Okolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
1 (9)
Uppföljning och analys av
Skolinspektionens verksamhet
utifrån det minoritetspolitiska
uppdraget för år 2013
Redovisning av regeringsuppdrag, Dnr: IJ 2010/368/DISK
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
2(9)
Innehållsförteckning
Irdeclning
3
Skolinspektionens uppdrag och avsedda effekter av myndighetens arbete
3
Arunälningar, regelbudna - och r i k t a d tillsyn
4
Språk och kulturell identitet
4
Undervisning i m o d e r s m å l e t
4
Anmälningsärenden
5
Riktad tillsyn
5
Sameskolan
5
Kvalitetsarbete och uppföljriing
6
L ä r o m e d e l och utbildade lärare
6
Viktigt att samverkan utvecklas
6
Riktad tillsyn av r ä t t e n t i l l m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g i nationella minoritetss p r å k i gymnasieskolan
6
Erbjuda undervisning
7
Anordna undervisning
7
Granskning av Romers rätt
8
Skolmspektionens interna arbete
8
Kompetensutveckling
8
TillgängUghet
8
Utvecklingsprojekt
8
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
3(9)
Inledning
Skolinspektionen har fått regeringens uppdrag att under tre år följa u p p och
analysera sitt eget arbete för att u p p n å de minoritetspolitiska målen, såväl i n tern som externt. Lever myndigheten u p p t i l l de krav som ställs i lagen om
nationella minoriteter och minoritetsspråk? Uppdraget omfattar en årlig uppföljning och analys samt en redovisning av de effekter som avses u p p n å s m e d
1
insatserna. Myndighetens arbete avseende de tre d e l o m r å d e n a språk och
kulturell identitet, diskriminering och utsatthet samt inflytande och delaktighet
redovisas också i rapporten. I denna rapport presenteras myndighetens arbete
för perioden oktober 2012 t i l l november 2013.
Skolinspektionens uppdrag och avsedda effekter
av myndighetens arbete
Uppdraget
Skolinspektionen har ansvar för tillsyn och kvaUtetsgranskning av skolan - f r å n
förskola till vuxenutbildning och tar emot a n m ä l n i n g a r som huvudsakligen
kommer f r å n v å r d n a d s h a v a r e . Dessutom p r ö v a r Skolinspektionen tiUstånd f ö r
fristående skolor. D ä r u t ö v e r finns Barn- och elevombudet (BEO) som är en del
av Skolinspektionen. Tillsammans övervakar Skolinspektionen och BEO den
del av skollagen som gäller k r ä n k a n d e behandling.
I Skolinspektionens uppdrag Hgger att granska att h u v u d m ä n och verksamheter verkar för att alla barn, elever och vuxenstuderande f å r tillgång till en
likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra tiU
goda förutsättningar för samtliga barns uWeckling och l ä r a n d e samt förb ä t t r a d e kunskapsresultat för elever och vuxenstuderande. I detta uppdrag ska
myndighetens verksamhet alltså bidra t i l l ökad måluppfyUelse, kvaUtet och
likvärdighet.
Enligt skollagen ska Skolinspektionen också i n o m ramen för tillsyn ge r å d och
vägledrang. Myndigheten m å s t e kunna l ä m n a upplysningar o m vilka bestämmelser som gäUer och i f ö r e b y g g a n d e syfte bistå med r å d o m var huvudman
och skolor kan finna v ä g l e d n i n g för sina ö v e r v ä g a n d e n i ett konkret fall.
Målen för myndighetens uppdrag ska gälla för aUa barn, elever och vuxenstuderande. I det ligger att inte lyfta f r a m särskilda grupper. Den tiUsyn som
g e n o m f ö r s för att tillgodose de nationella minoriteternas liksom andra elevers
rättigheter är d ä r f ö r en integrerad del i myndighetens l ö p a n d e verksamhet.
1
SFS 2009:724
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
4(9)
Vissa av de o m r å d e n som granskas inom den regelbtmdna tillsynen har dock
en särskild relevans för de nationella minoriteternas rättigheter. O m r å d e n som
ofta leder t i l l krav p å åtgärd rör rätten t i l l m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g eller
m o d e r s m å l s s t ö d samt beslut om studiehandledning p å m o d e r s m å l e t .
Skolmspektionen g e n o m f ö r också kvalitetsgranskningar, riktade tillsyn och
flygande inspektion d ä r olika delar av h u v u d m ä n s , skolors och andra verksamheters arbete granskas mer i n g å e n d e . V a l av o m r å d e n som ska granskas
görs u t i f r å n en generell behovsanalys som myndigheten g e n o m f ö r regelbundet
för att identifiera problem- och r i s k o m r å d e n för verksamheterna n ä r det gäller
att u p p f y l l a de krav som ställs i styrdokumenten. I en del fall ligger uppdrag
f r å n regeringen bakom en viss granskning av skolverksamhet.
Anmälningar, regelbundna - och riktad tillsyn
Språk och kulturell
identitet
I myndighetens verksamhet f r a m t r ä d e r särskilt de fyra n e d a n s t å e n d e omr å d e n a som anknyter till lagen om nationella minoriteter och miiioritetsspråk.
Dessa faller under det som i 4 § minoritetsspråkslagen handlar o m barns utveckling av en kulturell identitet och a n v ä n d n i n g av det egna minoritetsspråket
som särskilt ska främjas samt det som i 17 § handlar o m förskoleverksamhet.
Undervisning
i modersmålet
Skolinspektionen granskar i sin regelbundna tillsyn rätten t i l l m o d e r s m å l s undervisning och modersmålsstöd. Detta görs generellt f ö r alla språk även om
rättigheterna är starkare för elever med minoritetsspråk. Generellt visar regelbunden tillsyn att det ofta brister i rätten t i l l m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g och
m o d e r s m å l s s t ö d . Det är ett av de b r i s t o m r å d e n som Skolinspektionen oftast
kritiserar. N å g r a kommuner hänvisar till att de inte f å r tag p å en lämplig lärare,
men det är också vanligt att det inte finns s ö k a n d e t i l l utannonserade modersmålslärartjänster. M å n g a skolor känner inte t i l l s t ö d f o r m e n studiehandledning
p å m o d e r s m å l e t . För förskoleverksamheten är en av de vanligaste kritikpunkterna att förskolorna inte medverkar t i l l att barnen f å r möjlighet att utveckla
såväl sitt m o d e r s m å l som det svenska språket. Under perioden har Skolinspektionen kritiserat m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g i 33 fall. I t v å fall kan v i
konstatera att kritiken rör minoritetsspråken. P å den första skolan talar en elev
finska (samt serbiska) men får ingen undervisriing i finska. Rektorn v i d skolan
uppgav att det inte gjorts n å g o n kartläggning av elevens s p r å k b a k g r u n d och att
det var svårt att rekrytera modersmålslärare. Skolinspektionen beslut innehöll i
detta f a l l dels krav p å kartläggning samt erbjudande av m o d e r s m å l s u n d e r v i s -
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
5(9)
rring t i l l eleven. På den andra skolan r ö r d e a n m ä l a n också
visning p å minoritetsspråk för en elev (framgår inte vilket
P å denna skola har man inte heller informerat eleven eller
havare om r ä t t e n t i l l m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g . Också h ä r
avsaknad av unders p r å k av anmälan).
dennes v å r d n a d s innehåller Skolin-
spektionens beslut krav om att skyndsamt komma t i l l rätta med problemen.
Anmälningsärenden
O m en elev, v å r d n a d s h a v a r e eller n å g o n annan är missnöjd med eller har
k l a g o m å l p å skolsituationen för en elev kan han eller hon a n m ä l a detta t i l l
Skolmspektionen. Det kan t.ex. handla o m att skolan inte erbjuder modersm å l s u n d e r v i s n i n g alls eller att den m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g som erbjuds inte
håller godtagbar kvalité. Det är dock problematiskt att identifiera beslut som
r ö r minoritetsfrågor p å grund av att det inte är tillåtet för myndigheten att registrera eller föra statistik över etnisk tillhörighet. Det gör att inga totala siffror
kan presenteras över myndighetens ä r e n d e n som rör de nationella minoriteterna. Skolinspektionen kan dock genom specifika formuleringar i anmälningar konstatera att det hittills endast finns ett fåtal a n m ä l n i n g s ä r e n d e n med
koppling till n å g o n av minoritetsgrupperna. Dessa gäller f r a m f ö r a l l t elever
med romsk språk- och kulturbakgrund och rör rätten till utbildning och särskilt
stöd. Under perioden finns ett fall som rör minoritetsspråk. Det som a n m ä l s är
att eleven inte får särskilt stöd i modersmålsuridervisriingen i samiska, samt
brister i organiseringen av m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g e n och undervisningen o m
nationella minoriteter.
Riktad tillsyn
Sameskolan
Under 2012/2013 g e n o m f ö r d e Skolmspektionen en riktad tillsyn av sameskolan
som omfattade fem sameskolor. Sameskolorna finns p å orterna Kiruna,
Karesuando, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. Sammantaget finns n ä r m a r e
200 elever i de fem skolorna i årskurserna 1 t i l l 6.
Resultaten från tillsynen visar att Sameskolan erbjuder eleverna en trygg skolmiljö men att det samtidigt finns brister i verksamheten som ansvariga m å s t e
arbeta med. Sameskolan har som egen skolform ett viktigt uppdrag i att förmedla det samiska samhällets och urfolket samernas normer, v ä r d e g r u n d ,
traditioner och kultur t i l l eleverna i sameskolan. Resultatet av tillsynen visar
att;
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
6(9)
Kvalitetsarbete och uppföljning
Ett viktigt o m r å d e är det kvalitetsarbete som är n ö d v ä n d i g t i alla skolor för att
m å l e n för utbildningen ska u p p n å s . H ä r måste Sameskolstyrelsen tydligare
följa u p p och styra verksamheten v i d de f e m skolorna. Det handlar om att
analysera och v ä r d e r a den information som i n h ä m t a s och omsätta den t i l l ett
konkret utvecklingsarbete. U p p f ö l j n i n g e n m å s t e bland annat synliggöra hur de
samiska inslagen i utbudningen ska utformas och utvecklas.
Läromedel och utbildade lärare
Tillsynen visar att det är svårt för skolorna att hitta utbildade lärare i samiska
och lärare med samisk kompetens som ä v e n har utbildning f ö r den undervisning de bedriver i de olika ä m n e n a . Ett annat problem f ö r skolorna är att hitta
l ä r o m e d e l i och p å samiska vilket i n n e b ä r att lärarna f å r arbeta med att ta f r a m
egna läromedel.
Viktigt att samverkan
utvecklas
Det finns behov av mer utvecklad samverkan p å olika n i v å e r mellan de s m å
skolenheterna som är geografiskt spridda. Det är viktigt att Sameskolstyrelsen
tar ansvar för att en s å d a n samverkan kommer t i l l stånd. Lärarna uttrycker
själva behov av att samverka kring frågor som b e r ö r f l e r s p r å k i g h e t didaktik,
l ä r o m e d e l och utformning av samiska inslag i undervisningen i olika ä m n e n . I
samband med att eleverna ska f å betyg i bland annat ä m n e t samiska har behovet av att diskutera b e d ö n m i n g s f r å g o r ökat hos personalen.
För var och en av de fem sameskolorna finns ett skolbeslut. Dessutom finns ett
beslut riktat t i l l huvudmannen Sameskolstyrelsen.
Riktad tillsyn av rätten till modersmålsundervisning i nationella
minoritetsspråk i gymnasieskolan
Skolinspektionen har under perioden g e n o m f ö r t en riktad tillsyn med fokus p å
regelefterlevnad avseende h u v u d m ä n n e n s skyldigheter att erbjuda och anordna m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g i nationella minoritetsspråk, d.v.s. u t i f r å n v a d
författningarna anger. Syftet med tillsynen är att granska om och h u r h u v u d m ä n och rektorer informerar om r ä t t e n t i l l m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g i de
nationella minoritetsspråken samt fullgör sina skyldigheter att erbjuda och anordna denna undervisning. Resultaten av tillsynen visar att;
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
7(9)
Erbjuda
undervisning
De flesta h u v u d m ä n som ingår i granskningen erbjuder inte undervisning i
nationella minoritetsspråk i enlighet med sina skyldigheter. Det är inte alltid
undervisningen erbjuds och i de fall det görs är den information som ges i
samband med detta ofta bristfällig. A v de 28 h u v u d m ä n som ingår i granskningen är det 22 som Skolinspektionen kritiserar av olika anledningar, f r a m f ö r allt för att informationen i samband med erbjudandet inte är korrekt d.v.s. inte
omfattar gymnasieskolan och/eller de särskilda förutsättningar som gäller
minoritetsspråken.
Eventuella konsekvenser av detta är bland annat att elever av olika airledningar
inte efterfrågar undervisningen eller att elever eventuellt läser m o d e r s m å l s undervisning i nationellt minoritetsspråk som inte motsvarar deras f ö r k u n skaper.
Anordna
undervisning
A v de 28 h u v u d m ä n som ingår i granskningen ä r det 15 som anordnar
m o d e r s m å l s i m d e r ^ i s n i n g i nationella minoritetsspråk. Undervisningen anordnas vanligen som individuellt val eller som u t ö k a t program och g e n o m f ö r s i
elevens skola eller i en för eleven n ä r h g g a n d e skola.
Sex av de h u v u d m ä n som ingår i granskningen anordnar inte undervisningen
för elever som har rätt t i l l och önskar denna. I dessa fall anger representanter
för h u v u d m ä n n e n att lämpliga lärare inte finns att tillgå. Generellt r e d o g ö r s i
intervjuerna för svårigheter att f å tag i lämpliga lärare och flera av de representanter för h u v u d m ä n som Skolinspektionen har intervjuat efterlyser ett
nationellt helhetsgrepp i f r å g a n .
Vidare anger sju av h u v u d m ä n n e n att det för n ä r v a r a n d e inte finns elever som
har rätt t i l l och önskar m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g i nationellt minoritetsspråk i
gymnasieskolan. För dessa h u v u d m ä n har skyldigheten att anordna s å d a n
undervisning d ä r m e d inte p r ö v a t s . Noterbart är att f ö r sex av dessa sju
h u v u d m ä n b e d ö m e r Skolinspektionen informationen i samband med erbjudandet om m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g i nationella minoritetsspråk som bristfällig.
Eventuella konsekvenser av detta är att undervisningen inte anordnas t i l l
elever med rätt till och som önskar undervisrungen.
Tillsynen förväntas leda t i l l att granskade h u v u d m ä n säkerställer att elever f r å n
de nationella minoritetsgrupperna informeras o m och erbjuds den modersm å l s u n d e r v i s n i n g e n som de har rätt t i l l . Tillsynen förväntas också leda t i l l att
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
8(9)
h u v u d m ä n n e n etablerar rutiner f ö r att i n h ä m t a kunskap om vilka elever som
har rätt till m o d e r s m å l s u n d e r v i s n i n g p å minoritetsspråk. Vidare förväntas t i l l synen bidra t i l l att ö k a h u v u d m ä n n e n s , rektorers och lärares kunskap om de
nationella minoriteternas rättigheter i n o m u t b n d n i n g s o m r å d e t .
Granskning av Romers rätt (senarelagd till 2014)
Skolinspektionen kommer att granska h u r kommuner säkerställer romers r ä t t
t i l l utbildning. Granskningen är senarelagd p å grund av p å g å e n d e insatser f r å n
Skolverket och Länsstyrelsen som ska färdigställas innan Skolinspektionen p å b ö r j a r sin granskning. Skolverkets och Länsstyrelsens satsning är en del av regeringens strategi (2012-2032) för romsk inkludering och innefattar under
perioden 2012-2015 arbete med f e m pilotkommuner, med syfte att bl.a. utbilda
brobyggare samt kartlägga romska barns skolsituation. Skolinspektionens
granskning g e n o m f ö r s i n o m ramen f ö r regeringens satsning. Myndigheten har
i dagsläget inte fått det aviserade regeringsuppdraget.
Skolinspektionens interna arbete
Kompetensutveckling
D e kvalitetsgranskningar och riktade tillsyn som Skolinspektionen har genomf ö r t med anknytning t i l l de nationella minoriteterna (exempelvis sameskolan,
deltagande i s a m r å d samt utvecklingsprojekten se nedan) har gett v ä r d e f u l l
kompetensutveckling för myndighetens personal.
Tillgänglighet
U p p s t å r behov att kommunicera med Skolinspektionen p å n å g o t av minoritetss p r å k e n kommer myndigheten i första hand a n v ä n d a sig av tolk. I andra hand
k a n man i vissa fall tillgå medarbetare som har goda kunskaper i n å g o t av
minoritetsspråken.
Utvecklingsprojekt
Skolinspektionen har under 2013 p å b ö r j a t utvecklingsprojekt som kommer ber ö r a o m r å d e t rninoritetsspråk. T i l l dessa hör:
•
Utveckling av barnperspektivet i myndighetens verksamhet. Kan bl.a.
komma att synliggöra v å r a arbetssätt v i d tillsyn och granskningar m e d
avseende p å alla barns rätt att komma t i l l tals, synliggörande av minoriteter osv.
Skolinspektionen
Regeringsuppdrag
2013-11-15
Dnr 01-2011:4886
9(9)
Råd och vägledrving för skolor och h u v u d m ä n i n o m k r ä n k n i n g a r , trygghet och studiero. Syftet är att n å u t med vägleclning t i l l skolor och
h u v u d m ä n så att dessa ska förbättra sitt arbete med k r ä n k n i n g a r och
trakasserier i skolmiljön. Projektet är inte specifikt inriktad mot minoritetsgrupper men kan antas ha en särskilt positiv effekt d å v i vet att
minoritetsgrupper är särskilt utsatta i skolan.
