nov 27­10:13
Roms ekonomiska välfärd, militära dominans samt kulturella mångfald (rikedom)
kan förklaras genom PAX ROMANA, såväl inrikes­, som utrikespolitik strävade
till att hålla samman imperiet (ordning och fred, 31 f.Kr. ­ 180 e.Kr.).
De olika folkslagen tvingades inte in i något speciellt mönster utan tilläts vara
olika ­ vördnad för lokala seder (ingen statsreligion).
Romarna beundrade den grekiska kulturen och anammade t.ex. de grekiska
gudarna som erhöll romerska namn.
nov 27­10:13
1
Den romerska rätten
Redan på 450 talet f.Kr. lyckades de fattigare i Rom (plebejerna) driva genom
sitt krav på att de existerande lagarna samlades på 12 bronstavlor, som
hängdes upp i centrum av Rom. I jämförelse med andra tidigare lagverk skiljde
sig dessa genom att de varken utgavs vara av gudomligt ursprung eller en stor
lagstiftares verk, utan att de var härledda ur allmänt rättsmedvetande, jus ­
världslig rätt.
Detta var grunden för den romerska rätten.
Romarna högaktade lagen (även barn skulle känna till det fundamentala).
nov 27­10:14
Lagarna var klart formulerade och de stiftades på många sätt;
1) AV FOLKFÖRSAMLINGEN SOM PREJUDIKAT (domslut)
2) AV KEJSAREN som förkunnelser och påbud
När imperiet utvidgades måste romarna avgöra tvistefrågor mellan medborgare
och icke­romare vilket gav upphov till DEN INTERNATIONELLA RÄTTEN.
Småningom växte de olika lagarna samman till en lagsamling. Den slutgiltiga
lagsamlingen blev klar på 500 talet e.Kr. Detta bildade ett viktigt fundament för
vårt västerländska rättsförfarande.
nov 27­10:14
2
Folknöjen
Idrott ­ motionsidrott (i jmf. med grekernas tävlings­.)
Badandet ­ i termer (på 300­talet hade Rom närmare 1000 st.)
Fester ­ utvecklades från religiösa till alltmer underhållande (under 300­talet upp
till 170 festdagar/år).
Teater, gladiatorspel, bordeller, hästkapplöpningar. Den största delen av
fritidssysselsättningarn bekostades av staten och var därmed gratis.
Den JULIANSKA KALENDERN ­ 365 dagar + vart fjärde år skottår infördes av
Caesar.
nov 27­10:15
SAMHÄLLSMORAL
AUGUSTUS (Caesars adoptivson och efterträdare som regerade tiderna kring
Kristi födelse) bekymrade sig för samhällsmoralen. Genom lagstiftning och
propaganda betonades familjelivets betydelse. Medborgarna sporrades att ingå
äktenskap och lagarna mot äktenskapsbrott skärptes.
Kulturell mångfald ansågs berika riket. Lokala religioner och kulturella särdrag
accepterades så länge befolkningen i politiskt avseende var lojal mot
centralregeringen. Romarna ansåg att hemligheten bakom imperiets välstånd
och stabilitet var vördnad för de lokala sederna. Detta resulterade i att
främmande religioner snabbt kunde spridas vilket förklarar varför kristendomen
vann så många anhängare. De kristna symbolerna underlättade också
missionsarbetet. Under 300 talet e.Kr intog kristendomen sin plats som den
ledande religionen.
nov 27­10:16
3
