Ekonomi
beslut om inriktning, omfattning
och finansiering ska fattas av
folkvalda
Effektivitet
• I ekonomiska sammanhang avser
effektivitet oftast helt enkelt att så
mycket bra verksamhet som möjligt
ska genomföras med så liten
resursinsats som möjligt.
Öppenhet
Olika frågor kan diskuteras och
debatters och uppfattningar revideras
och beslut kan ibland dröja.
Kommunalt självstyre
• Grunden 1862 års kommunalförordning.
Självstyret vilar på tre fundament
- den kommunala beskattningsrätten
- den kommunala kompetensen (ta hand om
angelägenheter av allmänt intresse inom
kommunen)
- möjligheter att anföra kommunalbesvär
Kommunallagen
• Likställighetsprincipen – behandla sina
medlemmar lika (utom
speciallagstiftningen)
• Självkostnadsprincipen - inte gå med vinst
• Obligatorisk verksamhet - som skola,
socialtjänst, miljöskydd, byggnadsväsende
och räddningstjänst
Den kommunala verksamheten
och dess finansiering
• Den totala kommunalskatten är i genomsnitt 31,5 varav 10,7 var
landstingsskatt.
• Några verksamheter finansieras helt med avgifter, tex.
vattenförsörjning och avfallshantering.
• Äldreomsorg och barnomsorg avgiftsfinansieras med ca 25
respektive 11 %.
• Skolan skattefinansieras i princip helt.
• Statsbidrags- och utjämningssystemet har syfte att ge kommunerna
(och landsting) mer likvärdiga förutsättningar att bedriva sin
verksamhet.
• Kostnadsutjämning kan en kommun få om ålderstrukturen visar att
man har många äldre invånare. En glesbygdskommun kan få
kostnadsutjämning för skolan för att kunna ha undervisning i mindre
grupper
Den kommunala redovisningen
• Regleras i 1991 års kommunallag.
• Kommuner (och landsting) ska ha god ekonomisk
hushållning i sin verksamhet. (gäller även kommunala
bolag)
• Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av
god redovisningssed
• verksamhet som bedrivs i bolagsform eller stiftelser.
• Sedan år 2000 gäller att ”Budgeten skall upprättas så
att intäkterna överstiger kostnaderna”( KL 8:4)
• Balanskravet innebär att om verksamheten har gått med
underskott skall det negativa resultatet kompenseras
under kommande tre åren. (under endast synnerliga skäl
kan man frångå balanskravet).
Budgetering
• I budgeten fördelas kommunens resurser för det
kommande året. Innan man fördelar resurserna måste
man veta hur stora de är.
• ekonomisk ram (rambudgetering) som man måste hålla
sig inom. Politikerna bestämmer vilka verksamheter ska
prioriteras och förvaltningen bestämmer hur pengarna
ska fördelas.
• prestationsbaserad resursfördelning. T.ex. skolan får
en viss summa pengar/elev. Detta kallas ofta
pengsystem eller servicecheck system.
• behovsbudgetering som utgår från ett geografiskt
område (vanligen kommun del)
Budgetarbete
• Arbete med budgeten sträcker sig över
nästan hela året.
• Nämnderna måste besluta om förslag till
budget helst i juni men senast augusti (ev.
september)
Forts. budget
• Underlag till budgetarbetet som skall
användas;
• tidigare års bokslut
• innevarande års uppföljning
• aktuell nuläges- och omvärldsanalys
• kunskap om kommande förändringar i
verksamheten
• prognoser om löne- och
kostnadsutveckling
Budgetberedningen
består av ledande politiker i kommunen,
vanligtvis kommunstyrelsens
arbetsutskott.
Nyckeltal
• I samband med budgeten skall målen för kommunens
ekonomiska utveckling fastställas. Oftast använder man
sk nyckeltal som ett sätt att belysa kommunens ”god
ekonomisk hushållning”.
• Följande bör belysas:
• Kommunens ekonomi
• Verksamhetens produktivitet
• Sambandet mellan personal och ekonomi
• Kommunens framförhållning i olika frågor
• Miljösituationen i kommunen
• Befolkningsunderlag
Soliditet
• Om kommunens soliditet ( hur mycket
kommunen själv äger ”det egna kapitalet”)
sjunker tyder det på att den ekonomiska
utvecklingen går åt fel håll.
Verksamhetsmål och –mått
• Verksamhetens mål och mått skall spegla
både ekonomi och volym och ge indikation
om kvaliteten.
• Exempel:
Ekonomi
• Äldreomsorg
• hemtjänsttimme
• LSS verksamhet
Volym
nettokostnad/
med service
kostnad/boendeplats
Kvalitet
antal personer nöjda
personer
antal boende
tillgänglighet
Verksamhet
• Ekonomi: Hur ser kommunens situation
ut? Vad kostar exempelvis ett antal
hemtjänsttimmar?
• Volym: Hur mycket hemtjänst eller boende
finns i kommunen?
• Kvalitet: Vilken kvalitet har servicen som
erbjuds? T.ex. nöjda personer
Styrning
• Många kommuner arbetar utifrån målstyrning
mer eller mindre renodlat. Oberoende hur
renodlad målstyrningen är så ska målen vara;
• enkla och lätta att förstå
• realistiska (nyckeltals mål ska vara möjliga att
uppnå)
• mätbara
• tidsbestämda
• accepterade och kända i kommunen
Analys och uppföljning
• Vid budget tillfället måste man göra vissa
antaganden om hur framtiden kommer att
utveckla sig
Uppföljning
• Man behöver kontinuerligt följa upp utifrån
ekonomin (resurserna) och
måluppfyllelsen.
• Tidigt ge signaler om det förekommer
avvikelser.
• Medverka till rationaliseringar och
effektiviseringar
• Rapportera till chefen och nämnden
• Föra dialog med berörda
Forts.uppföljning
• Tillförlitligheten i uppföljningen
(prognosen) är lägst i början av året,
eftersom det är endast en mindre del av
verksamheten som genomförts.
• Den löpande uppföljningen bör ske
månadsvis (månadsrapporter)
Forts. uppföljning
•
•
•
•
•
I uppföljningen ingår;
jämförelser mellan budget och utfall
måluppfyllelse
kommentarer till avvikelserna
helårs prognos
