Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram

Vårdprogram
1 (9)
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Gäller för:
Godkänd av:
Utarbetad av:
Revisionsansvarig:
Arbetsterapeuter inom
demensutredning
Jan Hultbäck
Tf chef för Division
HHR
Kerstin Kåwe
Eva Sillén Samuelsson
Maria Klässbo
Forskningsledare
Centrum för klinisk
forskning
Utgåva:
Giltighetstid:
1
2011-02-01 – 2013-02-01
Demens i utredningsfasen arbetsterapiprogram
Eventuellt diarienummer:
2
Inledning
Arbetet med utredning av personer med minnesproblem eller misstänkt demenssjukdom är ett
teamarbete. I Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom betonar man
vikten av samverkan mellan olika professioner för att se patienten ur ett helhetsperspektiv (1).
Syftet med detta arbetsterapiprogram är att vi ska använda gemensamma metoder inom
Värmland för arbetsterapeutisk utredning i samband med utredning av kognitiv svikt eller vid
demenssjukdom. Målet är att öka kvaliteten på arbetsterapeutisk utredning samt att underlätta
samverkan i vårdkedjan. Programmet ska säkerställa att personer med minnesproblem och
misstänkta eller diagnostiserade demenssjukdomar både yngre och äldre, ska ges så god och
likartad arbetsterapi som möjligt.
Arbetsterapiprogrammet vänder sig till arbetsterapeuter i Värmland som arbetar inom området
demens främst inom landsting – primärvård/specialistvård men också till arbetsterapeuter i
kommunerna som kommer i kontakt med personer med kognitiva svårigheter.
Programmet är framtaget av arbetsterapeuterna Kerstin Kåwe och Eva Sillén Samuelsson som
arbetar med demensutredning på specialistnivå i Landstinget i Värmland.
Bakgrund
De flesta demenstillstånd i Sverige, liksom i västvärlden i övrigt, orsakas av
primärdegenerativa demenssjukdomar. Dessa sjukdomar angriper i första hand centrala
nervsystemet, vilket inte utesluter att även andra organ engageras. Sjukdomen skadar olika
strukturer och funktioner i hjärnan och leder till degeneration av neuron men också av andra
celler och strukturer. De primärdegenerativa demenssjukdomarna anses inte orsakade av
infektioner eller kärlsjukdom (2).
Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom därför kommer vi att fokusera på
den diagnosen, men symtomen finns även vid andra demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom
brukar delas in i olika faser en tidig, en mellan och en sen fas (2).
Den tidiga fasen
Till att börja med kan det ofta förekomma ett förnekande av symtomen, man bagatelliserar
sina problem. Den första kontakten med sjukvården initieras ofta av anhöriga. De senaste åren
har dock ett antal kända personer trätt fram och berättat om sina erfarenheter, vilket har gjort
att fler personer med liknande symtom har sökt vård. Det mest framträdande symtomet vid
demenssjukdom är minnessvårigheter och detta påverkar aktivitetsförmågan på olika sätt.
Vanliga svårigheter är att komma ihåg tidpunkter och händelser samt att minnas vad man ska
göra eller vad man nyligen har gjort. Minnesnedsättningen kan resultera i att en del saker inte
blir gjorda och att andra saker utförs ett flertal gånger. Personen kan förlägga saker och
behöva skriva minneslappar. De kan även ha problem med uppmärksamhet, och att planera
och organisera aktiviteterna i sin vardag. I hemmiljön är det lättare att klara sig, medan det
kan vara svårare att orientera sig på främmande platser. Att leta efter ord är vanligt, men på ett
ytligt plan förefaller ofta språket intakt. Depressiva symtom är vanliga när personen känner att
det är en förändring på gång. Funktionellt är personen oberoende i alla ADL-aktiviteter.
Motoriskt finns det inte heller några tydliga symtom. Tidiga tecken på en demenssjukdom kan
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Arbetsterapeuter inom demensutredningar
2011-02-01 – 2013-02-01
2
3
vara svårigheter att använda vardagsteknik så som att använda telefontjänster, att ta hand om
ekonomin, sköta sin medicinering eller att använda allmänna kommunikationer (2).
Mellanfasen
Under denna fas blir personen mer beroende av yttre stödåtgärder. Minnes- och
orienteringssvårigheterna är nu uppenbara. Exempel på symtom kan vara att personen
glömmer namn på barn och barnbarn. Det är svårare att komma ihåg vad som gjorts under
sista veckan, medan minne från barndom finns kvar intakt. Språkligt kan personen ge ett
osäkert intryck, personen kan uttrycka sig diffust med tydliga ordsökningsproblem och
omskrivningar av ord. Ibland kan det vara svårt att riktigt känna igen sig i hemmiljö. De kan
ha läs- och skrivsvårigheter. Svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser börjar märkas, till
exempelexempel svårt att knäppa knappar, låsa upp ytterdörren eller skruva i en glödlampa. I
denna fas brukar man prata om sjukdomens fyra A:
• Amnesi (minnesförlust)
• Afasi (språksvårigheter)
• Apraxi (svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser)
• Agnosi (oförmåga att identifiera föremål)
Hos en del gör sig beteendeförändringar märkbara så som; apati, oro, irritation, aggressivitet
eller sömnsvårigheter. På grund av att olika funktioner är drabbade blir utförandet av
vardagliga meningsfulla aktiviteterna påverkade och personen behöver vägledning eller hjälp.
I denna fas påverkas förmågan att klara matlagning, städning och andra vardagliga sysslor.
Även fritids- och hobbyaktiviteter kan vara för komplicerade för att ge avkoppling. Efter hand
som sjukdomen framskrider tilltar begränsningarna och den sjuke behöver allt mer hjälp med
att sköta sina personliga aktiviteter. Andra svårigheter som kan visa sig är att hitta både i nya
och familjära miljöer, veta var man är i tiden och även svårigheter med att orientera sig till
egen person. Nedsatt förmåga att inse konsekvenserna av sina handlingar kan resultera i risker
för personen själv eller andra. Växlingar i humöret kan leda till konflikter och medföra att
man hamnar i oönskade situationer (2).
Hur aktivitetsförmågan påverkas varierar mellan olika demenssjukdomar och mellan olika
individer. Personens vilja och motivation samt vanor och roller inverkar på
aktivitetsförmågan. En viktig aspekt som också påverkar är individens grundpersonlighet,
liksom egna upplevelser och erfarenheter av att bli allt mer begränsad (2).
Personer med demenssjukdom kan som en följd av bristande funktioner och försämrad
aktivitetsförmåga samt nedsatt självkänsla ha svårigheter att vara delaktig i ett flertal
livssituationer. Detta leder till mindre möjligheter att delta i sociala och kulturella aktiviteter,
som kan ge mening åt vardagen. Dessa begränsningar kan leda till isolering, både för
individen och för dennes familj (3).
Den sena fasen
I denna fas är personen oftast beroende av dygnet runt hjälp och är troligtvis på ett särskilt
boende. Personen har gått ner i vikt (vilket hör till sjukdomsförloppet trots adekvat kost).
Inkontinens är vanlig. De fyra A:na har ytterligare förstärkts. Personen är helt desorienterad
till tid och plats. Det finns betydande kommunikationssvårigheter. Omtalningar och ekotal
förekommer ofta. Ibland kan svårare beteenden finnas såsom aggressivitet, vandrande eller
rop. Motoriskt ser man stelhet och rörelsefattigdom (2).
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Arbetsterapeuter inom demensutredningar
2011-02-01 – 2013-02-01
3
4
Personer med Alzheimerssjukdom försämras successivt och sjukdomen leder till för tidig död
och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukdomsdurationen är i genomsnitt nio år
med en stor variation (1 – 20 år) hos den enskilde personen (2).
Åtgärdsmål
Arbetsterapeutens syn på hälsa är enligt Etisk kod för arbetsterapeuter: ”en människa har
hälsa när hon som helhet fungerar väl och i sitt sociala och kulturella sammanhang kan
realisera sina vitala livsmål. ” Det vill säga uppnå det tillstånd som är nödvändiga för
personens minimala lycka (4).
Målet med arbetsterapi är att individen ska klara sin personliga vård, vardagens aktiviteter och
fritid så självständigt som möjligt. Beroende på problem, behov, önskemål och förutsättningar
skiftar insatser och behandlingstider (4).
Arbetsterapi omfattar det mänskliga görandet så som det uttrycks i socialt och kulturellt
definierade aktiviteter. Arbetsterapi är kunskapen och vetenskapen om hur resurser i
individen, omgivningen och aktiviteter integrerar och stimulerar till delaktighet i
livssituationen. Kunskapen och vetenskapen innefattar även förebyggande och terapeutisk
tillämpning med syfte att stimulera till välbefinnande i det dagliga livet (4).
Arbetsterapeutens medel att nå detta mål består i att genom arbetsterapi (individuellt eller via
omgivningsfaktorer) bibehålla patientens aktivitetsförmåga och kompensera för nedsatt
aktivitetsförmåga, så att patienten upplever tillfredsställelse i sin dagliga livsföring i
möjligaste mån (4).
Prioriteringar
Enligt prioriteringsordningen hör demenssjukdom till prioriteringsgrupp 1B. Från och med 1
juni 2010 finns det nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som bör
följas (1).
Åtgärder
För att utföra en god arbetsterapeutisk utredning utgår arbetsterapeuten från olika teorier och
praxismodeller.
Model of Human Occupation
I Model of Human Occupation, MoHO lyfter Kielhofner fram hur sjukdomar och
funktionshinder påverkar människans aktivitetsutförande. Han menar att människans
självkänsla och självförtroende påverkas om dennes kapacitet inte räcker till för att uppfylla
de värderingar han/hon har. En förändring i människans liv, så som kronisk sjukdom, leder så
småningom till en stor omorganisation i dess aktivitetsmönster. För att de nya
aktivitetsmönstren skall bli stabila krävs att människan förändrar sina tankar, känslor och
handlingar och provar dem i den nya livssituationen, vilket ofta behöver göras i flera varv.
Det är människans totala livssituation som påverkar hur vardagen fungerar (5).
MoHO har sin teoretiska grund i psykologi och antropologi, men även delar från sociologi
och socialpsykologi finns med för att öka förståelsen för hur aktivitetsutförandet är
organiserat i vardagslivet. Fokus i modellen är på människans motivation till aktivitet, vilket
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Arbetsterapeuter inom demensutredningar
2011-02-01 – 2013-02-01
4
5
mönster de har i vardagslivet och vilken kapacitet de har att utföra aktiviteter. I MoHO är
mänsklig aktivitet beskriven som uppbyggd av tre inbördes relaterade komponenter: vilja,
vanor och utförande. Vilja syftar till motivation för aktivitet. Vanor till processen där
aktiviteter organiseras in i olika mönster och rutiner. Utförande till fysiska och mentala
förmågor som ligger till grund för färdigheter till aktivitetsutförande (5).
Arbetsterapeuter fokuserar på människans totala livssituation och vilka aktiviteter som är
viktiga för henne/honom. Genom detta kan de se hur beteendet skapar vanor och rutiner i
vardagen. Utförandet av dessa vanor och rutiner kräver ett samspel mellan människan och den
fysiska och sociala miljö som hon/han befinner sig i. Det är viktigt att det finns en balans
mellan människans kapacitet och inre och yttre krav. Människans fysiska och/eller sociala
miljö kan innehålla krav som påverkar dess aktivitet negativt, men den kan även ge
möjligheter till aktivitet. Det är människans vanor, roller och kapacitet som avgör om hon/han
upplever miljön som hindrande eller inte (5).
Utredande åtgärder
I den arbetsterapeutiska utredningen ingår alltid intervju/samtal, observationer i aktivitet och
användande av standardiserade bedömningsinstrument samt analys av inhämtat material.
Utredningen görs huvudsakligen på klinik. Den kan även innehålla hembesök,
arbetsplatsbesök eller kartläggning av fritidsaktiviteter. Samtycke från patienten för samtal
med anhöriga/närstående eller andra berörda personer runt patienten måste inhämtas.
ARBETSTERAPI PÅ BASAL UTREDNINGSNIVÅ I PRIMÄRVÅRDEN ELLER I
KOMMUNEN
I de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom står att läsa att det i
basalutredning ska ingå en funktions- och aktivitetsutredning av arbetsterapeut (2). Det
innebär att arbetsterapeuten ska göra en aktivitetsbedömning som med fördel kan följa ADLtaxonomins struktur (6) med fokus på kognitiva funktioner eller en bedömning med
Assessment of Motor and Process Skills, AMPS (7). Vi ska också göra en aktivitetsanamnes,
ta reda på vilka förändringar som har skett och när. Vi ska fokusera på patientens förmåga att
minnas, hålla tempo, vara uppmärksam, inlärning, rumslig orientering, språk, planera och
organisera i aktivitetsutförandet. Ett samtal med anhöriga är också värdefullt, görs om möjligt
enskilt. Använd gärna Anhörigintervju (8) eller Symtomenkät (9). Ytterligare kognitiv
bedömning görs utifrån läkarens önskemål. Det kan till exempel vara kognitiv bedömning
med Mini Mental test (10) och Klocktest (11).
ARBETSTERAPI PÅ SPECIALIST NIVÅ, UTVIDGAD UTREDNING
På specialistnivå så gäller det att fördjupa den funktions- och aktivitetsbedömning som är
gjord. Det är viktigt att fokusera på de olika kognitiva funktioner som påverkar
aktivitetsförmågan. Patienter som är under utredning för demenssjukdom i tidigt skede kan ha
problem med minne, tidsuppfattning, att få ihop helhetsbegrepp, abstraktion och exekutiv
förmåga. Då en funktions- och aktivitetsbedömning ska vara gjord i basalutredningen så är det
viktigt att utgå ifrån den när fördjupad intervju/observation sker för att kartlägga personens
motivation till aktivitet, vilket mönster de har i vardagslivet och vilken kapacitet de har att
utföra aktiviteter. Arbetsterapeuten bedömer till exempel med MOHOST (12). Beroende på
organisation och tid kan även bedömning göras med Arbetsterapeutisk Bedömning av
Kognitiva Djupa, Bakre och Främre funktioner (13), AQT (14), Cognistat (15) eller
Rivermead Behavioural Memory Test (16).
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Arbetsterapeuter inom demensutredningar
2011-02-01 – 2013-02-01
5
6
Arbetsterapeutisk utredning utifrån de fyra A:na och beskrivet utifrån ICF
AMNESI – Minnesförlust
Minnesfunktioner b144
Funktioner av kort- och långtidsminne, omedelbart, nyligt och avlägset minne,
minnesomfång, att dra sig till minnes, att erinra sig, funktioner som används för att komma
ihåg och att lära in, såsom vid allmän, selektiv och dissociativ minnesförlust (17).
Utredande åtgärder
Intervju och observation som belyser de olika delarna i definitionen av minnesfunktion.
Använd ADL-taxonomin som grund.
Analys Se specifikt stycke nedan
AFASI – Språksvårigheter
Psykiska språkfunktioner b167
Funktioner för mottagning och avkodning av talat, skrivet eller andra former av språk såsom
teckenspråk, funktioner att uttrycka talat, skrivet eller andra språkformer, integrerade
språkfunktioner, talade och skrivna såsom vid receptiv afasi och expressiv afasi (17).
Utredande åtgärder
Språkstörning innebär att man glömmer ord, stakar sig, benämner saker och ting med fel ord,
man kan kasta om ord i meningar eller man upprepar vad andra nyss har sagt. Att med ord
kunna tala om vad man vill, vad man behöver och kräver blir svårare. Personen blir hänvisad
till en situation där andra personer ska försöka tolka och gissa sig till vad han/hon vill. När en
människa inte längre på ett begripligt sätt kan meddela sig med omgivningen är det lätt att
han/hon blir avbruten och nonchalerad. Det kräver eftertanke att fatta beslut åt någon annan.
Bedömningen görs i samband med intervjun/observationen.
Analys Se specifikt stycke nedan
APRAXI – Svårigheter att utföra ändamålsenliga rörelser
Psykisk funktion att ordna sammansatta rörelser i följd b176
Funktioner att organisera och samordna sammansatta målinriktade rörelser. Vilket innefattar
funktionsnedsättningar som vid ideatorisk apraxi, ideomotorisk apraxi, påklädningsapraxi,
ockulumotoriskapraxi och talapraxi (17).
Utredande åtgärder
Det innebär att det är svårare än tidigare att klara av inlärda färdigheter och utföra vardagliga
aktiviteter. Det kan också innebära att det är svårare att utföra en hel aktivitet från början till
slut, till exempel telefonera, klä på sig, resa sig upp. Dessa svårigheter kan man inte träna
upp, men man kan hjälpa personen med demenssjukdom att komma igång med en handling.
Det är viktigt att man gör en aktivitetsbedömning med fokus på de olika kognitiva förmågorna
som tidigare har nämnts. Är patienten medveten om sina förmågor kan enbart en intervju
göras.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Arbetsterapeuter inom demensutredningar
2011-02-01 – 2013-02-01
6
7
Analys Se specifikt stycke nedan
AGNOSI – Oförmåga att identifiera föremål
Perceptuella funktioner b156
Specifika funktioner för att känna igen och tolka sinnesstimuli. Detta innefattar funktioner av
auditiv och visuell perception, lukt, smak samt taktil och visuospatial perception såsom vid
hallucinering eller illusion (17).
Utredande åtgärder
Det innebär att personen får svårigheter med orienteringen i tillvaron, både till egen person
och i omgivningen. Man får svårare att hitta både i nya och i välkända miljöer, svårare att
känna igen föremål, bilder eller ansikten. Avståndsbedömning kan försämras, man får svårare
med bakom, framför, över, under, höger, vänster osv.
Det är viktigt att man gör en aktivitetsbedömning med fokus på de olika kognitiva förmågorna
som tidigare har nämnts. Är patienten medveten om sina förmågor kan enbart en intervju
göras.
Analys Se specifikt stycke nedan
Analys av arbetsterapeutbedömning
Det unika med den arbetsterapeutiska aktivitetsbedömningen som skiljer oss från andra
professioner är vår analys, det vill säga det vi ser när vi tittar på patienten. Inom de flesta
yrken relaterar man till en vedertagen terminologi som underlättar för alla inom
yrkesgruppen. Detta kan ibland bli problematiskt då olika närliggande yrkesgrupper använder
sig av samma ord och även då orden är av mera generell karaktär. Även om man använder sig
av samma ord så är det inte givet att man relaterar till samma företeelse. Därför blir analysen
en mycket viktig del av det arbetsterapeutiska arbetet. För det är här som vi beskriver
patientens resurser och begränsningar och vilka möjligheter som ligger till grund för vidare
arbetsterapi (18).
I analysen ska det tydligt framgå på vilket sätt genomförandet av den valda aktiviteten utföll
samt hur kapaciteten på utförandet påverkar och eventuellt ger en aktivitetsbegränsning och
en delaktighetsinskränkning. Till detta läggs även hur omgivningsfaktorer påverkar hela
situationen (den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever och
verkar), om de är stöttande eller hindrande (17, 18).
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Arbetsterapeuter inom demensutredningar
2011-02-01 – 2013-02-01
7
8
Viktiga begrepp att ta hänsyn till i analysen:
Ansträngning, fysiskt och psykiskt
Vilka funktioner är påverkade? Hur uttröttad blir
patienten av aktivitet? Hur utför patienten
aktivitet fysiskt, såsom placering, hantering och
förflyttning av kropp och föremål? Psykisk
trötthet.
Effektivitet
Vilka funktioner är påverkade? Har patienten en
egen idé till aktivitet? Finns initiativ till att
starta, fortsätta, avsluta och utvärdera aktivitet.
Kan patienten välja rätt redskap för aktivitet.
Finns förmåga till överblick av aktivitet,
simultankapacitet, insikt, impulsstyrning,
uppmärksamhet, minnefunktion, organisation,
planering av sin tid. Har patienten rumslig
förmåga till person och miljö. Blir resultatet som
det var tänkt?
Säkerhet
Utförs hela aktiviteten på ett säkert sätt? Finns
risker? Så som fall, brännskador med mera.
Självständighet
I vilken grad är patienten självständig? Vilket
behov finns av verbal och fysisk guidning? Finns
behov av aktiv hjälp av annan person?
Vardagsteknologi
Hur påverkas patienten av vardagsteknologin i
hemmet och samhället? Så som koder till olika
betalkort, portar, användande av Internet,
betalning av räkningar, mobiltelefon, bärbar
telefon, stationär telefon, spisen, tvättmaskinen,
DVD, sätta på TV, hantera TV-dosa, låsa
ytterdörren, rakapparat, köpa biljetter, titta efter
tider i tidtabeller med mera.
Det är viktigt att i dokumentationen inte bara få med resultat, utan också beskriva beteende
under samtal, observation eller testning, insikt, samverkan, koncentration, uthållighet,
störningsmoment, formell och emotionell kontakt, förmåga att ta in instruktioner och använda
strategier. Viktigt att veta är att en förändring i de olika funktionerna inte automatiskt innebär
en förändrad aktivitetsförmåga (19), men att nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter kan
bero på nedsatta funktioner (20). Funktioner, tillsammans med aktiviteters meningsfullhet
samt förutsättningar i människans miljö, anses kunna bidra till aktivitetsförmåga (21).
Aktivitet, meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i samspel med omgivningen, påverkar
hälsa (4).
Förslag på implementering av vårdprogrammet
Detta program ska först och främst spridas via Demensnätverket för arbetsterapeuter i
Värmland. Det kommer att finnas på Vård- och samverkansprogrammets sida
www.liv.se/demens och på www.liv.se/vardprogram.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Arbetsterapeuter inom demensutredningar
2011-02-01 – 2013-02-01
8
9
Referenser
1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Stockholm: Socialstyrelsen; 2010.
2. Basun H, Ekman S-L, Englund E, Gustavsson L, Lannfelt L, Nygård L et al. Om
demens. Stockholm: Förlaget Hagman; 1999.
3. Christiansen C, Baun C. Enabling function and well-beeing. 2:a uppl. Thorofare NJ:
Slack;1997.
4. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. FSA:s etiska kod. Nacka: Förbundet Sveriges
Arbetsterapeuter; 2005.
5. Kielhofner G. A Model Of Human Occupation. 4:e uppl. Baltimore, MD: Lippincott
Williams & Wilkins; 2008.
6. Törnqvist K. Sonn U. ADL-taxonomin – en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka:
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 2001.
7. Fisher A. Assessment of Motor and Process Skills (AMPS). 3:e uppl. Fort Collins,
Colorado: Three Star Press; 1999.
8. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Model of Human Occupation Screening Tool
(MOHOST). [2010 jan. 18]. Tillgänglig på URL:
http://www.fsa.akademikerhuset.se/Sidor/default.aspx
9. Åstrand R, Rolstad S, Wallin A. Cognitiv Impairment Questionnaire (CIMPQUEST): reported topographic symptoms in MCI and dementia. Acta Neurolog
Scand 2010;121(6);384-91.
10. MMSE (MMT) – Mini Mental State Examination (Mini Mental Test). [2009 dec.
10]. Tillgänglig på URL: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/
bedomningsmetoder/aldre/mmse
11. Klocktest. Int J Geriatric Psychiatry, 1993;8:487-496.
12. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Model of Human Occupation Screening Tool
(MOHOST). [2010 jan. 18]. Tillgänglig på URL:
http://www.fsa.akademikerhuset.se/Sidor/default.aspx
13. Häger I-B, Hamlin A-M. Arbetsterapeutisk bedömning av Djupa, bakre och främre
kognitiva funktioner. Jönköpings landsting, Värnamo sjukhus, Samrehab, 1999.
14. A Quick Test. Wiig E, Nielsen NP, Minthon L, Warkentin S. Uppsala:
Psykologiförlaget AB, 2003.
15. Caneman G, Barfai A. Kognitiv statusundersökning (NKSU). Fairfax: The nothern
Californianeurobehavioral group inc; 1998.
16. Wilson BA, Cockburn J, Baddeley A. Rivermead Behavioural Memory Test – 2:a
uppl. [2009 dec. 10]. Tillgänglig på URL: http://www.pearsonassessment.se
17. Socialstyrelsen. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa:
svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health
(ICF). Stockholm: Socialstyrelsen, 2003.
18. Kielhofner G. A Model of Human Occupation: Theory and application. 3rd ed.
Baltimore: Williams & Wilkins, 2002.
19. Kielhofner G. Conceptual Foundations of Occupational Therapy. 3rd ed.
Philadelphia: FA Davis Company, 2004.
20. Fisher A G. Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. Am J
Occup Ther. 1998; 52 (7): 509 – 521.
21. Fisher A G. Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) 3rd ed. Fort Collins,
Colorado: Three Star Press, 1999.
Titel:
Gäller för:
Giltighetstid:
Demens i utredningsfasen - arbetsterapiprogram
Arbetsterapeuter inom demensutredningar
2011-02-01 – 2013-02-01
9