att en svensk armé på 16.000
viþ in i
Västergöt-
Riksrådet Johan Gyllenstierna, Stor-Jan kallad, som nu var
tagen till Karl XI:s förtrogne,
den, utbröt.
danske kungen och ett vilt partisankrig, den s.k., snapphanefej-
armén under Karl XI drogs in i
Blekinge för att sedan ta vägen
upp mot Småland. Samtidigt
härmed reste sig den skånska
allmogen mot sina svenska herrar, uppmuntrade härtill av den
måste uppgivas och den svenska
Landskrona och Kristianstad
föll i danskarnas händer, Skåne
land, härjandè och brännande.
Helsingborg, Ängelholm,
banade sig
ren Ulric Frederik Gyldenlöve
Ystad för att oþerera i svenskarnas rygg. Den norska ståthålla-
mindre styrka landsattes vid
om Helsingborg medan en
man ville återta. En dansk här
under befåil av kung Kristian V
landsteg vid Råå fiskeläge söder
Danskarna beslöt att utnyttja
situationen, det var Skåne, den
forna danska provinsen, som
sjön.
denna seger blivit herrar i Oster-
flykten och trots att de snart
kunde återsamlas i Svenska fann kungen i Växjö dit han
Pommern så fick det svenska hunnit med sina styrkor. Den
nederlaget förödande politiska svenske regenten var modlös
och moraliska verkningar. De och handlingsförlamad pà
fruktade oövervinnerliga sven- grund av alla olyckor som överskarna hade .hlivit -ulbakaslag- gått hans land. Gyllenstierna
na och som ett direkt resuirar âv lyckades dock ingjuta en smula
krigsstyrkor.
Svenskarna blev jagade på
kurfurstens och svenskarnas
midsommartiden kom det till
ett slag,vid Fehrbellin mellai
trupBer över gränsen till Brandenburg vars kurfurste Fredrik
Vilhelm hade skyndat till holländarnas hjälp. Ar 1675 vid
gick den gamle riksmarskalken
Carl Gustaf Wrangel med sina
svenska regeringen slutligen såg
sig tvingad att låta en svensk armé dra söderut. Hösten 1674
ler om året i franska zubsidier
om det deltog i kriget, i annat
fall endast 400.000 riksdaler.
Det hela ledde till att den
ge skulle erhålla 600.000 riksda-
rnan skulle hållas på krigsfot
mot de tyska stater som kunde
vilja ställa upp för holländarna
och som franske kungen, Ludvig XIV, tänkte angripa. Sveri-
des
höll på ett förbund med Frankrike, var den som segrade till
sist. Man fick till stånd ett fördrag. med Frankrike, gâllande
undertio år. I fördraget bestäm-
rege-
fångar.
se-
lyckades Gyllenstierna
Till sjöss
besegrade dock danske amira-
tade med svensk,seger.
och slaget vid Landskiona slu-
fick övertaget. Men en dansk
stormning av Malmö ledde till
stora förluster för angriparna
operationerna ny
Frampå vàren1677 tog krigsfart och nu
var det danskarna som för en tid
skrämma bönderna till underkastelse men helt upphörde ej
snapphanefejden förrän freden
kom.
lier
snapphanefejden pågick. För
att stävja snapphanarnas framfart sändes Johan Gyllenstierna
att angripa deras stödjepunkter, Karlshamn och Kristianopel, vilka båda orter också intogs. Genom hot om repressa-
sjunken i bön.
Under vintern låg kriget mellan de båda makterna nere men
gern ensam i sin kammare, för-
högtidlighalla årsdagen av
i
Karl XI skulle alltid
na på valplatsen. Hela det danska lägret föll svenskarnas
hand och man tog tvåtusen
Med detta var segern avgjord, fotfolket strâckte gevâr
och ryttarna flydde, tusentals
krigare från båda sidor låg fall-
menten.
stöd för sina sviktande
till
återkom till
slagfältet och på nytt högg in
följt de flyende
tills kung Karl själv, som segrat
vid sin flygel, efter att ha för-
diga kampen fram och åter ända
1676, drabbade svenskar och
vid Lund.
Låinge böljade den oerhört blo-
danskar samman
hindrade höststormarna den följande dag, den 4 december
danska flottan att löpa ut.
Karl år 1672 blev myndig och
Karl XI sökte nu utnyttja
officiellt tillträdde sin regering. tidsfristen till att göra flottan
Stormakterna Frankrike, Eng- krigsduglig. Densamma kunde
land, Spanien och Holland låg också gâ till segels på bestämd
och krigade mot varandra och tiil, men de förhoppningar man
inom den svenska rådsförsam- till äventyrs hyst om dess lyckolingen rädde stor oenighet om samma framfart slog helt fel. I
på vilket lands sida man skulle slaget vid Olands södra udde
ställa sig. Sverige var ju ävenle- den I juni 1676led den ett fördes en stormakt vid denna tid krossande nederlag mot de föroch hade bl.a. sina besittningar enade dansk-holländska sjönere i Tyskland att tänka på.
stridskrafterna och de fartyg
Rikskanslern M. G. de la som undgick att sânkas kom i
Gardie, vilken stod i spetsen för hamn i ett bedrövligt skick. Sveförmyndarregeringen och som riges fiender hade i och med
Det var oroligt värre ute i Europa när den sjuttonårige prins
Krígen underKarl XI
KV Fredagen den 29 mars 1991
ETISKT
flotta.
Svenska Pommern.
I Bohusläh lät Gyldenlöve Från Sverige var ingen hjÈilp
åter höra av sig, han tvingade att invänta, i . stiillet var det
Marstrand till kapitulation och fransmännen som kom upp
överrumplade en svensk styrka med en stark krigshãr under
under M. G. de la Gardie och in- marskalk Crequis' befäI. De här
ledde dåirefter enblockad av Bo- trupperna trängde upp mot
hus fästning.
Holstein och danska styrkor
Från och med slutet av år måste i hast överföras till Sles1677 förlorade det skånska kri- vig, vilket ledde till en avmattget i betydelse, nu var det i stäl- ning av kriget i Skåne.
let den pommerska krigsskåKa¡l XI ståillde sig i detta skedeplatsen som drog till sig upp- de awaktande, skálet härtill var
märksamheten. Den svenske de fredsunderhandlingar som
fältmarkskalken Otto rüilhelm.. inletts i den holländska staden
von Königsmark trängder tillbaka undan för undan av danForts på sista sidan
len Niels Juel,med hjälp av en skar och brandenburgare, vilka
holländsk eskader en svensk till slut lyckades erövra hela
Karl XI mâlning av D K Ehrenstrahl. Universitetsbiblioteket í Lund
3
klo¡l;iir kiivrlc atl clers glrìnsci
skulle åtelst¿illas i enlìghet rned
sitt områcle förutom en clel
av östl'a Oderstranden, sorn avträddes till Brandenburg. Orsa-
de ej tillerkändes den m
vinst för sina krigsins
fleclelna
ken
svenskarna å sin sicla kän
i Westfalen,
I{oskilde
till att vår't lancl slapp sà
" I Iut' ttlrlrrg vrl'ii på .så tt't'yli,q ku¡'s"'
" i'r,ritt.y;rtt¡t,skrr rtr:It ktutttigu Itit t¡t.t"'
)
tf
Vøfir
¡',\
r.tch
( t t t rt() t,tv(t t u(l
(
sctnunu¡thi!
tlt ( t' ri
n
trt i
tt
)
Utbildn dig till
assör " Fotvårdsspecialist . Zonte
bli massör?
tD Massören har ett omv¿ixlande och
..^^^l-^4r^¡,--t-^
' l;itr ,ttnto.tfì'ir
" K it
Intressan
O Akupressur 12l
