Ingå kommun
Program för integrationsfrämjande
30.4.2016
Innehåll
1. Inledning .......................................................................................................................................... 2
2. Centrala begrepp ............................................................................................................................. 4
3. Invandrare i Ingå ............................................................................................................................. 5
4. Ansvars- och arbetsfördelning mellan myndigheter ............................................................... 6
4.1 Kommunen ..................................................................................................................................... 6
4.2 Magistrat och polismyndighet .................................................................................................... 7
4.3 Folkpensionsanstalten (FPA) ..................................................................................................... 7
4.4 Arbets- och näringsbyrån (TE-byrån)....................................................................................... 8
5. Statens understöd ........................................................................................................................... 9
5.1 Allmänt om ersättningar ............................................................................................................. 9
5.3 Kostnader som uppkommer av särskilda skäl...................................................................... 10
6. Integrationsfrämjande arbete och tjänster i Ingå .................................................................. 11
6.1 Hälsovårdsservice....................................................................................................................... 11
6.2 Socialservice ................................................................................................................................ 12
6.3 Sysselsättning och handledning ............................................................................................... 14
7. Boendeservice ................................................................................................................................ 15
8. Dagvård och skola ......................................................................................................................... 15
9. Ungdomssektorn ........................................................................................................................... 17
10. Fritid och kultur .......................................................................................................................... 18
11. Tolktjänster.................................................................................................................................. 19
12. Åldrande invånare ...................................................................................................................... 20
13. Tredje sektorn ............................................................................................................................. 20
14. Främjande av etnisk jämlikhet och etniska relationer ....................................................... 20
15. Uppföljning av integrationen.................................................................................................... 21
16. Uppdatering av programmet .................................................................................................... 22
1
1. Inledning
Finland har i och med globaliseringen i allt högre grad blivit en del av en värld, där
människorna rör sig allt mer av allt mer mångfasetterade orsaker. På 2000-talet har antalet
personer med främmande språk som modersmål nästa fördubblats i Finland. Deras antal
uppgick i slutet av år 2012 till 266 949, vilket är 4,9 procent av befolkningen. Invandringen
ökar befolkningstillväxten också i framtiden. Det prognostiseras att antalet invandrare
fördubblas fram till år 2030. Invandrarbefolkningen är starkt koncentrerad till
huvudstadsregionen, där nästan en tiondedel av invånarna är invandrare. Enligt en prognos
av Statistikcentralen har 20–23 procent av invånarna i huvudstadsregionen främmande språk
som modersmål år 2030.
Tabell 1: Andelen personer med främmande språk som modersmål av hela befolkningen
(Statistikcentralen)
Helsingfors
Esbo
Vanda
Kranskommunerna*
År 2012
11,5
10,3
10,8
3,4
År 2030
21,2
20,5
23,3
7,0
*Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo, Tusby och Vichtis.
Familj, studier och arbete är huvudsakliga orsaker till invandringen till Finland. Största delen
av invandrarna kommer från s.k. tredje länder utanför Europa, men flyttningsrörelsen inom
Europeiska unionen har också blivit livligare. Statsrådet har dragit upp som riktlinje att
invandringen delvis svarar på den framtida bristen på arbetskraft i Finland. Förutom familje-,
arbets- och studieorsaker anländer det årligen till Finland asylsökande, som anhåller om
skydd och uppehållstillstånd. År 2015 anlände det 32 476 asylsökande till Finland.
När invandringen ökar, ökar mångfalden Finland. Den ökande mångfalden är en resurs och
att möta människor och respektera olikhet är viktiga faktorer i positiv växelverkan.
Mångfalden innebär dock också en risk för samhällelig ojämlikhet.
Eventuella konflikter mellan olika slags kulturer, religioner och värden kan försvaga
jämlikheten och enhetligheten i samhället. Integreringen är en dubbelriktad process och det
är viktigt ur såväl den ursprungliga befolkningens som invandrarbefolkningens synpunkt att
stödja integreringen av invandrarna i det finländska samhället och att främja goda etniska
relationer.
Kommunen är enligt lagen om integrationsfrämjande allmänt ansvarig och
samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och
uppföljningen på loka nivå. Det centrala lokala arbetsredskapet i det
integrationsfrämjande arbetet är programmet för integrationsfrämjande, i vilket man
för alla de invandrare som av olika vistelseorsaker bor i kommunen tillförsäkrar en
likvärdig ställning med övriga kommuninvånare samt de tjänster och åtgärder, som
kommunen erbjuder som stöd för integreringen av invandrare.
2
Integrationsprogrammet har också som mål att främja Ingå-invandrarnas möjligheter att
aktivt delta i verksamheten i samhället samt att öka en positiv växelverkan mellan olika
befolkningsgrupper. Programmet innehåller en plan för åtgärder som främjar och stöder
integration, tjänster, samarbete och ansvar samt framhäver beaktandet av invandrarnas
behov vid planering och ordnande av övriga samhälleliga tjänster och åtgärder. Tjänsterna är
till stor del bastjänster som enligt kommunallagen tillkommer alla kommuninvånare, men
också särskilda åtgärder, som främjar integreringen av invandrare.
Programmet för integrationsfrämjande godkänns i kommunkommunfullmäktige och ses över
minst vart fjärde år. Programmet för integrationsfrämjande ska även beaktas när kommunens
budget och ekonomiplan sammanställs (kommunallagen 65 §).
Detta program har utarbetats utgående från den nya lagen om främjande av integration
(1386/2010) och enligt anvisningar på www.integration.fi samt med avstamp i principerna i
Ingås strategi. Syftet med programmet är att fungera som ett redskap inom kommunens olika
sektorer och i det sektorsövergripande integrationsfrämjande arbetet samt att göra
koordineringen av det integrationsfrämjande arbetet klarare och utse de aktörer som ska
ansvara för de olika åtgärderna.
Programmet för integrationsfrämjande i Ingå har som mål att:
Utarbeta ett övergripande och praktiskt verksamhetsprogram i linje med
integrationslagen för att skapa goda förutsättningar för integrationen av invandrare i
Ingå.
Säkerställa att kommunens tjänster lämpar sig också för invandrare genom att
kartlägga kommunens existerande tjänster, fastställa särskilda utvecklingsområden
och ange de åtgärder som krävs och de aktörer som ansvarar för dem.
Beakta jämlikheten och klientorienteringen i kommunens hela utbud av tjänster och
beakta invandrarnas eventuella särskilda behov.
Främja växelverkan och goda etniska relationer mellan kommuninvånarna samt
förebygga diskriminering och rasism.
Bygga upp integrationsfrämjande sektorsövergripande samarbete mellan de olika
sektorerna i kommunen, Nylands arbets- och näringsbyrå (TE-byrå), samt de
organisationer
och
föreningar
som
verkar
i
kommunen.
3
2. Centrala begrepp
I detta kapitel förklaras de begrepp som allmänt används i integrationssammanhang och i
detta handlingsprogram.
Integrationsfrämjande
Sektorsövergripande främjande och stödjande av integration med hjälp av myndigheters och
andra aktörers åtgärder och tjänster.
Åtgärderna definieras i den individuella integrationsplanen.
Program för integrationsfrämjande
Program för främjande av integration och stärkande av sektorövergripande samarbete som
har sammanställts av kommunen (eller flera kommuner tillsammans) och godkänts av
kommunfullmäktige. Programmet godkänns i respektive kommuns kommunfullmäktige och
ses över minst vart fjärde år. Programmet beaktas när kommunens budget och budgetplan
görs upp.
Integration
Invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med målet att ge invandraren de
kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samtidigt som
invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur stöds.
Integrationsplan
Integrationsplanen är den enskilda invandrarens personliga plan om de åtgärder och tjänster
vars syfte är att stödja invandrarens möjligheter att inhämta tillräckliga kunskaper i finska
eller svenska och andra kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet
samt främja invandrarens möjligheter att delta som en likvärdig medlem i
samhällsverksamheten. En integrationsplan kan också utarbetas för minderåriga och vid
behov för familjer.
Invandrare
En person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för
annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har
registrerats eller som har beviljats uppehållskort.
Invandrare i behov av särskilda åtgärder
Invandrare som behöver intensifierade integrationsfrämjande åtgärder i synnerhet på grund
av nedsatt funktionsförmåga till följd av sjukdom, skada eller annan orsak eller på grund av
någon annan motsvarande orsak såsom ålder, familjesituation eller analfabetism.
4
Asylsökande
En person som söker skydd och uppehållsrätt i ett främmande land.
Flykting
En person utanför sitt hemland som har befogade skäl att frukta förföljelse på grund av
ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet i en viss samhällsgrupp eller politiska åsikter.
Kvotflykting
En person som fått flyktingstatus redan före ankomst till Finland.
3. Invandrare i Ingå
I Ingå var år 2014 enligt Sotkanet 33,6 personer av 1000 sådana som varken hade svenska
eller finska som modersmål. År 2012 var motsvarande antal 29,1 medan siffran för hela
landet var 42,9. På riksnivå förväntades nettoinflyttningen till landet år 2015 bli 10 970
personer. Det visade sig dock att enbart antalet personer som kom till landet som
asylsökande uppgick till 32 500.
Till Ingå har under tidigare år främst flyttat personer med utländsk bakgrund på grund av
familjeskäl, arbete eller studier. I jämförelse med närliggande kommuner och landet i övrig
har andelen invandrare i Ingå varit liten. Se graf nedan från 2012.
Annat modersmål än finska, svenska eller samiska/ 1000 invånare 2008 2009 2010 2011 2012
Ingå
24,9 26,6 25,6 27,3 29,1
Under år 2015 har till Ingå kommit 54 asylsökande barn och unga från Afghanistan,
Albanien, Irak och Somalien.
5
Andelen invånare med främmande språk i kranskommunerna var 3,4 % år 2012, vilket
motsvarade situationen i Ingå kommun. Kranskommunernas prognos på 7,0 % invånare med
främmande språk år 2030 kan därför anses relevant också för Ingå år 2030.
Språkgrupper i Ingå 4/2016
arabiska
engelska
estniska
polska
ryska
thailändska, thai
tyska
urdu
andra språk *)
7
29
41
7
41
8
5
5
37
180
*)amhariska, danska, franska, holländska, isländska, italienska, kinesiska, kroatiska, lettiska,
maltesiska, norska, portugiska, rumänska, slovakiska, spanska, tjeckiska, turkiska, ukrainska, ungerska. Därtill 16 personer med ospecificerat
modersmål.
4. Ansvars- och arbetsfördelning mellan myndigheter
Mellan olika myndigheter har vad gäller invandrararbete skapats en arbetsfördelning.
Utgångspunkten är att alla invandrare oberoende av ankomstsätt eller -orsak får samma
service som andra kommuninvånare.
Service som invandrarna behöver ordnas alltså huvudsakligen som basservice; och som
specialservice endast då det är nödvändigt. I all verksamhet betonar man invandrarnas eget
ansvar för att forma sitt liv och att finna sin egen väg i vårt samhälle.
4.1 Kommunen
Grundtrygghetschefen fungerar som integrationsansvarig i Ingå kommun. Den
integrationsansvarige koordinerar de olika sektorernas integrationsuppgifter till en helhet som
bäst motsvarar behoven.
Kommunen ska ha ett avtal med staten om mottagande av flyktingar. Då beslut om
mottagande av flyktingar fattats börjar kommunens planering för mottagandet, bl.a.
reserveras bostäder och daghemsplatser samt planeras för tolktjänster. Tillsammans med
TE-byrån och regionens vuxenutbildningscentraler planerar man språk- och invandrarkurser.
Inledande kartläggning
Enligt lag bör för varje nyinflyttad invandrare som söker stöd hos olika myndigheter, göras en
inledande kartläggning. Den inledande kartläggningen bör ske som uppsökande verksamhet.
Kommunen har huvudansvar för denna kartläggning och målgruppen nås bäst genom
samarbete med andra myndigheter som har uppgifter om invandrare i regionen (polisen, TE6
byrån m.fl.). Kartläggningen skall påbörjas inom två månader från det att inflyttningen skett
eller begäran om kartläggning gjorts.
Den inledande kartläggningen genomförs så att invandraren utifrån den kan hänvisas till
arbetsmarknaden, anvisas utbildning som svarar mot behovet eller till andra
integrationsfrämjande åtgärder eller tjänster. Utifrån den inledande kartläggningen ska det
också göras en bedömning av om andra invandrare än de som har rätt till en integrationsplan
enligt 12 § 1 mom. i lagen om främjande av integration (1386/2010) är i behov av en plan.
Målet för den inledande kartläggningen är att kartlägga de allmänna förutsättningarna för
integration av invandrare och kartläggningen omfattar:
1) läs- och skrivfärdigheter,
2) kunskaper i finska och svenska,
3) studiefärdigheter och studieförutsättningar,
4) tidigare utbildning och arbetserfarenhet,
5) kompetens som hänför sig till speciella färdigheter eller andra starka sidor,
6) egna önskemål om sysselsättning och utbildning,
7) livssituationen och det behov av tjänster som denna medför.
Kommunen uppger årligen antalet kartläggningar som gjorts, när de inletts och avslutats. För
varje utförd kartläggning erhåller kommunen en ersättning från Närings-, trafik- och
miljöcentralen (NTM-centralen).
4.2 Magistrat och polismyndighet
Magistraten ansvarar för befolkningsregistret i Finland i vilket finns uppgifter om alla som bor
i landet. Magistraten är i allmänhet den första myndighetskontakt invandraren har. Till
magistraten bör göras en anmälan då flytten är permanent eller temporär och varar i minst 3
månader. Ifall boendet väntas bli max 1 år är boendet och adressen temporär och invånaren
får inte hemkommun i Finland.
Polismyndighetens väsentligaste uppgift angående integrationen är att behandla beviljandet
av uppehållstillstånd och dess förlängning samt det bestående uppehållstillstånd.
4.3 Folkpensionsanstalten (FPA)
Invandraren ansöker i allmänhet om rätt att omfattas av bosättningsbaserat socialskydd när
uppehållstillståndet är beviljat, anmälan gjord hos magistraten och ansökan/beslut om
personnummer gjord/erhållits. FPA avgör om den sökande har rätt till bosättningsbaserat
socialskydd i Finland. Försäkringen påverkas bl.a. av om invandraren flyttar till Finland
permanent eller tillfälligt, den sökandes familjerelationer, om han/hon är arbetstagare,
arbetssökande, studerande eller exempelvis kvotflykting.
FPA ansvarar för utbetalningen av det arbetsmarknadsunderstöd till invandrare, som betalas
som integrationsstöd. Till alla invandrare, för vilka man har utarbetat en integrationsplan,
utbetalas stöden för arbetslöshetstiden som integrationsstöd för de tre första åren av
7
vistelsen i landet. Invandrarna söker om andra förmåner som utbetalas av FPA (t.ex.
sjukdagpenning, familje-, bostads-, studie- och arbetslöshetsstöd) efter erhållet
försäkringsbeslut på samma sätt som majoritetsbefolkningen
Då invandraren fått ett personsignum kan han/hon besöka FPA:s kontor och fylla i en
blankett för att ansöka om att ta del av det finländska socialskyddet. Ansökan är samtidigt en
ansökan om FPA-kort. Även för barn som föds i Finland men som inte är finska medborgare
skall ansökas om FPA-kort.
4.4 Arbets- och näringsbyrån (TE-byrån)
TE -byrån svarar för invandrarnas sysselsättning och för arbetskraftsservice som främjar
invandrares integrering och för andra åtgärder för dem som registrerats som arbetslösa. Vid
TE-byrån får invandraren personlig vägledning i arbetsplatssökning och information om
arbetsmarknaden. TE-byrån ordnar kurser i finska och svenska, yrkes- och förberedande
utbildning och arbetspraktik till arbetsplatser. Första prioritet är att invandraren får en
tillräcklig språkkunskap och så fort som möjligt kan bekanta sig med det finländska samhället
och arbetslivet. Tills invandraren har tillräckliga språkkunskaper kan tolktjänster anskaffas.
Integrationsplan
En invandrare, som är registrerad arbetslös arbetssökande eller som annat än tillfälligt får
utkomststöd och har bott i Finland i högst tre år, har rätt till en integrationsplan. En plan kan
utarbetas även utan de föregående kraven, om klienten med stöd av den inledande
kartläggningen bedöms vara i behov av en plan, för att integrationen ska främjas. Den första
integrationsplanen ska göras upp senast inom tre år från det att det första
uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljats eller uppehållsrätten registrerats. Den
uppgörs beroende av behovet för högst ett år. Under den tid invandraren deltar i åtgärder i
enlighet med integrationsplanen beviljas hon/han arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd som
integrationsstöd.
Integrationsplanen är en av kommunen, arbets- och näringsbyrån och invandraren
gemensamt skapad personlig plan för de åtgärder och tjänster, vilkas syfte är att
stödja de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet och
främja invandrarens möjligheter som likvärdig samhällsmedlem. Planen innehåller
åtminstone studier i finska eller svenska och dessutom vid behov övriga åtgärder och tjänster
som främjar integration, såsom studier i invandrarens eget modersmål i synnerhet i fråga om
minderåriga invandrare. Dessutom kan planen innehålla samhällsorienterad undervisning,
vid behov läs- och skrivundervisning och undervisning som kompletterar den grundläggande
utbildningen samt åtgärder och tjänster som krävs för minderåriga invandrares särskilda
behov. Integrationsplanen kan utarbetas individuellt eller för en familj.
I Ingå ansvarar socialbyrån för utarbetandet av integrationsplanerna.
8
Aktiveringsplan
En aktiveringsplan uppgörs ifall invandraren själv ber om den eller ifall hon eller han är
berättigad till arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd. Aktiveringsplanen uppgörs i samarbete
med invandraren, kommunens socialhandledare och TE-byråns tjänsteman. I
aktiveringsplanen kan förutom sysselsättningsfrämjande åtgärder eller rehabiliterande
arbetsverksamhet även dokumenteras social-, hälso-, rehabiliterings- och utbildningstjänster
i enlighet med lagstiftningen.
5. Statens understöd
5.1 Allmänt om ersättningar
Ersättningar som betalas
Staten ersätter enligt lagen om främjande av integration kommunerna för kostnader som
uppkommer till följd av integrationsfrämjande åtgärder. Förutsättningen för att få ersättning
för kostnaderna är att kommunen har uppgjort ett program för främjande av integration och
ett avtal med NTM-centralen.
Kostnader ersätts för en sådan person som definieras i lagen om främjande av integration.
Kostnader som ersätts är
kalkylmässig ersättning för ordnande av vägledning och rådgivning för flyktingar samt
annan integrationsfrämjande verksamhet
specialkostnader för social- och hälsovård
utkomststöd som betalas av kommunen
tolknings- och översättningstjänster
stöd för barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare
arrangemang för inledande kartläggning
stöd för återinvandring
ersättning för kostnader för personer som kommer från det forna Sovjetunionens
territorium
ersättning för kostnader uppkomna hos personer som deltagit som frivilliga i krig
hjälp till offer för människohandel
Betalningsgrunder
Ersättning betalas från
befolkningsdatasystemet.
det
att
personens
första
hemkommun
registrerats
i
Om personen inte har uppehållstillstånd när hon eller han kommer till landet eller sedan
uppehållstillstånd beviljats inte kan få en hemkommun enligt lagen om hemkommun, betalas
ersättning från det att personen beviljats uppehållstillstånd.
Kommunen ersätts för de kostnader förorsakade av personer som anvisas till kommunen
som flyktingar, förutsatt att kommunen har gjort upp ett program för integrationsfrämjande
och ingått ett avtal om anvisning av flyktingar till kommunen med NTM-centralen.
9
Statliga ersättningar till kommunerna betalas via NTM-centralerna. Kostnaderna ersätts
enligt en kalkylmässig grund eller enligt de faktiska kostnaderna enligt vad som stadgas i
lagen om främjande av integration. Kommunen ska ansöka om ersättning senast två år efter
att åtgärderna som berättigar till ersättning har genomförts. Kommunen kan ansöka om
ersättning för fastställda kostnader för det innevarande året samt för de två föregående
kalenderåren enligt lagen och anvisningen.
5.2 Ordnande av långvarig social- och hälsovård
Om kommunen för en person som omfattas av ersättningarna har ordnat sådan långvarig
social- och hälsovård som krävs på grund av sjukdom eller skada och om detta medför
betydande kostnader för kommunen, kan kommunen ersättas för kostnaderna.
Dessutom krävs det att personen har varit i behov av omsorg eller vård när hon eller han
anlände till Finland. Ersättning för kostnaderna betalas under högst tio år.
Av kostnaderna för långvarig social- och hälsovård till följd av skada eller sjukdom
kan ersättas bland annat följande:
Kostnader för tjänster och stödåtgärder som avses i lagen om utvecklingsstörda
(519/1977) och handikappservicelagen (380/1987), såsom personlig assistans,
hemservice,
färdtjänst,
serviceboende,
rehabiliteringsverksamhet,
hjälpmedelsservice, ändringsarbeten i bostaden samt sysselsättningsfrämjande
verksamhet och arbetsverksamhet för handikappade.
Åtgärder på grund av psykiska och traumarelaterade sjukdomar, såsom psykiatrisk
vård, psykoterapi, institutions- och familjevård samt rehabilitering.
Långvariga och betydande kostnader till följd av cancer, hjärtsjukdomar och
neurologiska sjukdomar eller annan allvarlig sjukdom, till exempel specialiserad
sjukvård som tillhandahålls av ett universitetssjukhus (vård på avdelning, öppen
vård), hemsjukvård och hemservice, rehabilitering.
Kostnader till följd av amputation, innefattande nyanskaffning och vård av proteser.
Åtgärder och övrig vård till följd av sjukdomar i stöd- och rörelseorgan.
5.3 Kostnader som uppkommer av särskilda skäl
Övriga kostnader som av särskilda skäl förorsakas kommunen är ofta oberäkneliga och
betydande och uppkommer till följd av social- och hälsovårdsbehov. Kommunen ska separat
komma överens om ersättningen med NTM-centralen. Ersättning för kostnaderna betalas
under högst tio år.
Sedvanliga åtgärder inom social- och hälsovården samt det förebyggande barnskyddsarbetet
enligt barnskyddslagen ingår i regel i den verksamhet som täcks av kalkylmässiga
ersättningar.
Enligt lagen om främjande av integration (49 §) kan exempelvis följande kostnader
ersättas:
Kostnader som orsakas av andra än kortvariga stödåtgärder inom barnskyddets
öppenvård enligt barnskyddslagen (36 §) (t.ex. familjearbete, stödpersons- eller
stödfamiljsverksamhet, rehabilitering och familjeläger)
Kostnader inom barnskyddets eftervård, om de är betydande.
10
Kostnader vid omhändertagande, såsom kostnader som uppstår när barnet besöker
någon som har rätt att ha barnet hos sig, kostnader i samband med umgängesrätt
(resor, övernattning), kostnader för upprätthållande av kontakter
Kostnader för placering i första- och skyddshem
Kostnader för specialdagvård till den del de överstiger kostnaderna för basdagvården
Betydande vårdkostnader för ett handikappat eller sjukt barn som en person som
åtnjuter internationellt skydd har fött i Finland
Kostnader för kortvarig men dyr sjukhusvård (t.ex. operation och därmed förknippad
eftervård)
Direkta kostnader för reservering av bostäder för personer som får internationellt
skydd, t.ex. hyror eller elräkningar eller direkta kostnader för möblering av bostaden,
då reservering av bostaden innan personen/familjen anländer till Finland eller flyttar
till kommunen inte har kunnat undvikas
Kostnader orsakade av specialåtgärder inom äldreomsorgen
6. Integrationsfrämjande arbete och tjänster i Ingå
6.1 Hälsovårdsservice
Ingå erbjuder invandrarna samma lagstadgade hälso- och sjukvårdstjänster som övriga
kommuninvånare inklusive rådgivningsbyrå-, skolhälsovårds- och sjukvårdstjänster.
Dessutom ska det ordnas hälsoundersökningar för personer i åldern 16-65 år som faller
utanför studerande- eller företagshälsovården. För övriga invandrare ordnas det
hälsoundersökningar enligt behov.
I den omfattande hälsoundersökning, den s.k. inresekontrollen, som görs senast två veckor
efter ankomsten till landet, gör en hälsovårdare en preliminär bedömning av behovet av
särskilt stöd. Vid det första besöket ordnar en hälsovårdare eller läkare på rådgivningsbyrån
för vuxna med screeningblodprov, avförings- och urinprov samt röntgenbild av lungorna.
Efter provresultaten ordnas en lång, s.k. första undersökning, som varar ca 1,5 timme, där
läkare och tolk är närvarande. I den ingår en lång hälsointervju, där man går igenom centrala
frågor angående välmående och hälsa. Vaccinationsuppgifterna registreras på data och man
gör upp en vaccinationsplan.
I detta skede meddelas NMT-centralen om de personer som är i behov av särskilt stöd,
vilkas social- och hälsovårdskostnader i 10 år ersätts av centralen. Man begär tillstånd av
flyktingklienterna att överlåta hälsouppgifterna exempelvis till socialväsendet. Den personal
som varit med vid den första kontrollen sänder barnens hälsouppgifter till rådgivningsbyrån
eller skolhälsovårdaren. Rådgivningsbyrån och skolhälsovården reserverar de tider som
behövs för sina klienter. Dagvård, skola eller språkkurs kan inte inledas förrän
hälsoundersökningen är gjord. Det ska också inom tre veckor efter ankomsten till Finland
ordnas ett besök hos tandvården.
I det arbete som främjar hälsa och välmående bland flyktingar är det viktigt med
sektorsövergripande samarbete. I samband med hälsoundersökningarna bör det finnas
möjlighet att konsultera psykolog och ha kontakt med enheten för smittosamma sjukdomar,
fysioterapin och tandvården. Det är på sin plats att hänvisa kommunens hälsovårdsklienter
med flyktingbakgrund till en hälsovårdare som är insatt i ämnet och i det inledande skedet
11
(ett halvt år) är det bra att hos hälsovårdaren reservera en dag i veckan för mottagning av
flyktingklienter. Vid behov anlitas alltid tolktjänster.
Vad gäller de asylsökande som kommit till Ingå kommun under år 2015 sköts de inledande
hälsoundersökningarna av privat serviceproducent ordnad av migrationsverket. Under jourtid
sköts dock sjukvården av kommunen. Efter att uppehållstillstånd utfärdats övergår
personerna till att använda tjänsterna såsom övriga invånare.
Med tanke på integrationen är det viktigt att invandrare snabbt lär sig att självständigt
använda den offentliga hälsovården och förstå finländsk vårdpraxis. Personalens ansvar är
att handleda i användningen av olika service. De bör ha en förmåga att uppmärksamma hela
familjen vid hälsogranskningarna och för sin del främja invandrarnas sysselsättning och
aktivering eller utbildning. En frisk och välmående befolkning lever aktivt och deltar i
arbetslivet.
Ingås hälsovårdstjänster står invandrarna till förfogande i samma utsträckning som övrig
befolkning så fort Ingå blivit deras hemkommun i enlighet med lagen om hemkommun. Vid
behov samarbetar hälsovårdspersonalen med andra sektorer som erbjuder tjänster för
invandrare. Särskilt måste man värdera invandrares behov av mentalvårdstjänster och
handikappservice. Även deras behov av tolktjänster bör beaktas.
Utvecklingsbehov
och åtgärdsförslag
Inledande
information
om
hälsotjänster;
Utses
en
ansvarsperson
Ansvarig instans
Mål
Hälsocentral
Rådgivning
Skolhälsovård
Bedömning
behov
traumaterapi
Hälsocentral
Rådgivning
Skolhälsovård
Att få en
helhetsbild av
invandrarens
hälsotillstånd och
planera
hälsofrämjande
åtgärder
Att få en
uppfattning och
faktorerna som
påverkar
invandrarens
hälsotillstånd
av
av
Verkningar
på
kommunens
verksamhet
Personalresurser
Tolktjänster
Köptjänster
Tolktjänster
6.2 Socialservice
Socialbyråns tjänster står till invandrarnas förfogande på samma sätt som för övriga
kommuninvånare. Invandrararbetet är alltid sektoröverskridande samarbete mellan olika
enheter i kommunen. Vid socialbyrån utreds vid behov olika ärenden som gäller invandraren.
Tolk beställs vid behov.
Vuxensocialarbete och utkomststöd
Det vuxna sociala arbetet kan omfatta bedömning av behovet av ekonomiskt stöd för
uppehälle, aktivering till arbete eller utbildning, uppgörandet av en klientplan samt att
12
informera om andra tillgängliga tjänster såsom till exempel arbetskraft- och näringsbyrån,
FPA och olika vårdtjänster (missbruk, mentalvård, hälsovård).
Utkomstödet är ett ekonomiskt stöd som beviljas personen eller familjen i sista hand som
komplettering till övrigt utkomstskydd. Syftet är att trygga minst den nödvändiga utkomst som
en person och familj behöver för att kunna leva ett människovärdigt liv och att främja deras
möjligheter att klara sig på egen hand.
Tillsammans med klienten utarbetas alternativ för att förbättra klientens livssituation och att
motivera klienten till eventuell förändring av livssituationen.
Barn- och familjearbete
Att uppmärksamma barnen och stödja familjerna i kommunens alla servicetjänster härrör sig
till Barnskyddslagen (417/2007). Detta kallas förebyggande barnskydd. Lagens ändamål är
att trygga barnets uppväxt, utveckling och välfärd samt ge stöd i föräldraskapet. När lagen
om främjande av integration tillämpas på personer under 18 år, ska särskild uppmärksamhet
fästas vid barnets bästa och vid barnets utveckling. Vid bedömningen av barnets bästa ska
beaktas vad som föreskrivs om det i 4 § i barnskyddslagen.
Vid genomförandet av åtgärder och tjänster ska barnets önskemål och åsikter utredas och
beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn som har fyllt 12 år ska ges tillfälle
att i enlighet med 34 § i förvaltningslagen (434/2003) bli hört i ett ärende som gäller barnet
självt. Barnets åsikter ska utredas och barnet höras på ett språk som barnet förstår.
Endast i det fall utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är
uppenbart onödigt behöver barnets åsikter inte utredas.
Ingå kommuns barn- och familjearbete erbjuder samma tjänster åt såväl invandrare som
andra kommuninvånare, det vill säga öppna stödåtgärder inom barnskyddet ifall stödåtgärder
enligt den nya socialvårdslagen inte räcker till. Vid svåra familjesituationer kan även
placering av barn utanför hemmet komma ifråga.
En barnskyddsanmälan (§25) kan göras av vem som helst som är orolig över ett barn eller
någon familj. Anmälan kan även göras anonymt. Myndigheter har en anmälningsplikt enligt
lag. Dessa anmälningar kan inte göras anonymt eftersom de görs å tjänstens vägnar.
Förfarandet i kommunen: barnskyddsanmälningar tas emot under tjänstetid och beroende på
anmälningens innehåll bedöms hur brådskande ärendet är och vad som behövs göras.
Utanför tjänstetid verkar den regionala socialjouren i samband med Nödcentralen och
socialjouren svarar då för anordnandet av brådskande stödinsatser inom barnskyddet.
Integrationsplaner för minderåriga
Kommunen utarbetar tillsammans med en minderårig invandrare en integrationsplan, om det
på grund av den minderårigas individuella omständigheter finns behov av en sådan. För
minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd utarbetas
alltid en integrationsplan.
13
Integrationsplanen utarbetas tillsammans med barnet eller den unga personen och dennas
vårdnadshavare eller företrädare. Om barnet har kommit med sin familj samordnas planen
med familjens integrationsplan och andra relevanta planer som utarbetas för den
minderåriga.
Utvecklingsbehov
och åtgärdsförslag
Handledning och
stöd till föräldrar
Ansvarig instans
Mål
Socialbyrån
Inledande
kartläggning
Socialbyrån
Att öka
föräldrarnas
medvetenhet och
deras
valmöjligheter
Att få en
inledande
uppfattning om
invandrarens
livssituation och
behov av stöd och
skicka
henne/honom
vidare till t.ex. den
som ansvarar för
dagvård eller
skola
Verkningar
på
kommunens
verksamhet
Eventuellt
utkomststöd
Personalresurser
Tolktjänster
Eventuella
stöd
Personalresurser
Tolktjänster
6.3 Sysselsättning och handledning
Invandrarnas sysselsättningsgrad är i Finland lägre än den ursprungliga befolkningens i alla
åldersgrupper. I slutet av år 2011 var sysselsättningsgraden bland de 18-63 -åringar som var
av utländsk härkomst 53,3 %, medan den var 70,9 % bland den ursprungliga befolkningen.
Det är ur såväl invandrarens som den mottagande kommunens synvinkel viktigt att
invandrarna sysselsätts. Å ena sidan är sysselsättning en av de primära faktorer som främjar
integration och en bra integration främjar å andra sidan sysselsättning. Dessutom erbjuder
invandringen också ett svar på den framtida brist på arbetskraft som de åldersklasser som
lämnar arbetsmarknaden genom att gå i pension föranleder. Detta uppmärksammas också i
strategin Migrationens framtid 2020, vars syfte är att staka ut vägen för en aktivare och mer
föregripande invandringspolitik.
Med tanke på sysselsättningen av invandrarna är det av primär vikt att beakta
utbildningsbehoven och styrningen till arbetslivet. TE-byrån svarar tillsammans med NTMcentralen för de arbetskraftstjänster och övriga åtgärder, som främjar och stöder
sysselsättningen och integrationen av de invandrare som bor i Ingå och som anmäler sig
som arbetssökande. Det är TE-byråns uppgift att starta den inledande kartläggningen
för en invandrare, som är arbetslös och registrerad som arbetssökande. Byrån
utarbetar också integrationsplaner och erbjuder integrationsutbildning som
arbetskraftspolitisk åtgärd.
Ingå hör till Nylands TE-byrås område, men har inte eget verksamhetsställe. Ingåborna kan
sköta sina ärenden på det verksamhetsställe de önskar i Nyland: i Helsingfors, Esbo, Vanda,
14
Hyvinge, Träskända, Kervo, Lojo, Borgå eller Raseborg. Mer uppgifter om områdets arbetsoch näringsbyråer hittar man på sajten: http://toimistot.te-palvelut.fi/uusimaa.
Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är sysselsättningsfrämjande verksamhet som
anordnas av kommunen och som grundar sig på lag. Verksamheten baserar sig på en
individuell aktiveringsplan som utarbetas tillsammans med klienten. Verksamheten är avsedd
för långtidsarbetslösa som på grund av arbetslösheten får utkomststöd eller
arbetsmarknadsstöd.
Inom ramen för kommunens ungdomsverksamhet verkar det uppsökande ungdomsarbetet,
som har som mål att hjälpa unga att hitta ett jobb som de gillar, en studieplats eller annan
motsvarande aktivitet, som stöder den unga personens uppväxt och utveckling och
förebygger utslagning. Det uppsökande ungdomsarbetet ger också invandrarungdomar
handledning i arbetssökande och påbyggnadsutbildning.
Kommunen ska erbjuda arbetsprövningsplatser och läroavtalsplatser till invandrare.
7. Boendeservice
Invandraren ansöker vid ankomsten på normalt vis om bostad via kommunens ansvariga
myndigheter eller en privat aktör. Invandraren har ingen specialställning vid anskaffande av
hyresbostad.
Största delen av kommunens hyresbostäder ägs av KAS Vuokra-asunnot Oy. Ansökan
gällande dessa bostäder kan lämnas elektroniskt på adressen www.kas.fi.
Information om bostadstöd finns på FPA:s webbplats www.fpa.fi.
8. Dagvård och skola
Småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen har som mål att invandrarbarnen
integreras i den finländska skolan och det finländska samhället efter bästa möjliga
mottagande, undervisning och stöd.
Dagvården i Ingå styrs av planen för småbarnsfostran. För varje barn utarbetas en personlig
plan tillsammans med vårdnadshavarna. Planen kan således fungera som en del av
invandarbarnets integration. Dagvårdspersonalen och vårdnadshavarna fungerar
tillsammans i en fostringsgemenskap där man följer med och främjar barnets utveckling.
Invandrarbarn har samma rätt att delta i dagvården som andra barn.
Invandrarbarnens modersmål och kulturella bakgrund beaktas och integrationen till det
finländska samhället stöds inom småbarnsfostran i Ingå. Invandrarbarnets
integrationsprocess inleds ofta inom dagvården och dagvården har en viktig roll med tanke
på språkinlärning. Dagvården stöder fostringsgemenskapen tillsammans med föräldrarna
och främjar också hela familjens integrationsprocess genom handledning ifråga om
kommunal service och finländsk kultur.
15
Utvecklingsbehov och
åtgärdsförslag
Rätt att delta i dagvård
Ansvarig instans
Mål
Dagvårdsledare
Daghem
Att lära sig språk och
kultur
Verkningar på kommunens
verksamhet
Eventuell tolktjänst
Förundervisning ordnas på barnets kommande skolspråk. Invandrarbarnens undervisning
ordnas vid behov i en grupp för förbererande undervisning. Den förbererande undervisningen
i Ingå ordnas idag (2016) i Merituulen koulu som är finskspråkig. Förbererande undervisning
inför grundläggande utbildning ges enligt en läroplan som fastställts av utbildningsstyrelsen.
Den förbererande undervisningen saknar en nationell timfördelning. För varje elev utarbetas
istället en personlig inlärningsplan innefattande elevens utgångsnivå, inlärningsmål,
studieämnen, integrering i den grundläggande utbildningen samt eventuella nödvändiga
stödåtgärder.
I gruppen för förbererande undervisning studerar eleverna svenska eller finska. I ett tidigt
skede börjar svenska eller finska användas som undervisningsspråk så att till
undervisningsprogrammet tillfogas andra ämnen. Under förbererande undervisning
integreras eleverna så mycket som möjligt i klassen för allmän undervisning. Efter
förbererande undervisning placeras eleven i en klass som närmast motsvarar hennes/hans
åldersnivå.
Elever, vilkas kunskaper i svenska eller finska inte motsvarar modersmålsnivå, får
undervisning i svenska eller finska som andra språk. Läroplanen för den grundläggande
utbildningen innehåller anvisningar och regler gällande detta. Målet är att eleven skall ha
uppnått sådana kunskaper i svenska eller finska vid slutet av den grundläggande
utbildningen att ho/hann kan fortsätta sina studier på språket ifråga.
Invandrarnas modersmålsundervisning är inte undervisning i enlighet med § 12 i lagen om
grundläggande utbildning, utan kompletterande undervisning som ordnas med stöd av skilt
statsbidrag. Målet är att stödja utvecklingen av elevens språkkunskap, personlighet och
identitet.
Undervisning i egen trosuppfattning: eleven har rätt att få undervisning i enlighet med sin
egen trosuppfattning, om det finns minst tre elever som hör till samma trossamfund och
föräldrarna ber om att undervisning ordnas.
Ingå kommun erbjuder grundläggande utbildning på svenska och finska i klasserna 1-6.
Högstadieeleverna får undervisning på finska enligt avtal med Lojo stad. Lojo stad ordnar
förberedande undervisning inför grundläggande undervisning, finska som andra språk undervisning, eventuell modersmålsundervisning och nödvändiga stödåtgärder.
Grundläggande undervisning kan ordnas också efter läropliktsåldern. Målet är då fullbordad
grundläggande utbildning. Ingå kommun skall tillsammans med alla grannkommuner erbjuda
samma undervisningsmöjligheter också på svenska.
Ingå saknar skolor för studier på andra stadiet. Efter grundläggande utbildning söker sig
eleverna ofta till gymnasier, yrkesskolor eller folkhögskolor i grannkommunerna.
16
Utvecklingsbehov och
åtgärdsförslag
För- och
grundläggande
utbildning
Förbererande
undervisning för
grundläggande
utbildning. Grupp(er)
för förbererande
undervisning
Finska som andra
språk – Svenska som
andra språk
Ansvarig instans
Mål
Verkningar på kommunens
verksamhet
Rektor
Att lära sig
finska/svenska så att
man kan delta väl i
grundläggande
utbildning
En lärartjänst
Fördelning/resursering av
lärarens arbetstid
Erbjuda studier i
elevens eget
modersmål i skolan
Rektor
Bildningschef
Att lära sig
finska/svenska så att
fortsatta studier är
möjliga
Att förstärka det egna
språket och kulturen
och därigenom
identiteten
Högstadium
Tionde klass eller
annan förberedande
undervisning inför
andra stadiet
Utbildning efter
grundläggande
utbildning
Utreds möjligheter att
ordna yrkesutbildning
eller förbererande
undervisning inför
yrkesutbildning för
invandrare
Bildningschef
Rektor
Lojo stad
Bildningschef
Att ge färdigheter för
fortsatta studier och
skaffa utbildning/yrke
Bildningschef
Samarbetskolor
En invandrare som fyllt
16 år får nödvändig
beredskap för
utbildning inom andra
stadiet
Eventuell tilläggsresurs
(Retroaktivt statsbidrag)
(Retroaktivt statsbidrag)
Lärare i språket i fråga
(Retroaktivt statsbidrag)
9. Ungdomssektorn
Ingå kommun ordnar ungdomsverksamhet på två språk. Huvudsätet är ungdomsgården
Unccan, som har öppet fyra kvällar i veckan. Här kan man få nya vänner, tillbringa fritid med
att spela olika spel och diskutera med jämnåriga och ungdomsarbetarna.
Utgångspunkten är att barn och unga kan delta i verksamheten jämlika oberoende av
bakgrund. Målet är att uppfostra fördomsfria vuxna och främja uppkomsten av en
mångkulturell gemenskap.
I Ingå utförs även uppsökande ungdomsverksamhet med målet att skapa en trygg
vuxenkontakt och handleda ungdomar till studier eller arbetsliv och förhindra utslagning. Den
uppsökande ungdomsverksamheten gäller alla unga människor under 29 år och är en del av
kommunens övriga ungdomsverksamhet.
17
Utvecklingsbehov och
åtgärdsförslag
Anställande av en
resursungdomsarbetare
Ansvarig instans
Mål
Bildningschef
Fritidsplanerare
Att skapa interaktion
mellan ingåungdomar
och nya unga i Ingå
Verkningar på kommunens
verksamhet
10. Fritid och kultur
Kultur-, fritids- och idrottstjänster har som mål att erbjuda invandrarna möjlighet att få kontakt
med lokala invånare och vardagslivet. Utgångspunkten är att människor kan oberoende av
bakgrund delta i verksamheten som jämlika samhällsmedlemmar och samtidigt bevara sin
egen kulturidentitet. Målet är att uppfostra barn och unga till fördomsfria vuxna och främja
uppkomsten av en mångkulturell gemenskap. Integration förutsätter samarbete.
Fritidsmöjligheter, en naturlig kontakt med jämnåriga i den fasta befolkningen och
bekantskap med det omgivande samhället är nödvändiga förutsättningar för jämlikhet. I Ingå
startades i början av år 2016 projektet Låna en Ingåbo, med målet att ordna naturlig samvaro
för den fasta befolkningen och andra – i detta fall asylsökande barn och unga.
Idrottsverksamheten har som mål att skapa kommuninvånarna förutsättningar för friluftsliv,
idrott och övrig fritidsverksamhet för bättre kondition och välmående. Ingå har ett aktivt
idrottsliv och mångsidig föreningsverksamhet. Kommunens konditionssal och idrottsplanen
kan användas enligt överenskommelse. Att använda konditionssalen är avgiftsbelagt. I
kommunen finns också avgiftsfria näridrottsplatser. Skolornas gymnastiksalar är i
fritidsanvändning liksom också idrottsplaner. Ingå har därutöver en motionsbana,
badstränder och rekreationsområden. Ingå kommun är medlem i föreningen Nylands
friluftsområden som förvaltar bl.a. Kopparnäs rekreationsområde.
Ingå bibliotek är ett öppet och avgiftsfritt offentligt utrymme, där olika grupper kan samlas och
möta varandra. Biblioteket erbjuder handledning och mångsidiga samlingar samt fungerar
som en port med låg tröskel för invandrarna till det finländska samhället. Ingå bibliotek
utvecklar mångkulturella tjänster och förmedlar kunskap och växelverkan mellan invandrare
och Ingåbor. Biblioteket stöder invandrarna i att upprätthålla sin egen kultur
Biblioteket informerar om sina tjänster genom att besöka asylboendet. Biblioteket ordnar
mångkulturella evenemang med t.ex. invandrare och andra aktörer. Biblioteket skaffar
material på andra språk till sina samlingar och lånar material från Helmets flerspråkiga
bibliotek.
Ingå bibliotek fungerar delvis enligt självbetjäningsprincip. Biblioteket kan användas också
utanför de egentliga serviceöppettiderna med bibliotekskort och pin-kod. Femton år fyllda
kunder får kort på egen begäran, personer under 15 år med vårdnadshavarens samtycke.
Bibliotekets samlingar, Internet, datorer och bibliotekets utrymmen är tillgängliga för alla varje
dag kl. 07-20.
18
Olika kulturevenemang i Ingå kommun är öppna för alla och oftast avgiftsfria eller mycket
förmånliga. Invandrare och den fasta befolkningen kan mötas på ett naturligt sätt vid dessa
evenemang. Det är också möjligt att uppträda i olika evenemang och föra fram sin egen
kulturbakgrund. Man kan bekanta sig med kommunens historia i lokala museer. Ingå har en
egen biograf med förmånliga biljettpriser. Filmerna är ofta riktade till barn och unga.
Kommunens medborgarinstitut och bildkonstskola ordnar olika kurser som man kan anmäla
sig till. Inom medborgarinstitutet kan man också fungera som lärare och föra fram sitt
specialkunnande till alla kommuninvånare. Kurserna ger kunskap, färdigheter inom språk,
olika konstformer och hantverk och fysiskt välmående. Verksamheten skapar framför allt
gemenskap med en mycket låg tröskel. Det är lätt att delta också för en nykomling. Kurserna
är avgiftsbelagda.
Utvecklingsbehov och
åtgärdsförslag
Fritid
Projektet Låna en Ingåbo
Bibliotek
Presentation av biblioteket
Anskaffning av material på
olika språk
Ansvarig instans
Mål
Fritidsplanerare
Att skapa kontakter
mellan fast befolkning
och invandrare
Verkningar
kommunens
verksamhet
på
Bibliotekschef
Bibliotekschef
11. Tolktjänster
Målet för det integrationsfrämjande arbetet är att en invandrare efterhand ska lära sig finska
och/eller svenska, men i praktiken behöver såväl invandraren som den myndighet som har
hand om hennes/hans ärenden ofta, i synnerhet i det inledande skedet av
integrationsprocessen, tolk- och översättningstjänster för att det ska lyckas att uträtta
ärenden och för att trygga klientens rättsskydd. Om en invandrare inte kan finska eller
svenska som används av en myndighet, ska myndigheten ordna tolkning och översättning i
ärendet.
Tolkningen/översättningen kan utföras på ett sådant språk, som invandraren förstår
tillräckligt väl med hänseende till ärendets beskaffenhet. Målet är att såväl invandraren som
tjänstemannen ska förstå varandra genom tolkens/översättarens förmedling.
Enligt integrationslagen ersätter staten kommunen för tjänster som ordnas inom social- och
hälsovården i enlighet med § 2, mom. 2 och 3 vid utarbetandet av integrationsplan och
inledande kartläggning, användningen av integrationstjänster i det inledande skedet av
ankomsten till landet och introduktionen av kommunen (hur man uträttar ärenden i butiken,
på posten och hos myndigheterna, använder kollektivtrafik osv.). Dessutom ersätts de
tolknings- och översättningskostnader som uppstått i samarbetet mellan skolan och hemmet
eller daghemmet till det fulla beloppet utan tidsgräns. En förutsättning för att ersättningar ska
betalas är att det finns ett gällande avtal om mottagande av flyktingar. Efter att en person fått
finskt medborgarskap ersätts inte längre dessa kostnader.
19
De kostnader som förorsakats av anlitandet av tolk betalas ur anslagen för den sektor, där
tolkkostnaderna har uppstått. För de personer vilka omfattas av ersättningen ansöks denna
retroaktivt av NTM-centralen. För att få ersättning förutsätts det att det finns ett program för
integrationsfrämjande och ett avtal med NTM-centralen om placering av flyktingar i
kommunen.
Ingå kommun köper tolkningstjänster som avses i detta program.
Tolktjänster erbjuds bl.a. av:
- Helsingin seudun asioimistulkkikeskus (www.vantaa.fi/tulkkikeskus)
- Esbo Tolktjänster (www.espoontulkkipalvelu.fi)
12. Åldrande invånare
Personalen inom social- och hälsovården tar hand om de äldre invånarna med
invandrarbakgrund enligt samma principer som övriga invånare. Det är speciellt viktigt att
äldre invandrare (över 55-åringar) stöds att delta i olika sociala aktiviteter och lär känna
andra invånare. Risken för att i synnerhet äldre kvinnor blir sittande hemma är stor. Många
av dem är inte vana vid stödformer och är i behov av kunskap om socialt stöd och äldres
rättigheter. Många av dem har speciella behov som bör beaktas inom vård och äldreomsorg
på grund av religiös, etnisk eller kulturell bakgrund. Det handlar om t.ex. vilket kön den
vårdande personalen tillhör, anhörigas delaktighet i undersökningar, munhälsa, kost och
frågor kring döden. Tolk anlitas vid behov vid vårdsituationer. Det skulle vara bra om äldre
invandrare skulle ha representation i kommunens äldreråd. Av invandrarna i Finland var år
2012 6 % över 65 år.
13. Tredje sektorn
Olika organisationer har en stor betydelse för integrationen. I statsrådets invandrarstrategi
och integrationslagen betonas organisationernas betydelse för främjande av den vardagliga
dialogen mellan de olika befolkningsgrupperna. Den tredje sektorns möjligheter att ordna
t.ex. olika kläd- och andra insamlingar och åtgärder som främjar familjernas integration är
likaså en viktig stödform i samband med mottagning av flyktigar.
I kommunen finns det olika aktörer såsom idrotts- och ungdomsföreningar, Marthor,
Mannerheims barnskyddsförbund, Lions, Folkhälsan och Röda Korset. Dessa kan vara
viktiga på så sätt att de kan främja integrationen genom att erbjuda sina aktiviteter till
nyanlända.
14. Främjande av etnisk jämlikhet och etniska relationer
Enligt Finlands grundlag (731/1999, 6 §) är alla lika inför lagen och jämlikhet och jämställdhet
är centrala grundläggande rättigheter. Enligt lagen om likabehandling får ingen diskrimineras
på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse,
åsikt, hälsotillstånd, funktionshinder, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller
20
hans eller hennes person. Enligt diskrimineringslagen (1325/2014, 5 §) ska statliga och
kommunala myndigheter i all sin verksamhet målmedvetet och systematiskt främja
likabehandling samt hindra direkt och indirekt diskriminering. I praktiken sker detta som en
del av många olika uppgiftshelheter: beslutsfattandet, styrningen och ledningen av
verksamheten, ordnandet och produktionen av tjänster, arbetsgivaråliggandena samt
stärkandet av den lokala livskraften.
När olika kulturer möts uppstår problem och meningsskiljaktigheter även i alldagliga frågor.
Boendekulturen och matvanorna samt arbetskulturen är annorlunda. Bristen på information
kan vara en bidragande orsak till att problem uppstår, liksom invandrarnas ovana med vårt
klimat.
Det är viktigt att invandrare får grundläggande undervisning också om vårt samhälle och vårt
levnadssätt, våra värderingar och om att alla är jämställda oberoende av kön, position i
samhället eller ekonomiska tillgångar. Även urinvånarna behöver få korrekt information om
invandrare och om deras kultur och om hur bemöta dem. Dylik information måste också ges
till olika myndigheter t.ex. när man beslutar att regionen tar emot flyktingar.
Det är bra att känna till och öppet tala om skillnader mellan olika kulturer. Var och en har
ansvar för att försöka förstå en annan människas sedvänjor. Man skall inte förstora eller
dramatisera skillnader eller skapa konflikter av dem. Alla bär ansvar för dessa principer,
både invandrare och andra kommuninvånare.
En lyckad integration är den bästa vägen, det bästa sättet och den bästa grunden för att
främja och genomföra goda etniska relationer och dialogen mellan kulturer. Grunden för all
verksamhet och goda relationer är, att invandraren finner en lämplig plats och ett gott liv i
samhället, och att kommuninvånarna växer till att möta en värld av olika kulturer, och
integreras i ett mångkulturellt samhälle. En god kommunikation och ett förhållningssätt som
uppstår ur en respekterande värdegrund är en förutsättning för ett gott bemötande.
15. Uppföljning av integrationen
Förankringen av integrationsprogrammet, samordningen av verksamheten och
genomförandet av åtgärder som främjar integrationen kräver att integrationsprocessen följs
upp och att effekterna dokumenteras. För detta ändamål kan särskilda indikatorer användas.
Arbets- och näringskraftsministeriet sammanställer en invandrarbarometer utgående från
enkäter som ställts till invandrare, kommuner och TE-byråer. Den senaste barometern är från
år 2012 och innehåller uppföljningar och metoder som kan vidareutvecklas i kommunens
verksamhet. För att uppgifterna på riksnivå skall vara jämförbara och täckande bör de
uppgifter om integrationen vi ger till olika myndigheter följa givna anvisningar.
Alla sektorer inom kommunen ansvarar för det fortsatta tvärsektoriella samarbetet inom olika
områden och för att arbeta för att de åtgärder som framlagts verkställs och utvärderas. En
lyckad integration visar på bra samarbete.
21
16. Uppdatering av programmet
En kommun måste ha ett program för främjande av integration som godkänts i kommunens
högsta beslutande organ. Integrationsfrämjande åtgärder bör rapporteras till
kommunfullmäktige minst en gång per fullmäktigeperiod.
Ansvaret för att sammankalla arbetsgruppen och uppdatera programmet är
grundtrygghetschefens.
22
