Hur ser ekosystemet på Ljunghusens hed ut? Av: Elin Söderlund EK1A Inledning: Begreppet ekologi betyder läran om samspelet mellan organismer och deras miljö. När man utför undersökningar i ekosystem innebär det alltså att man undersöker vilka organismer som trivs här och vilka miljöfaktorer som finns i naturområdet. Att ha kunskap om ekologi och vilka arter som trivs i vilka ekosystem är väldigt viktigt för att vi människor ska kunna resonera kring vilka vanor vi bör upphöra och för att naturlivet ska bli så starkt som möjligt med en bred biologisk mångfald. För hur påverkas ekosystemen egentligen av våra utsläpp av svavel- och salpeterssyra som bidrar till försurning? Vilka vanor är det vi människor bör undvika för att få en så bred biologisk mångfald som möjligt och vilka blir konsekvenserna? Och hur påverkar djuren och växterna varandra i ett ekosystem? I tidsskriften Natures undersökning (2012-05-04), påvisas till exempel att förlusterna av den biologiska mångfalden påverkar växtproduktionen och nedbrytningen lika mycket som föroreningar. 1 Undersökningen kommer att ske på Heden mellan Skanör och Falsterbo vilket är en biotop som består av en stor ängs- samt betesmark. Syftet med att undersöka Heden är alltså att försöka få klarhet i dessa frågor som ställts i inledningen och utifrån det kunna föra resonemang om hur samspelet mellan de levande organismerna och deras miljö faktiskt fungerar. Material: För att få ut så mycket som möjligt av undersökningen gjordes en lista över saker som skulle undersökas innan försöket utfördes. Slutsatser om vilka arter som borde finns på Heden drogs och utifrån dessa slutsatser söktes sedan information på Internet för att få en så bred kunskapsnivå om arterna som möjligt. Väl ute på Heden användes en kamera för att fota de olika arterna samt ett anteckningsblock där arterna som hittades dokumenterades. För att få klarhet i vilka växt- och djurarterna var användes sedan en Flora. Metod: Undersökningen utfördes alltså som sagt på Heden som går mellan Ljunghusen och Falsterbo. Ett naturreservat som är fritt att besöka. Genom informationen som tagits fram under förberedelserna började direkt ett intensivt letande av dessa arter. När en art var funnen dokumenterades den genom att en bild togs. Detta gjordes för att sedan kunna säkerställa vilken art växten/ djuret tillhörde genom att använda floran som hjälpmedel. Resultat: 1 http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/nararterforsvinnerhotasmanniskansvalfar d.5.2a837cf7136f2cafe2d1c4.html Då är nu frågan vilka växter och djur som fanns i ekosystemet. Såklart finns det fler arter i ekosystemet än vad som hittades i undersökningen men för att begränsa ekosystemets utbredning följdes instruktionerna om att hitta cirka 7 djur respektive växter. Habitat (djur) som trivs i biotopen: Räv Kråka Talgoxe Kanin Rådjur Ko Fluga Spindel Åkergroda Rådjur Insekt (oidentifierad) Habitat (växter) som trivs i biotopen: Björk Sälg Mossa Ljung Gräs Vitmossa Tall Björnbär Ute på Heden är landskapet väldigt öppet utan träd som skymmer varken ljus eller sikt. Den stora vägen som ligger längs med hela Heden bidrar även till motorljud dygnet runt. Även om det inte finns så många människor inne på själva Heden är området ändå omringat av oss människor då vägen ligger precis intill Hedens staket och Ljunghusens gigantiska villaområde ligger alldeles intill på motsatt sida. Härmed kan vi därför dra slutsatsen att ekosystemtes arter måste trivas i öppna områden där tillgången på ljus är stark samt att man befinner sig nära människor. Miljön på Heden är ganska torr då den, till stor del, består av torrt gräs. Bottenskiktet består dock även av mossa, ljung och andra växter men trots det är det gräset som dominerar. På några ställen finns det vattensamlingar som inte hunnit rinna undan sedan det regnat vilket gör att marken på dessa ställen blir väldigt sumpig. Dessa sumpmarker bidrar även till att fler arter som trivs i sumpmarker dras till Heden. Till exempel grodan som hittades. Den hade ju inte trivts speciellt bra om dessa sumpmarker inte hade funnits. Ner mot havet hittas därför förmodligen fler grodor. Bortsett från dessa vattensamlingar är tillgången på vatten dock inte speciellt bra. Detta verkar dock inte vara ett problem för att ekosystemet ska överleva. Växterna tar ju upp vatten från marken genom sina rötter som sedan förs vidare upp i näringskedjan. Diskussion: En backning av bandet på 100 år inleds denna diskussion med. Hur kan Heden ha sett ut för 100 år sedan? Först och främst var det förmodligen inget naturreservat då människor precis börjat flytta hit. Därför var förmodligen inte heller några staket uppsatta som skulle avskärma djuren från människorna. Inga staket bidrog såklart även till att området blev större samt att ekosystemet expanderades. Att kor skulle gå och beta här ses dock som ganska orimligt då någon bonde förmodligen inte befann sig här då. Ett öppet landskap med ett brett ekosystem utan massa människor är alltså en uppskattning av Heden för 100 år sedan. Utifrån miljöbeskrivningen under resultat krävs ett resonemang för att dra en slutsats om vilken jordmån Heden befinner sig på. Efter en utgallring fanns det två aktuella jordmåner kvar, brunjord och podsol. Efter en mer detaljerad undersökning av dessa två jordmåner kunde en slutsats om att jordmånen är brunjord dras. Brunjord är för det första vanligt förekommande på Skånes slätter och där det finns brunjord växer ofta lövträd. Något som stämmer in på Heden då små björkar hittades här. Brunjord kräver även ett ganska högt PHvärde vilket Skåne har på grund av den kalkrika berggrunden. En hyfsat mild temperatur och finkornig jord krävs även. Här är ju klimatet ganska milt och jorden skulle uppskattas som ganska finkornig då växter enklare kan ta upp närsalter i finkorniga jordar. Podsol, som täcker ca.70 % av Sveriges landyta2, kunde uteslutas då denna jordmån kräver ett ganska lågt PH-värde vilket inte kännetecknar Skåne. Utifrån dessa resonemang kunde alltså en slutsats om att jordmånen är brunjord dras. Djuren och växterna som presenterades i resultatet bildar tillsammans en näringskedja bestående av producenter, förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter, tredjehandskonsumenter och toppkonusmenter. Här till höger visas näringskedjan. Genom att hitta arter som tillhör alla olika nivåer finns det mycket föda till alla arter inom ekosystemet oavsett vilken nivå du tillhör. Förstahandskonsumenterna har till exempel ett stort urval på växter medan andrahandskonsumenter har många förstahandskonusmenter att välja på. En näringskedja på fler nivåer än detta skulle inte fungerat optimalt då alla nivåer måste få tillräckligt med energi. Eftersom att endast 10 % av den näringsrika energin som en nivå bildar kan tas upp av nästa nivå blir det ju mindre och mindre energi kvar desto längre upp i näringskedjan du kommer. Detta beror på att till exempel växtätare själv förbrukar den energirika näringen när de rör sig och håller värmen. Endast den energi som lagras i växtätarnas kroppar kan ju föras vidare till nästa nivå. Hade det funnits fler nivåer hade ju de högsta nivåerna i näringskedjan inte fått tillräckligt med energi för att överleva. Detta ger även en förklaring till varför det finns många fler producenter än toppkonsumenter i näringskedjan som presenteras i denna rapport. Eftersom att toppkonsumenterna endast kan utnyttja en liten mängd av den 2 http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol energirika näringen får inte dessa konsumenter lika mycket näring och kan därför inte föröka sig i samma takt och mängd som producenterna. Därmed blir biomassan hos toppkonsumenterna lägre än hos producenterna. Denna näringskedja medför även en näringsväv. Men vad skulle då hända om en djur- eller växtpopulation från näringskedjan helt och hållet plockas bort? Beroende på vilken population du väljer att plocka bort kommer konsekvenserna bli olika stora. Om till exempel en av växterna skulle tas bort hade konsekvenserna inte blivit särskilt stora då det finns så många olika producenter i ekosystemet vilket gör att förstahandskonsumenterna ändå får ett stort urval på föda. Förstahandskonsumenterna drabbas alltså inte så mycket vilket gör att de stannar kvar i ekosystemet och därmed gör det möjligt för andra- och tredjehandskonusmenter att finnas kvar. Om kon istället hade plockats bort, hur hade konsekvenserna blivit då? En bortplockning av kon hade medfört både positiva och negativa konsekvenser då vissa populationer hade gynnats av det medan andra hade missgynnats. Att ta bort kon hade till exempel bidragit till att gräset hade blivit högre och växter hade kunnat växa upp då de inte blivit uppätna av korna. Att ha i åtanke är alltså att kon som är betesdjuret på denna ängsmark bidrar till en tillbakahållning på växtligheten som finns. Ur detta perspektiv skulle alltså den biologiska mångfalden gynnas. Även rådjuren trivs bra i högt gräs vilket hade gynnat räven då rådjuret är ett förslag på rävens föda.3 Genom att vända på kakan dyker dock en mängd kritiska argument upp. Ekosystemet på Heden är ju faktiskt anpassat till ett liv på ängsmark och därför trivs många av arterna, framför allt växterna, på släta marker. Då dessa växter inte hade trivts i sin nya miljö hade dessa olika populationer så småningom försvunnit från ekosystemet vilket hade bidragit till att förstahandskonsumenternas föda hade minskat drastiskt. Tillslut hade kanske inte födan räckt till. Att ta bort kon får liknande konsekvenser som att gödsla. Gräset hade som sagt växt fort och arter som trivs i höga gräs, till exempel hundkex, hade konkurrerat ut andra arter i det nuvarande ekosystemet. 4 Utan kon hade även Heden så småningom vuxit igen och blivit en skog vilket är negativt ur ett estetiskt och kulturellt perspektiv. Många turister lockas ju nämligen till Ljunghusen för att besöka kontrasten mellan skogen och Hedens öppna landskap där båda biotoperna ansluter sig till havet. En annan synpunkt är att lika stor mängd förna inte hade brutits ner om korna inte hade funnits då korna äter upp stora mängder. Stora mängder förna hade i sin tur bidragit till minskad exponering av mark vilket 3 4 http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/rodrav/ravens-foda/ http://www.botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf gör det svårt för konkurrenssvaga frön att gro. 5Dessutom trivs insekter bra på betesmarker då det underlättar för dem att bygga bon. Detta är positivt ur denna undersöknings perspektiv då insekterna är föda för olika arter som befinner sig längre upp i näringspyramiden. Eftersom att kon dessutom är en förstahandskonsument lockar den ju även andrahandskonsumenter till Heden som i sin tur lockar tredjehandskonsumenter och slutligen även toppkonsumenter. Detta är ju positivt ur ekologiskt skäl eftersom tillräckligt med föda ges men även ur estetiska skäl då många turister vill se många djur under sina besök. Ur detta kritiska perspektiv skulle alltså den biologiska mångfalden snarare minska än öka om man tar bort kon. En sista konsekvens av en bortplockning av kon är att upptaget av närsalter hade minskat. Genom att plocka bort kon hade ju färre växter trivts och några av dem hade så småningom försvunnit. Detta hade ju bidragit till att färre närsalter plockas upp och konsumenterna längre upp i näringskedjan hade då också fått i sig färre av dessa mineralämnen. Genom att ta bort kon ur ekosystemet hade alltså bidragit till att miljöfaktorer förändrats och påverkats. Varför de negativa konsekvenserna med att ta bort kon överväger de positiva beror alltså främst på att ekosystemet är anpassat för ett liv på slät mark. De arter som trivs på slät mark har ju letat sig hit, övriga håller sig borta. På grund av alla dessa konsekvenser som hade skapats genom att ta bort kon räknas denna population som en nyckelart i detta ekosystem. För att spinna vidare på ett resonemang kring andra miljöfaktorers konsekvenser måste en undersökning av både abiotiska, kemiska och biologiska faktorer göras. Att växter har tillgång till tillräckligt med ljus är viktigt för att deras fotosyntes ska fungera då de omvandlar solenergin till socker och syre. En viktig omvandling för att andra levande varelser ska få i sig druvsocker och syre. Utan tillgång på ljus hade växternas fotosyntes alltså inte fungerat vilket till sist även hade påverkat människan. Eftersom tillgången på ljus är stor på Heden är denna miljöfaktor därför inget problem. Genom att istället undersöka den abiotiska faktorn temperatur dras en slutsats om att denna faktor måste ligga inom ett visst spann för att biotopen ska trivas. Brunjord kräver ju nämligen som sagt en ganska mild temperatur och skulle därför inte överleva om vårt klimat skulle bli avsevärt kallare. Utan brunjorden hade ju ekosystemet på Heden förändrats eftersom en del växter trivs i just brunjord. Försvinner växterna från ekosystemet kommer ju så småningom förstahandskonsumenterna också försvinna. Försvinner de kan ju inte andra- eller tredjehandskonsumenterna heller överleva. Ekosystemet kommer alltså så småningom att dö ut om växterna försvinner. Att temperaturen inte blir för kylig är dock inte det enda som hotar ekosystemet. Skulle temperaturen stiga istället, vilket är ett problem idag på grund av den globala uppvärmningen, kommer isarna smälta vilket leder till att vattennivån höjs. Vattnet i haven utvidgar sig även vid en temperaturhöjning vilket också medför en stigande vattennivå. En förhöjd vattennivå kommer ju lägga Heden och hela Näset under vatten 5 http://www.botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf eftersom det ligger alldeles intill havet. Skulle detta ske rubbas ju ekosystemet helt och hållet och kommer bli alldeles förstört. Temperaturen benämns därför som en begränsande faktor. En annan viktig miljöfaktor är PH-värdet eftersom brunjord kräver ett ganska högt sådant. Trots vår kalkrika berggrund som skyddar oss mot försurning klarar inte Skåne allt för mycket utsläpp av svavel- och salpeterssyra. Skulle nederbörden bli allt för sur kommer framförallt brunjorden att ta skada. Dock är det ingen fara om en del av växterna försvinner på grund av försurningen då utbudet på växter ändå är så pass stort att förstahandskonsumenterna skulle hitta tillräckligt med föda ändå. Ingen population i ekosystemet har heller skal som är känsliga för försurning. Ur djur- och växternas perspektiv är en försurning alltså inte ett av de viktigaste problemen men utifrån brunjordens perspektiv kan vi dock inte bortse från denna miljöfaktor helt och hållet och därför infinner sig även denna miljöfaktor som en begränsande faktor. Andra miljöfaktorer som till exempel salthalt är inte relevant i denna rapport då ekosystemet inte är beroende av havslevande föda. Om denna halt skulle förändras hade alltså inte märkbara konsekvenser inom Hedens ekosystem märkts. De biotiska faktorerna som ännu inte tagits upp är istället desto viktigare. Först och främst påverkas ju arterna av varandra då de är varandras föda. Räven äter t.ex. gärna rådjur vilket gör att rådjur gärna undviker att befinna sig i områden där rävar existerar. Hade räven inte funnits på Heden hade alltså fler rådjur lockats till platsen. Att olika arter konkurrerar är ju ganska förståeligt men hur är det möjligt att arter som till exempel blåmesen och talgoxen inte konkurrerar ut varandra då båda arterna har insekter och frön som föda? Det beror på att de har olika ekologiska nischer. Både talgoxar och blåmesar har insekter och frön som föda men ändå konkurrerar de inte ut varandra. Det beror på att de letar föda på olika ställen. Talgoxar söker nämligen sin föda på marken eller på buskarnas lägre och grövre grenar medan blåmesen gärna letar föda på buskarnas grenspetsar. Genom dessa ekologiska nischer konkurrerar de alltså inte ut varandra. Det är alltså främst de arter utan någon ekologisk nisch som riskerar att bli bortkonkurrerad. Efter att ha resonerat kring dessa miljöfaktorer dras ändå slutsatsen att det är viktigast att miljöfaktorerna PH-värde och temperatur befinner sig inom ett visst spann. Annars rubbas som sagt ekosystemet enormt då brunjorden inte kommer trivas. För att ett ekosystem ska fungera måste nämligen miljön vara anpassad till både alla nivåer i näringskedjan men också biotopen. Annars fallerar allt. Varför arterna som finns på Heden trivs just här beror på en rad olika faktorer men en av dem är att miljöfaktorerna befinner sig inom det spann där de trivs. Majoriteten av arterna trivs även på släta marker. Skogen som omringar ekosystemet lockar även fler rådjur och närheten till havet är också en positiv aspekt. Att inte glömma är även att Heden är ett naturreservat vilket gör att ekosystemet inte störs av massa nedskräp i naturen av människor samt att färre människor besöker området. För att de olika populationerna ska trivas på Heden krävs det ju alltså att vi människor inte påverkar det allt för mycket. Själva Heden är människan inte med och påverkar särskilt mycket då det är ett naturreservat. Dock hindras ju inte Heden från att bli berörd av alla utsläpp och föroreningar som ständigt görs överallt i världen. Ett exempel är försurningen som vi bidrar till. Som sagt befinner sig inte Heden i de områden där försurningen drabbar ekosystem värst men hur försurad nederbörd som helst klarar Heden ju som sagt inte. Ser man dock det hela ur ett positivt perspektiv jobbar ju faktiskt hela världen med att försöka minska utsläppen av svaveldioxid och salpetersyra genom att till exempel försöka förbättra katalysatorer i bilmotorer och minska användingen av fossila bränslen, och i framtiden kan vi ju hoppas att vi lyckats med detta. Eftersom att dagens människor också försöker komma med åtgärder för att minska andra utsläpp, t.ex. koldioxidutsläpp, hoppas vi även på att dessa utsläpp kommer minska i framtiden och därmed stoppa den globala uppvärmningen. För att upphöra dessa utsläpp kan ju alla först och främst börja åka kollektivt och upphöra användandet av bensindrivna bilar. Att börja handla närproducerade varor för att minska andelen transporter är ju inte heller fel. Upphör vi människor inte dessa koldioxidutsläpp kommer nämligen Heden och hela näset att ligga under vatten om 100 år då vattennivån kommer ha höjts så pass mycket på grund av den globala uppvärmningen. Vårt samhälle tar alltså också skada. Att stoppa den globala uppvärmningen är alltså den viktigaste aspekten för att Heden ska finnas kvar i framtiden. Klarar vi att upphöra dessa vanor lär Heden kommer vara sig lik om 100 år då resonemanget kring hur det såg ut för 100 år sedan blev att det såg ganska likt ut. Sammanfattningsvis är Heden ett ekosystem som främst lockar populationer som trivs på släta marker. På grund av de många ekologiska nischerna som finns värderas ekosystemet som tåligt och stabilt. Även om några växtarter skulle försvinna skulle övriga konsumenter ändå kunna överleva då mängden växtarter är så pass många. Så länge en hel nivå i näringskedjan inte konkurreras ut är ekosystemet alltså stabilt. En miljöfaktor som är väldigt betydande för både biotopen och ekosystemet är temperaturen då en förhöjd temperatur kommer lägga Heden under vatten medan en temperatursänkning kommer bidra till att brunjorden inte trivs. Växterna som trivs i brunjorden kommer då också försvinna och tillslut kanske födan till förstahandskonsumenterna inte räcker till. En risk för en rubbning i ekosystemet blir då relevant. Genom att människan kommer med åtgärder för att minska våra utsläpp kan vi alltså slippa oroa oss för detta scenario. Källhänvisning: www.jagareforbundet.se http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/vildkanin/ http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/rodrav/ravens-foda/ www.entomologi.se http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=110000 www.botaniktavling.se http://www.botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf www.malmo.se http://malmo.se/download/18.723670df13bb7e8db1b37c1/1383649161508/R%C3%A5djur. pdf www.lansstyrelsen.se http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vattenforvaltning/underlag-agp/oresund/beskrivning/geogrvf/Pages/default.aspx www.wikipedia.org http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunjord http://sv.wikipedia.org/wiki/Talgoxe http://sv.wikipedia.org/wiki/Groddjur#F.C3.B6da_och_fiender http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol www.forskning.se http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/nararterforsvinnerhotas manniskansvalfard.5.2a837cf7136f2cafe2d1c4.html www.youtube.com http://www.youtube.com/watch?v=VOpBqX9cdYw Synpunkt 1b, Henriksson Anders, 2011, Gleerups Utbildning AB