Demokrati
Kommunens verksamhet beslutas
av politiska församlingar,
gemensamma angelägenheter
och beslut om inriktning,
omfattning och finansiering ska
fattas av folkvalda
• I ekonomiska sammanhang avser
effektivitet oftast helt enkelt att så
mycket bra verksamhet som möjligt
ska genomföras med så liten
resursinsats som möjligt.
• Öppenheten innebär att olika frågor
kan komma diskuteras och debatters
och uppfattningar revideras och
beslut kan ibland dröja.
Kommunalt självstyre
• Grunden 1862 års kommunalförordning.
Självstyret vilar på tre fundament
- den kommunala beskattningsrätten
- den kommunala kompetensen (ta hand om
angelägenheter av allmänt intresse inom
kommunen)
- möjligheter att anföra kommunalbesvär
• Likställighetsprincipen – behandla sina
medlemmar lika (utom
speciallagstiftningen)
• Självkostnadsprincipen - inte gå med vinst
• Obligatorisk verksamhet - som skola,
socialtjänst, miljöskydd, byggnadsväsende
och räddningstjänst
Den kommunala verksamheten
och dess finansiering
• Den totala kommunalskatten 2005 var genomsnitt 31,5 varav 10,7
var landstingsskatt.
• Några verksamheter finansieras helt med avgifter, tex.
vattenförsörjning och avfallshantering.
• Äldreomsorg och barnomsorg avgiftsfinansieras med ca 25
respektive 11 %.
• Skolan skattefinansieras i princip helt.
• Statsbidrags- och utjämningssystemet har syfte att ge kommunerna
(och landsting) mer likvärdiga förutsättningar att bedriva sin
verksamhet.
• Kostnadsutjämning kan en kommun få om ålderstrukturen visar att
man har många äldre invånare. En glesbygdskommun kan få
kostnadsutjämning för skolan för att kunna ha undervisning i mindre
grupper
Den kommunala redovisningen
• Regleras i 1991 års kommunallag.
• Kommuner (och landsting) ska ha god ekonomisk
hushållning i sin verksamhet. (gäller även kommunala
bolag)
• Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av
god redovisningssed
• verksamhet som bedrivs i bolagsform eller stiftelser.
• Sedan år 2000 gäller att ”Budgeten skall upprättas så
att intäkterna överstiger kostnaderna”( KL 8:4)
• Balanskravet innebär att om verksamheten har gått med
underskott skall det negativa resultatet kompenseras
under kommande tre åren. (under endast synnerliga skäl
kan man frångå balanskravet).
Budgetering
• I budgeten fördelas kommunens resurser för det
kommande året. Innan man fördelar resurserna måste
man veta hur stora de är.
• ekonomisk ram (rambudgetering) som man måste hålla
sig inom. Politikerna bestämmer vilka verksamheter ska
prioriteras och förvaltningen bestämmer hur pengarna
ska fördelas.
• prestationsbaserad resursfördelning. T.ex. skolan får
en viss summa pengar/elev. Detta kallas ofta
pengsystem eller servicecheck system.
• behovsbudgetering som utgår från ett geografiskt
område (vanligen kommun del)
• Arbete med budgeten sträcker sig över
nästan hela året.
• Nämnderna måste besluta om förslag till
budget helst i juni men senast augusti (ev.
september)
• Underlag till budgetarbetet som skall
användas;
• tidigare års bokslut
• innevarande års uppföljning
• aktuell nuläges- och omvärldsanalys
• kunskap om kommande förändringar i
verksamheten
• prognoser om löne- och
kostnadsutveckling
Budgetberedningen
består av ledande politiker i kommunen,
vanligtvis kommunstyrelsens
arbetsutskott.
Nyckeltal
• I samband med budgeten skall målen för kommunens
ekonomiska utveckling fastställas. Oftast använder man
sk nyckeltal som ett sätt att belysa kommunens ”god
ekonomisk hushållning”.
• Följande bör belysas:
• Kommunens ekonomi
• Verksamhetens produktivitet
• Sambandet mellan personal och ekonomi
• Kommunens framförhållning i olika frågor
• Miljösituationen i kommunen
• Befolkningsunderlag
• Om kommunens soliditet ( hur mycket
kommunen själv äger ”det egna kapitalet”)
sjunker tyder det på att den ekonomiska
utvecklingen går åt fel håll.
Verksamhetsmål och –mått
• Verksamhetens mål och mått skall spegla
både ekonomi och volym och ge indikation
om kvaliteten.
• Exempel:
Ekonomi
• Äldreomsorg
• hemtjänsttimme
• LSS verksamhet
Volym
nettokostnad/
med service
kostnad/boendeplats
Kvalitet
antal personer nöjda
personer
antal boende
tillgänglighet
• Ekonomi: Hur ser kommunens situation
ut? Vad kostar exempelvis ett antal
hemtjänsttimmar?
• Volym: Hur mycket hemtjänst eller boende
finns i kommunen?
• Kvalitet: Vilken kvalitet har servicen som
erbjuds? T.ex. nöjda personer
• Många kommuner arbetar utifrån målstyrning
mer eller mindre renodlat. Oberoende hur
renodlad målstyrningen är så ska målen vara;
• enkla och lätta att förstå
• realistiska (nyckeltals mål ska vara möjliga att
uppnå)
• mätbara
• tidsbestämda
• accepterade och kända i kommunen
Analys och uppföljning
• Vid budget tillfället måste man göra vissa
antaganden om hur framtiden kommer att
utveckla sig
• Man behöver kontinuerligt följa upp utifrån
ekonomin (resurserna) och
måluppfyllelsen.
• Tidigt ge signaler om det förekommer
avvikelser.
• Medverka till rationaliseringar och
effektiviseringar
• Rapportera till chefen och nämnden
• Föra dialog med berörda
• Tillförlitligheten i uppföljningen
(prognosen) är lägst i början av året,
eftersom det är endast en mindre del av
verksamheten som genomförts.
• Den löpande uppföljningen bör ske
månadsvis (månadsrapporter)
•
•
•
•
•
I uppföljningen ingår;
jämförelser mellan budget och utfall
måluppfyllelse
kommentarer till avvikelserna
helårs prognos
