EKONOMI
beslut om inriktning, omfattning och finansiering
ska fattas av folkvalda politiker
EFFEKTIVITET
I
ekonomiska sammanhang
avser effektivitet oftast helt
enkelt att så mycket bra
verksamhet som möjligt ska
genomföras med så liten
resursinsats som möjligt.
ÖPPENHET
Olika frågor kan diskuteras och
debatters både av politiker och
tjänstemän och uppfattningar
revideras och förändras, därför
kan beslut ibland dröja längre
än man vill som tjänsteman.
KOMMUNALT SJÄLVSTYRE
Grunden 1862 års kommunalförordning.
Självstyret vilar på tre fundament
- den kommunala beskattningsrätten
- den kommunala kompetensen (ta hand om
angelägenheter av allmänt intresse inom
kommunen)
- möjligheter att anföra kommunalbesvär
KOMMUNALLAGEN
Likställighetsprincipen – behandla sina
medlemmar lika (utom speciallagstiftningen)
Självkostnadsprincipen - inte gå med vinst
Obligatorisk verksamhet - som skola,
socialtjänst, miljöskydd, byggnadsväsende och
räddningstjänst
DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN
OCH DESS FINANSIERING
Den totala kommunalskatten är i genomsnitt 31,5 varav
10,7 var landstingsskatt.
Några verksamheter finansieras helt med avgifter, tex.
vattenförsörjning och avfallshantering.
Äldreomsorg och barnomsorg avgiftsfinansieras med ca 25
respektive 11 %.
Skolan skattefinansieras i princip helt.
Statsbidrags- och utjämningssystemet har syfte att ge
kommunerna (och landsting) mer likvärdiga
förutsättningar att bedriva sin verksamhet.
Kostnadsutjämning kan en kommun få om ålderstrukturen
visar att man har många äldre invånare. En
glesbygdskommun kan få kostnadsutjämning för skolan för
att kunna ha undervisning i mindre grupper
DEN KOMMUNALA
REDOVISNINGEN
Regleras i 1991 års kommunallag.
Kommuner (och landsting) ska ha god ekonomisk
hushållning i sin verksamhet. (gäller även
kommunala bolag)
Årsredovisningen skall upprättas med
iakttagande av god redovisningssed
Gäller även verksamhet som bedrivs i bolagsform
eller stiftelser.
Sedan år 2000 gäller att ”Budgeten skall
upprättas så att intäkterna överstiger
kostnaderna”( KL 8:4)
Balanskravet innebär att om verksamheten har
gått med underskott skall det negativa resultatet
kompenseras under kommande tre åren. (under
endast synnerliga skäl kan man frångå
balanskravet).
BUDGETERING
I budgeten fördelas kommunens resurser för det
kommande året. Innan man fördelar resurserna
måste man veta hur stora de är.
ekonomisk ram (rambudgetering) som man
måste hålla sig inom. Politikerna bestämmer
vilka verksamheter ska prioriteras och
förvaltningen bestämmer hur pengarna ska
fördelas.
prestationsbaserad resursfördelning. T.ex.
skolan får en viss summa pengar/elev. Detta
kallas ofta pengsystem eller servicecheck system.
behovsbudgetering som utgår från ett
geografiskt område (vanligen kommun del)
BUDGETARBETE
Arbete med budgeten sträcker sig över nästan
hela året.
Nämnderna måste besluta om förslag till budget
helst i juni men senast augusti (ev. september)
FORTS. BUDGET
Underlag till budgetarbetet som skall användas;
tidigare års bokslut
innevarande års uppföljning
aktuell nuläges- och omvärldsanalys
kunskap om kommande förändringar i
verksamheten
prognoser om löne- och kostnadsutveckling
BUDGETBEREDNINGEN
består av ledande politiker i kommunen,
vanligtvis kommunstyrelsens arbetsutskott.
NYCKELTAL
I samband med budgeten skall målen för
kommunens ekonomiska utveckling fastställas.
Oftast använder man sk nyckeltal som ett sätt
att belysa kommunens ”god ekonomisk
hushållning”.
Följande bör belysas:
Kommunens ekonomi
Verksamhetens produktivitet
Sambandet mellan personal och ekonomi
Kommunens framförhållning i olika frågor
Miljösituationen i kommunen
Befolkningsunderlag
Om kommunens soliditet ( hur mycket
kommunen själv äger ”det egna kapitalet”)
sjunker tyder det på att den ekonomiska
utvecklingen går åt fel håll.
VERKSAMHETSMÅL OCH –MÅTT
Verksamhetens mål och mått skall spegla både
ekonomi och volym och ge indikation om
kvaliteten.
Exempel:
Ekonomi
Äldreomsorg
nöjda
hemtjänsttimme
LSS verksamhet
tillgänglighet
Volym
nettokostnad/
Kvalitet
antal personer
med service
kostnad/boendeplats
personer
antal boende
VERKSAMHET
Ekonomi: Hur ser kommunens situation ut? Vad
kostar exempelvis ett antal hemtjänsttimmar?
Volym: Hur mycket hemtjänst eller boende finns
i kommunen?
Kvalitet: Vilken kvalitet har servicen som
erbjuds? T.ex. nöjda personer
STYRNING
Många
kommuner arbetar utifrån
målstyrning mer eller mindre renodlat.
Oberoende hur renodlad målstyrningen är
så ska målen vara;
enkla och lätta att förstå
realistiska (nyckeltals mål ska vara
möjliga att uppnå)
mätbara
tidsbestämda
accepterade och kända i kommunen
ANALYS OCH UPPFÖLJNING
Vid budget tillfället måste man göra vissa
antaganden om hur framtiden kommer att
utveckla sig
UPPFÖLJNING
Man behöver kontinuerligt följa upp utifrån
ekonomin (resurserna) och måluppfyllelsen.
Tidigt ge signaler om det förekommer avvikelser.
Medverka till rationaliseringar och
effektiviseringar
Rapportera till chefen och nämnden
Föra dialog med berörda
FORTS.UPPFÖLJNING
Tillförlitligheten i uppföljningen (prognosen) är
lägst i början av året, eftersom det är endast en
mindre del av verksamheten som genomförts.
Den löpande uppföljningen bör ske månadsvis
(månadsrapporter)
FORTS. UPPFÖLJNING
I uppföljningen ingår;
jämförelser mellan budget och utfall
måluppfyllelse
kommentarer till avvikelserna
helårs prognos
