
-
Realkapital: Bl.a. maskiner, fabriksbyggnader och transportmedel. Dvs de
olika ”verktyg” som behövs för produktionen
Diskutera först i grupper kring olika delförklaringar till planekonomins kollaps. Sedan jämför vi
resonemangen i helklass.
