PAROC Conci, ett komplett sortiment för tätt och energiklokt byggande

PAROC® Conci™
Ett komplett sortiment för tätt och energiklokt byggande
®
PA R O C ™
T IO N
PROTEC
and
skydda
gen som
Isolerin
och fukt
r mot br
Byggboken
Flik 5
Februari 2013
1
Innehåll
Bygg tätt och energiklokt ...................... 3
Varför? .......................................... 4–5
Vad säger byggreglerna? ................. 6–7
Varför ett tätt klimatskal? ................... 8–9
Tätning av klimatskalet – teori och
bakgrund ................................... 10–11
Fukt i byggnader .......................... 12–13
PAROC® Conci™ – Sortiment för
invändig lufttätning....................... 14–15
PAROC® Conci™ – Sortiment för
utvändig lufttätning ....................... 16–17
Produktinformation ...................... 18–26
Hjälpmedel ...................................... 27
PAROC® ENERGIKLOKT HUS™
Med konceptet Energiklokt Hus™
vill vi på Paroc ge tips och råd om
vad man kan göra för att sänka
energiförbrukningen vid nybyggnation
eller renovering. En energiklok
lösning innebär att högre krav än vad
byggreglerna anger uppfylls, vilket
är en god investering för framtiden.
Så när du vill bygga energiklokt, tänk
PAROC® Energiklokt Hus™.
paroc.se
2
Bygg tätt och energiklokt
Klimatförändringar
– en realitet
Lägre energikostnad och
mindre skaderisk
Under de närmsta 50 åren kommer
vi att få se avsevärda temperaturhöjningar världen över. Men vi kan
fortfarande vidta åtgärder som hjälper
till att minska klimatförändringen.
Den energi som används i byggnader
utgör över 40 % av all energianvändning i Europa. Detta innebär i sin tur
att uppvärmning och nedkylning av
byggnader orsakar betydande utsläpp.
Det behöver inte vara så. Mer energieffektiva hus skulle ge en avsevärd
minskning av energiförbrukningen
och på så sätt bidra till att bromsa
klimatförändringen. Den energieffektiva byggnaden är välisolerad
men kräver också extremt god lufttäthet för att isoleringens funktion skall
bli optimal.
Att täta hus skulle medföra fukt och
mögelskador är en missuppfattning
som tyvärr fortfarande förekommer.
I själva verket är det tvärtom, med
en bra klimatskärm sjunker inte bara
energikostnaderna. Risken för fukt
och mögel minskar drastiskt samtidigt
som boendekomforten blir bättre,
med mindre drag och bättre avvägd
ventilation.
I den här broschyren beskriver
vi hur detta hänger ihop samtidigt
som vi presenterar de produkter som
behövs för att kunna bygga tätt.
Gemensamt ansvar med EPBD 2
Ramarna för klimat- och energipolitiken fastställs idag inom EU. Ett av
styrmedlen är direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Det har
nyligen omarbetats och ger nu riktlinjer för hur den totala energianvändningen per uppvärmd area enhet skall
kunna minskas. De konkreta målen
är en minskning med 20 % fram
till år 2020 och 50 % till år 2050, i
förhållande till användningen 1995.
Samtidigt skall beroendet av fossila
bränslen brytas och andelen förnybar
energi öka. Medlemsländerna tar till
sig det nya direktivet och för in det
i sina byggregler, vilket kommer att
förändra sättet vi bygger hus över hela
Europa.
3
■
ARGUMENT
Varför?
Täta energiläckorna
Ju mindre värme ett hus släpper ut,
desto mindre energi går åt för uppvärmning. Isoleringens tjocklek spelar
självklart en viktig roll. Isoleringen i
sig är inte lufttät utan måste skyddas
såväl på utsidan som på insidan. När
de två tätskikten finns på plats hindras
kall luft från att tränga in och varm
luft från att ta sig ut. Då först blir
isoleringen riktigt effektiv. Otätheter
i klimatskalet kan öka energiförbrukningen i en byggnad med upp till
50–70 kWh/m2 och år. Det innebär
en avsevärd, och helt onödig, extra
uppvärmningskostnad.
Håll fukten borta
Fukt- och mögelskador beror aldrig
på att det inre tätskiktet i en konstruktion är för tätt. Istället är det vid
otätheter det kan uppstå problem med
fukt som tränger in och orsakar skador. Anledningarna till otätheter kan
vara allt ifrån felaktiga konstruktioner
till slarv och bristfälligt tätmaterial.
Eftersom otätheter ofta uppstår i skarvar och genomgångar är det mycket
viktigt med omsorg i både utförande
och materialval. Eftersom man måste
kunna lita på att en konstruktion är
tät under en lång tid är det viktigt att
inte bara ta hänsyn till ett materials
tätande egenskaper utan också att det
håller under byggnadens livslängd.
4
Täta hus är skönare
En viktig del i en bra boendemiljö
är att huset håller en jämn, behaglig
temperatur och att drag undviks. Just
drag är det som oftast har en negativ
inverkan på hur boendekomforten
upplevs. Det räcker med så låg lufthastighet som 0,1 m/s för att draget
ska uppfattas som besvärande. För att
kompensera den upplevda nerkylningen höjs temperaturen med
högre energiförbrukning som
följd. De vanligaste källorna till
drag är bristfällig tätning kring
fönster och dörrar samt vid tak- och
golvvinklar. I ett välisolerat hus blir
lokala otätheter extra tydliga och
känslan av drag mer påtaglig. Därför är det även ur komfortsynpunkt
viktigt att täta med omsorg i minsta
detalj. Genom att täta bort luftläckage
undviks inte bara drag utan också
kalla ytor och vertikala temperaturskillnader, vilket bidrar till en god
boendekomfort. De kalla ytorna är i
de flesta fall golv som kyls på grund
av luftläckor i golvvinkeln. Bristfälligt
tätade imkanaler kan också orsaka
nedkylning av innertak. Energikloka
hus är täta och välventilerade. Därför
undviks problem med drag, huset
blir varmt och inomhusklimatet blir
behagligt.
Kontrollerad ventilation ger bättre luft
En vanlig missuppfattning om täta
hus är att luftkvaliteten är undermålig
eftersom huset inte ”andas”. Ingenstans är förutsättningarna för bra luft
bättre än i ett tätt hus. Ett hus som
ventileras genom självdrag har ofta
en luftomsättning som är flera gånger
högre än vad som behövs. Det finns
inget som tyder på att detta har en
positiv inverkan på luftkvaliteten.
Dessutom blir ventilationen i ett hus
med självdrag helt okontrollerad. Det
innebär att luften i vissa delar av huset
omsätts betydligt oftare än nödvändigt samtidigt som den i andra delar
av byggnaden kan stå i princip still. I
ett tätt hus med mekanisk ventilation,
å andra sidan, finns alla möjligheter
att styra luftflödet. Det gör att luftomsättningen blir korrekt, samtliga rum
ventileras ordentligt och risken att få
in förorenad luft minskar. Dessutom
möjliggörs större energiåtervinning
om luften tillåts passera genom en
värmeväxlare.
5
■ BYGGREGLER
Vad säger byggreglerna?
Krav på täthet
Redan idag ställs krav på låg energianvändning och hög värmeåtervinning
ur ventilationsluften. För framtiden
kommer detta att bli en ännu viktigare faktor att ta hänsyn till i byggandet, både för nyproduktion och vid
renovering.
Energikloka lösningar från Paroc
innebär byggnader med hög termisk
komfort, god anpassad ventilation,
god ljudkomfort och låg energianvändning. En energiklok lösning
innebär att högre krav än vad byggreglerna anger uppfylls, vilket är en
god investering för framtiden. Ett
energiklokt hus innebär minst ungefär
halverad konsumtion av energi jämfört
med kraven i byggreglerna.
Den extrema men fullt genomförbara byggnaden är passivhuset. För
dessa är kravet cirka 15 kWh/m2, år
men den lösningen passar inte alla
eller överallt.
Dessa krav innebär att husen måste ha mycket god lufttäthet. Maximalt
0,3 l/s m2 vid en tryckdifferens på
50 Pa tryckskillnad mellan ute och
inne. I praktiken innebär detta
0,1 – 0,15 l/sekund, m2 beroende på
byggnadens storlek och geometri.
Standardbyggnader
z Följer kraven i nationella regler.
Lågenergibyggnader
z Använder cirka hälften av energin som krävs i en standardbyggnad.
Passivhus
z Förbrukar cirka 15 kWh/m2 och år för uppvärmning.
Plusenergibyggnader
z Levererar energi från byggnaden och kräver kloka installationer.
Energioptimerad renovering
z Så långt omständigheterna medger projekteras en renovering med samma
ambition som vid en nybyggnad.
6
Vad säger Boverket?
EPBD 2 är alltså grunden för regelverken i det enskilda landet inom EU.
I Regelsamling för byggande, BBR:s
avsnitt om fuktsäkerhet påpekas att
man bör göra en fuktsäkerhetsprojektering.
Hänsyn tas till de ur fuktsynpunkt
mest ogynnsamma förhållandena.
Lufttätheten behandlas under
avsnittet om fuktsäkerhet. Ofta finns
okontrollerat luftläckage som ger upphov till fuktskador. Luftläckning kan
även försämra den termiska komforten
och ventilationseffektiviteten.
Något kvantifierat krav på lufttäthet anges inte i det allmänna avsnittet
6:53.
I BBR:s särbestämmelser för små
bostadshus anges att det genomsnittliga luftläckaget vid +/- 50 Pa tryckskillnad inte får överskrida 0,6 l/s m2.
Krav på tätskiktet
®
PR
PA R O C
N™
O
I
T
C
E
T
O
yddar
en som sk
Isolering
och fukt
d
mot bran
Luft- och ångspärren skall givetvis
vara tät men det räcker normalt med
ett enkelt pappskikt för att klara
tätningen rent fysikaliskt. Av tradition utgörs ångspärren numera av en
plastfolie. Detta av flera skäl:
- Plastfolien är hållbar och flexibel.
- Den är lätt att anpassa och göra tät
i skarvarna.
Stenull ger värmeisolering och därmed energibesparing. Den
skyddar också mot både brand och fukt. Dessa unika plusvärden har vi samlat under begreppet PAROC® Protection.
- Det finns en gammal tumregel som
säger att insidan skall vara 5 gånger
tätare än utsidan – med ett papper
eller liknande på utsidan krävs en
tätare insida.
7
■
ARGUMENT
Varför ett tätt klimatskal?
Kritiska punkter invändigt
Klimatskärm/Klimatskal – skal som isolerar det inre
av en byggnad från omvärlden med avseende på
bl a temperatur och fuktighet.
➋
➍
➊
➊ Tätning av skarvar i de lufttäta skikten
➋ Genomföringar genom de lufttäta skikten
➌ Skarvar i övergångar mellan konstruk-
➌
tionsdelar
➎
➐
➏
➍ Anslutning av lufttätning vid fönster/dörr
➎ Fogar runt dörrar och fönster
➏ Fogar mellan konstruktionsdelar
➐ Anslutning av lufttätning mot andra
material
z Energieffektivitet – Den viktigaste anledningen till lufttätning är att det
krävs för att nå energieffektivitet för en byggnad med lätt konstruktion.
z Minskad risk för fuktskador – Ännu en anledning att bygga lufttätt är
för att minska risken för fuktskador. Inneluft som läcker ut genom otätheter i
klimatskalet kyls av och kan orsaka kondensbildning.
z Komfort – Att ha god lufttäthet är också en komfortfråga. Luft som läcker
in i byggnaden på oönskade ställen ger upphov till drag och till nedkylda ytor.
z Ventilation – Även luftkvaliteten i byggnaden påverkas av klimatskalets täthet. För att kunna filtrera tilluften från partiklar, såsom pollen, krävs att luften
tillförs genom ventilationssystemet och inte genom otätheter i klimatskalet.
z Minskat buller – Ytterligare möjlig konsekvens av ett otätt klimatskal är
ökad bullerspridning utifrån.
z Minskad risk för frysning – En annan möjlig negativ konsekvens av undermålig lufttätning är ökad frysrisk hos installationer.
z Ansvar – Ansvaret för byggnadens lufttätning vilar på byggherren som fastställer kraven.
z Beständighet – Beständighet hos konstruktionen med avseende på täthet är
viktig att beakta. För att säkerställa att en täthet inte försämras över tiden skall
konstruktioner där material/produkter har utvärderats som en helhet väljas.
z Kvalitet – Det krävs en genomtänkt planering och ett bra arbetsutförande
för att åstadkomma en byggnad med hög lufttäthet, vilket i sin tur ökar kvaliteten på hela byggnaden.
8
Kritiska punkter utvändigt
Klimatskärm/Klimatskal – skal som isolerar det
inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bl a temperatur och fuktighet.
➊
➎
➊ Överlapp av underlagstakskivor
➋ Tätning av skarvar i vindskyddsduken
➌ Fogar runt fönster och dörrar
➍ Fogar mellan konstruktionsdelar
➎ Luftspalt mot yttertak
➌
➋
➍
z Energieffektivitet – Ett klimatskal som är tätt för vind och nederbörd förhindrar luftrörelser i isoleringen och fukt från att tränga in i konstruktionen.
z Minskad risk för fuktskador – Klimatskalets yttre skikt ska hindra fukt
från att tränga in i konstruktionen och vara diffusionsöppet för att släppa ut
eventuell fukt.
z Minskad risk för frysning – Otätheter i klimatskalets yttre skikt kan leda
till att fukt utifrån tränger in i konstruktionen och orsakar frysskador.
z Ansvar – Ansvaret för klimatskalets täthet vilar på byggherren som fastställer
kraven.
z Beständighet – Beständighet hos konstruktionen med avseende på täthet är
viktig att beakta. För att säkerställa att tätheten inte försämras över tiden skall
konstruktioner där material/produkter har utvärderats som en helhet väljas.
z Kvalitet – Det krävs en genomtänkt planering och ett bra arbetsutförande
för att åstadkomma en invändigt tät byggnad med vind- och regntät utsida,
vilket i sin tur ökar kvaliteten på hela byggnaden.
9
■ TEORIER OCH BAKGRUND
Tätning av klimatskalet – teori och bakgrund
Isolering och täthet
Isoleringen måste skyddas från blåst
från utsidan samt konvektionsluft som
uppkommer genom över- eller undertryck, från insidan för att behålla sin
goda isolerförmåga. Insidan behöver
också tätas för att undvika diffusion
genom konstruktionen.
För att isoleringen skall fungera
måste alltså insidan av konstruktionen
vara tät. När det gäller konstruktioner
med reglar blir kravet som svårast att
uppfylla. Konstruktioner med en homogen tätad stomme har inte samma
svårigheter att byggas tätt.
Med konvektion menas främst luft
som förflyttar sig. Konvektion kan
vara luft som rör sig på grund av att
den värms upp eller genom tryckskillnader. Det är fortsättningsvis det
sistnämnda som behandlas. För att
minimera att konvektion genom konstruktioner sker måste den skyddas
med ett tätt skikt.
Är konstruktionen otät kan också
fukt transporteras genom konvektion,
vilket i sin tur kan medföra skaderisker speciellt i träkonstruktioner.
En konstruktion kan också behöva
lufttätas från utsidan, utsidan får
aldrig bli tätare än insidan utan är
främst till för att skydda isoleringen
för konvektion från utsidan.
Hur och varför luft tar sig in i
konstruktionerna?
En byggnad utsätts för vind vilket
skapar ett tryck på den anblåsta sidan
och ett sug på läsidan. Beroende på
byggnadens utformning och placering
kan det här leda till ett övertryck eller
undertryck inuti byggnaden om den
är otät. Undertryck och övertryck kan
också bildas beroende på att varm luft
stiger i byggnaden. I en byggnad med
ett otätt klimatskal bidrar ett undertryck till att luft sugs in utifrån. Det
här kyler ner byggnaden och skapar
känsla av drag och kalla ytor. Ohälsosam luft och lukt har möjlighet att
följa med in från bl a grunden.
Vid övertryck pressas luft genom
otätheter i konstruktionen som hål,
springor och spalter från insidan till
utsidan. Luften tar då med sig värme
och fukt. Ofta kompenseras detta med
att höja värmen och därmed energiförbrukningen.
Övertryck på insidan:
Luft tvingas ut
Invändigt övertryck
Många byggnader har periodvis ett
invändigt övertryck. Då är en tät
luft- och ångspärr extra viktig och
nödvändig. Skarvar måste vara helt
täta och skall läggas omlott, tejpas och
klämmas mellan reglar och skivmaterial. Det får inte finnas skador på
luft- och ångspärren. Alla detaljanslutningar, t ex vid eldosor och vid hörn,
måste tätas mycket omsorgsfullt. Det
säkraste sättet att undvika problem är
att ventilera så att övertryck undviks.
Ett effektivt ventilationssystem gör
också att fuktigheten i inomhusluften
kan hållas låg.
10
Undertryck på insidan:
Luft sugs in
Vanliga läckagevägar finns vid genomföringar och anslutningar.
En korrekt fungerande luft- och
ångspärr förhindrar luftläckage och
är särskilt viktig när det råder högt
lufttryck inomhus. Vintertid inträffar
detta höga tryck nästan alltid högst
upp i byggnaden. Om vindsbjälklaget
inte är lufttätt, kan värme och fuktig
luft tränga igenom konstruktionen,
kondensera mot yttertaket och därmed öka risken för mögelskador.
Behovet av kontrollerad
ventilation
Ett energieffektivt hus måste ha en
ventilation som innebär att man erhåller tillräcklig luftomsättning för att
husets invånare skall ha en behaglig
atmosfär att leva och trivas i. I ett tätt
hus går det att konstruera ett ventilationssystem som säkerställer att luften
byts tillräckligt många gånger per
dygn, i alla husets utrymmen. I ett
otätt hus, däremot, kan det i princip
vara korsdrag i ett rum och nästan
stillastående luft i ett annat.
Samtidigt måste ventilationen
vara styrd så att man har full kontroll
över luftflöden, både till- och frånluft.
Detta innebär att det inte räcker med
ett system där man tar in den friska
luften direkt via öppningar i väggen.
För att få en bra funktion bör ventilationen passera någon form av filter
för att undvika sporer och liknade i
byggnaden. Tilluften värmeväxlas
mot frånluften för att inte energitappet skall bli för stort. En förlust på
maximalt 25 % av energin är rimligt
att sträva efter. Det är ett önskemål att
även energin i frånluften kan utnyttjas
till att täcka en del av uppvärmningsbehovet för varmvatten.
Planering och utförande av
ventilationen
Konstant temperatur med
rejält klimatskal
Det är viktigt med noggrann planering av ventilationssystemet så att
kanaldragningarna inte blir för långa
eftersom detta ökar energiförbrukningen. Extra omsorg krävs också vid
placeringen av till- och frånluftsdon.
Drag från ventilationen skall minimeras, vilket innebär att denna måste
dimensioneras så att man inte får för
höga flöden i donen. Donen placeras
så att det uppstår maximal spridning
av flöden i de rum som har tilluft.
Vidare skall det finnas tillräckligt med
öppningar i dörrar vid de utrymmen
som skall ventilera ut luften, t ex
vid trösklar mot badrum eller med
överluftsdon. Alla nya byggnader har
krav på bra ventilation; vid passivhus
blir kravet något strängare. Här är
det ventilationen som står för den
lilla uppvärmning som behövs för att
byggnaden skall hålla en behaglig
temperatur, även den kallaste dagen
på året. Det kan innebära att en liten
eftervärmare i värmeväxlaren eller
värmepumpen blir nödvändig. I ett
passivhus är högsta tillåtna effekt än
10 W/m2 Atemp, (12 vid < 200 m2)
därför blir tätheten och ventilationen
tillsammans med isolering och fönster/dörrar helt avgörande för om byggnaden kommer att klara kravnivån.
Ett bra klimatskal, yttre golv, väggar
och tak, ser till att väder och vind har
så lite påverkan som möjligt på husets
inomhusklimat. Idealiskt skall samma
temperatur inomhus kunna hållas året
om, utan att värmetillförseln behöver
ändras. I ett lågenergi- eller passivhus
är detta krav nära att uppfyllas. Hus
av de här typerna har extra tjocka
klimatskal och blir därför mindre
känsliga för världen utanför. Det tilllåter inte bara en jämn och behaglig
inomhustemperatur året runt, det håller också energikostnaderna nere.
Dragfritt
Drag längs med till exempel golvet
är inget problem i ett tätt hus. De
energieffektiva fönster som används
i lågenergi- och passivhus eliminerar
också i stort sett allt kallras. Men
tätheten och den kontrollerade ventilationen ger också jämn temperatur från
golv till tak. Problemet med kalla golv
existerar alltså inte.
11
■ TEORIER OCH BAKGRUND
Regnfukt
Byggfukt
Fritt
vatten
Luftfukt
Markfukt
Fukt i byggnader
Luft och fukt
Varm luft kan ta upp och hålla stora
mängder fukt. Mängden fukt som
luften tar upp beror på temperaturen
och om det finns tillgängligt vatten
som kan dunsta och luften kan ta upp.
Mängden fukt som finns i luften kalllas för ånghalt. Den maximala mängd
fukt som luften kan ta upp kallas för
mättnadsånghalt. Andelen uttryckt i
procent kallas för relativ ånghalt och
betecknas som RÅ.
Om varm fuktig luft skulle kylas
av kommer förmågan att hålla fukt att
minska vilket leder till att fukt kommer fällas ut som vatten om mättnadsånghalten understiger den faktiska
ånghalten.
Det är alltså två faktorer som
spelar in när luftens fuktighet skall beskrivas. Dels temperaturen och dels till
hur stor del luften är fylld med fukt,
vilken relativ ånghalt luften håller.
Fukttransport
De viktigaste fukttransportmekanismerna är kapillärsugning, tyngdkraft,
diffusion och konvektion. I samband
med luft- och ångtätning är begreppen
diffusion och konvektion aktuella.
12
Vattenånga strävar alltid efter att
jämna ut förhållandet mellan torrt och
fuktigt genom diffusion. Om det är
torrare utomhus än vad det är inomhus kommer diffusionen att ske utåt
om inget hinder finns i vägen. Diffusion är en förhållandevis långsam
process och bromsas av täta material
som exempelvis en plastfolie vilken
samtidigt förhindrar konvektion.
Den drivande kraften för diffusion är högst under vintern, eftersom
fukten kommer in i byggnaden via
människor och aktiviteter. Tätskiktet
måste placeras på insidan för att den
skall vara effektiv. Om den placeras
på utsidan, får den motsatt verkan, då
kommer fukten att kondensera på det
täta skiktet. Det hävdas ibland att en
ångspärr på insidan kan orsaka skada
under varma, regniga sommardagar
när diffusionen driver fukten från
konstruktionens utsida till dess insida.
Många studier har visat att dessa farhågor är överdrivna. Det är drivkraften på vintern som konstruktionen
måste skyddas mot.
Den relativa ånghalten utomhus
kan beräknas vara 85 % under vintern
och 70 % under sommaren. Den
relativa ånghalten i luften inomhus
bestäms av uteluftens temperatur
och ånghalt, inneluftens temperatur,
fuktproduktionen inomhus samt ventilationsintensiteten under stationära
förhållanden. Det vill säga – finns
en jämn fuktproduktion och jämn
ventilationsintensitet – kan sambandet
skrivas som; ånghalten inomhus =
ånghalten utomhus + det så kallade
fukttillskottet. Riktvärden på detta
fukttillskott vintertid kan vara; 3 g/
m3 för kontorshus, 4 g/m3 för normalt
bostadsutrymme.
Konvektionen dominerar
Fuktdiffusion och fuktkonvektion kan
förekomma samtidigt och antingen
samverka eller motverka varandra.
Den mängd fukt som på grund av
diffusion kan transporteras från en
plats till en annan under viss tid, är
liten jämförd med den mängd som
transporteras via konvektion. En luftångspärr i yttervägg eller tak fungerar
därför i första hand som konvektionsspärr eller lufttätning. Mängden fukt
som transporteras genom konvektion
är förutom av lufttrycksskillnaden
över konstruktionen också beroende
av hålarean. Ett stort hål medger
mångfalt större fukttransport än
många små hål med sammanlagt
samma area. Det är därför viktigt att
undvika de stora otätheterna.
Konvektion uppstår när luft rör sig
genom en otät konstruktion. Det är
skillnader i tryck som styr var och hur
mycket luft som rör sig. Undertryck
suger luft utifrån in i en byggnad
vilket skapar kalla ytor och en känsla
av drag. Vid övertryck inomhus pressas luft inifrån och ut. Luften tar med
sig både sin fukt och temperatur på
sin väg genom konstruktionen. Om
varm och fuktig luft pressas ut genom
konstruktionen kommer den att kylas
av vilket kan leda till fuktutfällning
inne i konstruktionen.
+
+
+
+
+
TAK
GOLV
VÄGG
FÖNSTER
DÖRR
I en huskonstruktion är detta av
stor betydelse eftersom en varm och
jämn temperatur önskas inomhus
oberoende av klimatet utomhus. Alla
de yttre konstruktionsdelarna, byggnadens klimatskal, har till uppgift att
skilja inomhusklimatet från utomhusklimatet oavsett vilket väder eller
temperatur som råder utanför.
Klimatskalet måste därför bromsa
värmeflödet genom konstruktionen
genom att begränsa värmestrålningsförluster, bryta köldbryggor och
stoppa konvektion. Det viktigaste är
att hindra varm luft från att kylas av,
dels med hänsyn till energibesparing
men också för att minimera riskerna
för problem med fukt.
Det är genom konvektion den största mängden fukt kan föras in i konstruktionen, mängden beror på läckagets storlek.
+20°C
+40°C
-20°C
= KLIMATSKAL
Klimatskalet utsätts för varierande väderlek och temperaturer under året och förväntas fungera
lika bra oavsett de yttre omständigheterna.
Fukt i konstruktionen
Om fukt kommer in i konstruktionen
och varm luft kyls av höjs den relativa
ånghalten och fukten kan till och med
kondensera mot kalla ytor.
Ett material som befinner sig i
kall luft med hög RÅ riskerar alltså
att utsättas för mer fukt än om den
befann sig i varm luft med lägre RÅ
även om den varmare luften innehåller fler gram fukt per kubikmeter.
Ett byggmaterial som samtidigt är
organiskt kan ta skada i en sådan här
miljö på grund av mikrobiell påväxt
som mögel och röta.
Det är alltså av yttersta vikt att
skydda material i klimatskalet från
att bli utsatta för hög relativ ånghalt.
Detta kan ske genom att se till att
materialet befinner sig så varmt som
möjligt eftersom omgivande luft då
automatiskt får lägre relativ ånghalt.
För att åstadkomma detta används
Klimatskiva™ som monteras
heltäckande på utsidan och därmed
hamnar regelstommen en bit in i
konstruktionen. För att förhindra
att varm och fuktig inneluft tar sig
igenom konstruktionen och blir kall
skall en luft- och ångspärr placeras på
insidan. Luft- och ångspärren placeras
bakom ett, minst 45 mm tjockt, installationsskikt som skyddar den från
att bli punkterad under byggnadens
livstid av bl a spik och skruv.
13
■ PA R O C T Ä T N I N G S P R O G R A M
PAROC® Conci™
– Sortiment för invändig lufttätning
Luft- och ångspärr
Tätningstejp
Tejpark
Dubbeltejp
Hörntät
Brandtät
Kiiltoflex K
14
Tätremsa
Vinkeltät
Tätningsband
Drevningsremsa
Fogtät
S-list
Sylltätning
Syllskydd
Sylltätning L
15
■ PA R O C T Ä T N I N G S P R O G R A M
PAROC® Conci™
– Sortiment för utvändig tätning
Vindavledare ROT
Vindavledare
Drevningsremsa
Tätremsa
Fogtät
16
Underlagstak
Vindskydd
Vindtät
Sylltätning L
Sylltätning
17
■ P R O D U K T I N F O R M AT I O N
PAROC® Conci™ – ett komplett sortiment för
tätt och energiklokt byggande
För att kunna erbjuda en helhetslösning för energiklokt byggande
erbjuder vi PAROC® Conci™, ett
fullständigt program med alla komponenter som behövs för ett lyckat
slutresultat. För några applikationer
finns till och med fler alternativ som
alla ger ett fullgott resultat. Valet av
produkt avgörs av flera faktorer; det är
såväl bredden på fogen eller skarven,
helhetslösningen i aktuellt fall, vana
vid produkterna samt inte minst den
ekonomiska bedömningen.
Under 2013 lanserar vi ett kompletterande sortiment produkter för
yttre täthet. Du hittar samtliga produkter i Conci-sortimentet på följande
sidor.
Mer information om produkter
och konstruktionslösningar finns
naturligtvis på paroc.se men även
i nedan broschyrer som du beställer från Paroc. Se hjälpmedel på vår
hemsida.
Konstruera
energiklo
ka hus
alog
Produktkat
Byggboken
Flik 4
Rekv.nr 317
/3
Juni 2010
PARO C
PRO TECT ION ™
®
Isoleringen som
skyddar mot brand
och fukt
Byggboken
Flik 2
Februari 2013
1
18
PAROC XMV 012zcf
PAROC XMV 020
PAROC XMV 012
Luft- och ångspärr (dubbelvikt)
Luft- och ångspärr
Luft- och ångspärr
Produkten har tjocklek 0,12 mm men uppfyller de krav på täthet och hållfasthet som
normalt ställs. Produkten har P-märkning.
Vidare innehåller den kraven på UV- och
åldringsbeständighet.
Produkten har tjocklek 0,20 mm och är
den traditionella varianten av UV- och
åldringsbeständig plastfolie som använts
i decennier. Finns i enkelvikt utförande
främst för användning på låglutande tak.
Produkten har tjocklek 0,12 mm men uppfyller de krav på täthet och hållfasthet som
normalt ställs. Produkten har P-märkning.
Vidare innehåller den kraven på UV- och
åldringsbeständighet. Finns i två varianter,
en enkelvikt för låglutande tak och en dubbelvikt för applikation på tak och väggar i
byggnader.
Format och innehåll
Format och innehåll
Format och innehåll
Format
mm
Tjocklek
mm
Rulle
m2
Format
mm
Tjocklek
mm
Rulle
m2
Format
mm
Tjocklek
mm
Rulle
m2
25000x2700
0,12
67,50
50000x2700
0,20
135,00
80000x2900
0,12
232,00
Produkten finns även ovikt,
PAROC XMV 012, Luft- och ångspärr.
Vikt
Vikt
26 kg/rulle
26 kg/rulle
Vikt
Färg
Färg
Blåinfärgad transparent.
Blåinfärgad transparent.
Ånggenomgångsmotstånd
Ånggenomgångsmotstånd
>3000 · 103 s/m, Sd 80 m
>2000 · 103 s/m, Sd 60 m
Högsta användningstemperatur
Högsta användningstemperatur
75 °C
75 °C
Brandklassificering
Brandklassificering
Brännbart material.
Brännbart material.
Förvaring
Förvaring
Förvaras emballerad eller skyddad från
solljus.
Förvaras emballerad eller skyddad från
solljus.
Förvaras emballerad eller skyddad från
solljus.
Godkännande
Godkännande
CE-märkt EN 13984. P-märkt nr 0278/08.
CE-märkt EN 13984. P-märkt nr 0278/08.
Godkännande
Förpackning
Förpackning
Plastemballage
– Rulle
Plastemballage
– Rulle
Styckvis märkt med EAN-kod.
Styckvis märkt med EAN-kod.
7,5 kg/rulle
Färg
Blåinfärgad transparent.
Ånggenomgångsmotstånd
>2000 · 103 s/m, Sd 60 m
Högsta användningstemperatur
75 °C
Brandklassificering
Brännbart material.
Förvaring
CE-märkt EN 13984. P-märkt nr 0278/08.
Förpackning
Plastemballage
– Rulle
Styckvis märkt med EAN-kod.
19
■ P R O D U K T I N F O R M AT I O N
PAROC XST 013
PAROC XFM 003
PAROC XSS 005
Tätningstejp
Dubbeltejp
Tätningsband
Tejpen används för skarvning och lagning
av plastfolie och vindskydd. Tejpen är
fiberförstärkt vilket gör den formstabil och
den har en skyddsremsa på klistersidan.
Produkten klarar omlottejpning. Kan också
användas för tätning runt mindre genomföringar.
Används för anslutning av tätskiktet,
plastfolie eller vindskydd, mot plåtreglar.
Montagehjälpmedel för klämda skarvar
istället för klammer. OBS! Produkten är
enbart till för montagehjälp, kvalitet och
beständighet gör att den inte räknas in i
den slutliga tätningen av klimatskalet.
Kan användas på samma sätt som tejp
men också kring genomföringar och vid
anslutning mot andra byggmaterial.
Format
Format
Format
Format
mm
Tjocklek
mm
Format
mm
Tjocklek
mm
Format
mm
Tjocklek
mm
25000x50
0,35
50000x20
0,16
10000x50
2
Brukstemperatur
Brukstemperatur
Brukstemperatur
-40 °C till +80 °C
-40 °C till +80 °C
-40 °C till +90 °C
Appliceringstemperatur
Appliceringstemperatur
Appliceringstemperatur
Optimalt > +5 °C
+15°C
Förvaring
Förvaring
Optimalt +10 °C till +25 °C men kan
appliceras ner till +4 °C.
Rumstemperatur
Förvaras i rumstemperatur.
Hållfasthet
Vidhäftning på stål (AFERA
4001)
Dragbrottstyrka: ≥ 50 N/25 mm
Vidhäftning: ≥ 40 N/25 mm
Förvaring
Rumstemperatur
Färg
21 N/25 mm
Svart
Färg
Färg
Beständighet
Röd och vit
Transparent
Resistent mot UV-ljus samt mjukgörare.
Godkännande
Förpackning och innehåll
Förpackning och innehåll
P-märkt nr SC1435-11
12 rullar i kartong
12 rullar/kartong
Rullar är styckvis märkta med EAN-kod.
Rullar är styckvis märkta med EAN-kod.
Förpackning och innehåll
12 rullar i kartong
Rullar är styckvis märkta med EAN-kod.
20
PAROC XPS 001
PAROC XMV 002
PAROC XMV 003
Kiiltoflex K
Hörntät™
Vinkeltät
Där varken tejp eller tätningsband fungerar
används denna elastiska tätningsmassa.
Lämplig för limning och tätning av konstruktioner som kräver snabb härdning. Kiiltoflex K har vidhäftning mot olika stenytor,
betong, de flesta metaller, trä, glas och glaserade ytor samt epoxy- och polyesterytor.
Vid limning av olika plaster bör limmassans
vidhäftning först provas. Kan övermålas
med de flesta vattenbaserande färger (gör
målningstest innan övermålning).
Limtyp
Används som komplettering av luft- och
ångspärr vid fönster och dörrar. Alternativet är att skära och tejpa men det är både
tidskrävandande och ger flera lager på
lager som kan ge ojämnheter i smygar etc.
Används som luft- och ångtätning för övre
eller nedre anslutning av vägg mot tak
eller vägg mot golv eller liknande.
Format och innehåll
Format och innehåll
Format
mm
Tjocklek Påse Påse/
mm
st
kart.
125x170x200 0,20
60
10
Format
mm
200x200x200
Tjocklek Påse Påse/
mm
st
kart.
0,2
30
10
Silyl modifierade polymer.
Härdning
Genom luftfuktighet.
Ånggenomgångsmotstånd
Ånggenomgångsmotstånd
>3000 · 103 s/m
>3000 · 103 s/m
Högsta användningstemperatur
Högsta användningstemperatur
1,5 miljoner mPas.
75 °C
75 °C
Skinnbildningstid
Brandklassificering
Brandklassificering
Brännbart material.
Brännbart material.
Godkännande
Godkännande
Plastfolien som Hörntät tillverkas av är
CE-märkt EN 13984. P-märkt nr 0278/08.
Plastfolien som Vinkeltät tillverkas av är
CE-märkt EN 13984. P-märkt nr 0278/08.
Förpackning
Förpackning
600 st i kartong
300 st i kartong
Viskositet
ca 15 min (23°C, RH 50%).
Genomhärdning
3 mm/dygn, 10 mm/7 dag (23°C, RH 50 %).
Densitet
1,59 kg/dm3
Appliceringstemperatur
+1 till +40 °C
Värmebeständighet
-40 till +90 °C
Draghållfasthet
2,1 N/mm2 enligt DIN 53504
Skjuvhållfasthet, SS/SS
2,2 N/mm²
Färg
Vit
Förpackning och innehåll
12 stycken 290 ml patroner i kartong.
Lagring
12 månader vid förvaring i oöppnad
förpackning och på torrt och svalt ställe.
+10 till +25 ºC.
21
■ P R O D U K T I N F O R M AT I O N
PAROC XST 012
PAROC FPY 1
PAROC XSI 001
Tejpark
Brandtät™
Tätremsa
Ett enkelhäftande tejpark för tätning och
lagning av större hål i plastfolier. Exempelvis lagas hål som krävs för att genomföra
lösullsinstallation med denna produkt.
Kompletterar Tätningstejpen och kan också
omlottejpas.
För tätning av konstruktionsdelar med
brandkrav, kan ingå i brandtestade och
typgodkända konstruktioner som avser
brandskydd såsom dörrar, luckor och
fönster.
Remsa i glasull som är innesluten i transparent plastfolie för drevning från insidan.
Produkten finns också som kombination
med produkt utan plastfolie, PAROC XSI
002. Används för tätning mellan byggelement. Används för fogar mellan 10
och 35 mm bredd. Vid bredare fogar kan
remsorna dubblas.
Format
Format
Format och innehåll
Format
mm
Tjocklek
mm
Format
mm
Tjocklek
mm
Format
mm
270x240
0,35
900x70
30
15000x60
15000x90
15000x120
Brukstemperatur
Deklarerad värmekonduktivitet
-40 °C till +80 °C
λD = 0,037 W/m °C
Appliceringstemperatur
Högsta användningstemperatur
Optimalt > +5 °C
700 °C
Förvaring
Brandklassificering
Rumstemperatur
Euroklass A1
Hållfasthet
CE-certifikat
Dragbrottstyrka: ≥ 200 N/25 mm
Vidhäftning: ≥ 40 N/25 mm
Färg
Röd och vit
Godkännande
Lufttäthet enligt DIN 4108 del 7.
Förpackning och innehåll
4 rullar i kartong
50 ark/rulle
22
VTT. Deklarerade egenskaper framgår av
nedan beteckning. Den återfinns också på
etiketten.
MW-EN13162-T4 -DS ( T+) -W S -W L( P) - MU1
Förpackning och innehåll
90 meter i kartong.
Drevningsverktyg ingår i varje förpackning.
Tjocklek Rulle/ m/
mm
säck säck
22
22
22
10
7
5
150
105
75
Högsta användningstemperatur
80 °C
Brandklassificering
Brännbart material
Godkännande
CE-märkt EN 13162
Förpackning
Plastsäck
PAROC XSI 002
PAROC XSI 003
PAROC XSS 001
Fogtät™
Drevningsremsa
S-list™
Två remsor i glasull varav den ena är innesluten i plastfolie. Används för tätning och
isolering runt fönster, dörrar och utfackningsväggar. Används för fogar mellan 10
och 35 mm bredd.
Glasullsremsa i varierad bredd för tätning
och isolering runt dörrar, fönster och
utfackningsväggar men också för tätning
mellan husblock.
List av åldersbeständig polyetenfolie, laminerad med två slangar av strängsprutat
cellgummi. Används som tätning mellan
prefabricerade byggelement. De dubbla
”slangarna” ger ökad säkerhet för tätheten
då ojämnheter i underlaget kan uppträda.
Format och innehåll
Format och innehåll
Format och innehåll
Format
mm
Tjocklek Rulle/ m/
mm
säck säck
15000x60
22
2x5
2x75
Högsta användningstemperatur
200 °C
Brandklassificering
Format
mm
15000x50
15000x80
15000x100
Tjocklek Rulle/ m/
mm
säck säck
22
22
22
12
8
6
180
120
90
Högsta användningstemperatur
Format
mm
Kartong
m
Kartong
st
25000x75
25000x100
25000x125
25000x150
25000x175
250
250
200
150
150
10
10
8
6
6
Glasull: Obrännbar
Plast: Brännbart material
200 °C
Godkännande
Obrännbar
Polyetenfolie: 0,2 mm
Cellgummislang: 1,8 mm, Ø 10 mm
Godkännande
Högsta användningstemperatur
CE-märkt EN 13162.
Brandklassificering
Tjocklek
Förpackning
CE-märkt EN 13162
Plastsäck
Säckar på pall
Förpackning
Fuktegenskaper
Plastsäck.
Drevningsverktyg ingår i varje förpackning
Kapillärbrytande
80 °C
Beständighet
Beständig mot solljus, luftens ozon samt
alkaliresistent.
Brandklassificering
Brännbart material
Förpackning
Wellpappkartong
23
■ P R O D U K T I N F O R M AT I O N
PAROC XSS 002
PAROC XSS 015
PAROC XSS 003
Sylltätning™
Sylltätning L™
Syllskydd
Används för luft- och fukttätning mellan
syll och betongplatta på samma sätt
som S-listen. Sylltätning finns i flera och
större bredder men i övrigt kan de ersätta
varandra.
Produkten är en sylltätning enligt PAROC
XSS 002 men kompletterad med en cirka
400 mm bred remsa av plastfolie som
enkelt kan anslutas till luft- och ångspärren.
Syllskydd är en produkt med en uppvikt
kant för att skydda syllen mot vatten
och som kapillärbrytande skikt mellan
grundmur och syll i exempelvis garagebyggnader.
Format och innehåll
Format och innehåll
Format
Format
mm
40000x95
40000x120
40000x145
40000x170
40000x200
40000x240
40000x260
40000x280
Tjocklek
mm
5/10
5/10
5/10
5/10
5/10
5/10
5/10
5/10
Rulle/ m/
säck säck
Format
mm
9
7
6
5
4
3
3
3
40000x200 5/10
2
80
40000x240 5/10
2
80
40000x260 5/10
2
80
40000x280 5/10
2
80
Utstickande överlapp: 225 – 440 mm
360
280
240
200
160
120
120
120
Högsta användningstemperatur
80 °C
Fuktegenskaper
Kapillärbrytande
Beständighet
Beständig mot solljus, luftens ozon samt
alkaliresistent.
Brandklassificering
Brännbart material
Godkännande
Produkten är P-märkt nr 2082/96
Varje rulle är styckvis märkt med EAN-kod.
24
Tjocklek
mm
Rulle/ m/
säck säck
Format
mm
Tjocklek
mm
3600x120
1,6
Kanthöjd
20 mm
Dragbrottstyrka
TD 24 mPa
Högsta användningstemperatur
80 °C
Användningstemperatur
-20 °C – > +110 °C
Fuktegenskaper
Kapillärbrytande
Åldringsbeständighet
Beständighet
UV-resistent ett år utomhus samt alkaliresistent.
Beständig mot solljus, luftens ozon samt
alkaliresistent.
Förpackning och innehåll
Brandklassificering
Brännbart material
Godkännande
Produkten är P-märkt nr 2082/96
Varje rulle är styckvis märkt med EAN-kod.
Bunt
– Buntar på pall
12 st eller 43,2 meter per bunt
PAROC XMU 002
PAROC XVA 002
PAROC XVA 003
Underlagstak
Vindavledare
Vindavledare ROT
Underlagstak i skivmaterial i form av ett
flerskiktslaminat, där fem pappskikt sammanlimmats med ett vattenfast lim. Ovansidan är belagd med PE-folie. Används som
säkerhetstak till betong- och lertegeltak
samt till plåttakpannor och trapetskorrugerad plåt.
Skiva i polymerbehandlad fuktskyddad
wellpapp. Förutom att fungera som
vindtätning för isoleringen vid anslutning
mellan yttervägg och vindsbjälklag bildar
vindavledaren också en säker ventilationsspalt. Skivan är försedd med bigningsanvisningar.
Skiva i polymerbehandlad fuktskyddad
wellpapp. Förutom att fungera som
vindtätning för isoleringen vid anslutning
mellan yttervägg och vindsbjälklag bildar
vindavledaren också en säker ventilationsspalt. Skivan är försedd med bigningsanvisningar.
Format och innehåll
Format och innehåll
Format och innehåll
Format
mm
2500x1300
Tjocklek Skiva Skivor
mm
m2
pall, st
2,2
3,25
100
Vikt
1,64 kg/m2
Vattentäthet
Ingen vattengenomgång från ovansidan
efter 24 h med 200 mm vattenpelare.
Hållfasthet
Genomtrampningssäkert enligt Arbetarskyddsstyrelsens regler.
Användningstemperatur
-20 °C – +50 °C
Brandklassificering
Brännbart material.
Godkännande
Produkten är P-märkt.
Godkännande nr 0089/04.
Godkännandet gäller för användning ned
till 14° taklutning.
Format
mm
27° taklutning
1270x1250
Tjocklek
mm
Styck/
bunt
4*)
24
Format
mm
1255x650
Tjocklek
mm
Styck/
bunt
4
24
Vikt
14° taklutning
1970x1200
ca 550 g/m2
4*)
24
Användningstemperatur
*) Kan även specialkonfektioneras.
-20 °C – +50 °C
Vikt
Brandklassificering
ca 550 g/m2
Brännbart material.
Användningstemperatur
Förpackning
-20 °C – +50 °C
Brandklassificering
Brännbart material.
Förpackning
Bandade buntar
– Buntar på pall
Tillbehör
150 monteringsbrickor av plast ingår i
varje förpackning.
Bandade buntar
– Buntar på pall
Tillbehör
150 monteringsbrickor av plast ingår i
varje förpackning.
Se arbetsanvisning för ytterligare information om överlapp och användning av
Överlappsklämma beroende på taklutning.
Förpackning
Plastemballage
– Skivor på pall
– Bigningsverktyg ingår i varje
förpackning.
25
■ P R O D U K T I N F O R M AT I O N
PAROC XMW 075
PAROC XMW 060
PAROC XMW 060zdy
Vindtät™
Vindskydd
Vindskydd GDS
Vindskydd för alla typer av byggnader,
där krav finns på att skydda konstruktionen
(isoleringen) från genomblåsning. Består
av väv av polypropylen med hög rivhållfasthet och med ytbeläggning av LDPE för
ökad lufttäthet.
Vindskydd för alla typer av byggnader,
där krav finns på att skydda konstruktionen
(isoleringen) från genomblåsning. Väv av
polypropylen med ytbeläggning av PE för
en ökad lufttäthet.
Vindskydd för alla typer av byggnader,
där krav finns på att skydda konstruktionen
(isoleringen) från genomblåsning. Väv av
polypropylen med ytbeläggning av PE för
en ökad lufttäthet.
Format och innehåll
Format och innehåll
Format och innehåll
Format
mm
Rulle
m2
Format
mm
Rulle
m2
25000x2740
68,50
50000x2740
137,00
50000x2950
147,50
Andra format offereras på begäran.
25000x2740
68,50
50000x2740
137,00
50000x2950
147,50
Andra format offereras på begäran.
Ytvikt
Ytvikt
Format
mm
20000x1300
Rulle
m2
Kartong
m2
26,00
390,00
Ytvikt
ca 60 g/m2
Lufttäthet
ca 75 g/m2
ca 60 g/m2
Enligt standard EN 12114
0,002 m3/m2 h Pa
Lufttäthet
Lufttäthet
Ånggenomgång
Enligt standard EN 12114
0,010 m3/m2 h Pa
Enligt standard EN 12114
0,002 m3/m2 h Pa
Ånggenomgång
Ånggenomgång
Enligt standard EN 1913
< 7 x 103 s/m, Sd < 0,2 m
Enligt standard EN 1913
< 20 x 103 s/m, Sd < 0,5 m
Rivhållfasthet
Rivhållfasthet
Enligt standard EN 12310-1
ca 100 N
Enligt standard EN 12310-1
ca 70 N
Hanteringstemperatur
Hanteringstemperatur
-20 °C – +50 °C
-20 °C – +50 °C
Godkännande
Godkännande
P-märkt nr SC0594-09.
P-märkt nr 0784/00.
Förpackning
Förpackning
Plastemballage
– Rulle
26
Plastemballage
– Rulle
Enligt standard EN 1913
< 20 x 103 s/m, Sd < 0,5 m
Rivhållfasthet
Enligt standard EN 12310-1
ca 70 N
Hanteringstemperatur
-20 °C – +50 °C
Godkännande
P-märkt nr 0784/00.
Förpackning
Rullar i kartong
HJÄLPMEDEL ■
Arbetsanvisningar
Hjälpmedel
Samtliga arbetsanvisningar från
Paroc finns på paroc.se under
fliken Hjälpmedel. Här finns ocksåå
en stor mängd broschyrer och andra
ra
trycksaker med information om
konstruktionslösningar, produkterr
och olika typer av applikationsom-råden.
Knowhow
På paroc.se finns också en stor
mängd information om energieffektivisering, brand, ljud m m. Här finns
också en mängd användbara länkar
där du kan läsa mer.
Exempel på några användbara
hemsidor:
boverket.se
brandskyddsforeningen.se
firesafeeurope.eu
sbi.se
sitac.se
swedisol.se
27
STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2013.
Paroc Group är en av de ledande tillverkarna av mineralullsisolering i Europa.
Till PAROC® produkter och lösningar hör byggisolering, teknisk isolering, fartygsisolering, sandwichelement och akustikprodukter. Vi har tillverkning i Sverige, Finland,
Litauen och Polen. Vi har sälj- och representationsbolag i 13 europeiska länder.
Byggisolering har ett komplett sortiment av produkter och lösningar för all traditionell byggisolering.
Produkterna används huvudsakligen för värme-, brandoch ljudisolering av utvändiga väggar, tak, golv och
källare samt i bjälklag och mellanväggar.
Division Byggisolering marknadsför också ljudabsorberande undertak och väggar för akustikreglering samt
bullerdämpning.
Teknisk Isolerings produkter används som värme-,
brand- och ljudisolering till främst industriprocesser,
apparater, fartyg och inom VVS-området.
Obrännbara sandwichelement har ett ytskikt av
stålplåt och en kärna av stenull. Elementen används till
ytterväggar, mellanväggar och undertak i offentliga
byggnader samt affärs- och industribyggnader.
Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade
produkter. Informationen är giltig ända tills den ersätts av nästa tryckta eller digitala version. Senaste versionen av
denna broschyr finns alltid tillgänglig på www.paroc.se.
Redovisade konstruktionslösningar utgör områden där våra produkters funktion och tekniska egenskaper är väl
beprövade. Informationen är inte att betrakta som en garanti då vi inte har kontroll över ingående komponenter
från andra leverantörer eller arbetsutförandet i byggprocessen.
Vi tar inget ansvar för om våra produkter användes utanför de i våra informationsmaterial beskrivna användningsområdena.
På grund av kontinuerlig utveckling av våra produkter förbehåller vi oss rätten att göra förändringar och anpassningar i våra informationsmaterial.
PAROC och det röd-vitrandiga är registrerade varumärken från Paroc Oy Ab. © Paroc Group 2013
2107BISE0313
28
PAROC AB
Byggisolering Sverige
541 86 Skövde
Telefon 0500-46 90 00
www.paroc.se
A MEMBER OF PAROC GROUP