Hur ser ekosystemet på Ljunghusens hed ut?

Hur ser ekosystemet på Ljunghusens hed ut?
Av: Elin Söderlund EK1A
Inledning:
Begreppet ekologi betyder läran om samspelet mellan organismer och deras miljö. När man
utför undersökningar i ekosystem innebär det alltså att man undersöker vilka organismer
som trivs här och vilka miljöfaktorer som finns i naturområdet. Att ha kunskap om ekologi
och vilka arter som trivs i vilka ekosystem är väldigt viktigt för att vi människor ska kunna
resonera kring vilka vanor vi bör upphöra och för att naturlivet ska bli så starkt som möjligt
med en bred biologisk mångfald. För hur påverkas ekosystemen egentligen av våra utsläpp
av svavel- och salpeterssyra som bidrar till försurning? Vilka vanor är det vi människor bör
undvika för att få en så bred biologisk mångfald som möjligt och vilka blir konsekvenserna?
Och hur påverkar djuren och växterna varandra i ett ekosystem? I tidsskriften Natures
undersökning (2012-05-04), påvisas till exempel att förlusterna av den biologiska
mångfalden påverkar växtproduktionen och nedbrytningen lika mycket som föroreningar. 1
Undersökningen kommer att ske på Heden mellan Skanör och Falsterbo vilket är en biotop
som består av en stor ängs- samt betesmark. Syftet med att undersöka Heden är alltså att
försöka få klarhet i dessa frågor som ställts i inledningen och utifrån det kunna föra
resonemang om hur samspelet mellan de levande organismerna och deras miljö faktiskt
fungerar.
Material:
För att få ut så mycket som möjligt av undersökningen gjordes en lista över saker som skulle
undersökas innan försöket utfördes. Slutsatser om vilka arter som borde finns på Heden
drogs och utifrån dessa slutsatser söktes sedan information på Internet för att få en så bred
kunskapsnivå om arterna som möjligt. Väl ute på Heden användes en kamera för att fota de
olika arterna samt ett anteckningsblock där arterna som hittades dokumenterades. För att få
klarhet i vilka växt- och djurarterna var användes sedan en Flora.
Metod:
Undersökningen utfördes alltså som sagt på Heden som går mellan Ljunghusen och
Falsterbo. Ett naturreservat som är fritt att besöka. Genom informationen som tagits fram
under förberedelserna började direkt ett intensivt letande av dessa arter. När en art var
funnen dokumenterades den genom att en bild togs. Detta gjordes för att sedan kunna
säkerställa vilken art växten/ djuret tillhörde genom att använda floran som hjälpmedel.
Resultat:
1
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/nararterforsvinnerhotasmanniskansvalfar
d.5.2a837cf7136f2cafe2d1c4.html
Då är nu frågan vilka växter och djur som fanns i ekosystemet. Såklart finns det fler arter i
ekosystemet än vad som hittades i undersökningen men för att begränsa ekosystemets
utbredning följdes instruktionerna om att hitta cirka 7 djur respektive växter.
Habitat (djur) som trivs i biotopen:
Räv
Kråka
Talgoxe
Kanin
Rådjur
Ko
Fluga
Spindel
Åkergroda
Rådjur
Insekt (oidentifierad)
Habitat (växter) som trivs i biotopen:
Björk
Sälg
Mossa
Ljung
Gräs
Vitmossa
Tall
Björnbär
Ute på Heden är landskapet väldigt öppet utan träd som skymmer
varken ljus eller sikt. Den stora vägen som ligger längs med hela Heden
bidrar även till motorljud dygnet runt. Även om det inte finns så
många människor inne på själva Heden är området ändå omringat av
oss människor då vägen ligger precis intill Hedens staket och
Ljunghusens gigantiska villaområde ligger alldeles intill på motsatt
sida. Härmed kan vi därför dra slutsatsen att ekosystemtes arter måste
trivas i öppna områden där tillgången på ljus är stark samt att man
befinner sig nära människor.
Miljön på Heden är ganska torr då den, till stor del, består av torrt
gräs. Bottenskiktet består dock även av mossa, ljung och andra växter
men trots det är det gräset som dominerar. På några ställen finns det vattensamlingar som
inte hunnit rinna undan sedan det regnat vilket gör att marken på dessa ställen blir väldigt
sumpig. Dessa sumpmarker bidrar även till att fler arter som trivs i sumpmarker dras till
Heden. Till exempel grodan som hittades. Den hade ju inte trivts speciellt bra om dessa
sumpmarker inte hade funnits. Ner mot havet hittas därför förmodligen fler grodor. Bortsett
från dessa vattensamlingar är tillgången på vatten dock inte speciellt bra. Detta verkar dock
inte vara ett problem för att ekosystemet ska överleva. Växterna tar ju upp vatten från
marken genom sina rötter som sedan förs vidare upp i näringskedjan.
Diskussion:
En backning av bandet på 100 år inleds denna diskussion med. Hur kan Heden ha sett ut för
100 år sedan? Först och främst var det förmodligen inget naturreservat då människor precis
börjat flytta hit. Därför var förmodligen inte heller några staket uppsatta som skulle
avskärma djuren från människorna. Inga staket bidrog såklart även till att området blev
större samt att ekosystemet expanderades. Att kor skulle gå och beta här ses dock som
ganska orimligt då någon bonde förmodligen inte befann sig här då. Ett öppet landskap med
ett brett ekosystem utan massa människor är alltså en uppskattning av Heden för 100 år
sedan.
Utifrån miljöbeskrivningen under resultat krävs ett resonemang för att dra en slutsats om
vilken jordmån Heden befinner sig på. Efter en utgallring fanns det två aktuella jordmåner
kvar, brunjord och podsol. Efter en mer detaljerad undersökning av dessa två jordmåner
kunde en slutsats om att jordmånen är brunjord dras. Brunjord är för det första vanligt
förekommande på Skånes slätter och där det finns brunjord växer ofta lövträd. Något som
stämmer in på Heden då små björkar hittades här. Brunjord kräver även ett ganska högt PHvärde vilket Skåne har på grund av den kalkrika berggrunden. En hyfsat mild temperatur och
finkornig jord krävs även. Här är ju klimatet ganska milt och jorden skulle uppskattas som
ganska finkornig då växter enklare kan ta upp närsalter i finkorniga jordar. Podsol, som
täcker ca.70 % av Sveriges landyta2, kunde uteslutas då denna jordmån kräver ett ganska lågt
PH-värde vilket inte kännetecknar Skåne. Utifrån dessa resonemang kunde alltså en slutsats
om att jordmånen är brunjord dras.
Djuren och växterna som presenterades i resultatet bildar tillsammans en näringskedja
bestående av producenter, förstahandskonsumenter, andrahandskonsumenter,
tredjehandskonsumenter och toppkonusmenter. Här
till höger visas näringskedjan. Genom att hitta arter
som tillhör alla olika nivåer finns det mycket föda till
alla arter inom ekosystemet oavsett vilken nivå du
tillhör. Förstahandskonsumenterna har till exempel
ett stort urval på växter medan
andrahandskonsumenter har många
förstahandskonusmenter att välja på. En näringskedja
på fler nivåer än detta skulle inte fungerat optimalt
då alla nivåer måste få tillräckligt med energi.
Eftersom att endast 10 % av den näringsrika energin
som en nivå bildar kan tas upp av nästa nivå blir det
ju mindre och mindre energi kvar desto längre upp i näringskedjan du kommer. Detta beror
på att till exempel växtätare själv förbrukar den energirika näringen när de rör sig och håller
värmen. Endast den energi som lagras i växtätarnas kroppar kan ju föras vidare till nästa
nivå. Hade det funnits fler nivåer hade ju de högsta nivåerna i näringskedjan inte fått
tillräckligt med energi för att överleva. Detta ger även en förklaring till varför det finns
många fler producenter än toppkonsumenter i näringskedjan som presenteras i denna
rapport. Eftersom att toppkonsumenterna endast kan utnyttja en liten mängd av den
2
http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol
energirika näringen får inte dessa konsumenter lika mycket näring och kan därför inte föröka
sig i samma takt och mängd som producenterna. Därmed blir biomassan hos
toppkonsumenterna lägre än hos
producenterna.
Denna näringskedja medför även en
näringsväv. Men vad skulle då hända om en
djur- eller växtpopulation från näringskedjan
helt och hållet plockas bort?
Beroende på vilken population du väljer att
plocka bort kommer konsekvenserna bli olika
stora. Om till exempel en av växterna skulle tas
bort hade konsekvenserna inte blivit särskilt
stora då det finns så många olika producenter i
ekosystemet vilket gör att förstahandskonsumenterna ändå får ett stort urval på föda.
Förstahandskonsumenterna drabbas alltså inte så mycket vilket gör att de stannar kvar i
ekosystemet och därmed gör det möjligt för andra- och tredjehandskonusmenter att finnas
kvar. Om kon istället hade plockats bort, hur hade konsekvenserna blivit då?
En bortplockning av kon hade medfört både positiva och negativa konsekvenser då vissa
populationer hade gynnats av det medan andra hade missgynnats. Att ta bort kon hade till
exempel bidragit till att gräset hade blivit högre och växter hade kunnat växa upp då de inte
blivit uppätna av korna. Att ha i åtanke är alltså att kon som är betesdjuret på denna
ängsmark bidrar till en tillbakahållning på växtligheten som finns. Ur detta perspektiv skulle
alltså den biologiska mångfalden gynnas. Även rådjuren trivs bra i högt gräs vilket hade
gynnat räven då rådjuret är ett förslag på rävens föda.3
Genom att vända på kakan dyker dock en mängd kritiska argument upp. Ekosystemet på
Heden är ju faktiskt anpassat till ett liv på ängsmark och därför trivs många av arterna,
framför allt växterna, på släta marker. Då dessa växter inte hade trivts i sin nya miljö hade
dessa olika populationer så småningom försvunnit från ekosystemet vilket hade bidragit till
att förstahandskonsumenternas föda hade minskat drastiskt. Tillslut hade kanske inte födan
räckt till. Att ta bort kon får liknande konsekvenser som att gödsla. Gräset hade som sagt
växt fort och arter som trivs i höga gräs, till exempel hundkex, hade konkurrerat ut andra
arter i det nuvarande ekosystemet. 4 Utan kon hade även Heden så småningom vuxit igen
och blivit en skog vilket är negativt ur ett estetiskt och kulturellt perspektiv. Många turister
lockas ju nämligen till Ljunghusen för att besöka kontrasten mellan skogen och Hedens
öppna landskap där båda biotoperna ansluter sig till havet. En annan synpunkt är att lika stor
mängd förna inte hade brutits ner om korna inte hade funnits då korna äter upp stora
mängder. Stora mängder förna hade i sin tur bidragit till minskad exponering av mark vilket
3
4
http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/rodrav/ravens-foda/
http://www.botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf
gör det svårt för konkurrenssvaga frön att gro. 5Dessutom trivs insekter bra på betesmarker
då det underlättar för dem att bygga bon. Detta är positivt ur denna undersöknings
perspektiv då insekterna är föda för olika arter som befinner sig längre upp i
näringspyramiden. Eftersom att kon dessutom är en förstahandskonsument lockar den ju
även andrahandskonsumenter till Heden som i sin tur lockar tredjehandskonsumenter och
slutligen även toppkonsumenter. Detta är ju positivt ur ekologiskt skäl eftersom tillräckligt
med föda ges men även ur estetiska skäl då många turister vill se många djur under sina
besök. Ur detta kritiska perspektiv skulle alltså den biologiska mångfalden snarare minska än
öka om man tar bort kon.
En sista konsekvens av en bortplockning av kon är att upptaget av närsalter hade minskat.
Genom att plocka bort kon hade ju färre växter trivts och några av dem hade så småningom
försvunnit. Detta hade ju bidragit till att färre närsalter plockas upp och konsumenterna
längre upp i näringskedjan hade då också fått i sig färre av dessa mineralämnen. Genom att
ta bort kon ur ekosystemet hade alltså bidragit till att miljöfaktorer förändrats och
påverkats. Varför de negativa konsekvenserna med att ta bort kon överväger de positiva
beror alltså främst på att ekosystemet är anpassat för ett liv på slät mark. De arter som trivs
på slät mark har ju letat sig hit, övriga håller sig borta. På grund av alla dessa konsekvenser
som hade skapats genom att ta bort kon räknas denna population som en nyckelart i detta
ekosystem.
För att spinna vidare på ett resonemang kring andra miljöfaktorers konsekvenser måste en
undersökning av både abiotiska, kemiska och biologiska faktorer göras.
Att växter har tillgång till tillräckligt med ljus är viktigt för att deras fotosyntes ska fungera då
de omvandlar solenergin till socker och syre. En viktig omvandling för att andra levande
varelser ska få i sig druvsocker och syre. Utan tillgång på ljus hade växternas fotosyntes alltså
inte fungerat vilket till sist även hade påverkat människan. Eftersom tillgången på ljus är stor
på Heden är denna miljöfaktor därför inget problem. Genom att istället undersöka den
abiotiska faktorn temperatur dras en slutsats om att denna faktor måste ligga inom ett visst
spann för att biotopen ska trivas. Brunjord kräver ju nämligen som sagt en ganska mild
temperatur och skulle därför inte överleva om vårt klimat skulle bli avsevärt kallare. Utan
brunjorden hade ju ekosystemet på Heden förändrats eftersom en del växter trivs i just
brunjord. Försvinner växterna från ekosystemet kommer ju så småningom
förstahandskonsumenterna också försvinna. Försvinner de kan ju inte andra- eller
tredjehandskonsumenterna heller överleva. Ekosystemet kommer alltså så småningom att
dö ut om växterna försvinner. Att temperaturen inte blir för kylig är dock inte det enda som
hotar ekosystemet. Skulle temperaturen stiga istället, vilket är ett problem idag på grund av
den globala uppvärmningen, kommer isarna smälta vilket leder till att vattennivån höjs.
Vattnet i haven utvidgar sig även vid en temperaturhöjning vilket också medför en stigande
vattennivå. En förhöjd vattennivå kommer ju lägga Heden och hela Näset under vatten
5
http://www.botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf
eftersom det ligger alldeles intill havet. Skulle detta ske rubbas ju ekosystemet helt och
hållet och kommer bli alldeles förstört. Temperaturen benämns därför som en begränsande
faktor.
En annan viktig miljöfaktor är PH-värdet eftersom brunjord kräver ett ganska högt sådant.
Trots vår kalkrika berggrund som skyddar oss mot försurning klarar inte Skåne allt för mycket
utsläpp av svavel- och salpeterssyra. Skulle nederbörden bli allt för sur kommer framförallt
brunjorden att ta skada. Dock är det ingen fara om en del av växterna försvinner på grund av
försurningen då utbudet på växter ändå är så pass stort att förstahandskonsumenterna
skulle hitta tillräckligt med föda ändå. Ingen population i ekosystemet har heller skal som är
känsliga för försurning. Ur djur- och växternas perspektiv är en försurning alltså inte ett av de
viktigaste problemen men utifrån brunjordens perspektiv kan vi dock inte bortse från denna
miljöfaktor helt och hållet och därför infinner sig även denna miljöfaktor som en
begränsande faktor.
Andra miljöfaktorer som till exempel salthalt är inte relevant i denna rapport då ekosystemet
inte är beroende av havslevande föda. Om denna halt skulle förändras hade alltså inte
märkbara konsekvenser inom Hedens ekosystem märkts. De biotiska faktorerna som ännu
inte tagits upp är istället desto viktigare. Först och främst påverkas ju arterna av varandra då
de är varandras föda. Räven äter t.ex. gärna rådjur vilket gör att rådjur gärna undviker att
befinna sig i områden där rävar existerar. Hade räven inte funnits på Heden hade alltså fler
rådjur lockats till platsen. Att olika arter konkurrerar är ju ganska förståeligt men hur är det
möjligt att arter som till exempel blåmesen och talgoxen inte konkurrerar ut varandra då
båda arterna har insekter och frön som föda? Det beror på att de har olika ekologiska
nischer. Både talgoxar och blåmesar har insekter och frön som föda men ändå konkurrerar
de inte ut varandra. Det beror på att de letar föda på olika ställen. Talgoxar söker nämligen
sin föda på marken eller på buskarnas lägre och grövre grenar medan blåmesen gärna letar
föda på buskarnas grenspetsar. Genom dessa ekologiska nischer konkurrerar de alltså inte ut
varandra. Det är alltså främst de arter utan någon ekologisk nisch som riskerar att bli
bortkonkurrerad.
Efter att ha resonerat kring dessa miljöfaktorer dras ändå slutsatsen att det är viktigast att
miljöfaktorerna PH-värde och temperatur befinner sig inom ett visst spann. Annars rubbas
som sagt ekosystemet enormt då brunjorden inte kommer trivas. För att ett ekosystem ska
fungera måste nämligen miljön vara anpassad till både alla nivåer i näringskedjan men också
biotopen. Annars fallerar allt.
Varför arterna som finns på Heden trivs just här beror på en rad olika faktorer men en av
dem är att miljöfaktorerna befinner sig inom det spann där de trivs. Majoriteten av arterna
trivs även på släta marker. Skogen som omringar ekosystemet lockar även fler rådjur och
närheten till havet är också en positiv aspekt. Att inte glömma är även att Heden är ett
naturreservat vilket gör att ekosystemet inte störs av massa nedskräp i naturen av
människor samt att färre människor besöker området. För att de olika populationerna ska
trivas på Heden krävs det ju alltså att vi människor inte påverkar det allt för mycket. Själva
Heden är människan inte med och påverkar särskilt mycket då det är ett naturreservat. Dock
hindras ju inte Heden från att bli berörd av alla utsläpp och föroreningar som ständigt görs
överallt i världen. Ett exempel är försurningen som vi bidrar till. Som sagt befinner sig inte
Heden i de områden där försurningen drabbar ekosystem värst men hur försurad nederbörd
som helst klarar Heden ju som sagt inte.
Ser man dock det hela ur ett positivt perspektiv jobbar ju faktiskt hela världen med att
försöka minska utsläppen av svaveldioxid och salpetersyra genom att till exempel försöka
förbättra katalysatorer i bilmotorer och minska användingen av fossila bränslen, och i
framtiden kan vi ju hoppas att vi lyckats med detta. Eftersom att dagens människor också
försöker komma med åtgärder för att minska andra utsläpp, t.ex. koldioxidutsläpp, hoppas vi
även på att dessa utsläpp kommer minska i framtiden och därmed stoppa den globala
uppvärmningen. För att upphöra dessa utsläpp kan ju alla först och främst börja åka
kollektivt och upphöra användandet av bensindrivna bilar. Att börja handla närproducerade
varor för att minska andelen transporter är ju inte heller fel. Upphör vi människor inte dessa
koldioxidutsläpp kommer nämligen Heden och hela näset att ligga under vatten om 100 år
då vattennivån kommer ha höjts så pass mycket på grund av den globala uppvärmningen.
Vårt samhälle tar alltså också skada. Att stoppa den globala uppvärmningen är alltså den
viktigaste aspekten för att Heden ska finnas kvar i framtiden. Klarar vi att upphöra dessa
vanor lär Heden kommer vara sig lik om 100 år då resonemanget kring hur det såg ut för 100
år sedan blev att det såg ganska likt ut.
Sammanfattningsvis är Heden ett ekosystem som främst lockar populationer som trivs på
släta marker. På grund av de många ekologiska nischerna som finns värderas ekosystemet
som tåligt och stabilt. Även om några växtarter skulle försvinna skulle övriga konsumenter
ändå kunna överleva då mängden växtarter är så pass många. Så länge en hel nivå i
näringskedjan inte konkurreras ut är ekosystemet alltså stabilt. En miljöfaktor som är väldigt
betydande för både biotopen och ekosystemet är temperaturen då en förhöjd temperatur
kommer lägga Heden under vatten medan en temperatursänkning kommer bidra till att
brunjorden inte trivs. Växterna som trivs i brunjorden kommer då också försvinna och tillslut
kanske födan till förstahandskonsumenterna inte räcker till. En risk för en rubbning i
ekosystemet blir då relevant. Genom att människan kommer med åtgärder för att minska
våra utsläpp kan vi alltså slippa oroa oss för detta scenario.
Källhänvisning:
www.jagareforbundet.se
http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/vildkanin/
http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/rodrav/ravens-foda/
www.entomologi.se
http://www.entomologi.se/cgi-bin/enter.cgi?iljwhat=110000
www.botaniktavling.se
http://www.botaniktavling.se/projekt-biologisk.pdf
www.malmo.se
http://malmo.se/download/18.723670df13bb7e8db1b37c1/1383649161508/R%C3%A5djur.
pdf
www.lansstyrelsen.se
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vattenforvaltning/underlag-agp/oresund/beskrivning/geogrvf/Pages/default.aspx
www.wikipedia.org
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunjord
http://sv.wikipedia.org/wiki/Talgoxe
http://sv.wikipedia.org/wiki/Groddjur#F.C3.B6da_och_fiender
http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol
www.forskning.se
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/nararterforsvinnerhotas
manniskansvalfard.5.2a837cf7136f2cafe2d1c4.html
www.youtube.com
http://www.youtube.com/watch?v=VOpBqX9cdYw
Synpunkt 1b, Henriksson Anders, 2011, Gleerups Utbildning AB