A
B
C
D
E
Utvärderingsavdelningen
Rapport
Ut bildningsför va lt ningen
Sko linsp ekt ör er
Siw Sjödin
Sigbritt Gålnander
Sinikka Pisiä
Robert Lundh
073-771 77 18
070-771 77 07
073-917 01 24
070-4 633 638
Rapport från inspektion på Norra Ängby skolor
8/3 – 12/3 2004
Uppdraget
Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska
verksamheten och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att
kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella
målen och skolplanens mål
eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt
utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för
åtgärdsförslag och utvecklingsinsatser.
De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas
kontinuerligt.
Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom
inläsning av material som skolan ställt till
förfogande och viss statistik från
utvärderingsavdelningen och Skolverket
observationer och samtal på fritidshem, i
klassrum och i skolans övriga miljöer
intervjuer med elever, personal och skolledning.
Bo x 22049, 104 22 STOCKHOLM
, Tfn: 08-508 33 000
sid10
)(2
7
1
0
4
-2
ABCDE
sid2 (18)
Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda
oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten
tolkas och förverkligas på skolan.
Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen,
ämnesmålen, kursplanerna och Stockholms Stads skolplan. Vi har även
lyft fram en del av läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi
prioriterat. I denna granskning ingår även skolbarnsomsorgen där
skolverkets ”Allmänna råd för fritidshem” är en central utgångspunkt.
Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten utmärks
av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin
egen lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat
och utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är
samarbetet mellan lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de
samverkar på ett sådant sätt att utbildningen utgör en helhet för eleverna.
ABCDE
sid3 (18)
En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning
har vi utgått ifrån att hög kvalitet innebär att verksamheten utmärks av att
den väl:
strävar mot och uppfyller nationella mål
svarar mot nationella krav och riktlinjer
uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är
förenliga med de nationella ( t ex skolplan, lokal
arbetsplan och andra lokala planer);
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga
förbättringar utifrån de förutsättningar man har.
Skolans förutsättningar
Norra Ängby skolenhet består av Norra Ängby skola, Bromma kyrkskola,
Brommaskolan och Söderbergaskolan. Skolenheten har ca 1100 elever och
omfattar skolåren F-5 med skolbarnsomsorg och mellanstadieverksamhet.
Här
finns
även
tre
små
undervisningsgrupper
och
två
samundervisningsgrupper med särskolebarn integrerade i grundskolan.
Verksamheten bedrivs i sammanlagt 20 lokaler och upptagningsområdet
spänner från Åkeshov i öster till Beckomberga i väster, samt från Bromma
flygplats i norr till Bergslagsvägen i söder.
Tidigare inspektion
Norra Ängby skolor inspekterades våren 2001. De områden att utveckla
som lyftes fram var bland annat revidering av måldokument och
kursplaner, bristande elevinflytande, integreringen mellan förskoleklass,
fritidshem och skola, kompetensen inom NO, ett fungerande bibliotek för
Norra Ängby.
Skolenheten har arbetat med alla dessa områden och lyckats väl vad gäller
integrering av förskoleklass, fritidshem och skola. Främst gäller det där
man har organiserat arbetslagen i F-2-enheter. Måldokumenten har också
bearbetats, men där finns fortfarande mycket att utveckla, särskilt i
ämnena utanför basämnena. Det finns mycket goda exempel på elevernas
kännedom om och inflytande över sitt lärande, men som helhet är detta
fortfarande ett utvecklingsområde. NO-kompetensen är utökad, men det
finns fortfarande anledning att se över hur den används inom arbetslagen.
Biblioteket på Norra Ängby är numera bemannat och personal och elever
är nöjda med dess funktion.
Skolans resultat - styrkor och svagheter
Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans
resultat.
Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de
nationella målen för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som
finns i styrdokumenten. Detta har vi systematiserat under fyra av
ABCDE
sid4 (18)
rubrikerna från Läroplan för grundskolan. Dessa rubriker täcker även de
av oss prioriterade målen i övriga nationella styrdokument.
ABCDE
sid5 (18)
Styrkor
Vår inspektion av Norra Ängbys skolor har visat att enheten utmärks av ett
antal styrkor, bland annat dessa:
Skolorna når goda resultat
Elever så väl som personal är nöjda med sin skola
Det finns ett tydligt språkutvecklingsperspektiv,
med LUS som ett av verktygen
Skolornas satsning på små undervisningsgrupper
som har ett mycket väl strukturerat arbetssätt
Goda exempel på målstyrd verksamhet, där
eleverna är väl informerade om mål och delaktiga i
utformningen av undervisningen
Ett påbörjat arbete med elevpärmar, där elevernas
kunskapsutveckling ska dokumenteras
Goda exempel på samverkan mellan skola och
fritidshem, främst i F-2-enheterna, som är väl
fungerande
Uppskattad fritidsverksamhet för skolår 4-5
Ett aktivt värdegrundsarbete finns på skolenheten
och det är tydligt synligt i vardagen
Deltidsanställd dramapedagog, som en del i skolans
värdegrundsarbete
Ett gott förhållningssätt råder mellan personal och
elever
Skolorna och dess mindre grupper utmärks
mestadels av ett bra arbetsklimat, som präglas av
trygghet och arbetsro
Goda ambitioner och intresse för att utveckla
elevmedverkan ytterligare
Klassråd och elevråd fungerar väl och det finns en
utarbetad plan för progressionen för det formella
elevinflytandet
Samverkan med både förskolor och mottagande
skolor i området om en röd tråd i kunskapssyn och
kunskapsutveckling
Skolans arbetsplan är i grunden väl genomarbetad
Utmärkta bibliotek, lättillgängliga och med
bemanning
ABCDE
sid6 (18)
Svagheter
Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Norra Ängby
skolorna delvis brister i. Bland annat följande:
Skolornas lokala styrdokument har en ojämn
förankring och användning bland personalen och
mål saknas för svenska som andraspråk
Det saknas, utifrån tydliga delmål, ett gemensamt
sätt att dokumentera och utvärdera elevernas
kunskapsutveckling i alla ämnen.
Det saknas gemensamma strategier för att utveckla
en insikt hos eleverna om deras eget sätt att lära och
att utvärdera det egna lärandet, diskussioner är
dock påbörjade
Tillgängliga resultat förutom LUS analyseras inte
gemensamt och pedagogiska diskussioner i
metodfrågor förs sällan i ett F-5 perspektiv
Hur resurser fördelas och hur speciallärarna
används analyseras inte i tillräcklig utsträckning
Kompetensen och medvetenheten i svenska som
andraspråk är bristfällig, trots behov av detta
Elevernas inflytande över utbildningens innehåll,
arbetsformer och utvärdering varierar mellan
grupper och lärare
Elevernas kunskap om verksamhetens mål är
begränsad
Kunskaper
Skolenhetens resultat i både Stockholmsprov och nationella prov är goda.
Personalens behörighet är god och undervisningen håller över lag hög
klass med kompetent personal .
Eleverna upplever att de får tillräckliga kunskaper utom i teknik där
eleverna på Söderbergaskolan anser att undervisningen inte är tillräcklig.
Eleverna känner tilltro till sina lärare och förhållningssättet mellan lärare
och elever är gott i de flesta klasserna. I alla klasser används LUS som ett
led i den medvetna satsningen på utveckling av svenskämnet och som
uppföljning av elevernas läsutveckling. På skolan har man också
läsprojekt då man mer intensivt under en period läser mycket.
Språkutvecklingsperspektivet verkar också ha slagit igenom på många håll
i undervisningen där inte bara det skrivna språket utan också det talade
språket ges ett relativt stort utrymme.
Det finns tydliga måldokument utarbetade i alla basämnen, vilket gör det
lättare att dokumentera elevernas kunskapsutveckling i dessa ämnen.
Andra ämnen saknar tydliga delmål eller steg, vilket gör det svårare att
följa varje elevs utveckling. Man har på skolorna utvecklat en elevpärm
för att elevernas kännedom och inflytande över det egna lärandet ska bli
bättre, men den dokumentationsmall som är utarbetad är inte knuten till
ABCDE
sid7 (18)
måldokumentens olika steg, utan används främst som ett sammanfattande
underlag av lärarna inför varje utvecklingssamtal. Vi noterar också att det
på skolan saknas gemensamma strategier för att hjälpa eleverna att
”utveckla sitt eget lärandet” (Lpo94) och för att utvärdera det samma.
Resultaten av t ex Stockholmsprov och nationella prov diskuteras och
analyseras främst inom arbetslagen och inte gemensamt i ett F-5
perspektiv, vilket kan innebära att den befintliga specialpedagogiska
resursen och resurser överlag inte fördelas och omfördelas utifrån ett
helhetsperspektiv.
De flesta klasser arbetar med någon form av övergripande teman och
projekt, men det sker oftast inom klassens ram för de äldre eleverna.
Arbetslagen F-2 på Norra Ängby arbetar mycket medvetet med teman och
projekt. Här arbetar man då åldersblandat i mindre, integrerade grupper
under en del av veckan. De exempel på ämnesövergripande tema och
samverkan mellan ämnen och lärare, som finns på skolorna och som kan
bidra till att skapa helhet i elevernas lärande behöver spridas så att
skolorna kan leva upp till målen i läroplanen om ämnesövergripande
studier.
Personalens skilda kompetenser används på ett medvetet sätt i flera
arbetslag. Det finns i de lägre skolåren ett utvecklat och väl fungerande
samarbete/samverkan mellan skola och barnomsorg utifrån ett gemensamt
ansvar för den enskilda elevens utveckling. Det saknas dock delvis en
gemensam och uttalad syn på samverkan mellan skolbarnsomsorg och
skola utifrån läroplanens uppdrag och elevernas behov. Flera enheter har
utarbetat verksamheten utifrån tankarna på en samlad skoldag för
eleverna,
medan
andra
arbetar
mer
utifrån
traditionella
halvklassgrupperingar.
I de flesta enheter med de lägre skolåren agerar lärarna som klasslärare,
trots att de inte har formell kompetens. I många fall finns kompetensen i
laget, men den tas inte alltid tillvara på ett för eleverna optimalt sätt. Det
gäller t ex undervisningen i NO, där skolan sammantaget har god
kompetensförsörjning. Förutom lärare med den formella kompetensen har
flera lärare och fritidspersonal utbildats bl a inom ramen för NTAprojektet.
Verksamheten i förskoleklasserna fungerar på de flesta ställen väl och
förskolemetodiken betonas. Likaså är samverkan mellan förskoleklass och
skola väl utvecklad på många ställen, främst i de integrerade F-2enheterna. Det finns dock förskoleklasser som arbetar mer isolerat från
skolan.
Samverkan mellan och delvis inom respektive arbetslag varierar vilket
medför att man i allmänhet har en begränsad kunskap om verksamheten i
varandras arbetslag. Samverkan mellan Söderbergaskolan och de övriga
skolorna inom enheten är begränsad. Det finns en uttalad önskan från
områdets personal om ett utökat samarbete och utbyte mellan lagen. Det är
viktigt att utveckla samverkan och mötesplatser för att personalen ska få
än större möjligheter till gemensamma pedagogiska och metodiska
ABCDE
sid8 (18)
diskussioner utifrån skolans uppdrag och för att säkerställa t ex
bedömaröverensstämmelse.
På skolenheten finns elever med svenska som andra språk och det är
brister i den kompetens som finns på skolorna. Beredskapen för dessa
elever behöver höjas och kunskapen hos all personal om vad som skiljer
modersmålssvenska och svenska som andra språk behöver utökas.
Skolorna saknar en lokal plan för ämnet svenska som andra språk.
Elever i behov av särskilt stöd
Norra Ängbys skolor strävar efter att ta hand om sina elever med behov av
särskilt stöd på hemmaplan och därför finns här SAM-klasser.
Undervisningen i de här klasserna är individanpassad och bedrivs i små
grupper med klar struktur och fasta rutiner. Bojen och Ankaret finns på
Norra Ängby och på Söderbergaskolan finns Gula Villan och Delfinen.
Grupperna undervisas av speciallärare/specialpedagoger. Personalen
erbjuds regelbunden handledning av skolpsykologen. Samtliga elever har
individuella utvecklingsplaner, som upprättas i nära samarbete med
hemmen och som utvärderas vid varje utvecklingssamtal. Beroende på
elevernas individuella behov ser planerna olika ut och fokuserar olika
områden. Generellt kan vi konstatera att strategier för dokumentation av
varje elevs kunskapsutveckling behöver utvecklas vidare. Det finns ett gott
samarbete på båda skolorna med övriga klasser. Eleverna integreras så
snart det är möjligt när det gäller de praktiskt estetiska ämnena, men även
inom andra ämnen.
Verksamheten i SAM-klasserna utvärderas regelbundet och
genomgripande av skolledning och elevvårdsteam. Insatser och åtgärder
förändras och revideras utifrån resultaten.
Bojen och Ankaret deltar i ett forskningsprojekt kring läsutveckling
tillsammans med Lärarhögskolan och Karolinska Institutet.
Elever vi samtalat med uttrycker att det finns extra hjälp att få om man så
behöver. I första hand är det klassläraren man vänder sig till eller i de
lägre åldrarna finns oftast fritidshemspersonal tillgänglig. Åtgärdsprogram
skrivs för de elever, som riskerar att inte nå målen. Elevvårdens arbete
utvärderas regelbundet, bl a genom en enkät till arbetslagen. En mer
analyserade och djupgående utvärdering av resultat av insatta åtgärder och
resurser görs däremot i begränsad omfattning. Den analysen bör omfatta
arbetssätt, arbetsformer, insatser värde i förhållande till andra typer av
insatser m.m.
Det finns specialpedagogisk kompetens på skolorna. Hur denna används
och hur resurserna till elever i behov av särskilt stöd fördelas analyseras
inte i tillräcklig utsträckning. Det finns anledning att på skolan diskutera
hur resurser bäst fördelas för att alla elever ska nå målen i de olika
ämnena, det kan handla om hur man bäst grupperar flexibelt, hur
specialpedagoger kan användas både inom klassens/gruppens ram eller
mer för särskilda insatser för enskilda elever.
ABCDE
sid9 (18)
Elevernas ansvar och inflytande
Elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen varierar,
men har ökat sedan den senaste inspektionen. En del lärare prioriterar
fortfarande inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum för
eleverna att vara med och utforma undervisningen. En del elever verkar
relativt vana att diskutera arbetsformer och redovisningssätt, däremot
verkar de mindre vana med att diskutera undervisningsmålen. En viktig
förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och ta ansvar för sitt
lärande är att eleverna återkommande informeras om vad de förväntas lära
sig och kunna och att de får en ständig återkoppling på sin
kunskapsutveckling. De behöver informeras om mål och kriterier för varje
arbetsområde och temaområde. Elevinflytande och elevmedverkan är ett
prioriterat område i skolornas verksamhetsplan och det finns ett stort
intresse hos personalen att hitta gemensamma strategier som beskriver en
tydlig progression gällande elevinflytande och ansvar från förskoleklass
till skolår 5.
Utvärderingar med eleverna varierar mellan skolornas olika klasser och
lärare. De flesta klasserna utvärderar varje vecka. Ibland är detta kopplat
till eleverna egna lärande, men det berör oftast arbetssättet, om man gjort
det man tänkt och vad man tyckte om vissa moment etc. och
utvärderingarna är mer sällan kopplade till reflektion kring det egna
lärandet. Vi har sett exempel på elever som i sina loggböcker skriver vad
de vill förbättra följande vecka, men tyvärr har inte detta följts upp utan
veckan därpå skriver eleverna något nytt utan att få hjälp med att se och
reflektera kring måluppfyllelsen från föregående vecka.
Vi har sett mycket bra exempel, både på Norra Ängby och
Söderbergaskolan, på hur lärare på ett medvetet sätt diskuterar
kunskapsmål med eleverna och hur de funderar kring vad målen betyder.
Här var eleverna helt medvetna om målen i olika ämnen, främst
basämnena. Det här är arbetssätt och synsätt som är väl värda att sprida på
skolorna.
I stort kan ändå sägas att skolorna i alltför begränsad utsträckning
diskuterar undervisningsmålen med eleverna.
Elevernas formella inflytande i form av klassråd och elevråd tycks fungera
bra. Eleverna är även representerade i ex. matråd. Eleverna känner sig
delaktiga och upplever att de blir lyssnade på. Klassråd och elevråd
behandlar mest frågor av praktisk karaktär, såsom skolmat, lägerskolor
etc. även om vi sett exempel där eleverna uttryckte ett önskemål om lite
mer engelska, som också tillgodosågs. I skolenhetens arbetsplan finns en
progression utarbetad när det gäller arbetet med klassråd. För att klassråd
och elevråd i större utsträckning ska bli ett forum där även frågor kring
undervisningen diskuteras, behöver eleverna medvetandegöras om att
dessa frågor hör hemma även här.
ABCDE
sid10 (18)
Normer och värden
Eleverna trivs överlag på sina skolor och känner sig sedda av
pedagogerna. De känner förtroende för de vuxna och uttrycker att det
alltid finns någon att tala med vid behov. Skolenhetens arbete med
värdegrundsfrågor är genomgripande och tydligt synligt i vardagen på
skolorna. Under år 2003 har all personal arbetat med den gemensamma
värdegrunden för att arbeta fram en samsyn kring lärande och kunskap.
Tanken är att man under innevarande år ska sammanställa ett för
skolenheten gemensamt och användbart dokument. Eleverna och
personalen förefaller att mycket väl ”respektera andra människors
egenvärde och integritet” (Lpo 94).
Det råder arbetsro i de flesta av skolans grupper även om vi sett grupper
där arbetsklimatet behöver förbättras.
På skolenheten finns antimobbningsgrupper, som är väl kända bland
eleverna. Eleverna på Norra Ängby menar att de har en tämligen
mobbningsfri skola, men några elever på Söderbergaskolan uttryckte att
det finns mobbing på skolan i form av glåpord och trakasserier och de
önskade att det var en bättre stämning på skolan.
Det bedrivs ett förebyggande arbete på skolorna med de kamratstödjare
som utses i varje klass. Ett annat viktigt inslag i det förebyggande arbetet
är den dramaverksamhet som bedrivs inom området. Alla elever i skolår 3
och 5 arbetar under en tid tillsammans med en dramapedagog för att stärka
varje individs självkänsla och självförtroende. Både personal och elever
uttrycker att de är mycket nöjda med dramaverksamheten och att den ger
resultat för elevernas förhållningssätt gentemot varandra. Detta arbete
liksom antimobbningsgruppens arbete utvärderas årligen.
Bedömning och betyg
Skolorna har gemensamma forum för diskussioner om bedömningar i
arbetslagen och vid behov diskuterar man med specialläraren. Däremot
saknas delvis samverkan mellan skolorna inom enheten, vilket kan göra
det svårt för pedagogerna att få perspektiv på den egna undervisningen
och de uppsatta målen och därmed bedömningarnas likvärdighet.
LUS används regelbundet som underlag för gemensamma diskussioner
både om bedömningar och resultat på Norra Ängby. Det sker däremot inte
i samma utsträckning på Söderbergaskolan. Bedömnings- och
resultatdiskussioner kring Stockholmsprov och Nationella prov sker ofta
inom årskursen, men inte alls gemensamt på skolorna eller mellan
enhetens
skolor,
vilket
kan
ha
återverkningar
på
bedömaröverensstämmelsen.
Det finns inga gemensamma strategier för hur elevens kunskapsutveckling
i alla ämnen skall dokumenteras.
Utvecklingssamtalen upplevs som givande och meningsfulla av eleverna,
men de menar samtidigt att alla ämnen inte alltid behandlas vid dessa
samtal. Föräldrarna får ett diskussionsunderlag hemskickat i förväg som
ABCDE
sid11 (18)
hjälp till förberedelse. Flera av underlagen för utvecklingssamtalen
fokuserar främst elevernas sociala utveckling och inte i tillräckligt stor
utsträckning kunskapsutvecklingen gentemot målen i alla ämnen.
Samtalen leder ofta fram till ett resonemang om vad eleven bör arbeta
vidare med och ska enligt skolans planer utmynna i en individuell
utvecklingsplan.
Skolans lokala styrdokument
Skolans arbetsplan/verksamhetsplan är i grunden väl genomarbetad. Den
innehåller utvecklade riktlinjer och handlingsplaner inom många områden
och den finns också tillgänglig för elever och föräldrar bland annat på
skolans hemsida.
Inom rektorsområdet finns två olika måldokument, ett för Norra Ängby,
Brommaskolan och Bromma Kyrkskola samt ett för Söderbergaskolan.
Måldokumenten är inte fullständiga, de saknas t ex i svenska som
andraspråk, och på Söderbergaskolan dessutom för flera ämnen förutom
basämnena.
Måldokumenten revideras kontinuerligt och är kända av föräldrarna
eftersom de skickas hem och används som underlag för
utvecklingssamtalen.
Syftet med att kontinuerligt revidera och bearbeta måldokumenten är inte
helt förankrad i personalgruppen. Alla känner sig inte motiverade och ser
inte alltid att arbetet kan leda fram till en bra grund för det dagliga arbetet,
både för planering, dokumentation, elevinflytande och elevernas
kännedom om målen. En förklaring till detta kan vara att personalen
tycker sig ha fått många olika direktiv om hur måldokumenten ska se ut
och vad de ska innehålla.
Skolenhetens kvalitetsredovisning innehåller en god beskrivning av
verksamheten, men saknar i tillräcklig utsträckning analyser av
måluppfyllelsen.
Övrigt
Biblioteken på Norra Ängby och Söderbergaskolan fungerar bra och de är
öppna nästan varje dag.
ABCDE
sid12 (18)
Områden att utveckla
För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden
prioriteras:
Skolan bör komplettera de gemensamma
styrdokumenten med de måldokument som saknas
för vissa ämnen och samtidigt föra en diskussion om
syftet och grunden för mål- och resultatstyrning.
Stärka elevmedverkan genom att tydligare
informera om det eleverna förväntas kunna genom
tydliga mål och kriterier
Elevernas kännedom om sitt egna lärande och
inflytande över undervisningens innehåll,
arbetsformer och redovisningssätt bör utökas.
Utveckla strategier för att följa upp och
dokumentera elevernas kunskapsutveckling
kopplade till såväl läroplanens övergripande mål
som de mer ämnesbundna kunskapsmålen
Gemensamma analyser och diskussioner kring
resultat, åtgärder och resurser bör breddas till att
omfatta det pedagogiska perspektivet, som t ex
resursfördelning, arbetssätt och arbetsformer.
Kompetensutveckling i svenska som andra språk
Till sist
Norra Ängby skolenhet är stor och utspridd på många enheter och
byggnader. Det innebär att det finns stora olikheter, verksamhetsmässigt
och delvis i pedagogisk grundsyn. Målsättningen för skolenheten är att
skapa en gemensam plattform, samtidigt som enheterna ska få ett
pedagogiskt utrymme att själva utforma sin verksamhet utifrån de
gemensamma målen. Detta utvecklingsarbete är påbörjat och det finns en
större enhetlighet än vid förra inspektionstillfället, men det är viktigt att
arbetet fortgår och att all personal får möjlighet att vara och görs
delaktiga.
Den utvecklingsvilja som finns hos både skolledning och personal ger en
god grund för utvecklingsarbetet på skolenheten.
ABCDE
sid13 (18)
Skolbarnsomsorg
Förutsättningar
Fritidshemsverksamhet vid Norra Ängby skolenhet för skolår F-3 finns
vid Norra Ängby skola, Bromma kyrkskola och Söderbergaskolan. Vid
Söderbergaskolan
och
Brommaskolan
finns
dessutom
mellanstadieverksamheter för skolår 4-5.
De flesta fritidshemsavdelningarna är såväl lokalmässigt som
personalmässigt integrerade med skolan. Fritidshemmen som tillhör
Bromma kyrkskola samt ett fritidshem vid Norra Ängby är fristående utan
lokalintegrering.
Vid Norra Ängby skola finns, förutom huvudbyggnaden sex separata, före
detta fritidshembyggnader, som gjorts om till skola/fritidshem.
Söderbergaskolan har en huvudbyggnad för skolår 4-5 inklusive
mellanstadieverksamhet samt en byggnad för skolår 3 och en för skolår 12 De två sistnämnda med lokal- och personalintegrerade skola/fritidshem.
Förskoleklassen med sin fritidshemsverksamhet finns i Stallet tillsammans
med två små undervisningsgrupper.
Varje arbetslagsenhet har en arbetslagsledare. Det kan vara antingen en
person från fritidshemmet eller från skolan.
ABCDE
sid14 (18)
I tabellen nedan redovisas förhållandet barn och personal på
fritidshemstid efter skoldagens slut.
Avdelning
Skolår
Gliavägen
52
1-2
Br. kyrksskola
Paviljongen
1-2
Br. kyrkskola
Skolhuset
1-2
Söderbergaskol
an
Paviljongen
3
Söderbergaskol
an
Puh
F
Söderbergaskol
an
P
7
F-2
Norra Ängby
P
9
F-2
Norra Ängby
P
11
F-2
Norra Ängby
V15
F-2
Norra Ängby
V18
1-3
Norra Ängby
LF
1-3
Norra Ängby
Hörnet
3
Norra Ängby
Fyren
3
Norra Ängby
Antal
barn
Antal
heltider 40
t/v
Antal
personal på
EM
Barn/personal
exl. resurs på
EM
Andel
fritidsped. el
motsvarande
26
2,4
3
13,0
21 %
24
1,8
2
12,0
53 %
74
5,8
6
12,3
66 %
40
2,6
3
13,3
29 %
25
3,6
2,5
10,0
62 %
60
4,8
5
12,0
82 %
50
5,1
5
11,9
51 %
55
5
5
11,0
49 %
58
5,6
5
11,6
38 %
40
3,4
4
13,3
52 %
60
3,75
4
15,0
75 %
43
2,7
3
14,3
36 %
40
2,0
3
13,3
75 %
ABCDE
sid15 (18)
EM = eftermiddag
Styrkor och svagheter
Styrkor
Vår inspektion av Norra Ängbys skolor har visat att fritidshemmen
utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa:
En väl fungerande skolsamverkan med goda
exempel
Erfaren och engagerad fritidshemspersonal
Tydligt och bra förhållningssätt gentemot barnen
Fritidshemspersonalen arbetar i skolan och finns
med under
barnens hela dag
Utvecklad samverkan med skolan i föräldraarbetet
Exempel på en bra mellanstadieverksamhet
Svagheter
Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Norra Ängbys
skolor fritidshem delvis brister i. Bland annat följande:
Det saknas dokumenterade mål för verksamheten
framför allt på arbetslagsnivå
Det finns strukturella brister i den långsiktiga
utvärderingen och uppföljningen av verksamheten
De nationella styrdokumenten används för lite som
underlag för planering och utvärdering av
verksamheten
Verksamhet
Fritidshemsverksamheten vid Norra Ängby skola, Bromma kyrkskola och
Söderbergaskolan är personalmässigt integrerad med skolan i vertikala
spår.
Det finns i de flesta fall en naturlig och mycket väl utvecklad samverkan
mellan fritidshem och skola. Samverkan rör i första hand arbetet under
skoldagen. Fritidshemspersonalen deltar i skolans klass- och
rastverksamhet.
Formerna för samverkan ser lite olika ut på de tre skolor som har
fritidshem. Gemensamt för dem är att samverkan ska finnas. Varje
arbetslag/spår har stor frihet att själva utforma innehåll och former för
samverkan som bygger på kunnande, intresse och engagemang från såväl
ABCDE
sid16 (18)
fritidshemspersonal som lärare. Det räcker oftast till för att få till stånd en
bra samverkan.
Det finns inget reglerat tidsuttag för hur mycket fritidshemspersonalen
skall samverka under skoltid. Arbetslagen kan i stort sätt själva bedöma
vad som är en rimlig ambitionsnivå, bland annat utifrån att
fritidshemspersonalen även skall orka med eftermiddagen.
På skolorna finns möjligheter att göra avvägningar mellan skoldelen och
fritidshemsdelen så att kvaliteten upprätthålls i båda delar. I helintegrerade
verksamheter finns en risk för att verksamheten planeras på ett sådant sätt
att fritidshemspersonalen varken har ork eller tid för att eftermiddagen på
fritidshemmet. Norra Ängby skolors modell både förutsätter och ger
möjlighet till fritidshemspersonal och lärare att samverka för att göra sitt
bästa för att upprätthålla kvaliteten i båda verksamheterna.
Ovanstående modell för samverkan är i dagsläget mest utvecklad vid
Norra Ängby skolan. Den finns även vid Söderbergaskolan och Bromma
kyrkskola även om man på dessa båda skolor kan hitta en större variation
avseende innehåll och kvalitet.
Om former och villkor för samverkan mellan skola och fritidshem
förtydligades skulle det kunna vara till hjälp för de arbetslag som inte
kommit lika långt i samverkanshänseende.
Fritidshemspersonalens funktion i klasserna varierar från att vara
undervisande till att ha en mer stödjande funktion som hjälplärare. I de fall
de undervisar sker det ofta i ämnena Bild, Hemkunskap och Teknik.
Fritidshemspersonalen tar också ansvar för klassråd och s.k. Charliesamtal
eller liknade.
Den nära samverkan som finns mellan skola och fritidshem påverkar
skolverksamheten och barnen på ett mycket positivt sätt. Det finns fler
vuxna i klassen och därmed ett bredare kompetensunderlag. Det blir
lättare att se till det enskilda barnet och behovet av vikarier reduceras
vilket sammantaget skapar trygghet för barnen.
De flesta fritidshem är lokalmässigt integrerade med skolan. Det gynnar
klassverksamheten som har tillgång till fritidshemmets lokaler, men det
gynnar inte i samma utsträckning fritidshemsverksamheten. I skolverkets
allmänna råd för fritidshem kan man läsa
”att lokalerna bör vara anpassade till en varierad verksamhet i
fritidshemmen med utrymme för aktiviteter av olika slag. Det bör även
finnas utrymmen där barnen kan dra sig tillbaka för vila eller lugnare
aktiviteter i mindre grupper.”
ABCDE
sid17 (18)
Flera av de avdelningar som är lokalintegrerade brister i sin möjlighet att
erbjuda barnen möjlighet till gå undan och ta det lugnt eller bara vila.
Arbetslagen saknar i påfallande många fall arbetsrum för planering och
dokumentation. Det innebär att det finns en risk för intressekonflikter på
eftermiddagen när fritidshemmens verksamhet är i full gång vilket i sin tur
kan innebära att både lärare och/barn blir begränsade i sin verksamhet.
Gemensamt för avdelningarna är att de, trots begränsningarna, utnyttjar
lokalerna på ett ändamålsenligt sätt. Material för pyssel och skapande
verksamhet som tyg, garn, indianpärlor, saxar, papper, tejp, pennor, gips
m.m. finns på alla avdelningar och plats finns oftast för skapande
verksamhet som målning eller dylikt.
Det finns en rik förekomst av konstruktionsmaterial, som lego,
kapplastavar m.m. Under lovdagar passar man på att göra aktiviteter som
man annars inte kan göra som att gå på bio, åka på utflykter, bowla, bada
m.m.
Tydliga regler, normer och förhållningssätt till barnen präglar både
fritidshemsverksamheten och skolan. Barnen är uppmärksamma och de
vet vad som förväntas av dem. De barn som tillfrågats säger att de trivs
och känner sig väl mottagna på fritids.
Kontakten med föräldrarna sker genom utvecklingssamtal, föräldramöten
och i ”dörren kontakt”. Varje fritidshemsavdelning har antingen egna
utvecklingssamtal med föräldrarna (förskoleklasserna) eller så har de dem
i samverkan med skolan. Detsamma gäller även föräldramötena.
Fritidshemmen har en väl utvecklad struktur för föräldraarbetet, antingen
själva eller tillsammans med klasslärarna.
Fritidshemspersonalen upplever att det saknas en formulerad plan för
kompetensutveckling . När det gäller medel för kompetensutveckling
ansvarar varje arbetslag för fördelningen av medlen. Det innebär att
arbetslagen kan göra prioriteringar utifrån de fortbildningsbehov som
finns.
Fritidshemmet skall erbjuda barnen en meningsfull fritid. En förutsättning
för att barnen skall uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten
utformas med deras behov och intressen och erfarenhet som grund.
För att uppnå ovanstående mål krävs att barnen har möjlighet att själva ta
ansvar för och ha inflytande i verksamheten. Inflytande gynnar dessutom
barnens utveckling och lärande.
De formella kanaler för barns inflytande som finns på fritidshemmen är
samlingen. På samlingen får barnen information om dagen och då får de
också veta vad som finns att göra. I övrigt försöker pedagogerna vara
ABCDE
sid18 (18)
lyhörda för vad som fungerar och vad som inte fungerar med barnen. I
utvecklingssamtalen med barn och föräldrar finns också möjlighet att få in
synpunkter på verksamheten. Det som saknas är en beskrivning av mål
och arbetssätt för hur fritidshemmen skall arbeta för att ge barn mer ansvar
och inflytande över verksamheten.
Det finns två mellanstadieverksamheter i Norra Ängbys rektorsenhet. En
på Bromma skola och en på Söderbergaskolan. De båda verksamheterna
samarbetar i vis mån med varandra. Skeppet och Jollen, som de heter, är
öppna verksamheter för barn i skolår 4-5. Vid samtal med elever från
Jollen framkom att verksamheten är populär och att de flesta elever i
skolår 4-5 är inskrivna i verksamheten.
På Norra Ängby skolors rektorsenhet finns fritidshemspersonalen med
lång erfarenhet som ger stadga åt fritidshemsverksamheten. Ett mål för
skola/fritidshem är att alla medarbetare ska ha barnets hela dag i fokus.
Ansvaret för att se barnet hela dagen vilar nästan enbart på
fritidshemspersonalen
Fritidshemspersonalen är positiva till att delta i skolarbetet men att delta i
två verksamheter innebär att de i stort sätt vistas i barngrupp hela dagen.
Det finns risk för att de lägger ner så mycket kraft och energi under skoltid
att de inte har samma ork till fritidshemstiden. De flesta av arbetslagen på
Norra Ängbys rektorsenhet präglas av ett gott samarbetsklimat och
förutsättningar finns för att på bästa sätt ge barnen en bra kvalitet på
verksamheten under hela dagen.
Målstyrning
Fritidshemsverksamheten ingår i ett mål- och resultatstyrt styrsystem. Det
förutsätter ett väl fungerande system för uppföljning och utvärdering.
I dagsläget saknas dokumenterade mål för samverkan mellan skola och
fritidshem.
Fritidshemsavdelningarna saknar, med något undantag, egna arbetsplaner
med konkreta utvärderingsbara mål.
Avdelningarna skulle kunna arbeta mer målinriktat och i större omfattning
använda de styrdokument, Allmänna Råd för Fritidshem och Lpo 94, som
finns för verksamheten.
Det finns i huvudsak goda förutsättningar för att planera, genomföra och
följa upp den vardagliga, veckovisa pedagogiska verksamheten på
fritidshemmen.
För den mer långsiktiga, terminsvisa, planeringen och framförallt
utvärderingen saknas däremot rutiner och tillvägagångssätt.
ABCDE
sid19 (18)
Utvärderingarna tenderar att spegla vad som hänt snarare än att utvärdera
mot målen.
Trots brister i målformulering och utvärdering av mål syns ändå
fritidshemsverksamheten på de flesta ställen hålla en god kvalitet med
avseende på innehåll och utformning av verksamheten. Detta beror till
stora delar på fritidshemspersonalens engagemang och erfarenhet av
pedagogiskt arbete.
Områden att utveckla
För att fritidshemmen bättre skall uppfylla målen bör följande
utvecklingsområden prioriteras:
Dokumentera tydliga mål för
fritidshemsverksamheten
Utveckla strategier och organisation för den
långsiktiga utvärderingen av verksamheten
I högre utsträckning använda sig av Allmänna råd
för Fritidshem vid planering och utvärdering
ABCDE
sid20 (18)
Bilaga
SKOLANS RESULTAT I SIFFROR
Stockholmsprovet år 3, andel elever som uppnått kravnivån 2003
Norra Ängby
Ämne
Matematik
Svenska - läsdelen
Svenska - skrivdelen
Andel år 3
93 %
93%
82 %
Antal elever
Andel år 3
94 %
92%
79 %
Antal elever
Söderbergaskolan
Ämne
Matematik
Svenska - läsdelen
Svenska - skrivdelen
Nationella prov år 5, andel elever som uppnått målen 2003
Norra Ängby
Ämne
Matematik
Svenska
Engelska
Andel
elever
96 %
88 %
90%
Antal
elever
161
161
161
Söderbergaskolan
Ämne
Matematik
Svenska
Engelska
Andel
elever
97 %
94 %
97%
Antal
elever
38
38
38
