PLATON ­ 'Staten', kritisk betraktelse
UTVECKLINGEN MOT DEMOKRATI I VÄSTVÄRLDEN
ARISTOTELES ­ 'Politiken'
Demokratins vagga
De flesta statsvetare är överens om att demokratins vagga finns i antikens Grekland. Antiken varade mellan 700 f. Kr.­500 e.Kr..
• Välfärd lockade befolkning
• Välfärd möjliggjorde uppkomsten av
'yrkesfilosofer' samt 'yrkespolitiker'
• Aten, 500­talet f.Kr
• Kleistenes ­ 'direktdemokrati'
• Perikles, demokratins 'guldålder' ­
även fattigare kunde delta i
förvaltningen
FÖRUTSÄTTNINGAR
• Samhällets medlemmar delar synen på vad som behövs för alla och envar
• Samhället skall vara mycket homogent (språk, ekonomi,religion)
• Max. 10 000­alla måste kunna känna alla (beslutsfattare)
• Direkt demokrati, alla måste kunna delta åttminståne en gång under sitt liv
• Självförsörjande stadsstat, enbart förbund i krigssituationer
jan 6­16:51
ROMARRIKET
Inget folkstyre men vissa
demokratiska drag såsom friheter
(religions) och lagstiftning. Roms
ledande politiska filosof Cicero
ansåg;
1.
2.
3.
4.
5.
jan 6­16:58
Maktkamp mellan regent, kyrka, adel och den övriga befolkningen
I kampen mellan regenter, kyrka och adel försökte alla tre förstärka sin maktställning. Detta var också bakgrunden till ’frihetsbrevet’ MAGNA CHARTA ﴾1215﴿ i England. I slutet av 1100­talet hade regenterna framgångsrikt inskränkt både adelns och kyrkans maktbefogenheter. Detta gav bakslag då kung Johan utan land tvingades kuva sig och underteckna Magna Charta som begränsade kungamakten. Kungen blev underställd lagen.
Att universum är ett system som styrs av en rationell kraft.
Att människan står mellan gud och djuren.
Att mänsklig potential bara kan förverkligas inom samhällen.
Att människan är en särskild art.
Att lag är grundad på naturen, inte på opinionen. I Magna Carta står det bland annat:
Ingen fri man må gripas, fängslas, berövas sin egendom.
Rätt eller rättvisa skall ej förvägras eller undanhållas någon.
Detta innebar att kungen inte skulle stå över lagen utan lagen över kungen.
Lagen tillhörde folket inte kungen.
jan 6­17:07
De medeltida italienska stadsstaterna
Demokratin återuppstod igen i de medeltida italienska stadsstaterna som t. ex.
Florens och Venedig. Den medeltida stadsstaten Florens
Florens var redan på 1200­talet en republik men år 1328 infördes viktiga
reformer som var bestående till år 1434 då familjen Medici tog makten. En av
dessa reformer var en kombination av omröstning och lottningsprocedur vid
ämbetstillsättningar. jan 6­17:11
Marsilius från Padua
Marsilius menar att det finns två typer av lagar de världsliga lagarna och de
gudomliga lagarna. De världsliga lagarna kan och bör vara olika i olika stater
eftersom de skall spegla den enskilda statens särdrag. Han anser att lagarna i
en stat har godkänts när folket på något sätt har enats om dem. Straffet för
brott mot dessa lagar verkställs efter de beslut som statens myndigheter har
beslutat.
Däremot kan de gudomliga lagarna vara giltiga i alla stater, anser Marsilius.
Dessa lagar är stiftade av Gud och för ett framtida liv. Inget straff för brott mot
dessa lagar kan ske på jorden utan straffet verkställs efter döden.
Bannlystes av påven
jan 6­17:13
jan 6­17:21
1
Direktdemokratier i Schweiziska kantoner
1513 bildades det schweiziska statsförbundet av tretton kantoner. Sex av dessa
var direktdemokratier där alla fria medborgare deltog i en årlig församling.
Statsförbundets styrelse bestod av representanter från de tretton kantonerna.
En social förändring
Feodalismen och de fria stadsstaterna var så gott som borta i Europa. På grund av ökad handel och industiellt nytänkande började dock en rik köpmannagrupp och borgare ﴾medelklass﴿ bildas som började ställa krav på delaktighet i styrelsesättet inom länderna och i denna grupp såg kungarna en ny bundsförvant mot adeln.
Inspirerade Rousseau
jan 6­17:23
Men under 1500­talet försökte några personer att reformera själva katolska kyrkan. De främsta reformatorerna var Martin Luther och Jean Calvin. Deras kamp handlade om en religiös frigörelse från påvens makt som innebar att göra den enskilda människan religiöst myndig. Båda var övertygade om att varje individ kunde finna vad som är rätt och fel. Ingen religiös eller världslig överhet skulle föreskriva auktoritativa lösningar. Med detta menas protestantismens speciella individualism. Varje individs egen tro är det centrala i deras teologi. jan 6­17:25
Grunden till USA:s demokratiska samhälle
1620 slöt 150 immigranter ﴾puritaner från England﴿, män kvinnor och barn, ett fördrag att organisera sig i ett samhälle. Redan i dessa samhällen var moderna demokratiska principer erkända och sanktionerade av New Englands lagar ﴾New England består av USA:s nuvarande sex delstater, Connecticut, Rhode Island, Massachusetts, Vermont, New Hampshire och Maine﴿:
Folkets deltagande i de offentliga angelägenheterna
Självbeskattning
Makthavarnas ansvarighet
Individuell frihet
Rättskipning med juryförfarande I Connecticuts författning 1638 var samtliga medborgare röstberättigade. 1641 fastslog Rhode Islands generalförsamling enhälligt att statens styrelseskick var demokrati och att makten vilade på alla fria människor tillsammans.
jan 6­17:24
Den naturvetenskapliga revolutionen
Även ett vetenskapligt nytänkande ﴾den naturvetenskapliga revolutionen﴿ har nu inträffat med början redan under 1300­talet. Nikolaus Kopernikus ﴾1473­1543﴿ bok "Om de himmelska kretsloppen" ﴾De revolutionibus orbium coelestium﴿,1543 beskriver den revolutionerande idén att det är solen som är mittpunkten i vårt solsystem och inte jorden. Jorden är rund och snurrar runt solen.
Denna naturvetenskapliga revolution får sin kulmen under 1600­talet i och med Isaac Newtons ﴾1642­1727﴿ gravitationsteori i boken "Principia", 1687. En ny syn på naturen och vetenskapen är resultatet.
Man upptäckte på nytt Platon och Aristoteles teorier
Man återgick under 1600­talet att studera antikens och romarrikets teoretiker. Man upptäckte på nytt Platon och Aristoteles teorier, nu utan religiösa baktankar. Tack vare detta såg man samtiden på ett annat sätt, vilket fick utlopp i nya politiska tankar.
jan 6­17:26
DEN ÄRORIKA REVOLUTIONEN 1688
P.g.a rädslan för en katolsk motreformation och inbördeskrig störtades Englands kung Jakob II 1688. Ny regent blev Vilhelm III som lovade respektera parlamentets lagstiftande makt, religionsfriheten och domstolarnas oavhängighet. Därför har man daterat den moderna demokratins ursprung i England till detta år.
Mayflower
jan 6­17:28
jan 6­17:31
2
Declaration of Rights
I England beslutade parlamentet 1689 om Declaration of Rights. Dessa rättigheter innebar bland annat att:
Kungen var bunden av lagen och kunde därför inte sätta den ur kraft eller göra undantag från den
Kungen kunde inte driva in skatt och heller inte i fredstid hålla stående här utan parlamentets samtycke
Det folkvalda parlamentet skulle ha inflytande över lagstiftning och beskattning
Ingen undersåte i riket fick fängslas och kvarhållas i häkte utan laglig rättegång
Regeringen fick inte blanda sig i parlamentsvalen
I parlamentet skulle ledamöterna ha full yttrandefrihet Konstitutionellt statsskick som 'marknadsfördes' av J Locke
jan 6­17:33
3
