LOKAL ARBETSPLAN / KVALITETSREDOVISNING 2008/09

Kvalitetsredovisning för Dunderklumpens
förskola
Gäller för verksamhetsåret 2012-2013
Förskola
Dunderklumpens förskola
Ort
Gäddede
Ansvarig rektor/ förskolechef
Bert-Ove Lundberg
Kontaktinformation
Dunderklumpens förskola
Skolvägen 10
830 90 Gäddede
Tel: 0672-41 67 36
070-616 34 38
073-029 69 02
1
Vår förskola
Dunderklumpens förskola ligger vackert belägen i Gäddede samhälle. Vi har skogen
inpå knutarna och utsikt över fjällen. Vår förskola bedrivs i lokaler som är en del av
Frostviksskolan, vilket underlättar ett nära samarbete med fritidshemmet och skolan.
Vi har
- Nära till badhus och gymnastiksal
- Skidspår
- Multiarena med konstgräs sommartid och skridskorink vintertid
- En fin och lummig lekgård i naturmiljö
- Nära till bibliotek
Traditioner
- Luciafirande
- Hasaloppet
- Familjekväll i ”Hagen”
Dunderklumpens förskola består av två avdelningar:
Pellegnillot: 1-2 år
Lejonel: 3-5 år.
2
Förutsättningar för vår förskolas måluppfyllelse
Ledning
Rektor
Platschef 15%
Personal 2 förskollärare
4 barnskötare
1 assistent för barn med behov av särskilt stöd
Barngrupp 1-2 år 11 barn
3-5 år 16 barn
Barn med annat modersmål än svenska
Barn med olika behov
Vikarier
Varierad tillgång till vikarier
Arbetsplatsträffar Två möten per månad. Två timmar per möte
Planeringstid
En timme/vecka/person
Fortbildning
Läroplan för förskola, Lekens betydelse, Bornholmsmodellen,
Teckenkommunikation, Ipadskola
Specialpedagog
Ingen
Talpedagog
Ingen
Vistelsetider för barnen 6.30-18.30
Övrigt Inköp av Ipad
Hemsida Har inte hållits aktuell
Beskrivning av vårt löpande arbete med kvalitet
Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling
Planerings/utvärderingsdagar: Ingen ht 2012, en dag vt 2013
Personalmöten. Två per månad. Där vi fortlöpande följer upp kvalitetsarbetet
Planering/utvärdering av veckans aktiviteter avdelningsvis
Föräldramöte Ett möte på hösten
Utvecklingssamtal under vårterminen
Åtgärder för förbättring från föregående års kvalitetsarbete
Viktigt att förutsättningar finns för att dagarna för planering/utvärdering blir
genomförda.
3
Förskolans prioriterade mål 2012/13 uppdelade i läroplansområden
Normer och värden
Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde….(.Lpfö 98 s .4)
Mål
Mått/Mätmetod
Alla barn ska bli -Utvecklingssamtal
sedda
- utvärdering med
barnen
-Observationer av
personal mot barn
Aktivitet
-Alla barn och alla vuxna
hälsar på varandra
-Namnsång vid samling
Kontinuerlig uppföljning
24/4 Sånger vid samling
fungerar bra.
Vi hälsar på varandra.
23/5 Lejonel har inte
samlingar varje dag av olika
anledningar.
Resultat/Utvärdering
- Vi hälsar på varandra.
Barnen är duktiga på
att säga hej när de
kommer och hejdå när
de går.
- Pellegnillot har
genomfört
namnsånger/ramsor
varje dag vid
samlingarna.
- Lejonel har inte haft
samling varje dag.
- Positiv respons från
föräldrarna vid
utvecklingssamtalen.
Analys
Personalen är uppmärksam och bra på att bekräfta varje barn.
Att samlingarna genomförts kontinuerligt på Pellegnillot beror på att en personal har ansvarat för samlingen varje vecka.
På Lejonel har man inte fördelat ansvaret för samlingarna på samma sätt. Därför har det blivit sämre kontinuitet.
Förutsättningarna för arbetstiden har också ändrats under året, då man fått barn som har sen vistesletid. Man börjar då två timmar
senare på morgonen, klockan 10.00 istället för 8.00 som innan. Detta ”glapp” har givit koncekvenser på den pedagogiska
verksamheten eftersom man har mest intensiv pedagogisk verksamhet på förmiddagen.
Utvecklingsområden för nästa läsår:
- Fortsätta med ett positivt och bekräftande arbetssätt.
- En tydligare ansvarsfördelning behövs för olika ansvarsområden som samling och andra aktiviteter.
- Översyn över personalens arbetsschema behövs för att se om det går att fylla de luckor som uppstått förmiddagar för den personal
som stänger.
5
Utveckling och lärande
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet, samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och
erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.( Lpfö 98 s 9)
Mål
* Barnen ska
utveckla ett bra
språk.
*Barnen ska
utveckla
förståelse för
form och
lägesbegrepp.
Mått/Mätmetod
-Utvecklinggsamtal
-Observationer
-Dokumentation
Aktivitet
-Rim och ramsor
-Sånger
-Språklekar enligt
Bornholmsmodellen.
- Sagor
-Temaarbete
-Vardagliga aktiviteter
ex. matsituation, av- o
påklädning, omvårdnad
6
Kontinuerlig uppföljning
Resultat/Utvärdering
24/4 Daglig aktivitet.
Lejonel arbetar med
Bornholmsmodellen.
Sagostund efter lunch varje
dag.
Pellegnillot har rim och
ramsor varje dag på sina
samlingar.
23/5 Arbetet flyter på bra.
Vi har börjat använda tecken
som stöd. Två av personalen
tillsammans med föräldrar
mfl. har gått en kort kurs i
tecken som stöd genom
videokonferens.
Kursen leddes av
habiliteringen i Östersund.
24/4 Vi arbetar med tema
vårvinter.
Räknar och använder
medvetet lägesbegrepp vid
av- och påklädning.
23/5 Tema naturen vaknar.
Vi har arbetat med
språkliga aktiviteter
som vi planerat.
På Lejonel har vi följt
Bornholmsmodellen
och Språklust.
Pellegnillot har lagt in
språklekar, rim och
ramsor och sånger i
samlingarna.
Samlingarna har varit
lite struliga.
Vi har arbetat med
teman. Avdelningarna
hade olika teman
under ht och samma
teman under vt.
Utifrån temaarbetet
har vi lagt in övningar
med betoning på form
och lägesbegrepp.
Vi har också arbetat
mer medvetet med att
använda form- och
lägesbegrepp dagliga
situationer.
Vi hade en dag med
öppet hus för
föräldrarna där vi
visade upp hur vi
arbetat utfrån
läroplanen.
Analys
* -Arbetet utfrån Bornholmsmodellen har fungerat bra. Trots en hel del frånvaro i arbetslagen har språklekarna genomförts.
Bornholmsmodellen är ett bra material att utgå ifrån och lätt för en vikarie att följa. Vi har också fått ny inspiration genom
studiedagen om Bornholmsmodellen.
-På Pellegnillot har samlingarna varit lite för långa. Barnen har inte orkat koncentrera sig så länge.
-Positivt att arbetet med tecken som stöd kommit igång.
* -Vi har inte haft någon gemensam planeringsdag och inte heller planerat veckorna tillsammans över avdelningarna. Därför
bestämdes aldrig gemensamma teman.
-Personalen har fått ökad medvetenhet om vad matematik i förskolan innebär genom bla fortbildnng runt läroplanen och att
läsa olika matematikmaterial.
7
Utvecklingsområden för nästa läsår:
*Vi ska sträva efter mer kontinuitet i språklekarna genom att ta med dem i samlingarna varje dag, istället för som nu en dag i veckan.
* Pellegnillot behöver korta ner sina samlingar och mer aktivt fånga barnen vid tillfällen under dagen med aktuella språklekar.
- Vi behöver klara mål med samlingen.
-Fortsätta och utveckla användningen av tecken som stöd. Önskvärt med en gemensam utbildning för samtlig personal.
- Vi ska planera teman gemensamt på planeringsdagen 24/8, samt följa upp arbetet varje vecka då vi planerar tillsammans båda
avdelningarna.
-Arbeta mer medvetet runt matematik.
8
Barns inflytande
Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.
( Lpfö 98 s.12)
Mål
Barnen ska ta
ansvar för sina
handlingar
gentemot varandra
Barnen ska ta
ansvar för sin
närmiljö.
Mått/Mätmetod
-Utvecklingssamtal
-Observationer
-Dokumentation
Aktivitet
-Samling
-Samtal med barnen
-Städa och plocka undan
9
Kontinuerlig uppföljning
24/4 Talar med barnen när de
gör bra och mindre bra saker.
Att träna göra val i lekens
form.
23/5 Samtal runt hur man
samsas runt gungorna.
24/4 Att städa fungerar ibland
på Pellegnillot.
På Lejonel är barnen ganska
duktiga på att städa undan.
23/5 Pellegnillot gör framsteg
i städandet.
Lejonel lite si och så med
städningen.
Resultat/Utvärdering
Att hjälpa barnen
hantera olika mer eller
mindre svåra
situationer, konflikter
och handlingar mot
varandra är ett ständigt
pågående arbete som
inte alltid är så lätt.
Barnen ganska duktiga
att ta reda på saker efter
sig. Men ofta städar
personalen för att det
ska gå fort.
Analys
*-Vi behöver jobba mer aktivt med hur man ska vara mot varandra, känslor mm. Vi känner att vi inte har haft någon röd tråd och inte
något konkret material att jobba efter.
*-Det gäller att förbereda barnen i god tid innan man ska göra något annat, så barnen ges möjlighet att hinna plocka undan. Vi
behöver också hjälpa barnen bli mer medvetna om sortering och kategorisering. Ett lärande som en del av städningen.
-Vi arbetar inte särskilt aktivt med källsortering. Det vill vi förbättra.
Utvecklingsområden för nästa läsår:
*Jobba aktivt med hur man ska vara mot varandra, känslor, mm. Följa en röd tråd.
*-Vi ska arbeta mer metodiskt med att sortera och kategorisera.
- Göra barnen mer medvetna om miljöarbete. Börja källsortera papper.
10
Förskola och hem
Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa
möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett
nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och
påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och
föräldrarnas möjligheter till inflytande.
( Lpfö 98 s. 13)
Mål
Mått/Mätmetod
Aktivitet
Kontinuerlig uppföljning
*Alla barn ska
tillsammans med
vårdnadshavare
få en god
introduktion till
förskolan.
-Kommunens
föräldraenkät
-Uppföljningssamtal en
månad efter
inskolningen
-En trygg och tydlig
inskolning med god
kommunikation mellan
personal, vårdnadshavare
och barn.
23/5 Lite otydligt vad som
gällde vid inskolning i tid.
Vi inskolade på en vecka.
Många inskolningar på
samma gång i höstas.
*Förskolan ska
vara tydlig i sin
information om
verksamheten till
vårdnadshavare.
-Daglig kontakt med
vårdnadhavare
-Utvecklingssamtal
-Kommunens
föräldraenkät
-Månadsbrev
-Planeringskalendern
-Föräldramöte på hösten
23/5 Pellegnillot har skrivit
månadsbrev nästan varje
månad.
Lejonel har inte skrivit
varje månad.
Planeringskalendern fyller
vi i.
11
Resultat/Utvärdering
Vid inskolningen ht
2012 var det lite
otydligt om vad som
gällde hur lång
inskolningen skulle
vara. Inskolningarna
flöt dock fint trots att
många barn började
samtidigt.
Föräldramöte
genomfördes ht 2012.
Båda avdelningarna
har fyllt i
planeringskalendern.
Lejonel vad som ska
ske, Pellegnillot i
efterhand.
Pellegnillot har skrivit
månadsbrev varje
månad. Lejonel har
inte skrivit varje
månad.
Vid inskolning har vi
inte gått igenom det
gröna häftet ”Bra att
veta…” med
föräldrarna.
Analys
* -Vid ht 2012 kom det nya direktiv angående inskolning. Den skulle ske på en vecka.
*- På Lejonel har varit lite si och så med månadsbreven och det beror på att ingen har haft riktigt ansvar för att göra detta.
Pellegnillot delade upp och skrev varsin gång och då blev det också gjort.
-Planeringskalendrarna har blivit ifyllda på olika sätt. Det blev inte bra. Det ger ingen gemensam syn på verksamheten.
Utvecklingsområden för nästa läsår:
*-Vid inskolningen ska man gå igenom det gröna häftet ”Bra att veta…” med föräldrarna.
-Annika ska också informera om det gröna häftet på höstens föräldramöte.
-Vi ska upprätta en checklista att ha som stöd vid inskolning.
-Vi ska skriva ett eget informationshäfte ”Välkommen till Dunderklumpen”.
-Bestämma vem som ansvarar för månadbreven.
-Fråga vid föräldramötet vad de vill ska stå.
-En mer enhetlig månadsinfo till föräldrarna med en gemensam del och en del med info från respektive avdelning.
12
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens
allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som
gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att
finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas
de barn som behöver särskilt stöd.
( Lpfö 98 s.13)
Mål
*Alla barn skall
ha en trygg
övergång till
förskoleklassen.
Mått/Mätmetod
-Kommunens
föräldraenkät
-Utvecklingssamtal
*Alla barn ska ha -Kommunens
en trygg övergång föräldraenkät
till fritidshemmet. -Utvecklingssamtal
Aktivitet
-Aktiviteter tillsammans
med skolan
-Äta i matsal
-Möte mellan förskola
och skola där
överlämning sker.
-Samarbete med
fritidshemmet sker
succesivt under
vårterminen.
13
Kontinuerlig uppföljning
Resultat/Utvärdering
Blivande
förskoleklass har ätit
inne på skolan varje
måndag från januari.
De har haft en fadder
från klass F/1 och det
har fungerat bra.
Måndagar har de varit
tillsammans med F/1
och spelat teater,
sjungit, bild och form
mm. Det har fungerat
bra.
Samarbetet med
23/5 ”Femåringarna” har
gradvis slussats in på fritids. fritids sker naturligt
eftersom vi arbetar så
Det sker naturligt.
nära varandra och vi
ofta är tilsammans.
Blivande fritidsbarn
23/5 Aktiviteter
tillsammans med skolan
måndagar.
Ätit i matsal måndagar och
några fredagar.
har varit mer och mer
på fritids, ätit lunch
på skolan tillsammans
med fritidspersonalen
på fredagarna och ätit
frukost ibland. Det
har fungerat bra.
Analys
*Klass F/1 bytte lärare efter jullovet vilket medförde att planeringen för samarbetet med blivande förskoleklass inte blev bra. Trots
detta blev själva verksamheten för barnen bra. Det är viktigt att lägga upp en plan för hur samarbete ska ske mellan förskoleklass och
förskolans ”femåringar” redan på höstterminen, så allt är oavsett vilken personal som arbetar.
*Samarbetet med fritids sker naturligt eftersom vi har lokaler intill varandra och personalen på förskolan och fritids arbetar mycket
tillsammans. På personalmöten deltar både fritids- och förskolepersonal.
Utvecklingsområden för nästa läsår:
* Vid terminsstart ht 2013 upprättas en plan för hur samarbetet mellan förskoleklass och förskolans ”femåringar” ska se ut.
*Att ha något gemensamt tema för fritids och förskola. Detta tas upp vid höstens planeringsdag.
14
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, det vill säga
verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för
utveckling och lärande. Det handlar ytters om att utveckla bättre arbetsprocesser kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen
och undersöka vika åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha
roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden.
(Lpfö -98 s.14)
Mål
God kvalitet
Mått/Mätmetod
Kvalitetsredovisningen
Utvecklingssamtal
Aktivitet
-Planering och
utvärderingsdag höst och
vår
-Planeringstid enskilt och
i arbetslag
15
Kontinuerlig uppföljning
23/5 I höstas hade vi ingen
planeringsdag.
Vi planerar ofta
tillsammans när vi sitter i
barngrupp.
Egna planeringstiden, en
timme/vecka försvinner när
någon personal är borta.
Resultat/Utvärdering
Samarbetet mellan
såväl personal som
mellan avdelningarna
Pellegnillot, Lejonel
och Enöga har inte
varit det bästa under
”läsåret”. Vi har
diskuterat hur vi ska
komma tillrätta med
det och få ett trevligt
arbetsklimat.
Analys
Varför blev det så? Vi hade ingen gemensam planeringsdag i början på höstterminen. Det blev inte upprättat någon gemensam
grovplanering eller något gemensamt tema. Många små barn började på hösten och mycket tid gick åt till inskolningar.Vi valde att
dela upp verksamheten på två avdelningar. Avdelningarna planerade var för sig och arbetade också oberoende av varandra.
Uppdelningen på två avdelningar har annars varit mycket bra. Lugnare barngrupper och positiv respons från föräldrarna.
Under året har vi också haft stor frånvaro bland pesonalen och det har inte varit lätt att få tag på vikarier. En pesonal gick ner i tjänst.
Vi fick ett barn med sen vistelsetid , vilket innebar ett glapp på två timmar i personalschemat.
Ett plus har varit tillsättandet av kommunens utvecklingsgrupp för förskola och fritids där två av dunderklumpens personal deltar.
Positivt är också satsningen på fortbildning där samtlig persona haft möjlighet att deltaga. Lekens betydelse, Borholmsmodellen och
Läroplan för förskolan.
Utvecklingsområden för nästa läsår
Vårt mål till hösten är förbättrat samarbet. Hur når vi det?
-Viktigt att förutsättningar ges så att dagarna för planering/utvärdering kan genomföras minst en gång höst och vår.
-Gemensamt grovplanering
-Gemensamt tema
-Lejonel och Pellegnillot gör veckoplaneringen på fredagar. Fritids har barnen då.
-Översyn över kommande vecka vad som är på gång personalmässigt, ev vikarier, elever mm. Detta gäller såväl förskole- som
fritidspersonal.
-Personalmöten två dagar per månad. Två timmar var gång.
-Hjälpa varandra om det är kort om personal, erbjuda sin hjälp om det är ”extra lugnt” någon gång, byta arbetsuppgifter eller
avdelning om man har vikarer.
-Vi ska ha roligt tillsammans!
16
Uppföljning av plan mot kränkande behandling
-Dunderklumpens plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver
revideras. Arbetet med detta fortsätter ht 2013.
-Personalen behöver tid att diskutera och sätta konkreta mål för förebyggande arbete
mot kränkande behandling.
Uppföljning av gemensamma områden
Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som
helhet
Av vårens utvecklingssamtal framgår det att föräldrarna är nöjda med vår verksamhet.
Åtgärder för förbättring i verksamheten som helhet
Ökat samarbete på förskolan
Bättre planering
Arbeta med tecken som stöd
Enhetlig information till föräldrarna
Medvetet miljöarbete – källsortering
Ökad kunskap runt matematik i förskolan
Revidera planen mot kränkande behandling
17