23 juni 2013 Larsson, Eje Luleå Dag o Nattförskola Till

23 juni 2013
Larsson, Eje
Luleå Dag o Nattförskola
Till huvudmannen för förskolorna i Luleå kommun
Förutsättningar för vår förskoleverksamhet på Luleå Dag o Nattförskola - Charlottendal
Organisation
Grupper
Tre stycken avdelningar,
Rian 2 med barn i åldern 1 – 4 år med 22 barn.
Rian 3 med barn i åldern 4 – 6 år med 24 barn. 2 barn är hos oss 15 timmar per vecka då
förälder är föräldraledig.
Personaltäthet
Vi har 6 stycken personal per avdelning plus en halvtid i vår egen pool. Av vår sammanlagda
personalstock med 19 stycken pedagoger är 13 stycken förskollärare och 6 stycken är
barnskötare. Samtliga utom vår pooltjänst arbetar skift.
Kök/städ
Vi har 3 stycken som alla arbetar med kök och städ i proportionerna 75 – 25 i procent.
Samtliga arbetar skift.
Vi lagar all mat på förskolan och har som devis att servera god mat och att ha en skinande
ren förskola.
Mål
Vårt fokusmål är att
”Lära genom leken”
I det målet ligger att vi försöker knyta an till naturvetenskap, teknik, språklig
kommunikation, matematik och likabehandlingsarbete.
Möten har funnits schemalagda under året och då både med
avdelningspersonal och kök/städ samt samverkansmöten och
[Ange företagets namn]
Rian 1 med barn i åldern 1 – 4 år med 22 barn.
[Ange företagets namn]
2
arbetsplatsträffar. Varje månad har vi träffats en hel dag för att reflektera,
kompetensutveckla oss samt planera vår verksamhet.
Reflektionstid – finns dels på våra samverkansdagar men även
tvärpedagogiskt genom att en från varje avdelning arbetar tillsammans på
kvällar och helger.
Ansvarsgrupper – finns för varje område inom vår förskola som t ex för
gemensamma ytor.
IT – en satsning på en till en vad gäller dator samt kamera håller på att ge
resultat i bättre dokumentation av vår verksamhet.
Styrning och ledning
Förskolan har en förskolechef som även har en annan förskola att leda.
Ekonomi
Barnpeng för barnen mellan 1 – 3 år är fr o m 2013 98 832 kr per barn.
Barnpeng för barnen mellan 4 – 5 år är 93 325 kr per barn.
Total budget för Luleå Dag o Nattförskola – Charlottendal är på 6 062 120 i barnpeng. Till
det får vi ett riktat bidrag för vår ob-verksamhet på 4 005 465 kr. Vi får dessutom ett
kostbidrag på 45 000 kr för att vi ska kunna ge våra barn middag och kvällsmål. Köket får
566 994 kr i ett personalriktat belopp till löner.
Geografiskt läge
Vi finns på Västra Malmgatan 6A i ett naturskönt område alldeles i centrum av Luleå.
Kompetens
Personalens kompetens har stärkts under året med riktade insatser på den reviderade
läroplanen. Samarbete med LTU inom naturvetenskap, teknik, matematik och språk där vi
tagit del av den senaste forskningen inom ovan nämnda områden och omvandlat den till
konkreta lärande situationer har gjort att våra barns intresse har kunnat mötas på ett
professionellt sätt av våra pedagoger.
Kompetensutveckling – har riktats till all personal, ej till enstaka piloter.
Det skapar en större kunskapsmängd i vår personalstyrka.
[Ange företagets namn]
3
Här nedan följer hur vi arbetar med barns inflytande, hur vi samarbetar med hemmet och hur
vi samarbetar med förskoleklassen:
BARNS INFLYTANDE
På Luleå Dag o Nattförskola - Charlottendal upplever jag att vi arbetar med barns
inflytande genomgående i allt vårt arbete. För oss är inflytande så många olika
saker på en förskola. För att barn ska få inflytande i vår verksamhet jobbar vi
ständigt med att göra barnen delaktiga. Delaktighet är otroligt viktigt. Vi jobbar
med att göra barnen delaktiga i allt från det lilla till det stora. Barnen får hjälpa till,
de får berätta och göra val.
För oss är det centralt att arbeta med demokratiska processer. När vi arbetar
demokratiskt får allas inflytande en lika viktig roll i verksamheten. Att jobba
demokratiskt på en småbarnsavdelning t ex innebär för oss att vi övar på att
lyssna, turas om, berätta och lyfta fram olika tankar och idéer. Detta sker i
samtalen med barnen och under till exempel samlingar. För oss är det lika viktigt
att lära sig att göra val som att acceptera andras val. Detta kan vi öva på en
sångsamling eller liknande. I en demokratisk process är ALLA lika viktiga.
Vi försöker att öka barnens självständighet för att på så sätt öka deras inflytande.
Vi övar på att klä på oss själva, ta mat, göra val, ta fram material, hitta på
aktiviteter och så vidare. Vi arbetar för att barnen ska bli självständiga och på så
vis kunna både berätta och visa vad de känner och vill. Då ökar deras inflytande.
När vi planerar verksamheten tycker vi att det är viktigt att vi utgår från barnen
och barnens intressen. Det innebär att barnen får ytterligare inflytande över vad
som sker på avdelningen. Vi försöker fundera vad som fångat barnens intresse,
vad de pratar och leker om. Vilka funderingar de har och hur de reagerade och
blev engagerade i tidigare aktiviteter på förskolan. Nu arbetar vi mycket med
dinosaurier, där har barnens intresse tydligt format vår verksamhet.
Dokumentationerna vi gör på förskolan är ett bra sätt att lyfta fram det
kompetenta barnet. Vi försöker att göra dokumentationer där barnen gör
framsteg av olika slag. Sen visar vi alltid dokumentationen för de barn eller barnet
som är med. Då kan vi prata och uppmärksamma det positiva som hänt. Synliggör
barnets lärande. Min förhoppning är att barnen ska se sig själva som självständiga
och kompetenta individer. Vi har använt oss mycket av projektor på senaste tiden
för att titta på bilderna med barnen direkt i anslutning till en aktivitet. Då får
barnen berätta om deras upptäcker och lekar. Då övar vi oss tillsammans på att
uttrycka oss och kommunicera, vilket varit väldigt givande.
[Ange företagets namn]
4
Pedagogernas förhållningssätt samt förskolans miljö är två viktiga faktorer för
barnens inflytande i förskolan.
Inflytande handlar inte bara om att få bestämma utan att ha möjlighet att påverka
och att vara delaktig.
 Vi ger barnen alternativ.
Vår miljö är viktig. Den ska vara lustfylld och lärande.
Att barnen ska kunna välja mellan aktivitet och material.
Vi tänker på att materialet är på barnens nivå, att det är synligt och lätt att
ta fram.
Tex att våra ”knoppussel” finns på nedersta hyllplanet så att de allra yngsta
barnen når dessa. Böckerna är placerade på boklister lågt ner så att alla
barn kan ta en bok.
Vi har försökt att placera klädhyllorna så lågt ner det går för att barnen ska
få möjlighet till att nå kläder själv.
Vi organiserar miljön i tydliga vrår med olika material.
Vi uppmuntrar och lär barnen ta ansvar över sin miljö. Efter avslutad lek
sorterar vi lekmaterial för att det ska bli roligt för oss alla att leka igen.
Vi är glada över vår miljö. Vi har få men större rum där barnen kan mötas i
lek och mötesplatserna inbjuder till att barnen leker många tillsammans.
I leken stimuleras kommunikation och förmåga att samarbeta och lösa
problem.
(Vi pedagoger finns nära för att hjälpa barnen vid ev konflikter.)
Vi behandlar barn lika respektfullt som vuxna!
Inflytande handlar om att barnen har möjlighet att göra sådant som det själva vill
göra och om att få komma till tals och bli delaktiga i ett sammanhang tillsammans
med andra.
SAMARBETE FÖRSKOLA – HEM
Den största delen av samarbetet med hemmet sker i vardagen. Vi möter föräldrar
till barn på avdelningen vid hämtning och lämning. Då berättar vi om barnens dag i
den mån som det går och passar. Dessutom försöker vi att besvara de frågor och
funderingar som föräldrarna själva har. Genom att bygga upp ett förtroende till
föräldrarna och visa att man är öppen för samtal hoppas jag att föräldrarna
känner sig bekväma att komma till oss med sina funderingar och idéer.
Vid de tillfällen när vi har samtal med våra ansvarsbarn frågar vi föräldrarna hur de
ser på vår verksamhet och om det har några synpunkter, idéer eller funderingar.
[Ange företagets namn]
5
Vi har även skickat med tanken hem till föräldrarna innan samtalet att vi gärna
lyssnar till deras syn på verksamheten under samtalet och att de kan fundera vad
de har för funderingar till dess. Efter samtalet diskuterar vi i arbetslaget hur vi kan
förbättra vår verksamhet utifrån de tankar som föräldrarna har.
Veckobrevet är en bra chans att visa för föräldrarna vad vi gör i förskolan. Även
genom dokumentationerna i barnens pärmar och på väggen på avdelningen. I
veckobrev och dokumentationer lyfter vi fram hur förskolans verksamhet ser ut
och vilka möjligheter den ger till barnen. Genom det hoppas vi föräldrarna får en
insyn i vad som händer på förskolan, vilket lägger grunden för föräldrarna att
kunna ha inflytande i vår verksamhet.
Vi erbjuder en föräldraaktiv inskolning, föräldern vistas tillsammans med sitt barn på
förskolan.
Föräldrasamverkan i olika former.
 På hösten har vi ett föräldramöte där vi bl.a presenterat vår verksamhet
och barnens lärande i förskolan.
 Grillkväll föräldrar, barn, pedagoger
 Öppet hus
 Förskoleråd/matråd
 Utvecklingssamtal en gång per år/fler om föräldrarna önskar
Föräldrarna får möjlighet att utvärdera verksamheten genom enkäter på våren.
Vi är tydliga med vår förskolas mål ”Lära genom leken”
Bland annat genom veckobladet, utvecklingssamtal, daglig kommunikation.
Vi har också lyft och konkritiserat målet med bilder och text på vår stora
anslagstavla i hallen.
SAMARBETE FÖRSKOLA - FÖRSKOLEKLASS
Vi har telefonkontakt med pedagoger i förskoleklass
Tid för pedagogbesök från förskoleklass bokas, (det brukar vara skolan
som kontaktar oss)
Föräldrar informeras om besöksdagen
Vi har en dialog under pedagogbesöket, information delas ibland ut till
föräldrar från förskolan, angående start, besök från Förskoleklass mm.
Endast med Östra skolan finns ett samarbete där personal från skolan
kommer och hälsar på barnen i förskolemiljön
[Ange företagets namn]
6
Personal från förskolan har också följt barnen till Östra skolan och andra
skolor då inte föräldrarna haft möjlighet. De har fått göra besök två gånger
på vårterminen.
Resultat och analys
Systematiskt kvalitetsarbete på Luleå Dag o Nattförskola –
Charlottendal
Vi har satt följande verksamhetsmål som övergripande mål för vår förskola
VERKSAMHETSMÅL
för
Luleå dag och natt förskola
2012-2013
7
[Ange företagets namn]
VI VILL LÄRA GENOM LEK
Med en lärande miljö som är
Lustfylld
Spännande och utmanande
Utvecklande och skapande
Tillåtande
Flexibel
ska barnen få
skapande och utforskande aktiviteter
där
Språk
Matematik
Naturvetenskap
Teknik
Likabehandlingsarbetet
stimuleras i barnens lärande och
utveckling
I detta mål väver vi då in förskolans samtliga målområden.
Vi har månadsvisa uppföljningar där vi genom dokumentation ser hur vi ligger till i förhållande
till målet. Resultatanalys gemonförs kontinuerligt på dessa träffar.
Vi har under detta år haft stort fokus på naturvetenskaliga experiment tillsammans med
barnen. Kompetensutveckling med flera heldagar genom LTU:s försorg har givit oss bra
verktyg att ta itu med dessa områden. Resultatet har blivit fantastiskt bra. Intresserade barn
och föräldrar som givit oss mycket positiv respons på vårt arbete. Här kan speciellt nämnas
vårt projekt från ägg till fjäril som engagerade hela förskolan inklusive föräldrarna och där ett
gemensamt fjärilsutsläpp var ett avslutande crescendo.
Återkommande naturvetenskapliga experiment med barnen har givit dem en förtrogenhet
med alla former av naturvetenskap. Barnen har efterfrågat och själva tagit initiativ.
[Ange företagets namn]
8
Matematik har vi kontinuerligt arbetat med under en följd av år också med ett gott resultat.
Här har vi kunnat ge barnen fler och fler utmaningar i form av bland annat mattesagor och
flanosagor vilket har varit väldigt omtyckt av barnen och mycket lärorikt. Även här har
föräldrarna reagerat med positiv återkoppling till avdelningspersonalen. Barnen kan
kommunicera på matematiskt språk.
Vår fina ateljé är ett ofta förekommande inslag i barnens vardag. Här kan barnen få andra
ingångar i sitt lärande vilket har givit ett mycket gott resultat. Barnens alster i form av tavlor
och annat är också ett resultat i sig. De pryder väggarna på avdelningarna.
Sång och rytmik är två andra estetiska inslag i vårt fokus på att ”lära genom leken”. Under
dessa inslag kommer också andra lärprocesser in såsom t ex matematik och språklig
kommunikation.
Här följer ett exempel på en av vår förskolas avdelnings sätt att arbeta mer konkret med vårt
mål och utvärdering och resultatanalys:
Mål/

Varför? Jo, Lära genom leken
Tema Is & Snö

Vårt mål är att barnen efter avslutat arbete ska få en ökad
förståelse för Snö och Is

Barnen kommer att arbeta med olika sinnen, dessa stimulerar
vi med hjälp av leken, skapande verksamhet och
naturvetenskapliga experiment.
Tema Fjärilen

Ges möjlighet att studera fjärilen på nära håll och ta del av
fjärilens utveckling från larv - puppa och sedan färdig tistelfjäril.

Att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och
utvecklar sitt kunnande om djur.

Utvecklar sitt intresse för levande organismer och dess livscykel
i naturen.

Ge barnen möjlighet att uppleva med olika sinnen.
[Ange företagets namn]
9
”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin
förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom
sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer
och fysikaliska fenomen.”
(Lpfö 98, rev 2010)
Fokus/

Vad? Jo, Arbetat temainriktat Höst, Jul, Is & Snö, Fjärilar.

Under hösten gick mycket tid åt till att arbeta ihop barn- &
personalgruppen.

Matematik, språk, naturvetenskap (djur), använt oss av
utemiljön.

Under senare delen av hösten jobbade vi med tema Höst.
Matte och former, bokstäver av rönnbär, skriva själv. Fick
uppgifter att söka efter antal; ex 1 kotte, 2 pinnar. Mycket
uteaktiviteter. Naturrutan vid ankdammen, dit vi har gått var
6e vecka för att se förändringen i vår natur. Naturvetenskap
(djur).

Under vintern (december) arbetade vi främst med tema jul. Vi
klippte tomtens skägg, som blev kortare för varje dag,
adventskalender i form av strutar där barnen fick olika
uppdrag varje dag. Vi pysslade mycket, gick på utflykter;
julvandringen i kyrkan, teater, vi hade jullunch där t.o.m
tomten fick smaka av vår goda mat.

Temainriktat arbete under våren.
Is och snö
Fjärilen; att följa fjärilens utveckling från larv - puppa – färdig
tistelfjäril
[Ange företagets namn]
10
Metod/
Hur?
Jo, delat in dem i grupper. Barnen fick under en samling rösta på
vad deras grupp skulle heta, resultatet blev Apgruppen och
Drakgruppen (barns inflytande).








Använt oss av vår närmiljö, ”Arbetslaget ska ge barnen
möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har
betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det
lokala kulturlivet” (Lpfö 98, rev 2010, s. 12).
Studiebesök under året 2012-2013 Teater, biliotek, teknikenshus,
LLT, brandstationen, polisstationen, konsthallen, Vallens
miljöskola, akvariecenter, kyrkan & museet.
Väljartavlan, barnen får möjlighet att själva välja aktivitet
under vår inne verksamhet.
Tillgängligt material för barnen.
Tema Is & Snö, genom studiebesök och experiment har barnen
fått möjlighet att utveckla sitt lärande.
Matematik promenad, där barnen har letat former.
Naturruta, får följa utvecklingen i naturen.
Naturvetenskap. I vårt jobb att frysa vatten till is, mäta, se och
uppleva med våra sinnen.
Utvärdering

Gruppindelningen måste ses över, dela in dem utifrån
mognad. Vissa gruppkonstellationer funkar bättre/sämre.

Gemensamma dokumentationer vid bl.a temaarbete har visat
sig vara ett bra underlag vid utvärdering, då all fakta från
temaarbetet har varit samlat.
[Ange företagets namn]
11
Hur syns det i vår barngrupp

Barnen har visat ett ökat intresse och förståelse för snö & is. Vi
ser det genom deras agerande och hör det från deras
kommentarer. De ser ett samband om vad som sker när snön
smälter och varför! De kan förklara och återkoppla till det vi
pratat om, tex vi kan inte åka skridskor idag för att det är
vatten på banan, idag kan vi göra snögubbar för att det är
varmt ute och kramsnö. Barnen kan även förklara hur det
kommer sig att fiskarna kan överleva vintern.

Intresse för fjärilarna, barnen kan förklara processen på hur det
blir en färdig fjäril. Från larv – puppa – färdig tistelfjäril. Kommer
mer när vi gjort en resultatanalys av arbetet som är i full gång.

Barnen hittar matematiska former i sin vardag.
Framtid

Arbeta med gemensamma teman.

Arbetslaget gör en gemensam dokumentation när vi jobbar
temainriktat, vilket ligger till grund för senare utvärdering av
året som gått.
Så här i efterhand när vi tittar tillbaka på året som gått, ser vi att vi
har gjort väldigt mycket saker med barnen med ett gott resultat. Vi
har jobbat mycket med att få ihop gruppen. Vi har jobbat mycket
med relationer, gruppstärkande aktiviteter, socialt samspel mm. Vi
har även en ny personalgrupp som funkar och vi trivs jättebra
tillsammans! :)
Här är en annan avdelnings exempel:
[Ange företagets namn]
12
Varför/mål SNÖ OCH IStema
Förstå enkla kemiska
processer och
fysikaliska fenomen
Utveckla sitt ordförråd
Iaktta och reflektera
Forma, konstruera och nyttja
material och teknik
Vad/fokus
Lära genom leken.
Förbättra ordförrådet
kopplat till ämnet
Förstå och uppleva naturens
fenomen som
is, vatten, snö och hur dem
relaterar till varandra.
Utveckla barnens kreativitet
och lust att skapa
Hur/metod
Experiment med snö, is och
vatten. Tina – smälta, ånga,
frysa.
Tittskåpet: iaktta, reflektera
och samtala.
Uppleva: känna, titta, lyssna,
smälta, hälla, äta, smaka,
konstruera och forma.
Uppleva med alla sinnen.
Använt utemiljön genom
utflykter och att uppleva
fenomenen när de sker
utomhus.
Utvärdering/resultat
Barnen blev engagerade i
experiment. Utforskade,
samarbetade.
Barngruppen fick möjlighet
att förstå naturens olika
fenomen från olika
perspektiv. Det bildades en
helhet, rödtråd. Det var
givande att attackera ämnet
från flera håll och ändå
stanna kvar i samma
grundfråga. Vi hade inte
bråttom.
[Ange företagets namn]
13
Så syns det i vår
barngrupp/bevis
Barnen kommer till oss med
frågor och funderingar på
hur vi kunde fortsätta. Dom
vet vad som skulle hända.
Barnen är intresserade.
Dom uppmärksammar
årstider och vad som händer
ute. Dom fortsätter att
studera årstiderna och har
naturens fenomen i våren
och sommarens nya former.
Planera hur vi går vidare
Bli bättre på dokumentation
- analys och resultatdelen. Vi
vill fortsätta arbeta med
temat nästa vinter. Vi vill
fortsätta att studera
naturens fenomen året runt
utifrån vilka fenomen som
sker utanför vår dörr.
Plocka in fantasi – storyline
- problemlösning.
Bli bättre på att följa upp
förra veckans planering.
Här är ett tredje exempel:
Varför/mål: Lära genom leken
Tema Snö och is
Frågor vi ställde oss? Vad har barnen för tankar om snö? Vi intervjuade dem.
Under temat gav vi gav barnen utmaningar att uppleva och utforska snö och is på olika sätt.
Vi har dokumenterat barnens upplevelser och reflektioner genom text och bild.
Tema: Mångfald
Utifrån brevet som barnen skrev till Trulsa där de svarade på hennes frågor. En del avbarnen
förklarade för Trulsa hur solen påverkar när vi har vinter/ sommar. Då ville vi visa övriga barn
hur det kan bli så med hjälp av lampa och jordglob. Därigenom väcktes intresset för olika
länder flaggor och språk.
Hur blev det? vad har vi uppnått?
Lugna, trygga barn, självständiga barn. De hjälper varandra, empatiska, hänsynstagande.
[Ange företagets namn]
14
Barnen har blivit duktiga på att klä på/ av sig.
Vi är nära barnen så vi ser vad som händer och kan hjälpa barnen vid eventuella konflikter.
Uppmuntrar positivt beteende. Lyssnat på barnen.
Föräldrarna förmedlar att barnen lär sig mycket på förskolan genom att barnen har berättat
hemma. Föräldrarna har blivit mer delaktiga. Ex. Vi ser ett ökat intresse för våra
dokumentationer och barnens arbete.
Detta har vi uppnått genom att vi fångat upp föräldrarna dagligen, genom veckobreven och
att vi har uppe aktuella dokumentationer. Temaarbetena har väckt barnens intressen.
Vi har spunnit vidare på deras funderingar i temaarbetet. Tex i snö och is fick de testa sina
olika tekniker.
Barnen förstår samband i en process. Detta ser vi genom att barnen upprepar. Tex. Ägg ,larv,
puppa, fjäril. Dokumentationerna försöker vi ha i barnens nivå, de pekar och berättar.
Upprepning.
Genom att vi sjunger dagligen, har barnen lärt sig nya sånger och ramsor. Vi har även sjungit
på engelska vilket har varit uppskattat och barn vars föräldrar pratar engelska har känt sig mer
delaktiga.
Föräldrarna och vi ser/ hör att barnen använder mer matematiska begrepp. Tex vid
måltiderna säger de – Jag sitter mitt emot dig, barnen räknar ofta spontant, pratar om olika
former, olika läges ord.
Barnen visar intresse för skriftspråket. De använder ofta namn som finns som flano för att
försöka skriva sitt namn. De står ofta vid alfabetet och pekar, samtalar om olika
bokstäver,
hittar bokstav som finns i sittnamn.
Vi ser att barnen gärna vill höra böcker.
Fler och fler barn är delaktiga i rollekar, de leker självständigt. Duktiga på att sortera saker
efter lek.
Framgångsfaktorer: Miljön är anpassad, tydliga lek och mötesplatser. personalen är nära
barnen, vi ger dem tid till fri lek.
Hur går vi vidare?
Vi delar upp barnen och ger småbarnen möjlighet att höra på sagor, flano i liten grupp.
Sångkort och instrument som barnen spontant kan använda.
Barnen får tillverka instrument
Vi har musik, sångsamling på fredagar.
[Ange företagets namn]
15
Reflektion över barnens lärande och varför vi nått ett så fint resultat.
Barns lärande:
 Erfarenhetslärande
 Överföring
 Fakta
 Fortsatt intresse
 Lärt sig en metod
 Empati
 Trygga barn
 Föräldraåterkoppling
 Metakognition-insikt om hur man lär sig.
Varför så bra resultat?
 En bra undervisningsnivå.
 Vi är nära barnen.
 Olika undervisningsmetoder.
 Dokumentationer i barnhöjd.
 Pigga pedagoger.
 Alla vet målet – lära genom leken.
 Bra samarbete.
Vi är glada över att ha nått ett så fint resultat.
Vår undervisning på Luleå Dag o Nattförskola – Charlottendal
bygger på Vygotskijs tankar om hur lärande går till.
•
Kontext – sammanhang
•
Aktivitet – verksamhet som ingår i socio-kulturell-historisk praxis
•
Proximal utvecklingszon – närmast belägna utvecklingssteg
•
Röda tråden – pedagogisk helhetssyn
•
Social – interaktion
•
Aktiviteter mellan människor
•
Yttre aktiviteter skapar råmaterial för inre processer
•
Aktivitet är lärandets grund
•
Utveckla stödstruktur
[Ange företagets namn]
16
•
Barn söker upp interaktioner = vem kan det jag vill kunna
•
Åtgärdsprogram ska vara tips och råd hur man kan praktiskt
övar det som ska utvecklas, vilka interaktioner som kan skapas
•
Gör det tillsammans
•
Utveckla interaktioner i vardagliga samtal
•
Involvering – vara med från början
•
Delaktighet – aktivitet föregår vetande
•
Dialog – böljande fram och tillbaka
•
Social responsivitet – äkta gensvar
•
Utveckla lärandets metoder – lära oss tänka
•
Genom leken kan dessa barn lära sig
•
1 Skapa en fantasitankevärld
•
2 Ge objektet en mening
•
3 Tänkandet kan komma före görandet
•
4 Urskilja
•
5 Använda ett hjälpmedel (pivå) för att kunna
tankevändor
göra
Genom att ha ovanstående visdomsord i bakhuvudet under dagen
tillsammans med barnen har vi kommit osedvanligt långt med
lärandet.
Kök/städ
En ny organisation för kök/städ trädde i kraft på hösten 2012.
Den innebar att tre personal delade på kök- och städuppgifter i
proportionen av 75 procent kök och 25 procent städ.
Vårt mål har varit att för köket laga god och säker mat och för
städet att det ska vara blänkande rent på vår förskola.
Kost, hygien och utevistelse är viktiga hörnpelare för utveckling av ett
hälsosamt liv.
[Ange företagets namn]
17
Resultatet är gott då det gäller god och säker mat men för vårt mål
med en blänkande ren förskola kan vi ta ytterligare steg. Här har all
personal en del i vår målsättning i hur bland annat vi tänker kring
leksaker och materiel som för stunden inte används. Hur vi lär våra
barn att uppträda hänsynsfullt mot vår miljö både inom- och
utomhus.
Våra städrutiner är väl kända både för städ- och övrig personal och
har ändrats eftersom verksamheten har förändrats.
Köket har arbetat flexibelt då verksamheten så kräver med ett
mycket gott resultat vid t ex utflykter.
Reflektion: Att städa samtidigt då verksamhet pågår innebär
påfrestningar för både barn och vuxna.
Processarbete kring vår nya Likabehandlingsplan
1. Hur vi arbetat förebyggande mot kränkningar
Vara förebilder.
Vara närvarande i barngruppen.
Vi samtalar med barnen.
Lyfter fram positiva beteenden.
Uppmuntrar barnen.
Reflekterar över hur miljön påverkar barngruppen.
Välja litteratur och gjort egna böcker för att lyfta fram olikheter och positiva
egenskaper.
Jobba för att få ihop gruppen.
Vid inskolning har det nya barnet fått några jämnåriga barn att bekanta sig med i
en mindre grupp de första dagarna.
2. Hur vi agerat om det ändå uppstått kränkningar
Suttit ner med barnen och försökt få till en lärande situation av vad som hänt.
Lyfter bort barnet vid fysisk konfrontation. Berättar till barnen att det inte är okej.
Vi samarbetar så att det finns två vuxna så att inte den utsatte blir bortglömd. Pratat
mellan pedagoger, föräldrar och förskolechefen om händelsen.
Sätta barnet i soffan – prata lugnt – komma fram till något.
Ta ögonkontakt.
Vi har funderat på hur vi ska göra för att skapa en bättre reflektion.
Öva på stopphanden!
[Ange företagets namn]
18
Vi uppmuntrar barnen att berätta sina känslor (alla inblandade),
3. Vad ska vi ta med i nästa års Likabehandlingsplan
Motarbeta tydliga grupperingar.
Vara tydlig i kontakten med barn och föräldrar att alla kompisar duger. Vi har haft
mycket prat på Rian 1 att bara en del är kompisar. Vi vill att alla barn ska prata om
alla som kompisar.
Vara tydliga med när vi kan gå ifrån barngruppen. Kommunikation!
Fundera över hur vi pratar med varandra. Sluta höja rösten.
Skriva OSIS då någon kränkning förekommer.
Stora barn som får hjälpa till vid inskolning.
Alla hälsar på alla.
Ny Likabehandlingsplan för Luleå Dag o Nattförskola Charlottendal
Vi har arbetat fram en ny Likabehandlingsplan att gälla från hösten 2013.
Vi har gjort en kartläggning av vad och var på förskolan situationer kan uppstå där
kränkningar kan uppstå.
1. Vi tror att vid olika typer av fri lek såsom rollekar kan barn bli
 Utanför i leken vilket kan medföra dålig självbild, en känsla av att man inte
duger.
 Dominanta ledare uppenbarar sig på arenan som styr och ställer.
 Missförstånd i kommunikationen eftersom barnen är i olika faser i
språkutvecklingen.
Dessa situationer ska vi försöka att förebygga genom att pedagogerna placerar sig
i olika rum för att vara där barnen är.
Pedagogerna måste vara mentalt närvarande, på tå, för att kunna gå in och styra
upp då negativa situationer uppstår. Vi måste vara uppmärksamma på barnens
signaler och kroppsspråk.
Lokalerna måste göras lättöverskådliga, transparenta rum.
Vi ska försöka prata med barnen om hur en bra kompis ska vara. Detta ska ske på
varje avdelning och då görs tydliga regler upp tillsammans inom vilka gränser vi
måste hålla oss.
”Kamratskap”
Samarbeta i hela huset med alla barn
[Ange företagets namn]
19
Vi vuxna ska vara förebilder med öppenhet, lyhördhet och ett
bemötande där alla känner sig välkomna.
Alla ska behandla andra som man själv vill bli bemött.
Se till att alla leker med alla.
Respektera att vi kan se olika ut, tänka och tycka olika.
Ha ett empatiskt och hjälpsamt arbetssätt.
Personalen gör upp regler för hur en bra kollega ska vara i samma
anda som vi vill att våra barn ska vara mot varandra.
Vi ska också genom flanosagor, andra sagor, drama, böcker, massage
och taktila övningar få barnen att förstå det sociala samspelet där inga
kränkande handlingar förekommer.
Vi tillåter ej att barnen är dumma mot varandra.
Vi tar tag i problemen då de uppstår på en enda gång.
2 Vi ser också matsituationen som en risk där kränkningar kan uppstå.
 De äldre barnen ges förtroende att sitta ensamma och då kan dominanta
barn ta all plats och kränkningar kan uppstå.
Detta kräver ökad medvetenhet och uppmärksamhet hos oss. Via dialog med
barnen ska vi försöka hitta en lösning där alla kan känna sig trygga.
3. Utevistelsen är också en situation där kränkningar kan uppstå.
 Ökad yta, fria konstellationer med fler barn och där barnen lätt kan komma
i skymundan gör detta till en risksituation.
Här krävs en närvarande pedagog med tydliga regler för vad som gäller på gården.
Allmänt ska vi vid dessa situationer liksom för vårt förhållningssätt på förskolan
vara
 Positiva i vår respons på barnen, förstärka det positiva och inte det
negativa. Vi ger beröm när barnet gjort något bra. Leta fram en bra
situation för barnet och förstärk det.
[Ange företagets namn]
20
Så här skall vi arbeta om det uppstår diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling på Luleå Dag o Nattförskola – Charlottendal
•Arbetslaget kontaktar alltid först förskolechefen, som
beslutar om vidare åtgärd.
Det kan bestå i att
• •Arbetslaget pratar med de inblandade enskilt eller tillsammans och tar reda på
vad som hänt. Kränkningen ska omedelbart upphöra.
•Arbetslaget informerar föräldrarna om vad som hänt. Detta gör den som speciellt
ansvarar för det eller de barnen som det hänt något med – ansvarsbarn.

Uppföljningsmöte med den kränkte och föräldrar

Uppföljningsmöte med den kräkande och föräldrar
Alla former av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
inom personalgruppen, eller personal mot barn eller barn mot personal anmäls
direkt till förskolechefen för vidare åtgärd
Sammanfattning av verksamhetsåret på Luleå Dag
o Nattförskolan - Charlottendal
Våra kompetenssatsningar inom matematik, språklig kommunikation
och naturvetenskap samt teknik har givit mycket goda resultat inom
vår verksamhet, som tidigare beskrivits.
Att all personal verkar i riktning mot målen har starkt bidragit till vårt
synnerligen goda resultat.
Våra samverkansdagar/utvecklingsdagar en gång i månaden är
också en framgångsfaktor. Där sker avstämning i vårt systematiska
kvalitetsarbete. En lång tradition i vår förskola att arbeta systematiskt
med kvalitetsarbete, ange riktning, arbeta fram metoder, systematisk
avstämning mot målen har givit en rutin, som är framgångsrik.
En synnerligen god kommunikation mellan ledaren och personalen
är
en
annan
framgångsfaktor.
Kommunikationen
mellan
avdelningarna och inom arbetslagen såväl på dagtid som på ob-tid
är väl utvecklad och imponerande.
[Ange företagets namn]
21
Nyrekryterad personal har smält in mycket väl med befintlig personal
och tillfört ny näring till en redan framgångsrik förskola.
En ny kost/städorganisation har också varit en injektion med
välutbildad personal på dessa poster och under hela
verksamhetstiden det vill säga även under ob-tid.
Hur vi kan bli bättre under nästa verksamhetsår
2013 - 2014 på Luleå Dag o Nattförskolan Charlottendal
Vi ska försöka förtydliga ännu mer de områden som vi i
webbenkäten till föräldrarna fick ”vet ej” – svar på.
Vår förskola fick ett väldigt positivt gensvar hos våra
föräldrar/brukare. Vi undrade mycket över att det på nästan varje
svarsalternativ fanns svaret hos en eller två – vet ej. Kan ha berott på
att föräldrarna sett tolkningsmöjligheter i frågeställningen och
därmed haft svårt att veta vad man skulle svara på. Men det kan
också ha berott på att vi från förskolans sida inte varit nog tydliga i
framtoningen. Det ska vi bli bättre på.
Till sist
vill jag tacka för det goda stöd som jag fått i form av
verksamhetschefen för förskolan samt vår utvecklare. De är
trygghetspersoner samt goda inspiratörer. Det har stärkt oss i våra
satsningar.
Dag som ovan
Förskolechef
Eje Larsson
[Ange företagets namn]
22