Utvärderingsavdelningen
SKOLINSPEKTÖRERNA
U T B I L D N I N G S F Ö RVA LT N I N G E N
Sigbritt Gålnander
Siw Sjödin
Rapport
SID 1(11)
2004-05-06
tfn 0707 717 707
tfn 0707 717 718
Rapport från inspektion på Äppelviksskolan
26/4 – 30/4 2004
Uppdraget
Utvärderingsavdelningen har till uppgift att utvärdera den pedagogiska verksamheten
och främja barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att
kontrollera måluppfyllelsen gentemot de nationella målen och skolplanens mål
eftersträva en helhetssyn på utvärderingen samt
utifrån inhämtat faktaunderlag ge underlag för åtgärdsförslag och
utvecklingsinsatser.
De basämnen som är behörighetsgrundande till gymnasiet skall granskas
kontinuerligt därutöver är även naturorienterande ämnen prioriterade detta läsår.
Vi som inspektörer har genomfört vårt uppdrag genom
inläsning av material som skolan ställt till förfogande och viss statistik från
utvärderingsavdelningen och Skolverket
observationer och samtal i klassrum och i skolans övriga miljöer
intervjuer med elever, personal och skolledning.
Vi har inriktat oss på att granska måluppfyllelsen, det vill säga att bilda oss en så
heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas
på skolan.
Vi har gjort detta utifrån en prioritering av mål från läroplanen, ämnesmålen,
kursplanerna och Stockholms Stads skolplan. Vi har även lyft fram en del av
läroplanens riktlinjer, som är kopplade till de mål vi prioriterat.
Målen har bland annat valts för att undersöka om verksamheten ute i skolorna
utmärks av deltagande målstyrning, det vill säga att eleverna verkligen äger sin egen
lärprocess och har tillägnat sig förmågan att bedöma studieresultat och
utvecklingsbehov. En annan röd tråd i vår prioritering av mål är samarbetet mellan
lärarna kring bedömning och betygsättning samt att de samverkar på ett sådant sätt
att utbildningen utgör en helhet för eleverna.
En inspektion av det här slaget har till uppgift att värdera. I vår bedömning har vi
utgått ifrån att hög kvalitet innebär att skolans verksamhet utmärks av att den väl:
strävar mot och uppfyller nationella mål
svarar mot nationella krav och riktlinjer
uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella ( t
ex skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer);
Utbildningsförvaltningen
Avdelningen för utvärdering
Box 22049, 104 22 Stockholm
Tel: 08- 508 33 000
Äppelviksskolan
6/5-2004
2 (11)
kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de
förutsättningar man har.
Skolans förutsättningar
Äppelviksskolan har 584 elever från skolår 6-9. Skolan är organiserad i 4 vertikala
arbetslag som arbetar med skolår 6-9 och som leds av utbildningsledare.
Utbildningsledarna bildar tillsammans med rektor, biträdande rektor och intendent
skolans ledningsgrupp. Till detta finns även en ämneslagsorganisation som skär
tvärs genom arbetslagen. Dessa ämneslag styrs av ämneslagsledare, som i sin tur
tillsammans bildar en pedagogisk utvecklingsgrupp.
Förutsättningar enligt Skolverkets statistik 2003 (Salsa):
Andelen pojkar på skolan utgör ca 50%, i riket 51 %.
Föräldrars utbildningsnivå på skolan 2,73, i riket 2,13
Andel elever med utländsk bakgrund på skolan 6%, i riket 13 %
Andel elever som når godkänt i samtliga ämnen. 97%, i riket 75 %,
vilket innebär att skolan ligger 4 procentenheter över det förväntade värdet. Vid en jämförelse över
tid kan man se att skolans resultat hela tiden förbättrats, från 90% godkända 1998 till nu 97%
godkända i samtliga ämnen.
Tidigare inspektion
Skolan inspekterades våren 2001 och då lyftes följande utvecklingsområden fram
- polariseringen mellan arbetslag och ämneslag
- den höga betygsstressen på skolan behövde hanteras bland annat genom
diskussioner kring betygssättning, kriterier och nivåer i samarbete med andra
skolor
- kopplingen mellan uppföljning/utvärdering, analys av uppföljning/utvärdering
och åtgärder behövde förbättras.
Skolan har arbetat med dessa områden men det finns fortfarande utrymme för
utveckling.
Skolans resultat – styrkor och svagheter
Vårt uppdrag som inspektörer är att undersöka och utvärdera skolans resultat.
Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och styra mot de nationella målen
för grundskolan samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten.
Detta har vi systematiserat under fyra av rubrikerna från Läroplan för grundskolan.
Dessa rubriker täcker även de av oss prioriterade målen i övriga nationella
styrdokument.
Äppelviksskolan
6/5-2004
3 (11)
Styrkor
Vår inspektion av Äppelviksskolan har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor,
bland annat dessa:
Engagerade och välutbildade lärare med god ämneskompetens
Mycket goda exempel på bra, varierande och genomtänkt
undervisning
Eleverna är nöjda med de kunskaper skolan ger dem
Skolan når mycket goda resultat i alla ämnen
Studiemotiverade elever.
Eleverna både har och möts av höga förväntningar i det vardagliga
arbetet
Tydliga strategier för arbetet kring elever i behov av särskilt stöd
Goda exempel på målstyrd verksamhet där eleverna är väl
informerade om mål och kriterier
Formerna för det formella inflytandet fungerar väl. Eleverna
delaktiga vid personalrekrytering.
Skolan utmärks av ett mycket gott arbetsklimat, som präglas av
trygghet och arbetsro
Elever och personal trivs på skolan och det råder ett gott
förhållningssätt mellan pedagoger och elever
En stabil personalgrupp med många gemensamma normer och
värden
Välfungerande värdegrundsarbete genom organisationen med
kamratstödjare
Forum finns för gemensamma bedömningsdiskussioner inom
respektive ämnesgrupp
Påbörjat samarbete med avlämnande skolor om en röd tråd i
elevens kunskapsutveckling
Skolans arbetsplan är i grunden väl genomarbetad
Svagheter
Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som Äppelviksskolan delvis
brister i. Bland annat följande
Kvaliteten på de lokala ämnesbundna planerna varierar och
begreppen mål, kriterier, aktiviteter och förutsättningar blandas
samman. Mål och kriterier är inte tillräckligt utvecklade och
konkreta
Ämnesövergripande och tematiska arbetsområden förekommer i
liten utsträckning
Samarbete och samverkan mellan personal och personalgrupper är
begränsad.
Äppelviksskolan
6/5-2004
4 (11)
Skolan har ännu ej hittat gemensamma former för utvärdering och
dokumentation av elevernas kunskapsutveckling
Det saknas gemensamma strategier för att utveckla en insikt hos
eleverna om deras eget sätt att lära och att utvärdera det egna
lärandet
Tillgängliga resultat analyseras och diskuteras sällan gemensamt i
ett 6-9 perspektiv
Elevernas kunskap om verksamhetens mål är begränsad i många
grupper och information till elever angående mål och kriterier ges
inte i tillräcklig omfattning
Elevernas inflytande över utbildningens innehåll, arbetsformer och
utvärdering varierar mellan grupper och lärare men är överlag
förhållandevis litet
Det saknas gemensamma bedömningsdiskussioner mellan skolans
arbetslag och mellan ämnen, men också med andra skolor
Betygsglidningen mellan skolår 8 och skolår 9 är betydande
Utvecklingssamtalens kvalitet brister delvis
Övergripande läroplansmål ojämn förankring bland
personalgruppen
Kunskaper
Behörighetsgraden bland lärarna på skolan är hög och det finns generellt en mycket
god kompetens på skolan liksom ett mycket stort engagemang. Vi har under vårt
besök fått ta del av många exempel på engagerande undervisning av mycket hög
kvalitet i olika ämnen. Skolans elever är mycket studiemotiverade och har en positiv
inställning till lärande. Atmosfären på skolan kännetecknas av att lärare och elever
har höga förväntningar på varandra. Eleverna uttrycker att också de är nöjda med
undervisningen och att de hyser tillit till att de överlag får goda kunskaper.
Skolans undervisningsgrupper är relativt små. Det är en medveten satsning att
klasserna inte ska ha fler än 22 elever.
Skolans resultat i både Stockholmsprov och nationella prov är mycket goda. Vår
bedömning av klassernas arbete bekräftar detta. Enligt Skolverkets statistik Salsa
ligger skolan 4 procentenheter över det beräknade modellvärdet. 97% av skolans
elever hade 2003 godkänt i alla ämnen. Skolan har också enligt samma statistik
stadigt förbättrat sitt resultat de senaste åren.
Liksom vid förra inspektionen så omtalar eleverna att det är en stor arbetsbelastning
på den enskilde eleven. Arbetsbelastningen i kombination med hög ambition gör att
arbetssituationen för många av skolans elever blir alltför stressfylld. De uttalar
farhågor kring många av sina kamraters hälsa och efterlyser att de vuxna hittar
strategier för att minska stressen. Skolans personal och i synnerhet elevstödsteamet
är väl medvetna om problemet och har under flera år diskuterat olika strategier för
att minska stressen både för elever och vuxna. Orsakerna till stressen är många och
många faktorer rår inte skolan över. Det är ändå viktigt för skolan att diskutera och
Äppelviksskolan
6/5-2004
5 (11)
ställa problemet med en stressad arbetssituation i ljuset av arbetssätt, arbetsformer
och organisation.
Det finns en oro hos företrädarna för de praktiskt-estetiska ämnena att tilldelad tid i
skolår 6-9 är alltför begränsad för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen i de
olika ämnena.
Det finns ett begränsat samarbete mellan olika ämnen och ämnesövergripande temaoch projektarbeten förekommer sällan. Skolan har en stark inriktning på ämnen och
ämnesundervisning, vilket i många fall gör det svårt för skolan att följa läroplanens
riktlinjer om att eleverna ska kunna få möjlighet till ämnesövergripande arbete. De
exempel som finns på samverkan mellan ämnen och lärare som kan bidra till att
skapa helhet i elevernas lärande i linje med målen och riktlinjerna i läroplanen
behöver utvecklas ytterligare och delges hela skolan. Den samverkan som finns idag
bygger mer på personliga kontakter och initiativ än på en medveten strategi.
Även om kommunikativa, laborativa och undersökande arbetssätt, arbetsformer och
material används så är det inget som helt genomsyrar skolans verksamhet.. Eleverna
bekräftar detta och lyfter fram avsaknaden av fältstudier, studiebesök, temaarbeten,
undersökande arbetssätt och arbetsformer. Mot den här bakgrunden och utifrån våra
samtal på skolan vill vi framhålla att det finns behov av en aktiv diskussion om
kunskapsbegrepp, om vad som är viktigt kunskap idag och i framtiden och om hur
kunskapsutveckling sker. En sådan dialog kan bidra till en önskvärd fördjupning av
samverkan mellan lärarna så att eleverna på ett tydligare sätt kan få överblick och
sammanhang. En ökad och fördjupad samverkan mellan skolans olika ämnen skulle
också i framtiden kunna minska på arbetsbelastningen för både elever och personal.
Enligt skolans ledning finns på skolan en levande diskussion kring kunskapsbegrepp
och kunskapsutveckling. Fokus i de diskussionerna är reflektionens betydelse för
kunskapandet. Diskussioner kring ämnessamverkan och ämnesövergripande teman
och projekt har stått tillbaka för arbetet med att på skolan utveckla ett reflekterande
arbetssätt.
Ett viktigt inslag och mer projektbetonad inslag i språkundervisningen är enligt
eleverna den resa under vecka 39 då språkeleverna har möjlighet att åka till
Frankrike och Tyskland. Man har också på skolan under några år samarbetat med
skolor i Tyskland, Frankrike och England inom Comeniusprojektet. Inom det
projektet har eleverna arbetat med tema kärnkraft tillsammans med elever i
Tyskland. Eleverna har i de båda länderna utarbetat gemensamma betygskriterier för
arbetet. Arbetet bygger på en ämnessamverkan mellan engelska och NO. Eleverna
har efter avslutat arbete även värderat varandras samarbetsförmåga, delaktighet och
kreativitet.
Former för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling är en
förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla ”sitt eget sätt att lära” (Lpo´94). Det
finns idag inte någon gemensam strategi på skolan för att följa och dokumentera
elevernas kunskapsutveckling i ett 6-9 perspektiv och utvärdering och dokumentation
sker i varierande grad. De loggböcker/häften som finns i olika grupper används
främst som planeringsböcker och ej för dokumentation och utvärdering. I de flesta
grupper utvärderar man efter ett genomfört arbetsområde, men utvärderingarna sker
på olika sätt och gemensamma erfarenheter dras inte alltid. De utvärderingar som
Äppelviksskolan
6/5-2004
6 (11)
görs inom olika ämnesgrupper innebär att eleverna får tycka till om arbetssätt,
trivsel, redovisning m.m men är sällan kopplade till reflektion kring det egna
lärandet.
Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling sker genom exempelvis nationella
prov, stockholmsprov, tester och diagnoser. Resultaten har presenterats, men inte
systematiskt diskuterats gemensamt 6-9 för att sedan ligga till grund för analyser och
eventuella åtgärder. Däremot förekommer analyser och diskussioner kring resultat i
respektive ämnesgrupp.
Elever i behov av särskilt stöd
Skolan är angelägen om att göra insatser för att både kartlägga och ge stöd åt elever i
behov av detta. Svenska som andra språk är en relativt ovanlig företeelse på skolan,
andelen elever med annat modersmål är låg och berörda elever har goda kunskaper
och ett väl fungerande svenskt språk
Elevvårdsarbetet har en framskjuten plats och mycket arbete läggs ner på att försöka
skapa en god organisation kring elevernas lärande och att i ett tidigt stadium erbjuda
särskilt stöd. Det finns en utarbetad och tydlig plan för skolans elevvårdande arbetet.
Elevvårdsteamet består av kurator, skolsköterska och skolans specialpedagoger som
samtidigt representerar skolans samtliga arbetslag. Elevvård är en stående punkt på
arbetslagens dagordning
Samtliga elever i skolår 6 testas i matematik och svenska och de flesta elever med
behov av extra stöd fångas upp redan då. Diagnosmaterial i engelska för skolår 6 är
under utarbetande. Samtliga elever i skolår 7 genomför ett rättstavningstest. Den är
en medveten strategi att förlägga den största delen av specialundervisningen till
skolår 6 och 7. Extra stöd finns att få i matematik, svenska och engelska. Elever
liksom personal vi samtalat med uttrycker att det finns extra hjälp att få om man
behöver det. Beslutsvägarna är korta och stöd sätts in snabbt. Åtgärdsprogram skrivs
alltid för de elever, som riskerar att inte nå målen. Uppföljning av
åtgärdsprogrammen sker kontinuerligt i samråd med klassföreståndaren och
ämnesläraren. Specialläraren/specialpedagogen lämnar information till varje
utvecklingssamtal. Utvärdering av åtgärdsprogrammen sker tillsammans med elev,
föräldrar, speciallärare/specialpedagog och undervisande lärare.
Elevernas ansvar och inflytande
I allmänhet är elevernas möjlighet till inflytande på den egna undervisningen låg
även om det finns variationer mellan skolår, ämnen och lärare. Eleverna verkar i
några grupper vara vana att diskutera innehåll, arbetsformer, redovisningssätt och
utvärderingar, medan eleverna i andra grupper tycks tämligen ovana. Flera av
skolans lärare prioriterar inte att avsätta tid för att i enlighet med läroplanen ge rum
för eleverna att vara med och utforma undervisningen.
En viktig förutsättning för att eleverna ska kunna ha inflytande och kunna ta ansvar
för sitt lärande är att de ges möjlighet att bearbeta och reflektera över vad de
förväntas lära sig och kunna och att de får individuell återkoppling på sin
kunskapsutveckling. Vi har sett goda exempel på undervisning där läraren på ett
Äppelviksskolan
6/5-2004
7 (11)
medvetet sätt involverar eleverna i mål- och kriteriediskussioner så att målen och
kriterierna blir tydliga och användbara för eleverna. I stort kan ändå sägas att skolan
i alltför begränsad utsträckning ger utrymme för eleverna att vara med och diskutera
och analysera undervisningsmålen, utbildningens innehåll, val av arbetsformer och
redovisningssätt samt utvärderingar. Detta kan kanske bero på att man inte
konsekvent arbetar med att synliggöra både kunskaps- och personlighetsutvecklande
strävans- och uppnående mål. Att utveckla ett mål- och resultatstyrt arbete
tillsammans med eleverna kräver ett medvetet förhållningssätt från den enskilde
pedagogen.
Den formella organisationen för elevinflytande är av det traditionella slaget med
klassråd och klassrådsrepresentanter som deltar i elevrådet. Elevrådet har till stöd en
av skolans SO-lärare. Kommunikationen mellan elevråd och klassråd fungerar väl.
Det frågor som behandlas på klassråd och elevråd är av mer praktisk natur och
behandlar mer sällan frågor som berör undervisningens innehåll, arbetsformer och
arbetssätt. Eleverna i de senare årskurserna menar att de inte via elevrådet kan
påverka den pressade arbetssituation de befinner sig i. Klassrådsarbetet skulle kunna
vidareutvecklas ytterligare utifrån gemensamma strategier för att finna en
progression 6-9 i det formella demokratiarbetet.
Elevrepresentanter sitter med i Förvaltningsrådet och deltar också vid tillsättandet av
ny personal.
Elevens val finns i alla skolår. I skolår 6 och 7 utgör Elevens val av temadagar. I
skolår 8 och 9 finns en större valfrihet. Arbete med skoltidningen Milo ryms inom
Elevens val. Arbetet är framgångsrikt och gav skolan Lilla Journalistpriset 2003.
Andra ämnen eleverna kan välja är hem och konsumentkunskap, drama, mode och
design, teknik, C-språk och bild och form.
Normer och värden
Äppelviksskolan kännetecknas av en god arbetsmiljö och det råder arbetsro i skolans
grupper. Eleverna trivs på sin skola och tycker att det råder en god stämning mellan
eleverna i skolan. Det finns höga ömsesidiga förväntningar mellan lärare och elever.
Det finns gemensamma regler utarbetade på skolan vilka verkar vara accepterade av
både elever och personal. Efterlevnaden tycks vara god. Atmosfären på skolan
utmärks av elever visar respekt både för sina lärare och för varandra och det råder ett
gott förhållningssätt mellan elever och personal. Det är vår bedömning att man väl
tycks ”respektera andra människors egenvärde och integritet” (Lpo ´94)
.
Elevvård och elevomsorg har stort utrymme vid arbetslagens möten och det är ett
prioriterat område. De elever vi samtalat med känner sig trygga på skolan och sedda
av de vuxna. Det finns alltid någon vuxen att vända sig till vid behov, ofta är det
respektive klassföreståndare man vänder sig till. Skolsyster och kurator är enligt
eleverna mycket viktiga personer på Äppelviksskolan.
På skolan finns en antimobbningsgrupp och man bedriver ett förebyggande arbete
mot mobbning utifrån Friendsmodellen och det finns kamratstödjare i klasserna.
Eleverna beskriver att skolan är tämligen fri från mobbning.
Äppelviksskolan
6/5-2004
8 (11)
Bedömning och betyg
Gemensamma diskussioner om bedömningar förs i respektive ämnesgrupp och det
finns en strävan att finna former som kan bidra till likvärdighet i bedömningsfrågor
bland lärare vi mött. Ämneskollegor emellan diskuterar nationella prov och det finns
ämnesgrupper som strävar efter att använda gemensamma kriterier för arbetsområden
och gemensamma prov för att på något sätt säkra bedömaröverensstämmelsen.
Däremot saknas delvis samverkan mellan olika ämnesgrupper, arbetslag och andra
skolor kring bedömningsfrågor vilket kan göra det svårt för pedagogerna att få
perspektiv på den egna undervisningen och de uppsatta målen och därmed
bedömningarnas likvärdighet. Forum och tid för detta arbete saknas. De kontakter
som finns med andra skolor bygger mer på personliga initiativ än en medveten
gemensam strategi.
Det finns ett påbörjat samarbete med Smedslättskolan och Ålstensskolan för att få
ihop den röda tråden F-9. Där finns diskussioner kring kunskapsutveckling och
bedömning av måluppfyllelse i perspektivet F-9 främst kring matematik, svenska och
engelska.
Under vår vecka har vi sett exempel på lärare som på ett mycket medvetet sätt tolkar
betygskriterierna till sammans med eleverna så att det blev begripligt för dem. Dessa
goda exempel skulle kunna bidra till en utveckling av hela skolans arbete med att
göra eleverna delaktiga i sin egen kunskapsutveckling. Eleverna upplever att det inte
hos alla lärare finns ett intresse att diskutera bedömningar med dem. Eleverna vågar
inte heller alltid ta upp diskussionen då de är rädda att detta ska påverka betyget
negativt.
Bland eleverna finns också en osäkerhet huruvida man bedöms lika. Deras
uppfattning är att även om kriterierna är lika så skiljer sig lärarnas tolkning av
kriterierna, vilket medför att bedömningarna inte är likvärdiga. De uttrycker också
en känsla av att det i något eller några ämnen inte alltid är de officiella målen och
kriterierna som ligger till grund för bedömningar, utan bedömningarna grundas mer
på förkunskaper och talang än graden av måluppfyllelse.
I utbildningsförvaltningens rapportserie 2004:1 ”Sambandet mellan grundskolebetyg
och gymnasiebetyg 2002/03” kan man utläsa en tendens till en alltför blygsam
bedömning av elevernas kunskaper för år 9 i förhållande till hur de sedan klarar av
gymnasieskolans kurs i svenska och matematik. Skolan är väl medveten om detta och
den satta betygsnivån har höjts betydligt de senaste åren.
Enligt eleverna förekommer en viss betygsglidning mellan skolår 8 och skolår 9
vilket också tillgänglig betygsstatistik bekräftar. Enligt både elever och lärare är man
återhållsam med de högre betygen i skolår 8 av olika anledningar. Om detta beror på
oklara eller otydliga kriterier eller att man inte använder betygssystemet som det är
tänkt är enligt oss en angelägen diskussion för skolan.
Enligt personal vi samtalat med diskuteras och analyseras sällan skolans resultat i ett
helhetsperspektiv. Resultat på nationella prov, stockholmsprov och betyg blir oftast
en angelägen för ämnesgrupperna. Här saknas en diskussion i ett 6-9 perspektiv samt
utifrån ämnesövergripande frågor kring hur olika ämnen kan bidrar till helheten
liksom olika arbetssätt och arbetsformer.
Äppelviksskolan
6/5-2004
9 (11)
Utvecklingssamtalet är ett viktigt tillfälle för den enskilde eleven att få information
och diskutera sin egen kunskapsutveckling tillsammans med lärare och föräldrar. De
elever i senare skolår vi samtalat med uttrycker ett visst missnöje med den
information som ges. Samtliga lärare förväntas lämna ett omdöme till respektive
klassföreståndare inför utvecklingssamtalet. Dessa omdömen är enligt eleverna i
många fall mycket knapphändiga och beskriver mer sällan kunskapsutvecklingen och
kunskapsnivån. Det förekommer också att kunskapsutvecklingen får stå tillbaka för
kommentarer kring beteenden och uppträdande. Det är viktigt för skolan att hitta
strategier och former för att ge eleverna en fullödig information om arbetet och
kunskapsnivån samt att särskilja beteende och kunskapsutveckling. I Skolverkets
kommentarer kring utvecklingssamtal står att samtalet ska leda till en ömsesidig,
framåtblickande och långsiktig plan. Vidare skall både elever och föräldrar ges
möjlighet att komma väl förberedda, vilket inte sker idag. Skolan är mycket
medveten om bristerna kring utvecklingssamtalen och en grupp har arbetat med
detta. Arbetet är nu klart och kommer att vara ett gott stöd för den enskilde
pedagogens arbete med elevomdömen.
Skolans lokala styrdokument
De lokala dokumenten är väl samlade i skolans arbetsplan och innehåller väl
genomarbetade dokument för många olika områden som mobbning, elevvård,
arbetsmiljö, kompetensutveckling och utvärdering. Verksamhetsplan, åtaganden och
kvalitetsgarantier finns
De finns lokala kursplaner för samtliga ämnen förutom svenska som andra språk. Det
finns kunskapsmål och betygskriterier utarbetade i samtliga ämnen. Dokumenten är
av skiftande kvalitet och behöver revideras. Målformuleringarna och kriterierna
behöver ses över och konkretiseras för att kunna fungera som ett underlag vid samtal
med eleverna. Det är inte alltid eleverna förstår de utarbetade målen och kriterierna.
Eleverna uttrycker vidare att de inte alltid får information om kunskapsmål och i
förekommande fall betygskriterier inför olika arbetsområden. För att utveckla arbetet
med arbetsplanerna behöver skolan analysera och diskutera skillnader mellan olika
begrepp som mål, aktiviteter, kriterier och förutsättningar.
Det finns på skolan en viss skepsis mot ämnesövergripande arbete. I arbetet med
revidering av kursplanerna behövs en diskussion om hur kursplanernas syften,
uppnåendemål och strävansmål förhåller sig till och till bedömningar vilket är viktigt
för att befästa styrdokumentens kunskapssyn.
Skolan har en utarbetad plan för utvärdering. Brukarna deltar i en årlig utvärdering
av verksamheten genom att besvara en enkät. Frågorna berör både arbetsmiljö och
undervisningsfrågor. Under 2003 var det även möjligt att jämföra Äppelviksskolan
med andra skolor, som under fjolåret genomförde motsvarande undersökning för
skolår 7-9. Äppelviksskolan står sig väl i förhållande till referensskolorna..
Skolan har också en utarbetad plan för kompetensutveckling. I planen beskrivs vilka
områden som prioriteras. Äppelviksskolan kommer under detta år att tillsammans
med Strategihuset genomföra en verksamhets- och kompetensanalys.
Äppelviksskolan
6/5-2004
10 (11)
Områden att utveckla
För att skolan bättre skall uppfylla målen bör följande utvecklingsområden
prioriteras:
Fortsatt utveckling av den lokala arbetsplanen till att
omfatta konkreta och utvärderingsbara mål och kriterier
både för de mer ämnesövergripande läroplansmålen och de
mer ämnesbundna kunskapsmålen i ett 6-9 perspektiv.
Gemensamma strategier bör läggas upp för kontinuerlig
dokumentation av elevernas kunskapsutveckling kopplade
till såväl läroplanens övergripande mål som de mer
ämnesbundna kunskapsmålen.
Gemensamma analyser och diskussioner kring resultat,
åtgärder och resurser bör breddas till att omfatta ett
pedagogiskt perspektiv som till exempel arbetssätt och
arbetsformer
Ökad samverkan kring bedömnings och betygsfrågor såväl
inom skolan som tillsammans med andra skolor.
För att nå och uppfylla läroplanens mål och riktlinjer om
helhetssyn bör mer ämnesövergripande arbetssätt utvecklas.
Utarbeta strategier med en tydlig progression för elevernas
delaktighet och inflytande. Utveckla arbetsformerna än mer
så att eleverna blir mer delaktiga i planering och
utvärdering
Till sist
Vår sammanfattande bedömning är att Äppelviksskolan är en stabil skola med
många goda och engagerade pedagoger. Eleverna har en mycket positiv inställning
till lärande och når mycket goda resultat. Skolan präglas av en mycket tydlig och väl
förankrad värdegrund. Äppelviksskolan är en skola med mycket goda förutsättningar
att komma vidare mot ett ännu bättre mål- och resultatstyrt arbetssätt.
Äppelviksskolan
6/5-2004
11 (11)
SKOLANS RESULTAT I SIFFROR
Stockholmsprovet, år 7, 2003
Matematik och svenska, andel elever som uppnått kravnivån på samtliga delar
Ämne
Andel elever
Antal elever
Matematik
89 %
Svenska
86 %
Engelska
94 %
Nationella prov, år 9 2003. Andel elever som uppnått kravnivå i
Ämne
%
A
100
100
Engelska
Svenska/Svenska
som andraspråk
Matematik
%
B
100
100
%
C
99,2
99,2
Antal elever
133
133
98,4 %
totalt
133
Betyg för elever år 8 vt 2002/ år 9 vt 2003
Ämne
ÄEG %
G%
2/0
35/19
Svenska
Sva
0/0
30/19
Engelska
0/0
24/11
Samhällsk
*/0
28
Kemi
* i skolår 8 fick eleverna blockbetyg
VG %
MVG %
48/53
16/28
53/48
58/54
/40
17/33
18/35
/32
Antal elever
133/133
133/133
133/133
133/133
133/133
