BLOCK VI BUDGET, KAPITEL 15–16
FACIT TILL ÖVNINGSPROV
1. •
Hjälper företaget att uppnå ekonomiska mål.
Är bra för att göra bra prioriteringar i verksamheten.
Visar vem som har det ekonomiska ansvaret för olika delar av verksamheten.
De anställda blir mer delaktiga och får större förståelse för nödvändiga besparingar.
2. Den visar de ramar som företaget måste hålla sig till när de har satt upp sina ekonomiska mål. Den
visar också hur mycket ett företag kan spendera på olika utgifter utan att budgeten spricker. Den
tvingar också företaget att prioritera när ramarna är små och företaget kan ställa ansvariga
personer till svars om de brister i sitt ansvar.
3. a)
b)
c)
d)
Sambandsanalys
Trendmetoden
Köpplaneanalys
Analogimetoden
4. Uppbyggnadsmetoden innebär att medarbetarna själva utifrån vissa förutsättningar upprättar
delbudgetar. Dessa sammanställs sedan till huvudbudgetar. Fördelen är att fler personer får vara
med och påverka vilket ökar motivationen. Nackdelen är att det är mer tidskrävande och att
kostnaderna tenderar att öka när många får komma med önskemål.
Nedbrytningsmetoden innebär att företagsledningen upprättar huvudbudgetar. När dessa är klara
får medarbetarna upprätta delbudgetar utifrån de ramar som huvudbudgetarna ger. Denna metod är
mer toppstyrd men mer användbar, framför allt i företag som behöver spara och dra ner på
kostnaderna.
5. • Det är arbetsamt att budgetera och arbetet tar stor del av medarbetarnas tid.
Tidsbrist gör att budgetarna blir dåligt underbyggda och därför inte är tillförlitliga som
beslutsunderlag.
Framtiden förändras allt snabbare och blir allt osäkrare, något som gör att budgeten ofta är
inaktuell redan när den sammanställs.
Budgetar leder till låsningar eftersom beslutsfattarna hellre arbetar efter budgetarna i stället för
att vidta nödvändiga förändringar.
Budgetar leder till falsk trygghet eftersom man tror att allt fungerar om budgetarna håller.
Budgetering leder till egoistiskt tänkande eftersom avdelningarna i ett företag prioriterar den
egna budgeten framför helheten.
1(3)
BLOCK V, BUDGET, KAPITEL 15–16, FACIT TILL PROV 1
6.
Affärshändelse
Resultatbudget
Likviditetsbudget
a) Amortering av lån via checkräkning
x
b) Privat insättning av ägare i enskild firma
x
c) Betalning av på kredit köpta varor
x
d) Inbetalning av moms
x
e) Kontanta varuinköp
x
f) Avskrivning på inventarier
x
g) Betalning av ränta via bankgiro
x
h) Betalning från kunder via postgiro
x
x
x
7.
a)
Resultatbudget
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
420 000
Rörelsens kostnader
Personalkostnader
159 600
Lokalhyra
36 000
Övriga kostnader
60 000
Reklam
20 000
Avskrivningar
20 000
Räntekostnader
7 000
Summa kostnader
302 600
Resultat
117 400
2(3)
BLOCK V, BUDGET, KAPITEL 15–16, FACIT TILL PROV 1
b)
Likviditetsbudget
Ingående likvida medel
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
100 000
310 000
227 400
244 800
282 200
319 600
60 000
60 000
60 000
80 000
80 000
80 000
Inbetalningar:
Nettoomsättning
Upptagning av nya lån
300 000
Summa inbetalningar
360 000
60 000
60 000
80 000
80 000
80 000
14 000
14 000
14 000
14 000
14 000
14 000
Personalskatt
0
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
Arbetsgivaravgifter
0
6 600
6 600
6 600
6 600
6 600
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
100 000
100 000
10 000
10 000
10 000
10 000
Utbetalningar:
Nettolöner
Lokalhyra
Inköp av utrustning
Reklam
20 000
Övriga kostnader
10 000
10 000
Räntekostnader
7 000
Amorteringar
10 000
Summa utbetalningar
150 000
142 600
42 600
42 600
42 600
59 600
Periodens
överskott/underskott
210 000
-82 600
17 400
37 400
37 400
20 400
Likvida medel vid periodens
slut
310 000
227 400
244 800
282 200
319 600
340 000
c) Ja, pengarna räcker med god marginal.
8. Analys av avvikelser görs för att identifiera avvikelser från budgeten och eventuellt åtgärda detta.
Om man inte gör korrigeringar i tid kan kostnaderna skena i väg och förorsaka stora förluster för
företaget.
3(3)
