Utvärderingsavdelningen
SKOLINSPEKTÖRERNA
U T B I L D N I N G S F Ö RVA LT N I N G E N
Sigbritt Gålnander
tfn 0707 717 707
Inge Malm
tfn 0739 218 527
Siw Sjödin
tfn 0707 717 718
Rapport
SID 1(12)
2004-03-05
Rapport från inspektion på Södra Ängby skolor, 1–5/3 2004
Uppdraget
Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten
och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att
kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och
skolplanens mål
eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt
utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och
utvecklingsinsatser.
De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas
kontinuerligt därutöver är även naturorienterande ämnen prioriterade detta läsår.
Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom
inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss
statistik från utvärderingsavdelningen och Skolverket
observationer och samtal i klassrum och i skolans övriga miljöer
intervjuer med elever, personal och skolledning.
Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så
heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas
på skolan.
Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen,
kursplanerna och Stockholms Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av
läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat.
Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna
utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen
lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och
utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan
lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt
att utbildningen utgör en helhet för eleverna.
En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi
utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl:
strävar mot och uppfyller nationella mål
svarar mot nationella krav och riktlinjer
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för utvärdering
Box 22049, 104 22 Stockholm
Tel: 08- 508 33 000
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
2 (12)
uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de
nationella ( t ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala
planer);
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga
förbättringar utifrån de förutsättningar man har.
Skolans förutsättningar
Södra Ängby skolor har totalt ca 1 000 elever, från förskoleklass till år nio (F-9).
Verksamheten är uppdelad i två fysiska skolenheter – i Södra Ängby skola (F-9) har
800 elever sin hemvist, medan Blackebergsskolan (F-5) inrymmer 200 elever. I
Södra Ängby skolor finns också en förberedelseklass, särskola, klasser för elever
med långsammare inlärning samt fritidshem.
Organisationen i sin helhet leds av rektor tillsammans med fyra biträdande rektorer,
varav en ansvarar för den dagliga verksamheten vid Blackebergsskolan. I Södra
Ängby skolor är verksamheten indelad i fjorton arbetslag, där de undervisande
arbetslagen återfinns i de horisontella skikten F-3, år 4-5 och år 6-9.
Arbetslagledarna utgör tillsammans med rektor, biträdande rektorer och intendenten
skolornas ledningsgrupp.
Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2003 (Salsa):
Andelen pojkar på skolan utgör ca 51 %, i riket 51 %.
Föräldrars utbildningsnivå på skolan 2,33, i riket 2,13.
Andel elever med utländsk bakgrund på skolan 17 %, i riket 13 %.
Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen är 69 %, i riket 75 %,
vilket innebär att skolan ligger 11 % under det förväntade värdet.
Tidigare inspektion
Skolan inspekterades våren 2001 och då påpekades vikten av att gemensamma
strategier och rutiner var särskilt viktiga att utarbeta vad gäller arbetslagens
utveckling men även hur man knyter ihop hela verksamheten, stödet till elever med
behov av särskilt stöd (både svenska som andra språk, specialpedagogernas arbete
och smågrupperna) och resursfördelning och lokalanvändande.
Vidare framhölls att en revidering av skolans arbetsplan bör prioriteras bland
förestående utvecklingsarbeten, så att bl.a. elever och föräldrar kan ges ett bättre
helhetsperspektiv på de enskilda ämnena rörande inriktningsmål, uppnåendemål,
innehåll, arbetsformer och betygskriterier för enskilda ämnen. Vi menade också att
teknikämnet måste få en tidstilldelning som gör det möjligt för skolan att erbjuda
eleverna en relevant undervisning så att målen för ämnet nås.
Vi kan konstatera att det skett en positiv utveckling på flera av de förslagna
punkterna. Bl.a. så har organisationen vid Södra Ängby skolor anpassats till att bättre
stämma överens med verksamheten. De lokala kursplanerna har reviderats i två
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
3 (12)
etapper och försetts med tydliga kravnivåer. Teknikämnet har fått en egen kursplan
och det märks att ämnet har en helt annan status i undervisningen idag. Vi kan också
notera att samarbetet mellan de båda skolenheterna har förbättrats något och att
bilden av Blackebergsskolan som en ”problemskola” raderats bort.
Skolans resultat - styrkor och svagheter
Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat.
Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen
för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten.
Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan.
Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella
styrdokument.
Styrkor
Vår inspektion av Södra Ängby skolor har visat att verksamheten utmärks av ett antal
styrkor, bland annat dessa:
Behörighetsgraden bland lärarna är hög, med relativt god
representation över samtliga ämnen.
Eleverna trivs och är nöjda med de kunskaper de får.
Det finns många engagerade pedagoger i verksamheten.
Eleverna når goda resultat i bl.a. basämnen.
Det finns en vilja till utvecklingsarbete i enlighet med måloch resultatstyrning bland personalen och det finns mycket
goda exempel på målstyrd verksamhet.
Det finns exempel på bra samverkan mellan de olika
verksamheterna för de lägre åldrarna.
Det finns enskilda goda exempel på ämnesintegrerade teman
och samverkan mellan ämnen och lärare som skapar helhet i
elevernas lärande i linje med målen i läroplanen.
Särskoleeleverna i de lägre skolåren på Södra Ängby är väl
integrerade med den övriga verksamheten.
Det finns olika grupper för barn i behov av särskilt stöd.
Verksamheten utvärderas via enkäter varje år.
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
4 (12)
Svagheter
Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Södra Ängby skolor delvis
brister i. Bland annat följande:
Det finns brister i de lokala styrdokumenten. Betygskriterier
finns t.ex. inte för alla ämnen i skolår 8.
Elevernas kunskap om verksamhetens mål varierar mellan
skolår och ämnen och information till elever angående mål
och kriterier ges inte i tillräcklig omfattning.
Kontakterna och samarbetet mellan de båda skolenheterna
är alltför begränsat.
Samverkan mellan lärarna för att nå utbildningsmålen om
helhetssyn är begränsad och ämnesövergripande arbete
förekommer i begränsad omfattning.
Det saknas gemensamma strategier för uppföljning och
dokumentation av elevernas kunskapsutveckling.
Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt
hos eleverna att utvärdera det egna lärandet.
Elevernas inflytande över utbildningens innehåll,
arbetsformer varierar mellan skolår och ämnen men är litet.
Resultatanalyser och pedagogiska diskussioner förs sällan
samlat och i ett F-9 perspektiv.
Särskolan på Blackeberg arbetar alltför isolerat.
Kunskaper
Behörighetsgraden bland den fasta personalen är hög och det finns generellt sett en
god kompetens i alla ämnen. De nationella proven visar att eleverna har goda
kunskaper i basämnena, medan stockholmsproven i svenska och matematik för
skolår 3 och skolår 7 uppvisar sämre resultat. Skolverkets statistik Salsa visar att
skolan ligger 11 % under det förväntade värdet när det gäller antal elever med
fullständigt betyg i skolår 9.
Andelen elever med svenska som andra språk ökar ständigt och utgör idag 17 %
enligt Salsa. Trots det undervisas och bedöms många av eleverna enligt
modersmålkriterierna. Beredskapen att ta emot dessa elever behöver höjas och
kunskapen hos all personal om vad som skiljer modersmålssvenska och svenska som
andra språk behöver förbättras. Skolorna saknar en lokal plan för ämnet svenska
som andra språk.
Det finns en god kompetens på skolan i de naturorienterande ämnena och matematik.
Vi har i de lägre skolåren sett exempel på bra undervisning med stort intresse och
engagemang från elevernas sida i de naturorienterande ämnena och matematik.
Även i de högre åldrarna ges god undervisning i dessa ämnen, men av mera
traditionellt slag. På Södra Ängby har man sedan några år tillbaka en
problemlösningstävling för alla elever i skolår 6-9. Varje månad presenteras ett
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
5 (12)
problem som eleverna får lösa hemma. Eleverna måste med en eller flera figurer och
text redovisa hur de kommit fram till resultatet. En lista med de elever som löst
uppgiften publiceras. Undervisningen i teknik har numera fått genomslag i samtliga
åldrar och förutsättningarna för att nå målen för ämnet har ökat betydligt.
Eleverna i de högre skolåren uttalar en tilltro till att deras kunskaper kommer att
räcka som grund för framtida studier. De upplever att de har bra lärare och att den
undervisning de får håller god kvalitet.
Skolorna använder LUS (läsutvecklingsschema) och dokumenterar elevernas
läsutveckling 2 gånger per år. Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling sker
genom exempelvis nationella prov, stockholmsprov, tester och diagnoser. Resultaten
har presenterats, men inte systematiskt diskuterats gemensamt F-9 för att sedan ligga
till grund för analyser, åtgärder och resursfördelning.
Uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling utifrån de lokalt
tolkade målen görs i varierande grad. Ifråga om kunskapsmålen noterar vi att det på
skolan för närvarande saknas gemensamma strategier och målsättning för
dokumentationen och för att hjälpa eleverna att utveckla ”sitt eget sätt att lära”
(Lpo`94) och för att utvärdera detsamma. Måldokument och betygskriterier i flera
ämnen är under utarbetande eller revidering, vilket i sin tur gör det svårt att
dokumentera elevernas kunskapsutveckling..
Under ht´03 påbörjades ett utvecklingsarbete på Södra Ängby med syfte att utveckla
portfoliometodiken i förskoleklass och skolår 1 integrerat med fritids. En broschyr
med information har skickats hem till föräldrarna. Vi har också sett goda exempel på
detta påbörjade dokumentationsarbete. Planer finns att utvidga arbetet till samtliga
skolår på båda skolorna och en arbetsgrupp har bildats. Till en del använder man
digital portfolio i något ämne i skolår 6-9. Dessa goda exempel skulle kunna bidra till
utveckling av arbetet på skolorna, vilket också är skolornas ambition
Skolan förefaller vara inne i ett utvecklingsarbete vad gäller undervisningens
organisation och arbetsformer. Vi fick under vår inspektion ta del av många goda
exempel på såväl handledande, kommunikativ och konkret laborativ undervisning
samt story-line inspirerat arbete, men vi fick också ta del av mycket traditionell
undervisning, som bedrivs utifrån läromedel i de olika ämnena, där läromedlet får stå
för såväl innehåll, struktur som undervisningsmål. De äldre eleverna bekräftar att det
traditionella läromedelsstyrda arbetet överväger i synnerhet i de senare skolåren.
Eleverna i senare skolår efterlyser ett mer ämnesövergripande arbetssätt och menar
att ämnesövergripande teman och projekt kan förbättra en pressad arbetssituation och
motverka betygsstressen. Det finns på skolan teman som bedrivs under olika
temaveckor. Dessa teman berör till exempel ANT, samlevnad m.m. De exempel på
ämnesintegrerade teman och samverkan mellan ämnen och lärare som finns på
skolan och som kan bidra till att skapa helhet i elevernas lärande behöver utvecklas
och delges hela skolan så att skolan lever upp till målen i läroplanen om
ämnesövergripande studier, helhetssyn och ett ökat elevinflytande. I de tidigare
skolåren förekommer teman och projekt tämligen regelbundet, ibland också i
åldersblandade grupper.
Det finns i de lägre skolåren ett utvecklat och väl fungerande samarbete och
samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg utifrån ett gemensamt ansvar för den
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
6 (12)
enskilde elevens utveckling. Det saknas dock delvis en gemensam och uttalad syn på
samverkan mellan skolbarnsomsorg och skola utifrån läroplanens uppdrag och
elevernas behov.
Samverkan mellan och delvis inom respektive arbetslag varierar vilket medför att
man i allmänhet har en begränsad kunskap om verksamheten i varandras arbetslag.
Det finns också hos eleverna i de senare skolåren en känsla av att både arbetssätt,
arbetsformer och bedömning skiljer sig mellan arbetslagen i de senare skolåren.
Generellt sett finns det en vilja till utvecklingsarbete i enlighet med mål- och
resultatstyrning bland personalen och det finns enskilda goda exempel på målstyrd
verksamhet. I det framtida utvecklingsarbetet är det därför av stor vikt att skolans
pedagogiska ledare ger utrymme för formaliserade mötesplatser för pedagogiska
diskussioner där bl.a. skolans goda exempel lyfts fram och skolans verksamhet
diskuteras i ett F-9 perspektiv.
Elever i behov av särskilt stöd
Skolorna har speciallärare/specialpedagoger i relativt god omfattning. På båda
skolorna har man ambitionen att nyttja specialpedagogernas kompetens till ett mer
övergripande och handledande arbetssätt.
Blackebergsskolan har tillgång till en specialpedagog,
Södra Ängby skolår 6-9 har två speciallärare och för skolår F-5 på Södra Ängby
finns ett resursteam bestående av en specialpedagog, en resurslärare och en lärare i
svenska som andra språk. Arbetet i de lägre skolåren är speciellt inriktat på läs- och
skrivutveckling. Arbetet planeras i 6-veckorsperioder och insatserna utvärderas varje
månad.
Inom enheten finns små grupper för elever med långsammare inlärning LSI-klasser.
Två grupper finns på Blackeberg med elever i de lägre skolåren och två grupper finns
på Södra Ängby med elever från skolår 6-9. De sista grupperna är placerade i en lugn
miljö på Holbergsgatan. Här finns också en samundervisningsklass. Dessa grupper är
till
en
del
stadsdelsövergripande.
Grupperna
undervisas
av
speciallärare/specialpedagoger och assistenter, i viss omfattning saknar dock lärarna
formell specialpedagogisk utbildning. I de praktiskt estetiska ämnena undervisas de
äldre eleverna av ämneslärare i Södra Ängby och grupperna deltar i för hela skolan
gemensamma aktiviteter.
Åtgärdsprogram skrivs av klasslärare/mentor, ibland med stöd av specialläraren.
För att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt arbetar flera arbetslag, främst i senare
skolåren, med nivågrupperingar i matematik och engelska. Vår bedömning är att det
finns ett behov av specialpedagogiskt stöd och handledning för att utveckla olika
arbetssätt och arbetsformer för respektive grupp. På båda skolorna behöver
resursfördelningen och det specialpedagogiska stödet utvärderas så att det skapas en
medvetenhet och en förståelse kring hur tillgängliga resurser, grupperingar och
tidsutläggning används för att alla elever ska nå målen både i läroplanen och
kursplanen.
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
7 (12)
Särskoleeleverna
På Blackebergsskolan finns idag tre särskolegrupper med elever tillhörande
träningsskolan med inriktning autism. På Södra Ängby skola finns tre
samundervisningsgrupper.
Blackebergsskolans autismklasser utgår i sitt arbete från Lovaas-metoden. Varje elev
har en individuell utvecklingsplan som utgår från läroplanens fem delområden.
Arbetet dokumenteras och utvärderas systematiskt.
Grupperna är små och med en hög personaltäthet, 15 vuxna och 9 elever. Vi kan
konstatera att det finns ett stort behov och en uttalad önskan av fortbildning och
handledning, då många av assistenterna saknar formell pedagogisk grundutbildning
och erfarenhet av arbete inom särskolan. Det finns också en osäkerhet hos
elevassistenterna/skolbarnsomsorgens personal om innehållet i de individuella
utvecklingsplanerna, liksom en stor osäkerhet kring särskolans olika styrdokument
och vilken skolform som eleverna tillhör.
Skolan erbjuder heldagsomsorg för eleverna. Detta innebär att det finns svårigheter
att hitta tider så att samtliga som arbetar med respektive klass kan träffas för att
samverka och samplanera utifrån en gemensam pedagogik. Då skolan saknar
anställda pedagoger utöver klasslärarna finns risken att barnen och ungdomarna inte
får några pedagogiska utmaningar under eftermiddagar och under jul-, februari-,
påsk- och sommarlov, utan att verksamheten framför allt blir omsorgsinriktad.
Det finns ett stort behov av att utveckla integrationen av särskolans elever och
personal i Blackebergsskolans verksamhet. Det finns också en önskan att för de äldre
eleverna hitta samverkansformer tillsammans med Södra Ängby. En grundläggande
förutsättning för att lyckas med att skapa en helhet av de båda skolformerna är att det
finns gemensamma mötesplatser för grundskolan och särskolan. De båda
skolformernas personal behöver mötas och samtala kring gemensamma mål liksom
syftet och nyttan med samverkan.
Södra Ängby har för sin grundsärskoleverksamhet (F-5) utarbetade lokala
måldokument för samtliga ämnen upp till skolår 3. Liknande måldokument saknas
för övriga skolår. Varje elev har en individuell utvecklingsplan som utvärderas
kontinuerligt vid varje föräldrasamtal. Planen berör skriftligen matematik, svenska,
engelska och idrott. Övriga ämnen behandlas muntligt. Särskolan beskriver att det
finns ett gott samarbete med grundskolan. Särskolans elever integreras i
grundskoleklass när det gäller de praktiskt estetiska ämnena. Det finns också ett nära
samarbete med närliggande klasser oavsett skolår. Personalen menar att de finns med
som en naturlig del i Södra Ängbys verksamhet.
När det gäller de äldre eleverna behöver arbetet med de individuella
utvecklingsplanerna utvecklas.
Det finns inget samarbete eller kontakt mellan särskoleverksamheterna på
Blackebergsskolan och Södra Ängby skola.
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
8 (12)
Elevernas ansvar och inflytande
Det finns på skolorna, framför allt i de lägre skolåren, mycket goda exempel på
målstyrd verksamhet helt i läroplanens anda med delaktiga och medvetna elever.
Även förskoleklassernas elever är involverade i detta arbete. Dessa exempel och
denna kompetens bör användas som utgångspunkt i gemensamma diskussioner för
hela enheten.
I allmänhet är dock elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen
begränsad även om det finns variationer mellan skolår, ämnen och lärare. Det är
framför allt när det gäller redovisningsformer och i viss form arbetssätt vi kan notera
ett visst elevinflytande. Eleverna verkar i många grupper vara ovana att diskutera
innehåll, arbetsformer, redovisningssätt och utvärderingar och eleverna tycker att de
för det mesta får färdiga ”att göra planeringar” av sina lärare och att det inte finns
något direkt elevinflytande. Många av skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för
att i enlighet med läroplanen ge rum för eleverna att vara med och utforma
undervisningen. En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och
kunna ta ansvar för sitt lärande är att eleverna återkommande informeras om vad de
förväntas lära sig och kunna och att de får ständig återkoppling på sin
kunskapsutveckling. De behöver informeras om mål och kriterier för varje
arbetsområde och temaområde.
Eleverna ges sällan möjlighet att utvärdera det egna lärandet även om vi sett något
exempel på lärare som gör kontinuerliga utvärderingar tillsammans med sina elever i
loggböcker. I denna planerar eleven sin vecka och i slutet av veckan skriver eleven
sina reflektioner kring det man lärt sig under veckan. Många utvärderingar som görs
med eleverna mer regelbundet är mer torftiga och berör oftast måluppfyllelse i form
av beting som funnits under veckan/perioden, om man gjort det man tänkt och vad
man tyckte om vissa moment. Utvärderingarna är mer sällan kopplade till reflektion
kring det egna lärandet. Alla klasser har också någon form av läsårsvisa
utvärderingar. De elever vi samtalat med uttrycker en önskan om att förändra
formerna för utvärderingarna så att alla elever vågar uttrycka åsikter och eventuell
kritik utan att riskera att det ska drabba betygen. Idag undviker många elever att
uttrycka kritik.
Skolan genomför också gemensamma enkätundersökningar, i vilka även föräldrar
deltar. Varje arbetslag diskuterar och utvärderar resultatet. Allt protokollförs,
sammanställs och analyseras av ledningsgruppen.
I stort sett kan sägas att skolan i alltför begränsad utsträckning ger utrymme för
eleverna att vara med och diskutera och analysera undervisningsmålen, utbildningens
innehåll, val av arbetsformer och redovisningssätt samt utvärderingar. Detta kan bl.a.
bero på att man inte konsekvent arbetar med att synliggöra både kunskaps- och
personlighetsutvecklande strävans- och uppnåendemål.
Det formella inflytandet i form av klassråd tycks fungera ganska bra i de lägre
skolåren. Enligt de elever vi samtalat med fungerar inte klassråden i de senare
skolåren enligt intentionerna och enligt förordningarna. Eleverna påtalade att man i
flera klasser under år 6-9 inte har någon egentlig klassrådstid. Den ligger på
mentorstiden och blir ofta ett tillfälle för information till eleverna. Frågor som berör
undervisningen och undervisningens innehåll diskuteras sällan på klassråden.
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
9 (12)
Elevrådets arbete upplevs som osynligt och dolt. Elevrådets egna representanter
upplever att de har ett mycket begränsat inflytande och att de till största delen arbetar
med frågor av praktiskt natur som skoltröjor och eventuella gemensamma aktiviteter.
De har inget inflytande över skolans verksamhet.
Elevens val på Blackebergsskolan har förändrats över tid och det råder en osäkerhet
hos eleverna om det finns något Elevens val. På Södra Ängby ligger Elevens val för
skolår 1-7 veckovis med möjlighet för eleverna att välja bland olika aktiviteter. För
skolår 8 och 9 ligger Elevens val varje vecka med möjlighet för eleverna att läsa ett
C-språk.
Normer och värden
Eleverna trivs på sin skola och tycker att det råder en god stämning mellan eleverna i
skolan. Det råder god arbetsro i de flesta av skolornas elevgrupper. Vår bedömning
att man i de allra flesta fall mycket väl tycks ”respektera andra människors
egenvärde och integritet” (Lpo 94).
Eleverna beskriver att båda skolorna är tämligen fri från mobbning och att det finns
ett förebyggande arbete till exempel i form av Charlie-timmar (Blackebergsskolan)
eller fadderverksamhet. Båda skolorna har en utarbetat mobbningplan. På Södra
Ängby deltar personalen för skolår 2 och 3 i en fortbildning kring pedagogisk
grundsyn/värdegrundsfrågor. Syftet är att enheten ska enas om ett gemensamt
värdegrundsarbete. Idag finns ingen gemensam strategi för värdegrundsarbetet på de
båda skolorna.
Eleverna vi samtalat med beskriver att det finns en del motsättningar mellan olika
grupper på skolan och att det finns ett hårt språk mellan eleverna. De efterlyser ett
mer aktivt värdegrundsarbete, kanske i form av kontinuerliga etiska samtal och
diskussioner. Blackebergsskolans elever menar att de känner sig lugna och trygga på
skolan men att det även här finns en del motsättningar och att de vuxna bör agera
tydligt och kraftfullt.
Gemensamma regler finns för skolan, men eleverna anser sig ej delaktiga och inte
heller att de har varit med och diskuterat innehållet. Det finns en acceptans för
reglerna, även om efterlevnaden inte alltid är den bästa och alla lärare inte heller är
konsekventa.
Bedömning och betyg
Gemensamma analyser av resultat och i anslutning till detta en diskussion om
resursfördelning förekommer i begränsad omfattning. Resultat på nationella prov,
stockholmsprov och betyg blir oftast en angelägenhet för årskurserna i de tidigare
skolåren och för ämnesläraren i de senare. Här saknas en diskussion i ett F-9
perspektiv samt utifrån ämnesövergripande frågor kring hur olika ämnen bidrar till
helheten och vad som kan göras i olika grupperingar för en förbättrad måluppfyllelse.
Det finns några ämnesgrupper, som har gemensamma prov och relativt väl följer
samma läromedel, kursplan och bedömningskriterier. Det finns en strävan att finna
former, som kan bidra till likvärdighet i bedömningsfrågor bland lärare vi mött.
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
10 (12)
Utifrån tillgänglig betygsstatistik tycks det finns olikheter i betygssättning och
bedömning i synnerhet i skolår 8 vilket visar sig i en betygsglidning mellan skolår 8
och 9 som bekräftas av eleverna. Enligt såväl elever som lärare ”håller man
medvetet igen” med de högre betygen under år 8, vilket tyder på att såväl
betygskriterier som användandet av betygssystemet inte fungerar som det är tänkt.
I utbildningsförvaltningens rapportserie 2004:1 ”Sambandet mellan grundskolebetyg
och gymnasiebetyg 2002/03” kan man utläsa en tendens till en alltför återhållsam
bedömning av elevernas kunskaper i Sv för år 9 i förhållande till hur de sedan klarar
av gymnasieskolans kurs i svenska. Tendensen är ännu större när det gäller betygen i
matematik.
Måluppfyllelse för samtliga ämnen i årskurs fem sker i begränsad omfattning och
gemensamma och uttalade strategier och mätmetoder saknas.
Samverkan med andra skolor inom området kring bedömning och betyg saknas. När
sådan samverkan sker verkar den oftast vara byggd på personliga kontakter.
Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information
och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. De
elever i senare skolår vi samtalat med uttrycker ett visst missnöje med den
information som ges. Samtliga lärare förväntas lämna ett omdöme till respektive
mentor inför utvecklingssamtalet. Dessa omdömen är enligt eleverna i många fall
mycket kortfattade och beskriver mer sällan kunskapsutvecklingen och
kunskapsnivån. Det förekommer också att kunskapsutvecklingen får stå tillbaka för
kommentarer kring beteenden och uppträdande. Det är viktigt för skolan att hitta
strategier och former för att ge eleverna en fullödig information om arbetet och
kunskapsnivån i förhållande till utbildningsmålen samt att särskilja beteende och
kunskapsutveckling. Det är också viktigt att hitta strategier för att ge föräldrar
möjlighet att komma väl förberedda till samtalet.
De yngre eleverna uttrycker att de är mycket nöjda med utvecklingssamtalet och att
de får bra och ärlig information om sin kunskapsutveckling. Föräldrar på
Blackebergsskolan får ett måldokument hemskickat i förväg innan samtalet.
Skolornas dokument för individuella utvecklingsplaner är mer dokumentation av
måluppfyllelse än en framåtsiktande utvecklingsplan och behöver utvecklas.
Skolans lokala styrdokument
I arbetet med skolornas arbetsplaner pågår en revidering av de lokala kursplanerna i
ett tänkt F-9 perspektiv. Personal från de olika verksamheterna är delaktiga i detta
arbete. Kursplanerevisionen skall leda fram till dokument, som i en högre grad
innehåller konkretiseringar av mål och de olika kriterierna på måluppfyllelse. Vi har
sett goda exempel på detta. Framskrivningen av dokumenten har gjorts i samverkan
med all personal från Blackebergsskolan och Södra Ängby. Ambitionen är att
dokumenten ska vara möjliga att använda i det dagliga arbetet för att synliggöra
målen för eleverna.
Skolan har en kvalitetsredovisning som följer förordningen och innehåller såväl
resultat och analyser, som förslag på åtgärder. Särskolans verksamhet saknas i
redovisningen. Skolan har en tydlig verksamhetsplan.
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
11 (12)
Övrigt
Bibliotek finns på båda skolorna. Eleverna är nöjda med bokbeståndet och
öppettiderna.
Områden att utveckla
För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden
prioriteras:
Fortsatt utveckling av den lokala arbetsplanen med
utvärderingsbara mål samt kriterier för de olika ämnena i
ett F-9perspektiv.
Gemensamma analyser och diskussioner kring resultat,
åtgärder och resurser.
Ökad samverkan kring bedömnings- och betygsfrågor såväl
inom skolan som tillsammans med andra skolor.
För att nå utbildningsmålen om helhetssyn bör mer
ämnesövergripande arbetssätt utvecklas.
Utarbeta strategier med en tydlig progression för elevernas
delaktighet och inflytande.
Utveckla arbetsformerna än mer så att eleverna blir mer
delaktiga i planering och utvärdering.
Fortsatt arbete med värdegrunden och de mer övergripande
läroplansmålen.
Fortsatt arbete med integrering av skolans olika
verksamheter.
Öka graden av samverkan mellan de båda skolenheterna.
Handledning och stöd till särskolans arbetslag.
Till sist
Södra Ängby skolor är enhet med många olika verksamheter med olika professioner
som på olika sätt kan berika varandra. Vi har under inspektionen mött många goda
pedagoger som på ett medvetet sätt arbetar i läroplanens anda.
Enheten behöver dock i det längre perspektivet utvecklas mot en mer gemensamt
uttalad mål- och resultatstyrning där elevernas kännedom om det egna lärandet och
inflytandet över undervisningens innehåll, arbetsformer och redovisningssätt blir
synligt. Vi har under vårt besök noterat att det finns en stark vilja och en potential
hos skolledning och personal att utveckla Södra Ängbys skolor till en enhet med god
målstyrning.
Rapport Södra Ängby skolor 5/3 2004
12 (12)
SKOLANS RESULTAT I SIFFROR
Stockholmsprovet, år 3, 2003
Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar
Ämne
Andel ,SöÄ
Andel, Bl *
Matematik
96 %
61 %
Svenska
77 %
58 %
* Det saknas resultat från Förberedelseklassen och LSI grupperna
Nationella prov, andel elever som uppnått målen år 5, 2003
Ämne
Andel
Andel
elever, SöÄ elever, Bl
95 %
89 %
Matematik
98 %
78 %
Svenska
95 %
100 %
Engelska
Stockholmsprovet, år 7, 2003
Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar
Ämne
Andel elever
Matematik
77 %
Svenska
76 %
Engelska
89 %
Nationella prov, år 9, 2003. Andel elever som uppnått kravnivå i
Ämne
%
%
%
A
B
C
95
94
98
Engelska
92
97
97
Svenska/Sv s a
Matematik
97
--
--
Betyg för elever år 8 vt 2002/ år 9 vt 2003
Ämne
ÄEG % G %
VG % MVG %
7/7
65/54 21/22
6/17
Matematik
7/5
60/41 27/39
6/14
Svenska
8/3
46/30
43/43
2/24
Engelska
7/12
59/45 27/25
7/17
Biologi
6/3
56/52 28/25
7/19
Fysik
16/14
59/52 18/20
7/14
Kemi
Antal elever
98/105
98/99
97/100
91/99
93/100
101/99
