En ekologi-undersokning på ”Heden”
Inledning: Denna undersökning är inom ämnet ekologi. Syftet
med undersökningen är att på olika sätt undersöka ett
ekosystem. Ekologi är vetenskapen/läran om samspelet mellan
levande organismer och miljön de lever i. Det handlar om hur
dessa organismer påverkar varandra och vilka samband som
finns mellan dem och miljön. De djur och växter som hittas i
ekosystemet ska sättas in i en näringskedja och en näringsväv.
Näringskedjor visar vilken växt eller vilket djur som är
producent, förstahandskonsument, andrahandskonsument osv.
och toppkonsument. Producenten är alltid en växt – de
producerar näring. Förstahandskonsumenten är den som äter
växten och därmed är den första som konsumerar näringen.
Andrahandskonsumenten är den som äter
förstahandskonsumenten, den andra att konsumera näringen,
därav namnet. Toppkonsumenten är den konsument som
kommer sist i näringskedjan, ofta ett rovdjur. En näringskedja
kan till exempel visa hur en mus (förstahandskonsument) får i
sig näring från gräs (producenten) som ger näring åt katten
(andrahandskonsument) som äter musen. En näringsväv består
av flera näringskedjor som är sammanvävda. Till exempel så är
det inte bara katten som äter musen, utan flera andra djur så
som rovfåglar. Det kan du se i en näringsväv.
Bilder från ”Heden”
I rapporten ska det också finnas en diskussion om vilka olika
miljöfaktorer som påverkar ekosystemet så som temperatur, solljus och vind. Att ta
reda på är även vilket bottenskikt och jordmån det är i det valda ekosystemet, hur
tillgången till vatten är mm. Rapporten ska också beskriva hur ekosystemet blir
påverkat om en art skulle försvinna, människans påverkan på ekosystemet, hur det
såg ut för 100 år sedan och hur det möjligen ser ut om 100 år. Ett ekosystem kan kort
beskrivas som alla organismer inom ett område samt miljön inom området.
Metod: Denna undersökning utfördes på ”Heden”, en stor ljunghed som fungerar
som ett sommarbete för kor. Heden ingår i naturreservatet ”Skanörs ljung”, och ligger
mellan Ljunghusen och Skanör/Falsterbo i sydvästra Skåne. Den information som
kunde samlas på plats skrevs ner och fotades, så som djur/växter, hur marken ser ut
och hur tillgången på vatten är.
Material:
-
Kamera (för att fota de djur och växter som finns)
En flora och en fauna (för att ta reda på namnet för de växter och djur som
hittas i ekosystemet)
Ett anteckningsblock alternativt en mobil där det går att anteckna
informationen som samlas under uppdraget
Resultat:
Några av de djur som finns på Heden är;
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Ko (bland annat rasen Highland Cattle)
Kanin
Räv (rödräv)
Rådjur
Kråka
Ormvråk
Fluga
Groda (vanlig groda eller åkergroda)
Kor
Flugor
Några av växterna som finns på Heden är;
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Björk
Sälg
Gräs
Vitmossa
Ljung
Björnbär
Tall
Spindel
Björk
Vitmossa
Tall
Sälg
Ljung
Björnbärsbuske
Heden är ett naturreservat sedan 1969. Enligt länsstyrelsen gjorde man det till ett
naturreservat då området har en stor natur- och kulturhistorisk betydelse. För att
behålla detta hedlandskap låter man kor beta här på sommaren1. Jordmånen på
Heden är instabil brunjord. Höjden över havet är under fem meter över havsytan2
vilket innebär att grundvattnet inte är särskilt djupt under marken. Det är ett
hedlandskap och marken är ängsmark men även våtmark på sina ställen. Eftersom
att detta område låg under vatten efter istiden kan man tänka sig att marken består
av sand och av ett lerskikt med oskiktad- och varvig lera.
Diskussion:
Näringskedja:
-
Producent
Förstahandskonsument
Andrahandskonsument
Tredjehandskonsument
Toppkonsument
Björnbär fluga talgoxe räv
Producenten, en björnbärsbuske i detta fall, producerar näring.
Förstahandskonsumenten, flugan, får i sig näring genom bären. Talgoxen,
andrahandskonsumenten, äter flugan och får i sig näring. Toppkonsumenten är
räven som får i sig näring genom att äta ägg från talgoxen eller en kläckt talgoxe om
den lyckas få tag på en.
Andra näringskedjor:
Gräs ko (även toppkonsument)
Gräs kanin räv (även andrahandskonsument)
Gräs rådjur räv (även andrahandskonsument)
Blommor humla (även toppkonsument)
Bär fluga spindel groda ormvråk
1
http://www.vellinge.se/bygga-bo-miljo/natur/naturreservaten/skanors-ljung/
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-ochlandsbygd/landsbygdsutveckling/landsbygdsprogram/Omr1.pdf
2
Näringsväv:
Låt oss säga att flugorna utrotades och försvann helt från ekosystemet. Flugor är
huvudföda för spindlar vilket gör att även spindlarna kommer utrotas. Då hade en stor
del av grodornas föda försvunnit eftersom att de både äter spindlar och flugor, vilket
hade lett till ett mindre antal grodor och grodyngel. Grodor ger näring åt större fåglar
så som rovfågeln ormvråk, som också håller till på Heden. Räven lever på fågelägg
och fågelungar, även ormvråkens ägg och ungar. Minskar ormvråken i antal så gör
även räven det. Om räven minskar i antal kommer kaniner, rådjur, talgoxar och
kråkor öka i antal. Alla dessa lever på växter som gräs och bär. Detta hade alltså
inneburit en större konkurrens om maten och de svagaste individerna hade dött i
kampen om mat. En utrotning av flugorna kan alltså leda till att många av djuren i
ekosystemet drabbas.
Som jag sa förut så låter man kor beta här på sommaren för att behålla
hedlandskapet. Heden, som är en fuktljunghed, är av stor betydelse för naturen på
näset. Den är hem för många fåglar och växter och hjälper dessutom till att behålla
näsets öklimat3. Korna som betar där på sommaren vill man ska äta upp framförallt
björkar innan de hinner växa till träd, vilket annars hade blivit/är ett stort problem på
Heden. Utan korna hade träd som björkar och tallar växt upp, det öppna landskapet
hade försvunnit och till följd hade våtmarken kanske också försvunnit. De typiska
arterna för hedar hade kanske försvunnit, så som åkergroda, ormvråk, ljung osv.
De djur som finns här är väldigt typiska för miljön. Heden är en fuktljunghed och en
relativt tät skog (Ljunghusen och längs med banvallen) ligger precis bredvid.
Reservatet gränsar även till havet vilket gör att arter som trivs nära havet kan leva på
Heden också. Ormvråken t.ex. trivs som bäst på öppna ytor som har nära till skog
och dess byten, kanin, grodor, smågnagare osv. håller till på Heden vilket gör det till
3
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/rena-rama-ljungen-pa-heden/
ett perfekt område för ormvråken4. För åkergrodan är Heden också ett ultimat ställe
att bo på. De trivs där det inte finns skog och där det är fuktigt, ofta i våtmarker. De
kan också leva i bräckt vatten, vilket passar perfekt då havet är bräckt just runt näset.
Rådjur trivs väldigt bra inom detta område då de har nära till både skog och öppna
landskap. De trivs på ljunghedar, vilket är precis vad Heden är5.
Heden ligger mellan tätorterna Ljunghusen/Höllviken och Skanör/Falsterbo. En
motorled löper längs med naturreservatet och det ligger granne med Ljunghusens
golfklubb. Dock är det inga stora orter med mycket trafik, och det finns mycket natur
runt omkring vilket gör att miljöproblem som försurning inte är särskilt stora. Den
största påverkan människan har på ekosystemet i detta fall är vårt bidrag till
växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Jag tror att Heden om 100 år
kommer se väldigt annorlunda ut. Eftersom att området ligger så nära havet och
ligger så lågt över havsytan finns det en risk att den globala uppvärmningen gör att
vattnet stiger så pass mycket att det översvämmar hela området. Det skulle innebära
att djur som alla nämnda fåglar plus kanin, räv, rådjur och kor skulle försvinna helt
från ekosystemet. En annan risk som finns är att heden växer igen av träd och
buskar. Människors utsläpp innehåller mycket kväve och
särskilt i Skåne är kväveutsläppen stora pga. gödseln som
används till vårt jordbruk. Kväve ökar tillväxten och det
kommer bli svårare att behålla hedlandskapet. Om gräs,
björkar, tallar osv. börjar växa på Heden kommer många
blomarter få det svårt att överleva. Våtmarkerna försvinner
om det blir tätskog vilket innebär att åkergrodan försvinner.
Även humlor, kanin, ormvråk, fåglar som tofsvipa,
strandskata mm. tenderar att minska i antal.
Utsläppen skapar en risk för Heden. I en å bredvid Heden ser
man olja på vattenytan och skräp i vattnet.
Det är väldigt svårt att hitta någon information om hur Heden
såg ut för exakt 100 år sedan. En anledning till det kan vara
att naturreservatet inte blev till förrän för drygt 40 år sedan.
Jag tror inte att det fanns någon bebyggelse på Heden för
100 år sedan grundat på information om att denna ljung för 150 år sedan omfattade
hela Falsterbo-halvön, med undantag för den lilla bebyggelse som fanns i Falsterbo
och Skanör6.
Miljöfaktorer som påverkar detta ekosystem är exempelvis nederbörden och dess
pH, solljus och tillgång till vatten. Om nederbörden hade haft ett lägre pH hade vissa
arter inte kunnat leva här, så som åkergrodan som inte klarar sura marker särskilt
4
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ormvr%C3%A5k
http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5djur
6
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/vellinge/skanorsljung/Pages/_index.aspx
5
bra. Hade det inte varit för våtmarkerna (som beror på att grundvatten är nära
marken och att det ligger nära havet) och havet så hade åkergrodan inte heller
funnits, och inte heller strandfåglar som hägrar. Tack vare det öppna landskapet är
Heden ett ljust område, till skillnad om det hade varit väldigt tät barrskog då det hade
varit mörkt. De flesta blommorna hade då försvunnit pga. för lite solljus.
Källförteckning:
Vellinge Kommuns hemsida, www.vellinge.se: http://www.vellinge.se/bygga-bomiljo/natur/naturreservaten/skanors-ljung/
Länsstyrelsen, www.lansstyrelsen.se:
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-ochlandsbygd/landsbygdsutveckling/landsbygdsprogram/Omr1.pdf
Sydsvenskan, www.Sydsvenskan.se:
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/rena-rama-ljungen-pa-heden/
Wikipedia, www.wikipedia.org: http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5djur
Wikipedia, www.wikipedia.org: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ormvr%C3%A5k
Länsstyrelsen, www.lansstyrelsen.se: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/djur-ochnatur/skyddad-natur/naturreservat/vellinge/skanors-ljung/Pages/_index.aspx
Felicia Broddén, EK1A, 2015-05-26
