P6_TA(2005)0382
Iran
Europaparlamentets resolution om Iran
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, i synnerhet de av den 28 oktober
20041 och av den 13 januari 20052,
–
med beaktande av dialogen mellan EU och Iran om mänskliga rättigheter som pågått fram
tills nyligen och i samband med vilken den iranska regeringen åtagit sig att öka respekten
för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen,
–
med beaktande av FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, Internationella
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention om
barnets rättigheter, som Iran är avtalspart i,
–
med beaktande av Irans beslut av den 1 augusti 2005 om att fortsätta upparbeta uran,
vilket strider mot skyldigheterna enligt Parisöverenskommelsen, och med beaktande av
att Iran den 10 augusti 2005 bröt förseglingarna från produktionslinjerna för
urantetrafluorid (UF4) vid upparbetningsanläggningen i närheten av Isfahan och har
återupptagit kärnbränslecykeln,
–
med beaktande av den resolution som Internationella atomenergiorganet, IAEA:s, styrelse
antog den 11 augusti 2005 om genomförande av säkerhetskontrollavtalet enligt ickespridningsfördraget i Islamiska republiken Iran, i vilken landet med kraft uppmanas att i
enlighet med styrelsens krav i tidigare resolutioner på nytt ställa in all anrikning på
samma frivilliga, rättsligt icke-bindande grunder samt tillåta generaldirektören att
återinföra de förseglingar som avlägsnats vid upparbetningsanläggningen, utan någon
hänvisning till frågan om huruvida Iran bryter mot icke-spridningsavtalet,
–
med beaktande av resolutionen från IAEA:s styrelse av den 24 september 2005,
–
med beaktande av rådets slutsatser om Iran, särskilt av den 16 mars 2005 och 3 oktober
2005,
–
med beaktande av EU:s sjunde årsrapport om de mänskliga rättigheterna (2005) den 3
oktober 2005,
–
med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A.
I artikel IV i icke-spridningsavtalet föreskrivs att ingenting i detta avtal skall tolkas
såsom påverkande samtliga fördragsparters oförytterliga rätt att utveckla forskning,
framställning och användning av kärnenergi för fredliga ändamål utan diskriminering och
1
2
EUT C 174 E, 14.7.2005, s 190.
EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 159.
i enlighet med artiklarna I och II i detta avtal.
B.
Iran har lovat EU-3 (Tyskland, Frankrike och Förenade kungariket) att tillämpa
tilläggsprotokollet till icke-spridningsavtalet även utan att ha ratificerat det.
C.
Enligt IAEA har Iran på ett flertal punkter och under en lång period inte uppfyllt sina
skyldigheter enligt icke-spridningsfördraget när det gäller rapportering om samt
bearbetning och användning av kärnmaterial samt i fråga om anmälan om anläggningar
där sådant material bearbetats och lagrats.
D.
IAEA har i sina tidigare resolutioner konstaterat att det är oklart varför Iran inte utfärdat
viktiga deklarationer. Vidare har IAEA uttryckt oro över att det fortfarande finns oklara
punkter i Irans kärnvapenprogram vad avser kärnvapenspridning.
E.
IAEA har påpekat att det för att lösa de kvarstående frågorna är nödvändigt att Iran som
en frivillig, icke-rättsligt bindande förtroendehöjande åtgärd, som skall granskas av
organet, fullständigt och för all framtid upphör med anrikningen, såsom meddelades till
IAEA den 14 november 2004.
F.
Efter det att samtalen med EU-trojkan brutit samman i augusti 2005 återupptog Iran
upparbetningen av uran vid sin anläggning för upparbetning av uran i Isfahan och tog
bort de förseglingar som IAEA:s generaldirektör belagt produktionslinjerna med vid
denna anläggning. Iran har dock ännu inte återupptagit själva anrikningen av uran.
G.
I IAEA:s rapport av den 11 augusti 2005 fastställs det att den kontaminering med
höganrikat uran som tidigare upptäcktes på iransk nukleär utrustning härrör från Pakistan.
H.
I sin resolution av den 24 september 2005 anmodar IAEA:s styrelse sin generaldirektör
att fortsätta sina ansträngningar att genomföra den och tidigare resolutioner och att arbeta
för fortsatta förhandlingar med Iran, samtidigt som den finner att frågor knutna till Irans
kärnenergiprogram ligger inom behörighetsområdet för FN:s säkerhetsråd.
I.
Tack vare de utvidgade kontrollrättigheterna i tilläggsprotokollet till ickespridningsavtalet är Iran det land med de flesta IAEA-inspektionerna under de senaste två
åren, inklusive de nya åtgärderna i Isfahan. Det kan därför inte nog betonas hur viktigt
det är att Iran ratificerar fördraget.
J.
Under de senaste åren har EU:s förbindelser med Iran grundats på en trestegsmetod som
omfattar förhandlingar om ett handels- och samarbetsavtal, en politisk dialog och en
människorättsdialog. Dessa tre aspekter kan inte skiljas åt.
K.
Sedan presidentvalet i juni 2005 har situationen beträffande medborgerliga rättigheter och
politisk frihet ytterligare förvärrats i Iran trots att den iranska regeringen gjort ett flertal
åtaganden att främja universella värderingar.
L.
Under de senaste månaderna har Amnesty International och Human Rights Watch allt
oftare rapporterat om brott mot de mänskliga rättigheterna i Iran.
M.
Ett ökat antal rapporter har inkommit om avrättningar och dödsstraff som utgör
uppenbara kränkningar av internationellt erkända kriterier och normer, särskilt för
ungdomsbrottslingar och minoriteter.
N.
Det ökade antalet rapporter om godtyckliga arresteringar och om hot mot journalister,
webbjournalister och bloggare är oroväckande. Som ett exempel kan nämnas
Ahmand Seraajee som arresterades den 30 juni 2005. Vi får heller inte glömma andra
journalister som fortfarande sitter i fängelse bara för att de utövat sin rätt till
yttrandefrihet, särskilt Akbar Ganji, som fängslades för över fem år sedan tillsammans
med 17 andra iranska journalister. Hans hälsotillstånd har varit mycket dåligt till följd av
en 60 dagar lång hungerstrejk, och hans hustru har inte fått besöka honom.
O.
Det är även oroväckande att advokaten Abdolfattah Soltani placerats i ensamcell. Han har
suttit fängslad sedan den 30 juli 2005. Soltani har talat i Europaparlamentet i egenskap av
grundare till människorättsaktivistcentret DHRC.
P.
Iran har fortfarande inte undertecknat konventionen om avskaffande av all slags
diskriminering av kvinnor.
Q.
Det är djupt oroväckande att Iran vägrar samarbeta i dialogen mellan EU och Iran om
mänskliga rättigheter som pågått fram tills nyligen. Det är även bekymrande att det inom
den här dialogen inte finns några tecken på att Iran skulle engagera sig starkare för att öka
respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i Iran.
Kärnkraftsfrågor
1.
Europaparlamentet ger sitt starka stöd till EU-3 ansats att förhandla fram en lösning på
kärnvapentvisten med Iran. Parlamentet betonar den roll som IAEA spelar och uppmanar
organet att utnyttja sin kontroll- och inspektionsmöjligheter till fullo.
2.
Europaparlamentet välkomnar den resolution som IAEA:s styrelse antog den
24 september 2005 och som fördömer att Iran inte respekterar IAEA:s stadga. Parlamentet
betonar att man därför inte är övertygad om att Irans kärnkraftsprogram uteslutande har
fredliga syften.
3.
Europaparlamentet kräver att Iran fullständigt och för all framtid skall upphöra med all
urananrikning, inklusive prov eller tillverkning vid anläggningen för upparbetning av uran
i Isfahan, och att tillåta IAEA:s generaldirektör att på nytt försegla anläggningen.
4.
Europaparlamentet kräver ytterligare att Iran till fullo samarbetar med IAEA:s inspektörer
och inför öppenhetsåtgärder som går utöver de formella kraven i icke-spridningsavtalets
säkerhetskontrollavtal och tilläggsprotokoll. I åtgärderna bör ingå tillstånd att besöka
enskilda personer, tillgång till dokument om upphandling, produkter med dubbla
användningsområden, vissa militärägda verkstäder och forsknings- och
utvecklingsanläggningar.
5.
Europaparlamentet kräver dessutom att Iran skall överväga om landet verkligen skall
konstruera en forskningsreaktor som drivs av tungt vatten och att omedelbart ratificera
och till fullo tillämpa tilläggsprotokollet till icke-spridningsavtalet, eftersom dessa
åtgärder skulle bidra till att ytterligare öka tron på att Irans kärnkraftsprogram uteslutande
är fredligt.
6.
Europaparlamentet uppmanar Iran att utnyttja tiden fram till IAEA:s nästa styrelsemöte i
november 2005 till att i full tilltro, utan tvång och utan hot återuppta samtalen med EU-3.
7.
Europaparlamentet stödjer fullt ut Europeiska rådets slutsatser om Iran av den 3 oktober
2005 och i synnerhet EU:s fortsatta stöd för en diplomatisk lösning av de internationella
betänkligheterna i fråga om Irans kärnvapenprogram för att trappa ner situationen.
8.
Europaparlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att aktivt stödja
förhandlingarna mellan EU-3 och Iran genom att lämna säkerhetsgarantier till Iran.
9.
Europaparlamentet välkomnar den brittiske utrikesministern och sittande rådsordföranden
Jack Straws uttalande i Brighton den 28 september 2005 om att varken Förenta staterna
eller Europa överväger att tillgripa militära insatser mot Iran med anledning av landets
kontroversiella kärnvapenprogram eftersom detta inte skulle lösa problemet, trots att den
amerikanska presidenten George Bush sagt att ”alla möjligheter står öppna”.
10.
Europaparlamentet anser att Iran har rätt att utveckla sitt kärnenergiprogram i
överensstämmelse med artikel IV i icke-spridningsfördraget och stöder EU:s förslag till
samarbete med Iran inom kärnenergiområdet för fredlig användning.
11.
Europaparlamentet beklagar de dubbla standarder som tillämpas på kärnvapenstater och
icke-kärnvapenstater som endast kan motarbetas genom trovärdiga nedrustningsåtgärder.
Parlamentet uppmanar EU att gå i spetsen för att bryta det nu gällande dödläget inom
kärnvapenförhandlingarna.
12.
Europaparlamentet betonar vikten av samarbete med Förenta staterna, Ryssland, Kina och
alliansfria länder i syfte att införa kompletterande åtgärder (såsom det sydafrikanska
förslaget) och nå ett heltäckande avtal med Iran om landets kärnenergianläggningar och
deras användning samtidigt som Irans säkerhetsaspekter beaktas. Parlamentet hävdar åter
att inga militära alternativ skall övervägas för att nå en lösning på den pågående krisen.
13.
Europaparlamentet anser att ett sådant heltäckande avtal bör kunna bidra till ett hållbart
regionalt säkerhetssystem som omfattar Indien, Pakistan och andra kärnvapenmakter och
menar att Iran bör ta sitt ansvar som regional aktör och bidra till ett Mellanöstern som är
fritt från massförstörelsevapen.
14.
Europaparlamentet uppmanar rådet att lansera ett initiativ om säkerhetsdimensionen för
hela regionen i syfte att förhindra spridning och alla former av konfliktkällor.
15.
Europaparlamentet påpekar att huruvida man kommer att ingå ett samarbets- och
handelsavtal mellan Iran och EU är helt beroende av om situationen för de mänskliga
rättigheterna förbättras avsevärt i Iran samt att Iran samarbetar fullt ut med IAEA och kan
lämna objektiva garantier för att dess kärnvapenprogram har fredliga syften.
Mänskliga rättigheter
16.
Europaparlamentet fördömer å det starkaste dödsdomarna mot och avrättningarna av
ungdomsbrottslingar och minderåriga, vilka i flertalet fall utgör bestraffning för
sexualakter och sexuell läggning som i enlighet med internationella rättsstandarder inte
anses utgöra brott, samt uppmanar de iranska myndigheterna att respektera internationellt
erkänt rättsskydd, bland annat för minderåriga.
17.
Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart stoppa
verkställandet av avrättningar av ungdomsbrottslingar och att förhindra att dödsstraffet
tillämpas i framtiden, särskilt på minderåriga. Parlamentet kräver i synnerhet att de
minderåriga Milad Bakhtiari, 17 år, Hussein Haghi, 16 år, Hussein Taranj, 17 år, Farshad
Saeedi, 17 år och Saeed Khorrami, 16 år, inte skall avrättas.
18.
Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att respektera bestämmelserna i
den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och i FN:s
konvention om barnets rättigheter enligt vilka dödsstraff inte skall utfärdas för brott som
begåtts av personer som var under 18 år när brottet begicks. Parlamentet kräver därför att
straffmyndighetsåldern i Iran skall ändras till 18 år.
19.
Europaparlamentet fördömer behandlingen av minoriteter, exempelvis kurder som uppgår
till 9 procent av landets totala befolkning, och som diskrimineras och trakasseras på grund
av sin religion eller etniska bakgrund, samt invånarna i området kring staden Ahwaz,
provinshuvudstaden i den av araber dominerade provinsen Khuzestan som fördrivits från
sina byar enligt Miloon Kothari, FN:s särskilda sändebud med ansvar för bostadsfrågor.
20.
Europaparlamentet fördömer att webbjournalister och bloggare arresterats och fängslats,
och att flera Internetpublikationer, bloggar och webbsidor censurerats. Parlamentet
fördömer även den senaste tidens godtyckliga arresteringar av journalister och de stränga
restriktioner som den iranska pressen drabbats av. Europaparlamentet uppmanar därför de
iranska myndigheterna, särskilt det iranska parlamentet, att respektera sina åtaganden
enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, och
att framför allt tillåta yttrandefrihet på webbsidor, bloggar och i pressen.
21.
Europaparlamentet begär att rådets ordförandeskap och medlemsstaternas diplomatiska
företrädare i Iran brådskande vidtar gemensamma åtgärder i ovanstående frågor och
framför allt i syfte att arbeta för ett omedelbart frisläppande av journalister,
webbjournalister och bloggare som förföljts eller dömts för brott som hänger samman
med press- och yttrandefrihet.
22.
Europaparlamentet begär framför allt att de iranska myndigheterna villkorslöst friger
Akbar Ganji vars hälsotillstånd är dåligt efter mer än fem år i fängelse och en 60-dagars
hungerstrejk. Dessutom har han redan avtjänat fem och ett halvt år av de sex år som han
dömts till för brott som hänger samman med press- och yttrandefrihet. Parlamentet
uppmanar de iranska myndigheterna att även frige advokaten Abdolfattah Soltani som
suttit fängslad sedan den 30 juli 2005.
23.
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas företrädare i Teheran att utan dröjsmål
till de iranska myndigheterna framställa en begäran om detaljerade uppgifter beträffande
Akbar Ganjis situation och om tillstånd att besöka honom.
24.
Europaparlamentet uppmanar Iran att underteckna konventionen om avskaffande av all
slags diskriminering av kvinnor och fördömer det ökade antalet arresteringar och
bestraffningar av kvinnor för att ”de inte varit beslöjade på rätt sätt”.
25.
Europaparlamentet uppmanar Iran att återuppta dialogen mellan EU och Iran om
mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar dessutom rådet och kommissionen att noga
följa utvecklingen i Iran och att ta upp allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna
inom ramen för dialogen.
26.
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med parlamentet på ett
effektivare sätt tillämpa Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter för
att öka kontakterna och samarbetet med det iranska civila samhället och oberoende
medier samt att tillsammans med Europaparlamentet stödja demokrati och respekten för
mänskliga rättigheter i Iran.
27.
Europaparlamentet begär att rådet undersöker hur parlamentet kan involveras i den
regelbundna uppdateringen av rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/GUSP av den
27 december 2001 om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och
beakta utvecklingen från 2001 och framåt.
o
o
28.
o
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, den höge representanten för GUSP, regeringarna och parlamenten i
medlemsstaterna och i de länder som nämns i denna resolution, IAEA:s direktör, FN:s
kommission för mänskliga rättigRådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om
rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.heter,
ordföranden för Irans högsta domstol och Irans regering och parlament.
